Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport"

Transkript

1 Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Ansvarig handläggare: Oskar Jonsson URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas i pdf-format på 2 Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 6 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 9 Programmet Digitala trygghetslarm... 9 Vägledning Digitala trygghetslarm Storskalig försöksverksamhet Sjuhäradregionen Utmaningar i Sjuhärad Organisatoriska utmaningar i Sjuhärad Tekniska utmaningar i Sjuhärad Slutsatser från försöksverksamheten Norrbottenregionen Norrbottens förstudie Växjö Karlskronaregionen Växjö Karlskrona Teknikstudier Teknikstudier i Norrbotten Storskalig teknikstudie i Sjuhärad Avgränsningar Ordinärt boende Fast installerade trygghetslarm Allmänna elektroniska kommunikationsnät

4 Internationellt perspektiv Kostnad och nytta Nyttan med teknikskiftet Kostnader Finansieringspuckel Underlag för investeringsberäkningar Nya verksamhetsmodeller Workshopsmetodik Inte bara trygghetslarm Standardiseringsarbete Branschorganisation Öppet protokoll för trygghetslarm Branschöverenskommelse Standardiseringsarbete hos SIS HI bidrar till global standardisering Informationsinsatser Genomförda informationsaktiviteter Publikationer Regeringsuppdraget i media Internationell informationsspridning Användarorganisationer Socialstyrelsens vägledning om trygghetslarm Slutkonferens för regeringsuppdraget Informationsspridning efter regeringsuppdraget Regeringens överenskommelse med SKL Slutsatser och förslag till vidare arbete

5 Slutsatser Övergripande frågeställning Förslag till vidare arbete Definitioner Referenser Artiklar Webbplatser Opublicerade källor Bilagor

6 Förord Hjälpmedelsinstitutet redovisar här ett uppdrag från regeringen om digitala trygghetslarm. Uppdraget handlade om utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom telekommunikationsområdet. Uppdraget har präglats av stor komplexitet och ett stort antal engagerade aktörer. Trygghetslarmen är en viktig funktion som möjliggör att många äldre och personer med funktionsnedsättningar kan bo kvar i sitt eget hem och känna trygghet. Denna rapport innehåller en hel del tekniska termer, eftersom uppdraget har handlat om ett teknikskifte. I slutet av rapporten finns ett kapitel med definitioner, samt i bilaga 1 finns ett avsnitt som syftar till att på ett pedagogiskt sätt förklara tekniken och teknikskiftet. I bilaga 5, slutrapporten från projektet i Sjuhärad, finns ytterligare pedagogiska beskrivningar. För den tekniskt intresserade finns teknikstudierapporterna från IT-Norrbotten och kommunikationsprotokollet Social Care Alarm Internet Protocol SCAIP att fördjupa sig i. Claes Tjäder Avdelningschef Utvecklingsavdelningen Hjälpmedelsinstitutet 6

7 Sammanfattning Hjälpmedelsinstitutet drev ett regeringsuppdrag om trygghetslarm mellan maj 2010 och april 2013, kallat Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer. Uppdraget bestod i att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom telekommunikationsområdet. Programmet Digitala trygghetslarm genomförde en storskalig försöksverksamhet i Sjuhäradsbygden. Över installationer av digitala trygghetslarm genomfördes hos användare i ordinärt boende. En larmmottagning baserad på internetteknik (IP) upphandlades. Trygghetslarmens funktion övervakades på minutnivå. Inom programmet genomfördes förutom den storskaliga försöksverksamheten även förstudier och tekniktester. En branschorganisation startades, en branschöverenskommelse togs fram för ett protokoll för trygghetslarmskommunikation, samt ett standardiseringsarbete startades. Inom regeringsuppdraget har det genomfördes ett stort antal informationsinsatser nationellt, men även internationellt. Erfarenheterna från regeringsuppdraget är att det är den analoga tonsignaleringen som äldre trygghetslarm använder sig av som ställer till problemen för trygghetslarmen. Trygghetslarmen måste även funktionsövervakas på minutnivå, snarare än en gång per dygn. Sveriges kommuner behöver genomföra ett fullständigt teknikskifte och övergå till att använda trygghetslarm som kommunicerar via internetteknik (IP) både för fast anslutning och i mobilnätsanslutningar. Även larmmottagningarna måste genomföra ett teknikskifte och ta emot och hantera trygghetslarmen via IP. Sveriges kommuner behöver snarast sätta sig in i problematiken och planera för teknikskiftet. Det finns idag cirka användare av trygghetslarm boende i ordinärt boende. Ett flertal kommuner driver egna larmmottagningar. Det finns två större larmmottagningar specialiserade på mottagning av trygghetslarm nationellt. Under 2012 fanns det endast en larmmottagning som tog emot och hanterade trygghetslarm helt baserat på internettekniken (IP) i Sverige och cirka enheter som övervakades på minutnivå. En av de viktigaste faktorerna för att kunna genomdriva teknikskiftet är att kommunerna måste ta kontrollen över trygghetslarmens kommunikation. I 7

