Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning"

Transkript

1 Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad september : sid 5 och 16: citerad text om Telia korrigerad

3 Förord Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en fördjupad kartläggning av hur kommunerna arbetar med trygghetslarm, hur de säkerställer att beviljade larm fungerar på ett säkert sätt, om de har påbörjat processen att gå över till digitala trygghetslarm samt när de bedömer att denna process ska vara avslutad. I rapporten beskrivs resultatet av kartläggningen som gjordes under februari månad Rapporten har skrivits av utredaren Dick Lindberg och ansvarig enhetschef har varit Marcus Gry. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Uppdraget... 9 Metod och genomförande... 9 Digitala trygghetslarm i ordinärt boende Diskussion Referenser... 19

5 Sammanfattning Sveriges kommuner har kommit olika långt i utvecklingen av trygghetslarmen. En mindre andel av kommunerna har helt och hållet gått över till digitala trygghetslarm och utvecklingen mot digitalisering för övriga kommuner går långsamt. En undersökning från Socialstyrelsen visar att det finns cirka trygghetslarm som tillhandahålls av kommunerna, varav cirka är digitala (14 procent) och cirka hybridlarm (5 procent). Hybridlarm är trygghetslarm med både analog och digital överföring av signaler. Av de 208 kommuner som medverkade i undersökningen var det 8 procent som hade enbart digitala trygghetslarm och 31 procent enbart analoga. Övriga 69 procent hade påbörjat processen att byta ut de analoga trygghetslarmen mot digitala. De flesta av dessa hade dock relativt få digitala larm. En majoritet, 67 procent, av de kommuner som har digitala trygghetslarm använder anslutning via mobilnätet. Cirka 25 procent har fasta anslutningar via bredband och 9 procent har en blandning av mobil- och bredbandsanslutningar. Kommunerna kontrollerar i varierande omfattning att trygghetslarmen fungerar. När det gäller analoga trygghetslarm testar 66 procent av kommunerna dem dagligen, och övriga med glesare intervall eller i vissa fall inte alls. De digitala trygghetslarmen ger möjlighet till automatisk kontinuerlig övervakning av larmen, men trots detta är det bara 12 procent av kommunerna som har en sådan kontinuerlig övervakning. Även för de digitala trygghetslarmen är det 66 procent av kommunerna som testar dagligen. Övriga kommuner testar med glesare intervaller eller inte alls. I de allra flesta fall (85 procent) står den enskilde brukaren själv för telefonabonnemanget som de analoga trygghetslarmen är anslutna till. Detta innebär att kommunen inte har kontroll över hela larmkedjan. Om den enskilde får problem med sitt abonnemang eller byter leverantör bryts förbindelsen med larmcentralen. När det gäller digitala trygghetslarm står 41 procent av kommunerna för abonnemangen. Kommunerna har kommit olika långt i sin planering av införande av digitala trygghetslarm. Utöver de 8 procent av kommunerna som idag har enbart digitala trygghetslarm har 30 procent beslutat att samtliga analoga trygghetslarm ska vara utbytta mot digitala senast Övriga kommuner, cirka 41 procent, utreder frågan eller har inga sådana planer för närvarande. Socialstyrelsen konstaterar att den långsamma utbyggnaden av digitala trygghetslarm innebär risker för de personer som är beroende av att kunna nå sina vårdgivare genom larmen då de analoga tonbaserade signalerna inte alltid når fram till larmcentralen. Telia uppskattar att upp till 20 procent av larmen från analoga trygghetslarm som är kopplade till digitala nät inte når larmcentralen. Socialstyrelsen konstaterar vidare att kommunerna inte övervakar trygghetslarmen med den frekvens som är möjlig med den nya tekniken. Också detta innebär en säkerhetsrisk för den enskilde personen som är beroende av trygghetslarmet. TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 5

6 Regeringens stimulansmedel för e-hälsoutveckling som fördelades av SKL under 2013 och 2014 har medfört att många kommuner kommit igång med utvecklingen av e-hälsoarbetet, och därmed också digitalisering av trygghetslarmen. Socialstyrelsen bedömer dock att kommunerna ytterligare behöver påskynda arbetet med att ersätta befintliga analoga trygghetslarm med digitala höja kvaliteten och säkerheten i trygghetslarmen utveckla kompetensen i kommunerna, på alla nivåer utveckla organisationen och arbetssättet i arbetet med trygghetslarmen. På så sätt kan kommunerna bli bättre rustade att möta de behov och utmaningar som finns med en åldrande befolkning vars vård och omsorg i allt högre grad sker i hemmet. Fungerande trygghetslarm är en viktig del i kommunernas arbete med att ge äldre en trygg och säker vård och omsorg i hemmet. 6 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

7 Bakgrund Samhället, i Sverige liksom i övriga delar av världen, blir alltmer digitaliserat och nya användningsområden för informationstekniken utvecklas ständigt. Detta märks inte minst i den teknik vi väljer för kommunikation. Det fasta telenätet är i huvudsak digitaliserat och 35 procent av de fasta telefonabonnemangen kommunicerar över internet. Anpassningen till digitala kommunikationslösningar är inte en fråga om var efterfrågan är störst eller en fråga om skillnader mellan landsbygd och tätort, utan det är hela samhället som står inför en utveckling där nuvarande teknik helt byts ut mot ny. Telia, som är ägare av det fasta telenätet i Sverige, arbetar i dag med att anpassa de delar av sitt fasta nät som har ett stort renoveringsbehov. Detta arbete är en anpassning till den rådande samhällsutvecklingen mot digitalisering. Telenätet i Sverige har utvecklats från att använda analog teknik för traditionell fast telefoni till att bli huvudsakligen digitalt och förmedla datakommunikation. Många väljer också att ringa via mobiltelefoni eller att ha telefonen kopplad till bredbandet, så kallad bredbandstelefoni. Teknikskiftet innebär att Telia byter ut de gamla telestationerna mot mobila anslutningar där det finns täckning. I dag har abonnenter fått denna typ av anslutningar för sina fasta hemtelefoner via mobila nät och 2015 beräknas analoga anslutningar ha bytts ut mot mobila. Kravet på ökat utrymme för att överföra information driver denna utveckling. Att gå från analog till digital kommunikation är ett teknikskifte som påverkar alla samhällssektorer vård, skola, omsorg, myndighetsutövning, näringsliv, försvar, räddningstjänst och så vidare. Ansvarsförhållanden, arbetsuppgifter och levnadssätt med mera påverkas och förändras i grunden (9). Den pågående teknikomvandlingen av kommunikationsnäten innebär att den gamla typen av analoga trygghetslarm inte längre fungerar som det var avsett. Att ansluta analoga larm till digitala nät innebär att kommunikationen blir osäker då larmen inte alltid når fram till larmcentralen. Under 2013 uppmärksammade media flera fall där enskilda inte fått den hjälp de behövt på grund av brister i de trygghetslarm som kommunerna installerat hos personer med stora hjälpbehov. Bland annat sände SVT:s Uppdrag granskning den 15 januari 2014 ett program som uppmärksammade bristerna med trygghetslarmen. Detta visar behovet av att skynda på kommunernas arbete med att byta ut trygghetslarm med analog teknik och hybridlösningar (trygghetslarm med både analog och digital överföring av signaler) mot digitala trygghetslarm. Socialstyrelsen gav tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen (PTS) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut en vägledning om trygghetslarm 2010 (7). I denna vägledning konstaterades bland annat att kommunerna har ett ansvar för att trygghetslarmen fungerar. Det innebär att en kommun måste ha tillgång till såväl larm av god kvalitet som personal som kan installera och sköta dem när problem uppstår. Hjälpmedelsinstitutet drev på regeringens uppdrag ett projekt om utveckling av trygghetslarm under perioden maj 2010 april 2013 (2). I programmet TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 7

8 genomfördes en storskalig försöksverksamhet i Sjuhäradsbygden och över digitala trygghetslarm installerades hos användare i ordinärt boende samtidigt som en larmcentral baserad på digital teknik upphandlades. Inom ramen för programmet togs en standard för trygghetslarm fram och en branschorganisation bildades. Hjälpmedelsinstitutet skrev i sin rapport att erfarenheterna från programmet visar att den gamla analoga tekniken inte är tillfredsställande larmen behöver övervakas på minutnivå, snarare än en gång per dygn kommunerna måste ta kontrollen över trygghetslarmens kommunikation kommunerna måste övervaka driftstatistiken regelbundet som en del i verksamhetens kvalitetsarbete även larmmottagningarna måste genomföra ett teknikskifte och ta emot och hantera trygghetslarmen via IP det är viktigt att cheferna i kommunerna förstår vikten av teknikskiftet det behövs en förståelse för hur tekniken fungerar och vilken nytta den ger i kommunerna. Slutligen konstaterade Hjälpmedelsinstitutet att en förändring mot digitala trygghetslarm inte bara omfattar teknik utan också förändringar av arbetsrutiner, upphandlingar och ansvarsområden. I anslutning till programmet lät PTS konsultföretaget A-Fokus göra en kartläggning av de problem som var relaterade till de digitala kommunikationsnäten (1). I rapporten konstateras att det inte är kommunikationsnäten i sig som är problemet utan snarare att trygghetslarmen inte anpassats till den nya tekniken. Många kommuner har fortsatt att efterfråga samma tekniska lösningar som tidigare i stället för att utnyttja den nya teknikens möjligheter. Det har också uppstått problem genom att kommunerna själva inte tagit kontroll över hela leveranskedjan; till exempel är det fortfarande brukarna själva som står för den anslutning som trygghetslarmet använder. I rapporten pekar A-Fokus också på att så kallade hybridlösningar ska undvikas. Regeringen tecknade under 2013 och 2014 överenskommelser med SKL om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten (5,6). I dessa överenskommelser ingick stöd till e-hälsoutvecklingen i kommunerna, däribland införande av digitala trygghetslarm. I 2013 års överenskommelse var målet att öka andelen digitala trygghetslarm i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunerna har beviljat. I 2014 års överenskommelse angavs att stimulansmedlen bland annat skulle användas för att säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och att de fungerar. Socialstyrelsen fick i uppdrag att följa upp hur stimulansmedlen för 2013 hade använts. I rapporten till Socialdepartementet (10) skriver Socialstyrelsen följande: När det gäller digitalisering av trygghetslarm pågår kartläggningar av läget och länsorganisationerna stöder kommunerna i att ta fram genomförandeplaner för införandet. Länssamordnarna arbetar också med att bygga upp kunskap i kommunerna om behovet av att växla över till digitala lösningar och vilka tekniska lösningar som står till buds. 8 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

9 Uppföljningen av stimulansmedlen för 2014 kommer att redovisas i en rapport den 1 april I mars 2013 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för användandet av e-hälsa i kommunerna, att följa upp och redovisa de framtagna nyckeltalen samt att beskriva och analysera resultaten som framkommer av uppföljningen av nyckeltalen. I uppdraget ingick nyckeltal som avser digitala trygghetslarm. En rapport (12) lämnades i maj 2014 till Socialdepartementet och i denna framgick bland annat att Socialstyrelsen beräknar det totala antalet trygghetslarm i ordinärt boende till cirka i Sverige, varav cirka är digitala (14 procent). En ny uppföljning ska göras under våren 2015 med rapportering den 31 maj Uppdraget Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en fördjupad kartläggning av hur kommunerna arbetar med trygghetslarm, hur de säkerställer att beviljade larm fungerar på ett säkert sätt, om de har påbörjat processen att gå över till digitala trygghetslarm samt när de bedömer att denna process ska vara avslutad. Kartläggningen ska redovisas till regeringskansliet senast den 30 september Metod och genomförande Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkät under februari Enkäten gick till samtliga kommuner i landet och till stadsdelarna i Göteborg och Malmö. Enkäten besvarades av 208 kommuner och stadsdelar, vilket motsvarar 68 procent. Enkäten utarbetades under hösten I detta arbete konsulterades Handisams expert på trygghetslarm. Samråd har också skett med SKL. En pilotstudie gjordes under december där 10 kommuner besvarade enkäten och gav synpunkter på frågorna. En intervju har gjorts med företrädare för TeliaSonera. I denna undersökning har Socialstyrelsen inte gjort någon distinktion mellan de larm som beviljats med stöd av biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2001:453), som serviceinsats utan biståndsbedömning eller med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Fokus för undersökningen har varit de trygghetslarm som enskilda personer fått, oberoende av grund för tilldelningen. TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 9

10 Digitala trygghetslarm i ordinärt boende Digitala trygghetslarm innebär att kommunikationen sker via fast anslutet bredband eller via mobilnät. Inga analoga signaler används för att skicka information i någon del av kedjan. A-Fokus konstaterar i en kartläggning för PTS (1) att det är viktigt att varje led i larmkedjan är digital, från brukarens larmenhet till larmcentralen, då signaler kan gå förlorade i överföringen mellan digitala och analoga system. Socialstyrelsen gjorde under 2013 en uppföljning av hur länsorganisationerna och kommunerna hade använt de stimulansmedel för utveckling av e- hälsa i kommunerna som regeringen ställt till förfogande. Medlen var avsedda att stimulera utvecklingen inom e-hälsoområdet. Ett av målen var att öka andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunerna har beviljat. I denna uppföljning framgick att kommunerna inte hade prioriterat arbetet med att byta ut de gamla analoga larmen mot digitala. Då svarsfrekvensen för enkäten var relativt låg gjorde Socialstyrelsen en uppskattning av antalet trygghetslarm. Enligt denna uppskattning finns cirka trygghetslarm i hela landet, varav cirka (14 procent) är digitala och cirka är hybridlarm (5 procent). Enligt svaren från enkäten är det 69 procent av kommunerna som har infört digitala trygghetslarm, helt eller delvis. Endast 8 procent har helt och hållet övergått till digitala trygghetslarm och det är fortfarande 31 procent av kommunerna som uteslutande använder sig av analoga trygghetslarm (tabell 1). Tabell 1. Andel kommuner som har olika typer av trygghetslarm Andel kommuner i % Enbart analoga 31 Både analoga och digitala larm 69 Enbart digitala 8 Det pågår en digitalisering men Socialstyrelsen konstaterar att den går långsamt. Kommunerna har olika strategier för utbytet. En del kommuner går över till digitala larm när man installerar dem hos nya brukare. Det sker alltså en successiv långsam övergång i dessa kommuner. Andra har fattat beslut om att alla trygghetslarm ska vara digitala och har då bytt ut även fungerande analoga larm. En dryg fjärdedel av kommunerna, 26 procent, har kopplat extra tjänster till trygghetslarmen. De vanligaste tjänsterna är dörrlarm, larmmattor, rörelselarm, brandlarm, epilepsilarm, fallarm och sänglarm. De flesta av dessa är kopplade till digitala larm men några kommuner har extra tjänster kopplade till analoga trygghetslarm. 10 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete gäller bland annat för socialtjänstens verksamhetsområden. I detta ingår kommunernas arbete med trygghetslarm. Det handlar om att utreda behoven, besluta om insatser och verkställa besluten. I kartläggningen ställde Socialstyrelsen frågor om fyra områden som bedöms särskilt viktiga i arbetet med trygghetslarm. Dessa listas i tabell 2. Här framgår att 59 procent av kommunerna har identifierat, beskrivit och fastställt de processer som rör installation och drift av trygghetslarmen. Vidare har 70 procent tagit fram rutiner för att säkra kvaliteten på arbetet med installation och drift av trygghetslarmen. Cirka 36 procent har gjort en riskanalys för trygghetslarmen i kommunen och 69 procent av kommunerna har angett att de har ett system för egenkontroll för att säkra trygghetslarmens kvalitet. Tabell 2. Andel kommuner som tillämpar ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med trygghetslarm i enlighet med SOSFS 2011:9 Kommunen har... identifierat, beskrivit och fastställt de processer som rör installation och drift av trygghetslarm Andel kommuner (%) Antal kommuner tagit fram rutiner för att säkra kvaliteten på arbetet med installation och drift av trygghetslarmen gjort en riskanalys för trygghetslarmen tagit fram ett system för egenkontroll för att säkra trygghetslarmens kvalitet I landet finns cirka digitala trygghetslarm. Dessa kommunicerar med larmcentralen genom en mobil uppkoppling eller ett fast bredband. I tabell 3 framgår att 67 procent av de digitala trygghetslarmen kommunicerar via ett mobilnät och 25 procent via ett fast bredbandsnät, i regel fiber. Det finns också digitala trygghetslarm där uppkopplingen sker via både mobilt nät och bredband. Vilken av dessa lösningar som kommunerna väljer beror i huvudsak på om det finns ett stadsnät eller annat bredband via kabel eller inte. På de platser där inte bedömts lönsamt att dra fram fibernät är abonnenterna hänvisade till mobila lösningar för trygghetslarmen och för annan tele- och datatrafik. TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 11

12 Tabell 3. Andel kommuner som har olika typer av digitala trygghetslarm (n = 150) Andel kommuner i % via fast bredband, t.ex. fiber 25 via mobilnät 67 via både fast bredband och mobilnät 9 För att trygghetslarmen ska fylla sin funktion att ge den enskilde trygghet och säkerhet är det viktigt att de fungerar, alla dagar och alla tider på dygnet. Kommunerna har olika rutiner för att kontrollera att trygghetslarmen fungerar. För det första ska förbindelsen mellan larmenheten i den enskildes bostad och larmcentralen säkras, och för det andra ska larmknappen som den enskild i regel bär på sig, i ett armband eller runt halsen, kontrolleras. Av tabell 4 framgår att för analoga larm har 66 procent av kommunerna rutiner för att testa förbindelsen mellan larmenheten och larmcentralen varje dag, och 6 procent varje vecka. I 22 procent av kommunerna testas förbindelsen en gång i månaden, 2 procent gör det en gång per år och i 4 procent görs det inga tester överhuvudtaget. Dessa tester görs automatiskt och den enskilde brukaren är inte medveten om att de görs. Tabell 4. Andel kommuner som testar att de analoga trygghetslarmen fungerar, från larmenheten till larmcentralen (n = 184) Andel kommuner i % Dagligen 66 Varje vecka 6 En gång i månaden gånger per år 2 En gång per år Inga tester 4 Den digitala tekniken gör det möjligt att testa signalen mellan larmenheten och larmcentralen betydligt oftare. Av tabell 5 framgår att 12 procent av kommunerna testar de digitala trygghetslarmen varje minut, 66 procent testar dagligen, 3 procent varje vecka och 16 procent en gång i månaden. Övriga testar en gång per år eller inte alls. 12 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

13 Tabell 5. Andel kommuner som testar att de digitala trygghetslarmen fungerar, från larmenheten till larmcentralen (n = 127) Andel kommuner i % Varje minut 12 Dagligen 66 Varje vecka 3 En gång i månaden gånger per år 1 En gång per år Inga tester 2 För att kommunen ska vara säker på att hela larmkedjan fungerar krävs att även larmknappen testas, det vill säga signalen mellan brukarens enhet, som i regel bärs på kroppen, och larmenheten i bostaden. Av tabell 6 framgår att larmknappen testas mer sällan än enhetens uppkoppling till larmcentralen. Tester görs dagligen i 17 procent av kommunerna, 53 procent gör det en gång i månaden och 15 procent testar aldrig larmknapparna. Tabell 6. Andel kommuner som testar att brukarens larmknapp fungerar (analoga och digitala trygghetslarm) (n = 190) Andel kommuner i % Dagligen 17 Varje vecka 5 En gång i månaden gånger per år 8 En gång per år 2 Inga tester 15 Flera kommuner beskriver att de har kontinuerlig övervakning av larmknappparnas funktion genom att larmknappen sänder en automatisk signal till larmcentralen när batteriet börjar bli urladdat. Vidare lägger en del kommuner ansvaret för testning av larmknappen på den enskilde brukaren. Installatören uppmanar den enskilde att själv testa larmknappen en gång per månad och kommunen lämnar en broschyr där den enskilde uppmanas att själv testa larmknappen. Någon kommun har som rutin att ta kontakt med den enskilde om denne inte har testat eller använt larmet på 50 dagar. Majoriteten (84 procent) av kommunerna som besvarade enkäten uppger att de har rutiner för att följa upp de tester som görs. Kontakterna mellan larmcentral och kommun kan se olika ut. Någon kommun får ett faxmeddelande från larmcentralen om de vid test funnit att ett trygghetslarm inte fungerar. I andra kommuner får den larmansvarige månatliga listor från larmcentralen där resultaten från tester redovisas. En dryg femtedel (22 procent) av kommunerna som svarade uppger att de har någon form av tekniskt backupsystem för trygghetslarmen, analoga och digitala. Det kan handla om batteribackup i larmenheterna eller automatisk vidarekoppling av larmen om den ordinarie anslutningen skulle slås ut. Flera TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 13

14 kommuner ökar bemanningen och gör tätare besök hos de enskilda om larmen är ur funktion. Det har redovisats i andra rapporter (1, 2) att den enskilde brukaren i de flesta fall själv tecknar abonnemanget med teleoperatören för den analoga telefonlinjen som larmet är knutet till. Såväl PTS som HI menar att det är viktigt att kommunerna tar kontrollen över trygghetslarmens kommunikation. Av tabell 7 framgår att i 85 procent av kommunerna som svarade på enkäten är det den enskilde som står för det analoga telefonabonnemanget, och i 35 procent av kommunerna står den enskilde för bredbands- eller mobilabonnemanget. Endast 6 procent av kommunerna tecknar abonnemangen för de analoga anslutningarna och 41 procent gör det för de digitala. Det är alltså till stor del den enskildes eget ansvar att ha en fungerande teleförbindelse, i synnerhet när det gäller analoga anslutningar. När det gäller bredbandsabonnemang är det också en relativt stor andel brukare som tecknar dessa avtal. Alternativet är att kommunerna tecknar avtal med Telia. I dessa avtal kan kommunerna få bättre pris och bättre säkerhet genom s.k. telematiklösningar. Andra operatörer erbjuder också liknande avtal för kommunerna så att abonnemangen blir billigare än om varje abonnent själv tecknar avtal som privatperson. Tabell 7. Ansvar för abonnemanget hos operatören Analoga (n = 178) Andel kommuner i % Digitala (n = 128) Andel kommuner i % Den enskilde tecknar abonnemanget Kommuner tecknar abonnemanget 6 41 Socialstyrelsen konstaterar att det inte är mer än cirka 8 procent av kommunerna som helt och hållet har övergått till digitala trygghetslarm. I enkäten ställdes frågan om hur kommunerna planerar för digitaliseringen. Av tabell 8 framgår att 41 procent av kommunerna har beslutat att digitalisera trygghetslarmen och 39 procent utreder frågan men har ännu inte tagit ställning till om, när och hur övergången ska ske. Av de kommuner som beslutat att digitalisera trygghetslarmen har 10 procent planerat att samtliga trygghetslarm ska vara utbytta år 2014, 17 procent år 2015 och 3 procent år Under 2016 beräknar alltså cirka 38 procent av kommunerna att samtliga trygghetslarm är digitala. Övriga kommuner planerar att vara klara med övergången senare eller har inte kunnat ge ett svar på när det ska ske. Tabell 8. Kommunens planering för digitala trygghetslarm (n = 195) Andel kommuner i % Kommunen har bara digitala larm 8 Kommunen har beslutat att digitalisera larmen 41 Kommunen utreder frågan men har inte fattat beslut om införande 39 Kommunen har inga planer för närvarande 2 Andra svar 7 14 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

15 En majoritet av kommunerna har lagt ut larmmottagandet på externa aktörer. Av totalt 201 kommuner som svarade på frågan har 68 procent upphandlat larmmottagningen. Två företag dominerar marknaden, Tunstall och Care Tech. Dessa hanterar totalt cirka 63 procent av all larmmottagning. TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 15

16 Diskussion Det är en liten andel av landets kommuner som har bytt ut samtliga analoga trygghetslarm mot digitala. Endast cirka 8 procent av de kommuner som svarade på enkäten anger att de bara har digitala trygghetslarm. Samtidigt är det över 30 procent som inte har installerat något digitalt trygghetslarm alls. Vidare är utbyggnadstakten av de digitala trygghetslarmen relativt långsam. Enligt enkätsvaren är det endast cirka 38 procent av kommunerna som beräknar att helt och hållet ha övergått till digitala trygghetslarm Socialstyrelsen konstaterar att den långsamma utbyggnaden innebär risker för de enskilda personer som har tilldelats trygghetslarm då de analoga larmen inte är helt kompatibla med de digitala näten. De analoga tonbaserade signalerna som sänds från larmenheterna går inte alltid fram till larmcentralerna. Detta gäller de analoga trygghetslarm som är kopplade till ett digitalt nät, mobilt eller bredband, s.k. hybridlösningar. Telia har testat dessa lösningar och funnit att upp till 20 procent av signalerna inte når larmcentralen. Resultatet kan bli att den enskilde som är i behov av kontakt med hemtjänsten inte får den hjälp han eller hon behöver. I 3 kap. 3 socialtjänstlagen (SoL) framgår att alla insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. I samma paragraf framgår också att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Att kommuner inte försäkrar sig om att trygghetslarmen fungerar är således inte i enlighet med socialtjänstlagen. Att kommunerna inte försäkrar sig om att trygghetslarmen fungerar optimalt är enligt myndigheten särskilt allvarligt med tanke på att de som utrustas med larm ofta har omfattande och livsavgörande omvårdnadsbehov. Många har kognitiva nedsättningar samt är ensamboende och beroende av att kunna nå sin vårdgivare med larmet. Brister i trygghetslarmen utgör därför påtagliga risker för allvarliga händelser som kan hota den enskildes trygghet, säkerhet, liv och hälsa. Den digitala tekniken ger generellt en bättre säkerhet i kommunikationen mellan larmenheten och larmcentralen. Det kan dock finnas områden på landsbygd och i städer där mobiltäckningen är svag och trygghetslarm som är beroende av mobilnät kan fungera dåligt. Socialstyrelsen menar att det därför är nödvändigt att kommunen tar ansvar för hur man ska tillförsäkra den enskilde den trygghet och säkerhet som krävs i dessa områden, oberoende av vilken teknik som står till buds. När kommunen installerar digitala trygghetslarm hos den enskilde innebär det att signalerna med större säkerhet når fram till larmcentralen. Det innebär också en större möjlighet att kontinuerligt övervaka larmens funktion. En stor andel av kommunerna som besvarade enkäten anger dock att de bara kontrollerar larmen dagligen eller mer sällan trots att de har möjlighet till en kontinuerlig övervakning, varje minut om man så önskar. Socialstyrelsen konstaterar att kommunerna måste förbättra rutinerna för övervakning och kontroll av trygghetslarmen. Den nya tekniken ger möjligheter att förbättra insatserna till den enskilde som är i behov av ett trygghetslarm, men förändringarna mot digitala trygghetslarm omfattar inte bara teknik utan också förändringar av arbetsrutiner, 16 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

17 upphandlingar och ansvarsområden. Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) bör ligga till grund för kommunernas arbete med att utveckla kvalitetsarbetet med trygghetslarmen. Av enkäten framgår att endast mellan 36 och 69 procent av kommunerna tillämpar föreskrifterna och de allmänna råden i arbetet med trygghetslarmen. Hjälpmedelsinstitutet konstaterade i sin rapport från 2012 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen (11) följande: [Kommunerna] har mycket olika förutsättningar när det gäller att idag använda, och i framtiden ytterligare utveckla användandet av it och teknikstöd inom äldreomsorgen. Det handlar t.ex. om att vissa kommuner har större resurser i form av ekonomi och personal än andra, att infrastrukturen för it fungerar bättre i vissa kommuner än andra, att kommunledningen har högre ambitioner i vissa kommuner, att vissa kommuner har kommit längre i arbetet med fungerande planer för it-arbetet Hjälpmedelsinstitutet betonar i rapporten att det finns stora skillnader mellan stora och små kommuner. De större kommunerna har ofta större resurser att avsätta för arbetet med teknikstöd. Dessutom fungerar ofta infrastrukturen bättre i de stora kommunerna. Socialstyrelsen konstaterade i sin rapport från 2014, E-hälsa i kommunerna (12), att kommunerna har behov av fortsatt stöd med organisations- och kompetensutveckling samt ekonomiskt stöd för att kunna fortsätta utvecklingen inom e-hälsoområdet: Den tekniska utvecklingen är snabb och kommunerna har stora behov av att bedöma om de tekniska lösningar som marknaden erbjuder motsvarar de behov som kommunens invånare, socialtjänsten och socialtjänstens brukare har. Utvecklingen sker ofta långt från kommunerna eller i ett begränsat samarbete med företrädare för kommunala verksamheter. Detta innebär att det krävs att det i kommunen finns personer som har intresse och kunnande för att utveckla verktyg och tjänster för verksamheterna. Tjänster som är till gagn för den enskilde och allmänheten och som kan göra verksamheterna effektivare [...] Vidare finns behov av kompetens hos de kommunala beslutsfattarna, att de kan bedöma behoven och se vilken nytta man kan ha av den tekniska utvecklingen. Att arbeta med nya digitala verktyg och tjänster kräver ofta att arbetet förändras. Det krävs i regel ett närmare samarbete mellan kommunens IT-enhet och socialtjänstens olika verksamheter. För att IT-enheten ska kunna ge ett gott stöd för nya tjänster och verktyg behöver de ofta en djupare förståelse för verksamheternas art och för de juridiska och etiska ramar som gäller för dessa. Socialtjänstverksamheterna behöver å sin sida utveckla sin förmåga att samverka med tekniker och ställa relevanta krav på dessa. Vidare är många digitala tjänster komplexa och kostnadskrävande och det kan därför vara svårt för enstaka kommuner att utveckla, införa och driva dessa tjänster. Det krävs en samordning och samverkan inom kommuner, mellan olika enheter, mellan kommuner och regionalt med alla kommuner i länet. TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 17

18 Socialstyrelsen konstaterar i denna rapport att kommunerna behöver påskynda processen med att införa digitala trygghetslarm och förbättra sitt arbete med kvalitetsutvecklingen kring trygghetslarmen. En del i kvalitetsutvecklingen är att kommunerna försäkrar sig om att trygghetslarmen fungerar som avsett, det vill säga att larmen från brukaren når fram till larmcentralen. Regeringens stimulansmedel för e-hälsoutveckling som fördelades av SKL under 2013 och 2014 har medfört att många kommuner kommit igång med utvecklingen av e-hälsoarbetet i kommunerna, och därmed också digitalisering av trygghetslarmen. Utifrån denna kartläggning konstaterar Socialstyrelsen dock att kommunerna ytterligare, och mer specifikt, behöver påskynda arbetet med att ersätta befintliga analoga trygghetslarm med digitala höja kvaliteten och säkerheten i arbetet med trygghetslarmen utveckla kompetensen i kommunerna, på alla nivåer utveckla organisationen och arbetssättet i arbetet med trygghetslarmen. Kommunerna behöver bli bättre rustade att möta de behov och utmaningar som finns med en åldrande befolkning vars vård och omsorg i allt större utsträckning sker i hemmen. Fungerande trygghetslarm är en viktig del i kommunernas arbete med att ge äldre en trygg och säker vård och omsorg i hemmet. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av e-hälsa i kommunerna, bl.a. trygghetslarmen. I april 2015 kommer en rapport om fördelningen av stimulansmedlen för e-hälsoutvecklingen under 2014 och i maj en rapport om uppföljningen av e-hälsoutvecklingen i kommunerna. I rapporten i maj avser Socialstyrelsen att analysera om det finns behov av ytterligare styrmedel som kan behövas för att påskynda kommunernas arbete med utveckling av trygghetslarmen. 18 TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA

19 Referenser 1. För kommunikationsmyndigheten PTS kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm. A-Fokus; Digitala trygghetslarm ny teknik i nya infrastrukturer, slutrapport. Hjälpmedelsinstitutet; Trygghetslarm, vägledning och checklista. Sveriges Kommuner och Landsting; Nationell ehälsa, strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Socialdepartementet; Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten överenskommelse för Socialdepartementet; Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten överenskommelse för Socialdepartementet; Trygghetslarm en vägledning. Socialstyrelsen; Trygghetslarm och befogenhetslagen, meddelandeblad nr 1/2014. Socialstyrelsen; It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Regeringskansliet; Utveckling av e-hälsa i kommunerna. Uppföljning av stimulansmedel Socialstyrelsen; Välfärdsteknologi i välfärden en kartläggning av Sveriges samtliga kommuner. Hjälpmedelsinstitutet; E-hälsa i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna. Socialstyrelsen; TRYGGHETSLARM I KOMMUNERNA 19

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. Kartläggning 2015

Trygghetslarm i kommunerna. Kartläggning 2015 Trygghetslarm i kommunerna Kartläggning 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM VÄGLEDNING/CHECKLISTA UTKAST 1 2013-06-20 1 (8) Kerstin Engman Mobil: 076-797 89 38 E-post: kerstin.engman@skl.se Doknummer eh2013 KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM Vägledning/checklista Trygghetslarm Steg

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

E-hälsa i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2014

E-hälsa i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2014 E-hälsa i kommunerna Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Övergång från analoga till digitala trygghetslarm

Övergång från analoga till digitala trygghetslarm KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Leif Eriksson 2014-03-10 Diarienummer ALN-2014-0125.30 Äldrenämnden Övergång från analoga till digitala trygghetslarm Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

Val av Kommunikationslösning

Val av Kommunikationslösning BILAGA 1 Val av Kommunikationslösning TRYGGHETSLARM - KOMMUNAL ehälsa Val av Kommunikationslösning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Problemställning... 4 Förutsättningar för

Läs mer

Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen?

Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Suzanne Örkenrud, administrativ chef, Växjö kommun Niclas Brissmalm, områdeschef, äldreomsorg, Karlskrona kommun Kerstin Engman,

Läs mer

Underlag för upphandling av Trygghetslarm

Underlag för upphandling av Trygghetslarm Underlag för upphandling av Trygghetslarm Dokumentet är ett kravdokument för upphandling av trygghetslarm i ordinärt boende. Underlaget för dokumentet är intervjuer av personer inom kommunerna, intervjuer

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2014, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Trygghetslarm Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Ansökan av trygghetslarm Du som har behov av trygghetslarm kan ansöka om det med hjälp av förenklad biståndsbedömning.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Abonnemangets utformning

Abonnemangets utformning Abonnemangets utformning Fast telefoni Med vårt abonnemang kan ni fortsätta använda era vanliga telefoner hemma. Ni ansluter ert vanliga inkommande telefonjack i en dosa som omvandlar en digital signal

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP 2015-01-20 Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Organisation ca 1540

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Utveckling av e-hälsa i kommunerna. Uppföljning av stimulansmedel 2013

Utveckling av e-hälsa i kommunerna. Uppföljning av stimulansmedel 2013 Utveckling av e-hälsa i kommunerna Uppföljning av stimulansmedel 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur?

Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur? Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur? Uppdraget från Socialdepartementet Detta ska öka 2013: -Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA. Trygghetslarm. KOMMUNAL ehälsa. Trygghetslarm vägledning och checklista 1

VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA. Trygghetslarm. KOMMUNAL ehälsa. Trygghetslarm vägledning och checklista 1 VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA Trygghetslarm KOMMUNAL ehälsa Trygghetslarm vägledning och checklista 1 Trygghetslarm vägledning och checklista 2 Innehåll På väg till framtidens välfärdskommun... 4 Vägledng/checklista

Läs mer

För kommunikationsmyndigheten PTS

För kommunikationsmyndigheten PTS PTS-ER-2012:12 För kommunikationsmyndigheten PTS - Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm Mars 2012 www.a-focus.se A-focus A-focus, etablerat 2000, är ett svenskt konsult- och

Läs mer

Örebro kommun. Trygghetslarm Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-12-08 Antal sidor: 12

Örebro kommun. Trygghetslarm Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-12-08 Antal sidor: 12 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation

Läs mer

Trygghetslarm. Uppföljning av funktion och säkerhet

Trygghetslarm. Uppföljning av funktion och säkerhet Trygghetslarm Uppföljning av funktion och säkerhet ISBN 978-91-85999-95-8 Artikelnr 2009-126-25 Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2009 Sättning Maj-Len Sjögren 2 Förord Under hösten 2006 blev

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Trygga larm i Växjö kommun Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Omsorgsnämnden 15 ledamöter

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Trygghetslarm och larmmottagning 0 Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Nationellt samordnad upphandling 3 4 Samarbete mellan SKI och IT-Norrbotten Samverkan med pågående Regeringsuppdrag, SKL, SICS

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp.

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp. Trygghetslarm Trygghetslarm Med trygghetslarm kan du få kontakt med personal i situationer då du inte kan nå fram till din vanliga telefon. Du använder larmet för att kalla på hjälp om du blir hastigt

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående. Patrik Forsström e-centret 2015-03-24

Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående. Patrik Forsström e-centret 2015-03-24 Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående Patrik Forsström e-centret 2015-03-24 Hjälp! Patrik.Forsstrom@eCentret.se Uppdrag granskning i kväll

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014 Utveckling av e-samhället i Stockholms län IT-forums verksamhetsplan 2014 Innehåll Inledning... 2 E-Förvaltning... 3 Framtida regional samverkan kring e-utvecklingsfrågor 4 Regional digital agenda 4 Öppna

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Bakgrund. Ett teknikskifte pågår i Sverige

Bakgrund. Ett teknikskifte pågår i Sverige Bakgrund Ett teknikskifte pågår i Sverige Sveriges infrastruktur för telekommunikation är föråldrad och har nått taket för vad den klarar. Med anledning av detta genomförs nu en genomgripande teknikväxling

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport

Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Ansvarig handläggare: Oskar Jonsson URN:NBN:se:hi-2012-13326-pdf Artikelnummer: 13326-pdf Publikationen

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Under hösten kommer alla befintliga trygghetslarm att bytas ut. De som har trygghetslarm kommer

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Upphandling av trygghetslarm

Upphandling av trygghetslarm SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/603.183 1 (2) HANDLÄGGARE Hallgren, Ann-Charlotte Ann-Charlotte.Hallgren@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Upphandling

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Bakgrund. Socialstyrelsen

Bakgrund. Socialstyrelsen Eskilstuna kommun Vuxennämnden 2014-11-17 Socialstyrelsens ärendenr.40184/2014 Vårt ärendenummer: TSN 2014:364 VN 2014:138 1 (5) Socialstyrelsen Remissyttrande - Socialstyrelsens förslag till föreskrifter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Personlig assistans en insats med kvalitet?

Personlig assistans en insats med kvalitet? Personlig assistans en insats med kvalitet? Resultatsammanställning Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer