Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen

Transkript

1 Trygga larm i Växjö kommun Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen

2 Växjö Kommun invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv

3 Omsorgsnämnden 15 ledamöter Pensionärsråd Omsorgsförvaltningen Handikappråd Centralförvaltning Förvaltningschef Myndighetsavdelning, Utveckling & information, Stab, MAS, Ekonomi, Personal Äldreomsorg och hemvård Omsorg funktionsnedsättning Resursenhet Enheter Enheter Kostenheten Sjuksköterskeenheten Rehabenheten Administrativa enheten

4 Omsorgsförvaltningens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare

5 Organisation ca 1500 trygghetslarm ordinärt boende 18 Hemvårdsgrupper - enheter 2 LOV- grupper Hemvårdsgrupp 3-5 Larmansvariga per grupp Installerar/Avinstallerar Nyckelgömma Funktionskontrollerar Hemvårdsgrupp Larmsamordnarna 1,5 tjänst Hemvårdsgrupp Larmsamordnare Registrerar / avreg hos Larmmottagare (Tunstall) Registerar tjänst hos stads-/byanät (Wexnet) Service / Lagerhållning Problembackup HSL-larm mm Privat Hemvårdsgrupp (LOV)

6 Nuläge totalt Totalt ca 1500 trygghetslarm Av dessa är just nu (maj-2013) ca 550 st digitala (37%) 940 analoga över telefoni (63%) Trygghetslarm Växjö kommun Digitala Analoga

7 Digitala larm Fiber +GSM samt enbart GSM De digitala larmen fördelas sålunda: Digitala larm Wexnet AB 64% (ca 350 st) Annan nätägare 13% Enbart GSM/GPRS 23%

8 Samarbetspartners Trygghetslarm o speciallarm Larmmottagning Kommunikation via CareTech

9 Digitala larm - fördelar Digitala larm kan ringa antingen över mobilnätet (GSM/GPRS) eller Internet (Ethernet ( Fiber )/4G) eller bådadera (Internet i första hand, GSM/GPRS som backup) Bättre övervakning, på minutnivå (Grön/gul/röd) automatisk notifikation till exempelvis mobiltelefon eller larmmottagare om ett larm signalerar problem Distansprogrammering Redundanta (alternativa) kommunikationsvägar vid kombinerat GSM och Fiber -larm Mindre åskkänsliga Behövs inte någon analog telefoni hos omsorgstagaren Behöver inte neka någon larm TRYGGHET

10 Digitala larm - nackdelar Högre kostnader men ökad säkerhet Krävs en ökad kompetens av installatör (Fiber) Baspersonal saknar utbildning Rädsla

11 Digitala larm - nackdelar Fiberlarm Kan vara komplicerat att installera kräver ibland viss kompetens Hitta fiberkopplingen, patcha, sätta switch, välja router. Ibland behövs dra/fästa fiber-/nätverkskabel lite längre då det inte alltid är så att strömuttag o fiberuttag sitter i närheten av varandra Betongväggar. GSM-larm Övervakningen varnar ofta att det är problem fast det inte är det kan bli Vargen kommer Svårt att hitta bra mobiltäckning ibland hoppas på sk Roaming Sämre möjlighet till distansprogrammering Fn varierande ljudkvalitet

12 Varianter av internettillgång via fiber Stadsnät/byanät med egen tjänst för trygghetslarm ( Växjömodellen ) Bostadsrättsföreningar där Internet ingår i hyran Kunden har eget abonnemang Andra alternativ Kommunen köper abonnemang Kommunen skaffar avtal med stora leverantörer

13 Varianter av uppkoppling fiber Stadsnät Annan nätägare, oftast i BostadsRättsFöreningar ADSL via telejacket ComHem/Tele2 ( 3 hål i väggen, antennuttag) 4G Ej aktuella varianter 3G, mobilt internet, ej aktuellt för fiberkoppling ( Dong ) Trådlöst Wi-Fi lokalt, fn ej aktuellt Uppringt internet (gamla modem)

14 Varianter av uppkoppling mobilt GSM-larm Kunden står för abonnemang (dyrt, osäkert, komplicerat) Kommunen köper abonnemang (bättre) Abonnemang ingår i leasing av trygghetslarm (smidigast, billigast) Att tänka på Speciella abonnemang anpassade för trygghetslarm, Telematik, M2M Roaming RAKEL Täckningskollen

15 Fiberlarm i stadsnät - fördelar Om stads-/byanät är bra utbyggt : goda möjligheter till trygga larm. Stor del av allmännyttan i Växjö är kopplade och där bor det idag många äldre. Enkelt för larmhandläggarna att lägga upp tjänst via webbsida Brukaren behöver inte beställa något Stabil larmtrafik, ev med GSM-redundans Även om brukaren har eget beställt internet, så läggs trygghetslarmtjänsten bredvid Vid rätt kopplat larm (via switch) fungerar larmtrafiken ändå om internetleverantören får problem eller brukaren säger upp abonnemanget/ internettjänsten God service av stadsnätsupporten vid problem Lättare att programmera och styra på distans Lättare att lägga upp andra tjänster; E-hälsa, E-omsorgstjänster (Nattfrid..) TRYGGHET

16 Fiberlarm i stadsnät - nackdelar Kan vara svårare installation jämfört med koppar eller GSM Kan vara svårare felsökning

17 Vilken larmtyp ska vi sätta? Ok dra fiberkabel? Ja Switch? Ja Finns stadsnät? BRIKKS Nej Nej Ja Finns annat fast Internet? ADSL/4G/BRF Nej Notera IPadress GSM>12? Ja Nej Stabil analog telefoni? Nej Ja CareIP över fiber CareIP över fiber+ extra antenn Ja CareIP GSM+ extra antenn GSM>14? Nej CareIP GSM med TeliaSIM Neo

18 Hur sätta switch?

19 Övervakning Digitala larm Bestäm vilken nivå ni ska ligga på, många möjligheter finns 1. Hur lång tid får det gå från det att ett larm får problem till att personal får reda på det? 2. Hur ska det meddelas? Mejl i Smartphone, SMS, fax, via central 3. Hur lång tid får det gå från att personal får reda på ev. problem tills det blir åtgärdat? Natt, helg Överväg möjligheten att sätta ett GSM-larm om traditionell telefoni är utslagen som alternativ till extra tillsyn.

20 Övervakning Digitala larm

21

22 Pinga larm för att veta om fibervägen är ok

23 Framgångsfaktorer Att våga! Vi har inte råd att inte göra det Bra uppbyggt stads-, och byanät Gott samarbete med Wexnet (stadsnätet) Bra avtal med Wexnet Rätt person på rätt plats Strategi, nu och framtid Larmorganisationens struktur Kommunikation ingår i larmhyran

24 Smått och gott att ta med inför framtiden Vi har inget val!! Var inte dumsnål! Ta hjälp av andra kommuner Satsa på en struktur som är enkel och säker från början Det kan vara kostnadseffektivt för vissa kommuner medan det kan vara kostsamt för andra kommuner initialt

25 FRÅGOR?.allt är solklart?...eller?