8 ett teknikskifte är det inte lämpligt att i lägga ansvaret för kommunikationen på användaren som ett egenansvar. Kommuner behöver ta hänsyn till trygghetslarmen när de gör kommunikationsupphandlingar och förstå vilka specifika krav kommunen behöver ställa för trygghetslarmen. Kommunerna behöver också ställa krav på stödsystem som automatiskt kontrollerar driften och meddelar personal när driftövervakningen visar att åtgärder kan behöva vidtas. Trygghetslarmens funktion måste övervakas på minutnivå för att ge ett bra statistiskt underlag för driftsövervakning och ge ett tekniskt larm till personalen inom en bedömd rimlig tid om larmet slutar att fungera. Man behöver utvärdera driftstatistik regelbundet som en del i verksamhetens kvalitetsabetet och ständiga förbättringsarbetet. Man behöver kontrollera, verifiera och utreda eventuella tekniska problem som inträffat ordentligt. Det uppstår lätt många olika förklaringar till vad felen beror på som inte alltid är korrekta. En viktig lärdom från den storskaliga försöksverksamheten är vikten av engagerade chefer som förstår vikten av teknikskiftet. Ledarskapet är en viktig faktor för att få till stånd en förändring. På alla nivåer behövs en förståelse för hur tekniken fungerar och vilken nytta den nya tekniken ger. Det finns en stor kunskap i kommunerna som deltagit i regeringsuppdraget som man kan dra nytta av. Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) bör tillämpas och efterföljas för trygghetslarmen. Av 3 kapitlet 3 i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och kontinuerligt utvecklas och säkras. I det ligger ett ansvar för att trygghetslarm och larmmottagning fungerar. Teknikskiftet innebär en stor utmaning för Sveriges samtliga kommuner som omfattar inte bara teknik utan även arbetsrutiner, upphandling, ansvarsområden och ett förändrat synsätt på trygghetslarm och verksamheten. 8

9 Bakgrund Hjälpmedelsinstitutet fick den 27 maj 2010 ett regeringsuppdrag om trygghetslarm Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer (Socialdepartementet S2010/4317/ST). Uppdraget bestod i att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom telekommunikationsområdet. Hjälpmedelsinstitutet uppdrogs att inom regeringsuppdraget samråda med Socialstyrelsen och Post- och Telestyrelsen samt också med Sveriges Kommuner och Landsting. Programmet som helhet ska vara avslutat senast den 31 mars Socialstyrelsen gavs samtidigt ett uppdrag att i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet ta fram en vägledning till kommunerna om vad man bör tänka på när det gäller trygghetslarm. Bakgrunden till regeringsuppdraget till Hjälpmedelsinstitutet och Socialstyrelsen var behovet av digitalisering av trygghetslarmen som en anpassning till den moderna framväxande digitala infrastruktur för telekommunikation som baseras på internetteknik och internetprotokollet (IP). Den nya infrastrukturen och tekniken ger också möjlighet att snabbare upptäcka: om trygghetslarmet kopplats ur om användaren bytt operatör så att larmets funktion påverkats problem i telekommunikationsnäten strömavbrott Sättet att hantera trygghetslarm i en digital fleraktörsmarknad, där kunden ges flera olika val, innebär en förändring för hur kommunen bör hantera trygghetslarmen. Det saknades standarder, praxis och allmänna råd om hur trygghetslarmen ska hanteras i en fleraktörs marknad och i den internetteknikbaserade (IP) infrastruktur som byggs i Sverige. Programmet Digitala trygghetslarm Regeringsuppdraget gavs som ett program med möjlighet att starta olika projekt och uppdrag inom programtiden. Programmet omfattade förutom 9

10 programledning: försöksverksamhet, teknikstudier, standardiseringsarbete och informationsinsatser. En styrgrupp, en referensgrupp och en arbetsgrupp till programmet bildades, och är beskrivet i Programbeskrivning Digitala Trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer (Jonsson 2010). Styrgruppen bestod av sakavdelningscheferna vid Hjälpmedelsinstitutet med Hjälpmedelsinstitutets direktör som ordförande. Referensgruppen bestod av representanter från: Post- och telestyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), samt de deltagande försöksregionerna Sjuhärad och Norrbotten företrädda av Borås stad och IT- Norrbotten AB. Utöver dessa har: Karlskrona kommun, Växjö kommun, SKL Kommentus Inköpscentral AB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och TeliaSonera AB deltagit i referensgruppsmötena. Deltagarlista finns i bilaga 2. Fjorton referensgruppsmöten har hållits och varit mycket viktiga för uppdragets genomförande och framgång. De många deltagande aktörerna, i den kedja av sammanhängande länkar som krävs för att leverera trygghetslarm, är en fingervisning om uppdragets kompexitet och behovet av samarbete mellan flera aktörer för att kunna hantera teknikskiftet på ett framgångsrikt sätt. Olika aktörer representerar olika intressen. Hjälpmedelsinstitutet har agerat som en sammanhållande aktör i arbetet mellan företag, kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter och departement. Programmet har varit avgränsat till att endast arbeta med trygghetslarm i ordinärt boende i Sverige, samt med kommunala, eller kommunalt upphandlade verksamheter som arbetar med trygghetslarm och larmmottagning. Det finns cirka användare av trygghetslarm boende i ordinärt boende i Sverige, se bilaga 3. Ett flertal kommuner driver egna larmmottagningar. Det finns två större larmmottagningar specialiserade på mottagning av trygghetslarm nationellt. I arbetet har man uppmärksammat att Sverige som medlem i EU påverkas av olika beslut och överenskommelser och att de leverantörer av trygghetslarmssystem och telekommunikation som deltagit i programmet agerar övervägande på en europeisk och global marknad. En leverantör av trygghetslarm har uppskattat att det finns cirka användare av trygghetslarm boende i ordinärt boende i Europa. 10

11 Vägledning Digitala trygghetslarm Socialstyrelsen gavs ett uppdrag att i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, i samråd med Post- och telestyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, ta fram en vägledning till kommunerna om vad man bör tänka på när det gäller trygghetslarm (Socialstyrelsen 2010). Vägledningen publicerades i november 2010, se bilaga 4. 11

12 Storskalig försöksverksamhet Programmet har haft i uppdrag att stödja storskaliga projekt där både tätortsoch glesbygdsproblematik omfattas i någon eller några kommuner. Projekten har handlat om hur man tar fram rutiner för och prövar larmens funktion och säkerhet. Speciellt har programmet haft i uppdrag att studera problematiken med att storskaligt erbjuda trygghetslarm i hela Sverige, oavsett var användaren bor. Sjuhäradregionen Borås stad hade under åren 2009 och 2010 upphandlat och infört brand- och inbrottslarm via internetteknik (IP) i ett storskaligt samarbete med flera kommuner i Sjuhäradsregionen. Under detta arbete upptäckte säkerhetssamordnaren/säkerhetschefen i Borås stad att det är betydligt bättre säkerhet på ett enkelt inbrottslarm på en förskola än våra trygghetstelefoner till våra behövande har. [ ]Detta är inte godtagbart med så låg säkerhet till behövande med behov av snabb hjälp. Erbjuder vi trygghetstelefoner till behövande från kommunerna skall det vara högsta tänkbara säkerhet. (Borås stad 2010). Borås stad lyfte frågan om teknikskiftet för trygghetslarmen i början av 2010 till SOS Alarm, Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen och direkt till barn- och äldreminister Maria Larsson under Anhörigriksdagen i Varberg 2010 (Borås stad 2010). Borås stad ansågs väl lämpat att leda en storskalig försöksverksamhet med kommunens erfarenheter av teknikskiftet för brand- och inbrottslarmen. Borås stad hade förankring av att genomföra en försöksverksamhet med teknikskiftet av trygghetslarmen i den kommunala omsorgsverksamheten och i den politiska ledningen, samt i regionen via Sjuhäradsförbundet (Borås stad 2005). IT-infrastrukturen i kommunen och regionen ansågs representativ för de utmaningar som många svenska kommuner står inför där man har en relativt låg andel hushåll med bredband anslutna via optisk fiber. Sjuhäradsbyggden var också representativa i frågan om tätorts- och glesbygdsproblematik. Ett samarbete etablerades med regionen Sjuhärad, och Borås stad tog sig an att genomföra en storskalig försöksverksamhet med installerade enheter och en helt digital larmmottagning och trygghetskedja. Projektet 12

13 genomfördes mellan och med en budget på 8,8 MSEK. Utmaningar i Sjuhärad Försöksverksamheten i Sjuhärad hanterade en hel del utmaningar under projekttiden. Utmaningarna har varit dels tekniska: teknik som inte funnits och teknik som inte varit tillräckligt beprövad, dels organisatoriska: att samordna olika delar i kommunen så som upphandling, omsorg och IT-stöd och få dem att arbeta tillsammans. En annan mycket stor utmaning var att informera berörda parter om vikten av teknikskiftet, samt att förankra, utbilda och förklara på ett korrekt och pedagogiskt sätt vilka förändringar man stod inför. Det är viktigt att förstå dessa utmaningar och det sätt Borås stad har löst dem på samt vilka framgångsfaktorer som varit avgörande för projektet i syfte att kunna stötta resten av Sveriges kommuner i detta teknikskifte. Förutom Borås stad deltog också kommunerna Ulricehamn och Tranemo i projektet i Sjuhärad. Organisatoriska utmaningar i Sjuhärad Borås stad tillsatte en styrgrupp och en arbetsgrupp samt rekryterade en projektledare. Arbetet hade god förankring i Sjuhärads kommunförbund, i kommunledningen, och hos säkerhetssamordnaren i kommunen. Samtliga utgjorde viktiga nyckelpositioner för ett framgångsrikt arbete. Arbetsgruppen drevs framåt med stort kunnande och engagemang. Men trots detta hade projektet stora utmaningar i att få alla berörda delaktiga i arbetet med att genomföra teknikskiftet och projektet. Det var exempelvis svårt att få med Borås stads IT-avdelning i att stödja omsorgen med deras behov av ITkommunikation. IT-stödet fungerade betydligt bättre i kommunerna Ulricehamn och Tranemo där projektet fick stort stöd av en engagerad ITchef för Ulricehamns kommun. Upphandling Projektet ställde också stora krav på upphandling. Den kommunala upphandlingsenheten hade inte resurser att samla omsorgs- och marknadskompetens och nödvändig IT-kompeten och genomföra en innovationsupphandling där kvalitet, funktion, prestanda och tidsramar var viktigare än 13

14 lägsta pris. Ett konsultföretag som specialiserat sig på upphandlingar anlitades för uppdraget. Omorganisation och uppdateringar Borås stad genomförde personalneddragningar och en större omorganisation under projekttiden, vilket var problematiskt eftersom projektet i många delar var personal- och kompetensintensivt. Exempelvis behövdes flera hundra trygghetstelefoner hemma hos användare bytas ut ett flertal gånger under projektet. På grund av olika uppdateringar av nya funktioner i trygghetslarmen under utvecklingsprojektets gång, behövdes upprepade hembesök och utbyten av enheter göras, vilket belastade både personal och användarna av trygghetslarm. Tekniska utmaningar i Sjuhärad När man upphandlat digitala trygghetstelefoner till försöksverksamheten upptäcktes att kommunens upphandlade larmmottagare SOS Alarm AB, inte kunde ta emot digitala trygghetslarm som kopplades fram via Internet och med vanligt förekommande internettekniker så som SIP (Session Initiation Protocol). Det visade sig också att det inte fanns en enda larmmottagning i Sverige som kunde ta emot trygghetslarm med hjälp av SIP utan att man i någon del av kommunikationskedjan hade en övergång (gateway) mellan internetteknik (IP) och teknik för kommunikation via fast traditionell telefoni (PSTN). SOS Alarm AB hade inte möjlighet att genomföra teknikskiftet för sina larmmottagningar inom tidsramen för regeringsuppdraget. Borås stad genomförde då en innovationsupphandling för försöksverksamheten (Josephsson 2011). Analog tonsignalering i GSM Ytterligare en utmaning för Sjuhärad var att den upphandlade leverantörens trygghetstelefoner var digitala och kommunicerade via internetprotokollet (IP) när de var fast anslutna, men när de var anslutna via mobilnätskommunikation över GSM så skickade de data via analoga toner eftersom larmmottagningen inte kunde koppla ihop larmdata via GSM:s metod för att skicka datapaket (GPRS - General Packet Radio Services) med talsamtalet över GSM:s vanliga samtalskanal. GSM har i projektet i Sjuhärad visat sig avgörande för att fullständigt kunna genomföra det nödvändiga teknikskiftet i kommunen. 14

15 Fel i övervakningen Under projektets gång har en hel del tekniska problem uppstått. Det har exempelvis varit fel i den funktion som övervakar trygghetslarmen på minutnivå. Datasystemet visade att en stor andel av larmen inte fungerade, men när väl användaren eller personal testade larmen så fungerade de. Detta har stressat personalen i Borås. Olika förklaringsmodeller har uppstått till vad felen har berott på, men som inte alltid varit korrekta. En hel del felaktiga förklaringar har givits från en hel rad olika aktörer. Exempelvis har man trott att det varit fel på trygghetslarmen, men det har istället visat sig vara ett tillfälligt fel i operatörens nät. Borås stads projektledare har i detta arbete, som inneburit att ta reda på vad som är korrekt information och få fram lösningar på problemen, varit en oumbärlig nyckelaktör. Omsorgspersonalen har inte haft samma möjligheter att föra en diskussion med, ifrågasätta och ställa krav på trygghetslarmsleverantörerna och teleoperatörernas, i många fall, tekniskt komplicerade system. Höjd säkerhet innebar utveckling Initiativet till projektet i Sjuhärad och deltagandet i regeringsuppdraget kom i mångt och mycket ifrån Borås stads säkerhetschef. Säkerhetschefen i Borås stad gjorde bedömningen att säkerheten för kommunens trygghetslarmssystem var för låg, och jämförde med andra system i kommun som använde IP. Borås stad ansåg att det fanns för få leverantörer på marknaden, om någon alls, som kunde leverera det kommunen efterfrågade. Borås stad gjorde bedömningen att det var nödvändigt att bedriva ett projekt/försöksverksamhet och genomföra en innovationsupphandling för att få fram ett tillräcklig säkert system. Detta är en bedömning som också Post- och telestyrelsen styrker i sin Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm (PTS:ER-2012:12, 37): De befintliga problemen ligger inte i att elektroniska kommunikationsnät moderniseras utan att larmen inte följt med i utvecklingstakten. Det är en situation som många marknader också har mött och anpassat sig till. Orsaken till de problem som finns beror istället på att det sker en för långsam anpassning och att driftssäkerheten i delar av leveranskedjan varit otillräcklig. 15

16 Slutsatser från försöksverksamheten I de storskaliga försöken har det skett ett utvecklings- och förbättringsarbete där man först mot slutet av projektet kunde få fram mätdata för enheter som var IP-baserade helt och hållet över GSM. I försöken har man visat på att digitala trygghetslarm via GSM/GPRS fungerar tillförlitligt i drift 99,90 procent av tiden. Mätningen omfattade 700 enheter under 69 dagar. I projektet har endast en larmmottagning i drift kunna verifierats som använder IP helt och hållet - utan att någon omvandling sker mellan IP och analog tonsignalering någonstans i systemet. Borås stad hade under mars månad 2013 cirka 1100 IP-enheter som inte använder analog tonsignalering (DTMF, STMF etc.) någonstans i larmhanteringskedjan. Slutrapporten från de storskaliga försöken i Sjuhärad finns i bilaga 5. Ta kontrollen över hela kedjan Resultaten från Sjuhärad betonar vikten av att se hela kedjan av aktörer i leveransen av trygghetslarm: brukare, larmtillverkare, operatör, larmcentral och kommunen som agerar och säkrar upp igenom hela kedjan. I projektet i Sjuhärad definierades Trygghetskedjan för att illustrera vad som behövs och vilka som är involverade för att ett larm ska komma fram, åtgärdas, kvitteras och dokumenteras, se bild 1. Resultaten från projektet visar att det är helt avgörande att kommunen tar kontrollen över kommunikationen för att man ska kunna genomföra teknikskiftet. Kommunen måste vara den som, till skillnad från hur det vanligtvis fungerar, tar kontrollen över kommunikationen och avtalar om kommunikationsabonnemang med telekommunikationsoperatörerna, se bilaga 5. 16

17 Kommunalt ansvarsområde Användaren Larmlev. Kommunikationslev. Larmmottagningen Larmhanteringen Personal -organisation -rutiner Frekvent teknisk övervakning och kvittenser Användaren avtalspart Kommunen avtalspart Bild 1. Trygghetskedjan Övervaka på minutnivå En frekvent automatisk funktionskontroll på minutnivå behövs för digitala trygghetslarm. Funktionskontrollen ger vetskap om situationen och underlag för teknisk åtgärd, så att man kan ha ett ständigt kvalitets- och förbättringsarbete för att öka säkerheten. Funktionskontrollen fungerar både via fast anslutet bredband och för anslutning via mobilnät. Funktionskontrollen kontrollerar larmet och att telekomnätet fungerar, och meddelar vid strömavbrott. Larmmottagaren bör ha särskilda åtgärder för driftsäkerhet. I projektet har man visat att personalen kan hantera ny teknik efter övning, men under projektet har det stressat personalen mycket att man har haft och sett mycket problem i uppkopplingarna. Tack vare den frekventa funktionsövervakningen på minutnivå har man kunnat upptäcka och åtgärda fel. Uppdateringarna har skett i tre större förändringssteg med uppgradering av mjukvara och hårdvara. Kvalitetsarbete och utarbeta rutiner En viktig slutsats är att man behöver upphandla inte bara trygghetslarmen utan även tekniska stödsystem som automatiskt kontrollerar driften och meddelar personalen när en åtgärd kan behöva göras. Man behöver utvärdera driftstatistik regelbundet som en del i kvalitetsabetet för trygghetslarmen. Man behöver även samarbeta och utbyta erfarenheter mellan olika hemtjänst- och larmgrupper. Man behöver även samarbeta och utbyta erfarenheter mellan olika enheter så som omsorg och IT, samt mellan kommuner. Det är viktigt att man inte tror att det räcker med att upphandla 17

18 trygghetslarmen, man måste tänka på hur man upphandlar kommunikationen och vilka rutiner man behöver ha i kommunen. Ta kontrollen över kommunikationen Kommunerna i projektet har tecknat abonnemangen för mobilnätsanslutningarna. I ett fåtal fall har användarna haft en fast bredbandsanslutning som har kunnat användas. Kommunerna har behövt använda sig av tre olika operatörer för att få tillräcklig täckning för trygghetslarmen via GSM överallt, samt förstärkningsantenner och i ett fall en antenn utan på huset. Operatörernas så kallade telematikabonnemang (M2M-abonnemang), med tal, har använts för de digitala trygghetslarmen. Telematikabonnemang med talsamtal går oftast inte att teckna som privatperson. Priserna för de abonnemang kommunerna har stått för under projektet har varit betydligt lägre än vad man kan få som privatperson för liknande abonnemang. Kommunerna hade erfarenhet av telematik och hade ett flertal telematikabonnemang för olika tillämpningar i den kommunala verksamheten. Trots detta ställde telematikabonnemangen för trygghetslarmen till en del problem med operatörer som inte lämnade anbud, brister i fakturering, erbjuden prisnivå och avsaknad av mobilnätstäckningen i vissa områden. För att få till bättre täckning med endast en leverantör av telekommunikation så har en av trygghetstelefonleverantörerna föreslagit att ett utländskt sim-kort (telematikabonnemang med tal över GSM/GPRS) från en teleoperatörs dotterbolag i utlandet. Med ett utländskt abonnemang kan trygghetstelefonen automatiskt kopplas över till en annan teleoperatörs mast och nät som har täckning, precis som ett 112-samtal inte är beroende av en viss operatör. Dessa utländska sim-kort har man tyvärr inte hunnit testa i projektet i Sjuhärad. I de fall i projektet där man har haft trygghetslarmen kopplade via fast anslutet bredband har det inte rapporterats några störningar eller problem efter att de installerats. Antalet fast anslutna trygghetslarm har varit lågt i försöksverksamheten. Endast cirka 40 av installationer har fast anslutna. Förankring hos cheferna En viktig lärdom från den storskaliga försöksverksamheten är vikten av engagerade chefer. Ledarskapet är en viktig faktor för att få till stånd en förändring. Cheferna svarar för den övergripande planeringen och kan ge tid 18

19 och utrymme till personalens utbildning och den extra tid som krävs inledningsvis med den nya tekniken. På alla nivåer behövs en förståelse för hur tekniken fungerar och vilken nytta den nya tekniken ger. Norrbottenregionen Norrbottenregionen ingick i en annan försöksverksamhet inom ramen för programmet under ledning av IT-Norrbotten AB. IT-Norrbotten är ett företag som ägs av Norrbottens samtliga kommuner och landstinget i Norrbottens län. IT-Norrbotten har varit en framgångsfaktor för den digitala infrastrukturen och för digitala tjänster inom kommuner och landstinget i länet. IT-Norrbotten hade sedan tidigare ett uppdrag från Norrbottens kommunförbund att genomföra en förstudie om IP-baserade trygghetslarm vilket gjorde dem väl lämpade att ingå som försöksverksamhet i regeringsuppdraget (IT-Norrbotten 2010). Under ledning av IT-Norrbotten genomfördes en förstudie för regionen mellan och med en budget om 1 MSEK från regeringsuppdraget. Förutom förstudien för Norrbottenregionen utvecklade IT-Norrbotten en process för samarbete mellan kommunerna och TeliaSonera i TeliaSoneras teknikskifte där fast traditionell telefoni ersattes med framförallt mobiltelefoni. Haparanda kommun genomförde tillsammans med IT-Norrbotten ett antal fälttester. IT-Norrbotten fick också sedermera ett speciellt uppdrag inom programmet om att utföra tekniktester. IT-Norrbotten deltog också i arbetsgruppen för SKL Kommentus Inköpscentral AB:s nationellt samordnade upphandling av trygghetslarm under 2012 och med avropsstart under första halvan av Norrbottens förstudie IT-Norrbotten fick av Norrbottens kommunförbund i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Genom avtal med Hjälpmedelsinstitutet ingick förstudien som en del i regeringsuppdraget. IT-Norrbotten tillsatte en projektgrupp med representanter från sex norrbottenkommuner, Norrbottens läns landsting under ledning av IT-Norrbotten. Samtliga kommuner representerades av en ansvarig från socialtjänsten respektive en ansvarig från IT-avdelningen. Precis som i projektet i Sjuhärad identifierades att trygghetslarmen ingår i en händelsekedja bestående av ett antal länkar som måste hänga ihop i Trygghetskedjan. 19

20 Rekommendationer Rekommendationer från IT-Norrbottens förstudie var: A. Köp inte analoga tonsignalerande larm. Dessa är bundna till en gammal teknik vilket innebär att man inte kan erhålla den utökade funktionalitet som beskrivs i förstudien. Analoga larm kan dessutom inte frekvent funktionsövervakas på minutnivå. B. Med ny teknik med digitala larm så får man möjlighet till att kontinuerligt verifiera att larmet fungerar på minutnivå. C. Ställ krav på att den frekventa funktionsövervakningen går till larmcentralen. D. Genom B + C så erhålls bättre kontroll och säkerhet vad avser statusen på trygghetstelefon och kommunikation. E. Undvik att använda hybridlösningar, d.v.s. analog tonsignalering (DTMF, STMF etc.) via omvandlare till digitala nät. F. Ställ krav på att man använder GPRS vid överföring av larm via GSM. G. Man bör överväga om inte en viss teknisk utbildningsinsats borde göras bland de installationsansvariga inom hemtjänsten. Detta borde kompletteras med en processmodell som innebär ett mer omfattande helhetsansvar för slutkundens installation i hemmet avseende trygghetstelefon och kommunikation. Förstudien visade att med de framtida digitala larmen och larmcentralerna erbjuds bättre möjligheter att välja mellan olika leverantörer, ökad robusthet samt nya möjligheter gällande tjänster och larmenheter. Exempel på nya tjänster är larmmottagning och videokommunikation för döva teckenspråkiga och möjligheten att larma från en smart mobil eller en surfplatta. Ett möjligt hot som identifierats för att införa digitala trygghetslarm är brist på bredband i vissa geografiska områden i länet. IT-Norrbottensförstudie finns i bilaga 6. Digitala agendan - IT i människans tjänst IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. Förstudien identifierade att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen, med dess kopplingar till bildfunktion (video), kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. Dagens trygghetstelefoner förutspås övergå till att bli en tjänstepalett med enskilt valbara 20

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Digitala Trygghetslarm

Digitala Trygghetslarm ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande DNR 330-170/2014 Sida 1 (6) 2014-05-02 Handläggare Annelie Svensson: 08-508 36 277/ Patrik Simonsson: 08-508 36 250 Till Äldrenämnden 2014-05-20

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen?

Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Suzanne Örkenrud, administrativ chef, Växjö kommun Niclas Brissmalm, områdeschef, äldreomsorg, Karlskrona kommun Kerstin Engman,

Läs mer

Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur?

Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur? Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur? Uppdraget från Socialdepartementet Detta ska öka 2013: -Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP 2015-01-20 Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Organisation ca 1540

Läs mer

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Trygghetslarm och larmmottagning 0 Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Nationellt samordnad upphandling 3 4 Samarbete mellan SKI och IT-Norrbotten Samverkan med pågående Regeringsuppdrag, SKL, SICS

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Val av Kommunikationslösning

Val av Kommunikationslösning BILAGA 1 Val av Kommunikationslösning TRYGGHETSLARM - KOMMUNAL ehälsa Val av Kommunikationslösning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Problemställning... 4 Förutsättningar för

Läs mer

Arbetet ska redovisas i en rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2010.

Arbetet ska redovisas i en rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2010. Regeringsbeslut III:4 2010-05-27 S2010/4317/ST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer 2 bilagor Regeringens beslut 1.

Läs mer

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm!

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! 2016-05-10 och 11 Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! Hur införs digitala funktioner och tjänster för trygghet, service och delaktighet för utförare i vård och omsorg? Kjell Thuné Varför

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Trygga larm i Växjö kommun Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Omsorgsnämnden 15 ledamöter

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM VÄGLEDNING/CHECKLISTA UTKAST 1 2013-06-20 1 (8) Kerstin Engman Mobil: 076-797 89 38 E-post: kerstin.engman@skl.se Doknummer eh2013 KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM Vägledning/checklista Trygghetslarm Steg

Läs mer

Projekt Trygghetslarm Maarit Liljeroth, Projektledare ,

Projekt Trygghetslarm Maarit Liljeroth, Projektledare , Projekt Trygghetslarm Maarit Liljeroth, Projektledare 0708-424781, maarit.liljeroth@borasregionen.se Projekt Införande av digital trygghetslarmskedja i Fyrbodal Amie Stobenius, Projektledare 0702-083060,

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN Förstudie Boden 2012-04-18 Tel.0921-690 10 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (38) 3 (38) 1 Sammanfattning Förändringar i näten för telekommunikation d.v.s. övergången

Läs mer

CareLine Trygghetstelefoner. Trygghetstelefoner som skapar ett tryggt boende i hemmet

CareLine Trygghetstelefoner. Trygghetstelefoner som skapar ett tryggt boende i hemmet CareLine Trygghetstelefoner Trygghetstelefoner som skapar ett tryggt boende i hemmet Trygghetstelefonen gör det tryggt att bo kvar i det egna hemmet Tryggt och säkert i hemmet Med moderna trygghetshjälpmedel

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

SKL Kommentus Inköpscentral

SKL Kommentus Inköpscentral SKL Kommentus Inköpscentral Ramavtalet i korthet Trygghetslarm och larmmottagning 2015 Syfte och mål Dagens trygghetslarm är till största del uppbyggda på analog teknik, en teknik som inom några år inte

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM

UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM Tel.0921-570 40 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (13) Utvärdering av trygghetstelefoners signalering via gsm Rapport för projekt Teknikstudier

Läs mer

Trygghetslarm i Osby kommun

Trygghetslarm i Osby kommun Trygghetslarm i Osby kommun Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska varje vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet

Läs mer

Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer

Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer Författare: Johnny Leidegren Projektledare DTLS BoråsStad Version nr Datum

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIGITALA TRYGGHETSLARM

UTVÄRDERING AV DIGITALA TRYGGHETSLARM UTVÄRDERING AV DIGITALA TRYGGHETSLARM Tel.0921-570 40 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (14) Utvärdering av digitala trygghetslarm Slutrapport för projekt Teknikstudier Digitala Trygghetslarm Utgivningsdatum

Läs mer

Digitala tjänster. Delrapport 2014. Myndigheten för delaktighet

Digitala tjänster. Delrapport 2014. Myndigheten för delaktighet Digitala tjänster Delrapport 2014 Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Digitala tjänster delrapport 2014 Myndigheten för delaktighet Serie A 2015:6 (diarienummer 2014/0027)

Läs mer

Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0. 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9

Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0. 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9 Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9 Välfärdsbredband är utvecklat för att stödja verksamhetsprocessen - att effektivt leverera e-hemtjänst Ansökan Individuell behovsbedömning

Läs mer

Slutrapport. Projekt: Digitala trygghetslarm. Våga vilja växa!

Slutrapport. Projekt: Digitala trygghetslarm. Våga vilja växa! Våga vilja växa! Sid 2 av 8 Innehåll...1 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Nuläge...4 Nationellt...4 Herrljunga kommun...5 Definition enligt riktlinjer...6 Kostnad...7 Riskanalys...7 Kommunikationsplan...7

Läs mer

För kommunikationsmyndigheten PTS

För kommunikationsmyndigheten PTS PTS-ER-2012:12 För kommunikationsmyndigheten PTS - Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm Mars 2012 www.a-focus.se A-focus A-focus, etablerat 2000, är ett svenskt konsult- och

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. Kartläggning 2015

Trygghetslarm i kommunerna. Kartläggning 2015 Trygghetslarm i kommunerna Kartläggning 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål

Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål Projekt: Digitala trygghetstelefoner i Fyrbodal Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål November 2014 Projektledare:

Läs mer

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa Din ehälsa Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid Tillgänglighet Din journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånare Medarbetaren Beslutsfattare Ansöka om vård Tidsbokning Individuellt

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Utredning om avvikelser i Caretech:s leveranser enligt SKL Kommentus Inköpscentral AB:s ramavtalsupphandling av trygghetslarm

Utredning om avvikelser i Caretech:s leveranser enligt SKL Kommentus Inköpscentral AB:s ramavtalsupphandling av trygghetslarm Datum 2015-02-06 Diarienummer 2014/0027 Utredning om avvikelser i Caretech:s leveranser enligt SKL Kommentus Inköpscentral AB:s ramavtalsupphandling av trygghetslarm Myndigheten för delaktighet, 2014 Titel:

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Abonnemangets utformning

Abonnemangets utformning Abonnemangets utformning Fast telefoni Med vårt abonnemang kan ni fortsätta använda era vanliga telefoner hemma. Ni ansluter ert vanliga inkommande telefonjack i en dosa som omvandlar en digital signal

Läs mer

Dnr: (9)

Dnr: (9) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-09-30 Dnr: 12-8342-5 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Ellen Källström 08 678 57 39 ellen.kallstrom@pts.se Slutredovisning av uppdrag att fortsatt genomföra särskilda

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Utredare Sara Lundgren 2016-01-26 Socialstyrelsens roll Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas

Läs mer

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN Förstudie Tel.0921-570 40 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (39) 1 Sammanfattning Förändringar i näten för telekommunikation skapar problem för traditionella

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också.

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Innehåll Parlör Bättre bredband åt folket Varför skaffa bredband Din checklista Eltel + byanät = sant Kontakta din lokala samarbetspartner 2 3

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Tunstalls erbjudande. Vi ger dig plattformen för den moderna vården och. omsorgen.

Tunstalls erbjudande. Vi ger dig plattformen för den moderna vården och. omsorgen. Tunstalls erbjudande Vi ger dig plattformen för den moderna vården och omsorgen! Med Tunstall som din samarbetspartner får du en stark leverantör som erbjuder marknadens mest kompletta helhetslösning för

Läs mer

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredbandsbåten 2012 Regeringens bredbandsmål 90% skall ha 100 Mbit/s år 2020 Anna-Karin Hatt, IT- och

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA. Trygghetslarm. KOMMUNAL ehälsa. Trygghetslarm vägledning och checklista 1

VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA. Trygghetslarm. KOMMUNAL ehälsa. Trygghetslarm vägledning och checklista 1 VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA Trygghetslarm KOMMUNAL ehälsa Trygghetslarm vägledning och checklista 1 Trygghetslarm vägledning och checklista 2 Innehåll På väg till framtidens välfärdskommun... 4 Vägledng/checklista

Läs mer

Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 ( )

Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 ( ) Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturen för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Se bifogad

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Projektblad nr Förv.: 1 Upprättad den: 2013-02-13 Informationsteknologi ON 001 Omsorgsförvaltningens informationsteknologi består idag bl.a. av 140 administrativa arbetsplatser, 190 arbetsstationer för

Läs mer

Upphandling av trygghetslarm

Upphandling av trygghetslarm SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/603.183 1 (2) HANDLÄGGARE Hallgren, Ann-Charlotte Ann-Charlotte.Hallgren@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Upphandling

Läs mer

Projektdirektiv Säkerställa införandet av digitala trygghetslarm

Projektdirektiv Säkerställa införandet av digitala trygghetslarm 0.01 Utkast/Utgåva (1)13 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdirektiv Digitala trygghetslarm Nummer för projekt Öka andelen digitala trygghetslarm Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Läs mer

Vi tar parti för våra kunder

Vi tar parti för våra kunder Vi tar parti för våra kunder Ägare: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt 256 av Sveriges kommuner Vision: Offentlig sektors mest värdeskapande samarbetspartner Vårt erbjudande Erbjuder ramavtal i

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Underlag för upphandling av Trygghetslarm

Underlag för upphandling av Trygghetslarm Underlag för upphandling av Trygghetslarm Dokumentet är ett kravdokument för upphandling av trygghetslarm i ordinärt boende. Underlaget för dokumentet är intervjuer av personer inom kommunerna, intervjuer

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Vilken säkerhet i stadsnäten?

Vilken säkerhet i stadsnäten? Vilken säkerhet i stadsnäten? Ove Landberg Enhetschef, Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Därför finns PTS En väl fungerande telekommarknad Alla ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

FÖRSLAG. 16 Aktivitetsplan för kommunal e-hälsa

FÖRSLAG. 16 Aktivitetsplan för kommunal e-hälsa Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2013-04-05 VOHJS13-032 16 Aktivitetsplan för kommunal e-hälsa Gemensamma nämndens vård, omsorg

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari 2014 Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014 Robusthetsgruppen Lägesrapportering från arbetsgruppen Robusthet II lösningar för robustare kommunikation

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Informationsmöte Villor i Eker 2014

Informationsmöte Villor i Eker 2014 Informationsmöte Villor i Eker 2014 Agenda Stadsnät Tjänster TV Internet & Telefoni Fler fördelar med Stadsnätet Hur går det till ( Grävning / Installation i fastigheten ) Vad kostar det? Frågor. Lars

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Välkommen! IT-chefsnätverk Verksamhetsutveckling med stöd av IT. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Välkommen! IT-chefsnätverk Verksamhetsutveckling med stöd av IT.  GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Välkommen! IT-chefsnätverk 2014-02-19 Verksamhetsutveckling med stöd av IT E-Hälsadag SKL Projekt 2013 Information från dagen! Fortsättning 2014 SKL Strukturella förutsättningar Etablera Styrelse Regionala

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

KALLELSE till sammanträde

KALLELSE till sammanträde Styrelse 2012-03-22 Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 22 mars klockan

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer

Övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Teknik. Kjell Thuné - Myndigheten för Delaktighet Mats Nordenback -

Övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Teknik. Kjell Thuné - Myndigheten för Delaktighet Mats Nordenback - Övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Teknik Kjell Thuné - Myndigheten för Delaktighet Mats Nordenback - Hur införs digitala funktioner och tjänster för trygghet, service och delaktighet

Läs mer

E-handel i offentlig sektor i Sverige

E-handel i offentlig sektor i Sverige E-handel i offentlig sektor i Sverige DIFI EHF-konferens Mats Goffhé Sören Pedersen Agenda E-handel i offentlig sektor i Sverige: Status idag och framåtblick Hur tar man hem nyttan med e-handel? Obligatoriskt

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer