Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer"

Transkript

1 Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer Författare: Johnny Leidegren Projektledare DTLS BoråsStad Version nr Datum Författare Kommentar Johnny Leidegren Driftstatistik saknas Johnny Leidegren Analys av drifttillgänglighet inlagd Johnny Leidegren Final version Johnny Leidegren Leidegren Consulting Mobil e-post

2 Sammanfattning I maj 2010 fick Hjälpmedelsinstitutet (HI) i uppdrag från regeringen att genomföra ett program med utvecklings- och informationsinsatser för att förbättra säkerheten inom kommunernas trygghetslarmstjänster mot bakgrund av skiftet till digital teknik inom telekommunikationsnäten. Programmet pågår fram till mars 2013 och omfattar områden såsom storskalig försöksverksamhet, teknikstudier, framtagning av gemensam standard och bildandet av branschorganisation. Den storskaliga försöksverksamheten startade i september 2010 inom Sjuhäradsförbundet med Borås Stad som huvudman. Inom försöksverksamheten har trygghetslarm upphandlats, modern telekommunikation använts och projektet har bidragit till utveckling och driftsättning av helt digital larmmottagning med frekvent driftsövervakning. Resultat och erfarenheter från den storskaliga försöksverksamheten i Sjuhärad har sammanställts i denna rapport. Rapporten ger en översikt av trygghetslarmens funktion som ett verktyg för personalen i omsorgsorganisationen att skapa ökad trygghet för brukaren. Trygghetslarmens funktion och driftsäkerhet beskrivs såväl i tekniska avsnitt som i avsnitt om arbetsorganisation och rutiner. Rapporten innehåller starka rekommendationer om att Sveriges kommuner måste ändra sin policy för hanteringen av trygghetslarmens telekommunikation från det att man konsekvent låter användaren betala och teckna abonnemanget för trygghetslarmet. För att lyckas i mötet med brukaren, att höja kvaliteten och säkerheten och för att kunna genomföra teknikskiftet måste kommunen ta sitt ansvar för kommunikationen och varje övrig länk i kedjan från brukare till omsorgens åtgärder. I kommunernas omsorgsarbete är trygghetslarmen ett verktyg för att skapa trygghet för brukaren genom att larmen erbjuder en förenklad kontaktväg till omsorgspersonal. Känslan av trygghet är en tungt vägande faktor för brukarens möjlighet att bo kvar i sitt ordinarie boende, och därmed är väl fungerande teknik och trygghetslarm ett minimikrav i kommunens omsorgsarbete. Så gott som alla trygghetslarm som idag är installerade hos brukare är konstruerade för 70- talets telefonsystem och som vid upprepade tillfällen visat sig att inte fungera tillfredställande i dagens moderna telekommunikationssystem. I det traditionella telefonsystemet var tonvalssignalering en tillgänglig teknik för att skicka trygghetslarmets signaler över ett telefonsystem byggt för mänskligt tal. Genom att de flesta trygghetslarm idag forfarande bygger på teknik avsett för den gamla analoga tekniken med mekaniska eller elektromekaniska växlar, uppstår det problem i dagens moderna datoriserade telekommunikationssystem. Att idag fortfarande lita till tonvalssignalering skapar problem för trygghetslarmen i dagens datoriserade och paketförmedlande telekommunikationssystem. Infrastrukturen i Sverige för telekommunikationsnäten är baserad på paketförmedlande digital teknik så som till största del internetprotokollet (IP) och har byggts för att även hantera den mänskliga rösten i telefonsamtal. Tonvalssignalering har inte prioriterats i de moderna telekommunikationsnäten eftersom dessa erbjuder andra och mycket effektivare sätt att förmedla signaler, exempelvis data i form av digitala datapaket över Internet. Telekominfrastrukturen i Sverige är nu moderniserad men flera aktörer marknadsför fortfarande trygghetslarmsprodukter baserade på tonvalssignalering istället för att anamma den datapaketförmedlande teknik som används i dagens telekommunikationsnät. Post och Telestyrelsen anger med tydlighet i sin rapport, Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm (PTS-ER ) att det för en fungerande kommunikation krävs trygghetslarm konstruerade och byggda för det digitala paketförmedlande internetprotokollet i dagens telekommunikationsnät. Utan fungerande kommunikation brister en vital länk mellan brukaren och kommunens omsorg och därmed även den känsla av trygghet som skulle skapas. Infrastrukturen är på plats, och några leverantörer av digitala trygghetslarm samt leverantörer av larmmottagningssystem anpassade för internetprotokollet finns tillgängliga på marknaden. Kommunerna kan alltså redan idag påbörja utbytet av trygghetslarm, telekommunikation och 2

3 larmmottagningscentraler till system som är anpassade till dagens digitala telekommunikationsnät. Med den nya digitala tekniken följer möjligheten att frekvent, på minutnivå, övervaka att trygghetslarmet och kommunikationen till larmmottagaren fungerar, något som inte är möjligt med den gamla tonvalstekniken. Som en konsekvens av moderniseringen av telekommunikationsnätet kommer telestationer med äldre teknik och lägre trafikintensitet att läggas ner av kostnadsskäl. Kunderna kommer att istället erbjudas en lösning baserad på mobiltelefonin om inte fast internetförbindelse skulle finnas hos kunden. För kommunen innebär detta att man i många fall måste installera ett trygghetslarm byggt för att fungera i mobilnätet och kunna förses med en extern riktad antenn om det krävs för kontakt med mobilnätet. I dessa fall sker installationen parallellt med kundens så kallade fastmobiltelefon, dvs den lösning Telia erbjuder sina kunder när stationer läggs ner. Även om trygghetslarmet till sitt yttre och i sitt användande inte skiljer sig nämnvärt från äldre modeller är tekniken under skalet annorlunda. Framför allt behöver omsorgspersonal som arbetar med larm utbildas, tränas och ges tid att sätta sig in i de förändringar som arbetet med en ny teknik innebär. Utbyte av trygghetslarm sker genom ett besök hos brukaren och ger upphov till restid och förberedelser som inte sällan tar mer tid än själva utbytet hos brukaren, och det finns ca trygghetslarm i Sverige. Nya digitala trygghetslarm behöver kopplas till larmmottagare som kan hantera internetbaserad larm- och samtalstrafik. Praktiskt sett kommer ett utbyte att sträcka sig över flera år. Eftersom driftsäkerheten hos äldre trygghetslarm är ifrågasatt, och därmed tryggheten, bör utbytet starta snarast möjligt. Teknikskiftet av trygghetslarmen ställer höga krav på kommunerna i form av nya rutiner, nya sätt att upphandla och betala samt att förstå och använda ny teknik. Detta i sin tur kräver gott ledarskap, samordning, politisk förankring, finansiering och koordinering av omsorg, IT och upphandling i kommunen. Ny teknik kan skapa nya verktyg och möjligheter. Exempelvis har flera kommuner idag testat nyckelfria lås med hjälp av intelligenta mobiltelefonsystem. Fler användningsområden kan effektiviseras med hjälp av modern teknik om inriktningen och samarbetet inom kommunerna fungerar väl. Viktiga punkter som bör ses som en helhet för trygghetskedjan. Tonvalssignalering är problemet med traditionella trygghetslarm. Ersätt traditionella larm med moderna digitala larm baserade på internettekniken (IP). Använd larmmottagning baserad på IP och utan tonval i någon del av trygghetskedjan. Övervaka driften frekvent på minutnivå. Använd en dator att automatiskt kontrollera driften och meddela personal när driftövervakningen visar att åtgärd kan behöva göras. Utvärdera driftstatistik regelbundet som en del i kvalitetsabetet och förbättring av rutiner kring trygghetslarmen. Samarbeta och utbyt efarenheter mellan grupper, enheter och kommuner. 3

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Trygghetslarm, en kort beskrivning Trygghetskedjan Trygghetskedjan och traditionell telefoni Trygghetskedjan och modern telekommunikation Definition av begrepp, termer och förkortningar Storskaliga försöket i Sjuhärad Anskaffning för projektet Utbyte av trygghetslarmen Utbildning av personal Mobil eller fast uppkoppling Test av rutiner Installation hos brukare Verktyg för programmering och övervakning Frekvent teknisk övervakning Kommunikation över GSM/GPRS Paketförmedlad mottagning av trygghetslarm över GSM/GPRS Uppdatering och administration av trygghetslarmen Mötet med brukaren Omsorgsorganisationen Lagstiftning, omsorg och kvalitetskrav Rutiner vid larm Rutiner och dokumentation vid installation av digitalt trygghetslarm Hantering och rutiner vid larm om tekniska funktionsfel Kostnader, avtal och upphandling Slutsatser Trygghetslarm i modern infrastruktur Teknisk övervakning och kommunikation Trygghetslarmet Övervakningen Kommunikationsprotokoll Kontroll över trygghetskedjan Rutiner och utbildning Kvittenser Rekommendationer Digitala trygghetslarm i en digital infrastruktur Etablera en säkrad trygghet

5 4.3 Ny utrustning med ny teknik Tekniken måste övervakas Digitala trygghetslarm och larmmottagning i upphandling Trygghetslarmen Larmcentralen Kommunikationen Uppföljning och kvalitetsarbete Definitioner och uttryck i rapporten Driftsstatistik Faktabakgrund Analysbakgrund Analysresultat Referenser PTS Mobiltelefonisystem, deras historik och utveckling

6 Ett tack till personal i larmpatrullerna i Borås och Sjuhärad som oförtröttligt kämpat med den nya tekniken för att ge sina brukare fungerande trygghetslarm. Ett särskilt tack till Maria Snygg som med sin långa erfarenhet av omsorgsarbete hållit ihop arbetet med utbytet, stöttat, peppat och utbildat personalen. 1 Bakgrund Regeringen gav i beslutet S2010/4317/ST i maj 2010 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att till och med mars 2013 genomföra ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområdet. I regeringsuppdraget har projektet Digitala TrygghetsLarm I Sjuhärad (DTLS) ingått i syfte att genomföra storskaliga fältförsök med målsättningen om över installationer. Borås Stad, som har ansvaret för försöksverksamheten i Sjuhärad, genomförde förstudien benämnd - Förstudie inför fältförsöket DTLS under Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer -gjordes en genomgång av marknaden för trygghetslarm. Uppdraget från regeringen innebar att i ett storskaligt försök testa och utvärdera värdet av nya tekniker i den nya digitala infrastruktur som växt fram inom telekommunikationsmarknaden. Projektet I Sjuhärad pågick från och med september 2010 till och med december I linje med projektets mål att undersöka och informera kommunerna om digitala trygghetslarms potential att ge bättre funktionalitet och säkerhet uppställdes följande kriterier: Trygghetslarmen skulle till sitt yttre och ur ett brukarperspektiv inte skilja sig från traditionella trygghetslarm. Trygghetslarmen skulle vara baserade på ny teknik och fullt ut kunna fungera i den nya infrastrukturen. Trygghetslarmen skulle erbjuda ny funktionalitet. Driftövervakning och möjligheten att göra detta praktiskt taget kontinuerligt utan orimliga konsekvenser är ett exempel på detta. Ett larm från ett trygghetslarm ska kunna tas emot i en larmcentral på ett betryggande sätt. Begreppet trygghetskedjan myntades i syfte att illustrera att ett flertal länkar, däribland teknik, personal och telekommunikation, måste bilda en hel fungerande kedja för att trygghetslarmet med säkerhet ska kunna bidra till trygghet för brukaren. 1.1 Trygghetslarm, en kort beskrivning Trygghetslarm är en apparat som skall underlätta för brukaren att komma i kontakt med omsorgen eller larmpersonal vid behov. Trygghetslarmet kommunicerar med en larmcentral via ett telekommunikationsnät. Utöver att skicka ett larm skall trygghetslarmet kunna öppna en talkanal så att brukare och larmmottagare kan prata med varandra även om brukaren inte är i larmets omedelbara närhet. 6

7 Utöver knappar på själva larmet finns en larmknapp som kan bäras runt handleden eller i ett band om halsen. Knappen har radiokontakt med trygghetslarmet och används för at brukaren skall kunna larma även om larmet inte kan nås. Vid tryck på knappen kontaktar trygghetslarmet en larmcentral eller personalgrupp i kommunen. Vid mottagning av larmet kopplas ett samtal upp mellan larmmottagare och brukare för att avgöra vad för hjälp som behövs. Personalen kan prata med användaren via en högtalare och mikrofon som sitter i trygghetslarmet. Samtalet är viktigt för att rätt åtgärd skall kunna vidtas. Både samtal och larmning är beroende av att kommunikation mellan trygghetslarm och larmcentral fungerar när den behövs. Därför behövs både avtal om och kontroll av att kommunikation och utrustning fungerar som avsetts. 1.2 Trygghetskedjan Trygghetskedjan börjar och slutar hos brukaren som en ring av länkar i en kedja. Brukaren ska vid behov kunna larma och komma i kontakt med personal. Brukaren trycker vid larm på trygghetslarmets larmknapp, vanligtvis buren i ett armband runt handleden eller i halsband hängande runt halsen. Trygghetskedjan är fullbordad då personal har vidtagit de åtgärder som situationen krävde och dokumenterat händelsen. Trygghetskedjan består av en serie händelser och teknisk utrustning som förmedlar information vid larm och om utrustningens status. Den tekniska utrustningen, trygghetstelefonen och dess bärbara larmknapp, är ett hjälpmedel för att brukaren i hemmet ska kunna larma vid behov och föra samtal med larmmottagaren. För korrekt åtgärd fordras att omsorgspersonal får information om larmorsak och vidtar rätt åtgärd. Således är det viktigt att teknik och personal fungerar tillsammans där var och en gör sin del. Det är varje kommuns ansvar att ha rutiner för hur trygghetslarmen och larmhändelser ska hanteras då dessa erbjuds av omsorgen. Trygghetskedjan, definierades i projektet i Sjuhärad för att illustrera vad som behövs och vilka som är involverade för att ett larm ska komma fram, åtgärdas, kvitteras och dokumenteras. 7

8 1.2.1 Trygghetskedjan och traditionell telefoni Traditionellt har trygghetslarmen anslutits till allmänna telenätet på det telefonabonnemang som brukaren förväntats ha tecknat. I dagens samhälle kan detta inte längre tas för givet då både utbudet av operatörer och tekniken i telenäten har förändrats. Genom införandet av digital teknik i telenätet har det skett en övergång från kretskopplad teknik till paketförmedlad IP-baserad teknik. För att kunna erbjuda trygghetslarm med god kvalitet fordras att kommuner tar ett helhetsgrepp om trygghetslarmen som tjänst med de delar som krävs för en säker och trygg funktion. Användaren är traditionellt avtalspart för telekommunikationen. Kommunalt ansvarsområde Användaren Larmlev. Kommunikationslev. Larmmottagningen Larmhanteringen Personal -organisation -rutiner Användaren avtalspart Kommunen avtalspart Bilden ovan är en illustration till hur kedjan av händelser vanligen ser ut. Kommunen har avtal med eller driver i egen regi flera länkar i trygghetskedjan men har traditionellt ingen kontroll över vad som händer med telekommunikationen. Därmed uppstår ett omlott beroende i trygghetskedjan och traditionellt anses telekommunikationsanslutningen vara ett egenansvar. Genom teknikutvecklingen och avskaffandet av telemonopolet har komplexiteten för användaren ökat genom fler telekommunikationsaktörer med olika erbjudanden inom telefonin Trygghetskedjan och modern telekommunikation Projekt DTLS startade med ansatsen att trygghetslarm skulle anslutas via fast Internetuppkoppling eller via mobilnätsansluten sådan. Efter ett antal besök hos brukare insågs att fast Internetuppkoppling bara fanns hos ett fåtal brukare av trygghetslarm. De flesta av larmen kom därmed att kopplas via mobilnätsanslutningen GSM/GPRS till Internet. Vid diskussioner med mobilteleoperatörer beskrevs abonnemangsformer inom det affärsområde som benämns telematik eller M2M (maskin till maskin). Denna abonnemangsform, med tillägg för röstsamtal, blev basen för mobilnätsanslutna trygghetslarm. Avtal tecknades av kommunen med olika teleoperatörer och därmed kunde trygghetskedjans länkar till största delen styras och kontrolleras av kommunen via avtal med operatörerna. Ett grundläggande steg för att skapa en säker kommunikation för trygghetslarmen är att kommunen avtalar med teleoperatörer och därmed kan bestämma kraven för hur kommunikationen mellan trygghetslarmet och larmmottagaren ska hanteras. Detta till skillnad mot den traditionella metoden där användarens abonnemang användes utan möjlighet till kontroll om detta ändrades eller upphörde. Problemen med trygghetslarm enligt traditionell metod har upplevts av personal och artiklar publicerats i media när abonnemang ändrats och trygghetslarmet slutat fungera. Att i dagens avreglerade telemarknad lägga ansvaret för telekommunikationen på användaren när 8

9 tjänsten erbjuds av kommunen bör ifrågasättas. För en kommun finns tillgång till abonnemang och avtal som inte är tillgängliga för en privatperson. Egenansvaret i trygghetskedjan i projektet i Sjuhärad definieras som att det är upp till användarens egenansvar att ansvara för att man har larmknappen på sig eller inte. Kommunen tar sitt ansvar genom avtal med parterna i trygghetskedjan. Kommunalt ansvarsområde Användaren Larmlev. Kommunikationslev. Larmmottagningen Larmhanteringen Personal -organisation -rutiner Frekvent teknisk övervakning och kvittenser Användaren avtalspart Kommunen avtalspart Genom att kommunen är avtalspart för stegen i trygghetskedjan och utnyttjar tekniken i den digitala infrastrukturen för övervakning av att trygghetslarmen fungerar kan kommunen med stor säkerhet veta att trygghetskedjan är hel och fungerar som avsett. 1.3 Definition av begrepp, termer och förkortningar Definition av begrepp, termer och förkortningar har varit en viktig del i projektet. Bra definitioner har delvis saknats eller inte varit tillgängliga för verksamheter inom kommunernas omsorg. Tydliga gemensamma definitioner är framförallt viktiga inför att ny teknik införs och detta ska kunna speglas i kommunernas upphandlingar. I en upphandling är det väsentligt att förstå hur den traditionella analoga tekniken och dagens digitala paketförmedlande internetteknik skiljer sig åt för att kunna jämföra och utvärdera. Teknisk kompetens bör ingå i den grupp som utvärderar anbud och specifikt bör tonvalssignalering, även kallat DTMF, undvikas då detta är en i grunden analog teknik som inte bör användas i dagens digitala infrastruktur i telekommunikationsnäten. För en övergång till en helt digital trygghetskedja kan alltså inte tonvalssignalering ingå i någon del. Väsentliga begrepp, termer och förkortningars betydelse som använts i projektet är definierade i avsnitt 5. 2 Storskaliga försöket i Sjuhärad 2.1 Anskaffning för projektet Efter genomgången förstudie startades en upphandling av trygghetslarm för den storskaliga försöksverksamheten i projektet i Sjuhärad. Uppdraget var att testa den nya tekniken i nya infrastrukturer vilket i praktiken innebar att använda digitalt baserade trygghetslarm samt att larmning och övervakning använder den nya IP-baserade infrastrukturen som växt fram i Sverige, Europa och världen. Infrastruktur baserat på Internet (IP) ger möjlighet att kostnadseffektivt sända data och övervaka 9

10 utplacerade enheter med en frekvens på minutnivå - snarare än dygnsvis (var 24:e timme) som varit legio för analoga trygghetslarm över fast traditionell telefoni eller via uppringd GSM-anslutning. Upphandlingen avslutades och avtal tecknades med leverantör i februari Utbyte av trygghetslarmen Utbildning av personal Utbildning av berörd personal genomfördes för de nya produkterna och verktygen. För användare är funktioner och utseende i stort sett samma som tidigare modeller. För omsorgspersonalen finns nya funktioner som anslutning till nätverk, mobilt eller fast, och programmering av trygghetslarmet, dvs. inställning av trygghetslarmet för en specifik användare, via dator. Programmeringen av trygghetslarmen sker via kommunens nätverk och ett webbaserat verktyg. Det webbaserade verktyget, I-Care Online, ger en bra översikt av trygghetstelefonernas status och hjälper personalen vid inställningar av trygghetstelefonerna. De flesta inställningar som behövs är inlagda i förberedda formulär som personalen väljer och kompletterar med uppgifter som är unika för varje användare. När personalen fyllt i uppgifter i formuläret, som visas i klartext på bildskärmen för kontroll, krypteras och skickas detta till trygghetstelefonen över Internet. Trygghetslarmet är nu klart att placeras ut hos sin användare. De nya trygghetslarmen väcker till en början en viss tveksamhet hos delar av personalen då de uppfattas som tekniska nyheter och förväntas svåra att hantera. Ett antal tekniska enheter för datakommunikation, såsom router, switch och nätverkskablar, anskaffas och används under utbildning för att träna personal i den nya digitala tekniken. Genom att få öva på utrustningen under handledning förändras attityden till den nya tekniken och personalen känner sig tryggare med det nya arbetssättet Mobil eller fast uppkoppling Första leveransen trygghetstelefoner bestod av trygghetstelefoner för enbart fast internetuppkoppling och sådana som även hade internetuppkoppling via GSM/GPRS. Vid utplaceringen visar det sig att de flesta brukare inte har någon fast internetuppkoppling utan antalet installationer via GSM/GPRS kommer att dominera. Hos de användare som hade en fast internetuppkoppling och abonnemang användes dessa för trygghetstelefonen om ledig port fanns och uppkopplingen var påslagen dygnet runt. Om så inte var fallet installerades trygghetstelefonen med uppkoppling via GSM/GPRS. För de som inte hade fast internetanslutning användes trygghetslarm med GSM/GPRS anslutning. Avtal träffades med tre olika mobiltelefonioperatörer, Telenor, Tele2 och Telia, som erbjuder så kallade telematikabonnemang, maskin till maskin kommunikation (M2M), med tillägg för röstsamtal. Normalt används telematikabonnemangen för tillämpningar som inte kräver röstsamtal. Exempel på detta är kontokortsförsedda parkeringsautomater, övervakning av pumpar, avläsning av elmätare och liknande. De tre olika operatörernas erbjudande skiljde sig så till vida hur skräddasytt de kunde erbjuda en tjänst för trygghetslarmen med de lite annorlunda behov trygghetslarmen har i jämförelse med de etablerade telematiktjänsterna. Avtalen tecknas av kommunen och ger kommunen kontrollen över kommunikationen och användarna slipper ansvara för eller ta ställning till olika abonnemangsformer som krävs för trygghetslarmen. Avtal träffas med mobiloperatör inom telematik, även kallat maskin till maskin kommunikation (M2M) med tillägg för röstsamtal. Avtalet ägs av kommunen och ger kommunen kontrollen över hur kommunikationen kan ske. Mobiloperatören svarar för uppkoppling till Internet i en kopplingspunkt vanligtvis kallat APN (Access Point Name). 10

11 2.2.3 Test av rutiner En workshop genomförs med de först utbildade på de nya larmen för att bestämma en lämplig arbetsprocess vid installation av nya trygghetslarm. Processen testas av en grupp och hos ett mindre antal brukare. Ett exempel på process för programmering visas nedan. Programmering för fast Internet 1. Ta fram det larm som ska installeras 2. Sätt i elkabel i larmenhet och i eluttag 3. Sätt i nätverkssladd i larmenhet och i modem/switch till data eller bredband 4. Starta larmet (på baksidan av larmet där strömkabel och elkabel är anslutna ska det lysa en gul och grön diodlampa) 5. Kontrollera serienumret på larmenheten 6. Gå in på webverktyget för programmering 7. Skriv in ditt användarnamn 8. Skriv in ditt lösenord 9. Välj Logga in 10. Välj Nytt Larm 11. Välj vakanta produkter 12. Välj det serienummer som finns på den larmenhet du ska installera 13. Skriv in namn på brukaren och ev. Larmkod (det nummer ni skickar till larmcentralen) 14. Välj Aktivera och vänta tills det lyser endast grön lampa på larmenheten (kan ta en liten stund) 15. Gå in på listan Utplacerade larm 16. Leta upp det serienummer du installerat och vänta tills det blir en grön plupp framför serienumret och står Normal drift 17. Programmera in larmtillbehör 18. Provlarma till larmcentralen, glöm inte kontrollera att namnet stämmer med larmcentralens uppgifter Programmering för mobilt Internet 1. Sätt på antenn på larmet 2. Koppla in nätverkssladden 3. Koppla in elsladd 4. Sätt i SIM kort i larmapparaten, (den minsta luckan under larmenheten, sitter med skruv) 5. Starta larmet 6. Gå in på webverktyget för programmering 7. Logga in med ditt namn och lösenord 8. Kontrollera serienumret på larmenheten 9. Kontrollera att endast grön lampa på larmet lyser 10. Välj nytt larm 11. Välj vakanta produkter 12. Välj rätt serienummer 13. Skriv namnet på brukaren och ev. larmkod 14. Välj mall GSM operatör1 15. Skriv in den larmkod brukaren har (den ni skickar till larmcentralen) 16. Välj aktivera och vänta tills endast grön lampa på larmenheten lyser. 17. Titta på listan Utplacerade larm och leta upp det serienummer ni installerat och vänta tills det blir en grön plupp framför serienumret och det står Normal Drift 18. Programmera in larmtillbehör 19. Ta bort nätverkskabeln 20. Det kommer nu att lysa en grön och en röd lampa på larmenheten (utropstecken) 21. Provlarma till larmcentralen, glöm inte att kontrollera att namnet stämmer med larmcentralens uppgifter Efter första testets goda utfall utvidgas antalet brukare till att omfatta stadsdelen Centrum. Inställningarna för och uppföljning av trygghetslarmets installation hos brukaren görs med hjälp av det webbaserade verktyget I-Care Online. Att använda ett webbaserat verktyg ger möjlighet att programmera inställningar för trygghetslarmen med stöd av fördefinierade 11

12 formulär och uppgifter i klartext som ger bättre kontroll. Ett webbaserat verktyg kommunicerar över Internet och ska därför vara konstruerat för och användas ihop med kryptering av alla identifierbara uppgifter mellan trygghetslarmet och verktyget Installation hos brukare Organisation och personal är i huvudsak den samma som hanterade traditionella trygghetslarm, dvs. larmpatrullerna i stadsdelarna. Efter en inkörningsperiod anses handhavandet av de digitala trygghetslarmen enklare än trygghetslarm för traditionell telefoni. Personalen uppskattar att inställningarna kan förberedas på kontoret och behöver inte heller leta efter det första telejacket i användarens lägenhet. Inställningarna för och uppföljning av trygghetslarmets installation hos brukaren görs med hjälp av det webbaserade verktyget I-Care Online och testas mot larmcentral att alla uppgifter stämmer. Installationen hos brukaren sker med inkoppling till elnätet och information till användaren. Användaren visas hur larmknappen används samtidigt testas att larmknappen fungerar i hela bostaden. Installationen avslutas med provlarmning till larmcentral och uppgifter kontrolleras muntligt. Inkoppling sker mestadels via GSM/GPRS och vid test hos brukare avgörs om extern antenn behövs för att få tillräckligt bra mottagning. För att detta ska vara möjligt måste trygghetslarmet för GSM/GPRS vara utrustat med extern antennanslutning och GSMmodulen via trygghetslarmet meddela ett värde för aktuell fältstyrka. Något letande efter första jacket behövs inte då traditionell telefoni inte nyttjas. För inkoppling via fast anslutning så används brukarens existerande abonnemang och utrustning genom att trygghetslarmet ansluts med en närverkskabel till brukarens utrustning. Brukaren måste vara väl medveten om att hans internetanslutning måste vara igång för att larmet skall fungera. Vid tveksamhet bör GSM/GPRS övervägas. Batteriuppbackning finns i trygghetslarmet för eventuellt strömavbrott. Vid strömavbrott meddelar trygghetslarmet detta via den frekventa övervakningen Verktyg för programmering och övervakning Programmering av inställningar och övervakning styrs av rättigheter som personalen tilldelats i övervakningssystemet I-Care Online. För att programmering och övervakning av trygghetslarmsenheterna ska kunna fungera effektivt fordras att programmet som utför detta kan hantera grupper av trygghetslarm som överensstämmer med kommunens arbetsgrupper. En arbetsgrupp bör av praktiska skäl inte se fler trygghetslarm än vad de har ansvar för. Oavsett vad ett verktyg avses användas till är det viktigt att det testas och provas grundligt med avseende på ergonomi, rutiner och dess förmåga att stötta omsorgens verksamhet. Verktyget ska specifikt kunna stötta personal i deras sysslor och underlätta arbete för bättre kvalitet och rutiner inom omsorgen Frekvent teknisk övervakning Övervakning görs genom att trygghetslarmet skickar sin status i ett datapaket över Internet, vanligtvis kallat heart beat (HB). För mobilnätsuppkopplade trygghetslarm skedde till att börja med övervakningen varje minut men ändrades senare till varannan av praktiska skäl. Kopplingen mot Internet sker för mobilt Internet via mobiloperatörens så kallade APN. Koppling mot Internet för en fast uppkoppling sker via den lokala Internetoperatörens kopplingspunkt mot Internet, en så kallad gateway. Övervakning med användning av frekvent skickade datapaket ger en praktiskt taget kontinuerlig övervakning av både trygghetslarmen och att kommunikationsvägen fungerar. För traditionella analoga trygghetslarm finns ingen annan möjlighet att kontrollera funktionen än att låta trygghetslarmet ringa upp larmcentralen och skicka en analog tonvalsbaserad kod för provlarmen. Eftersom det fordrar uppringning har detta skett på sin höjd en gång per dygn 12

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Underlag för upphandling av Trygghetslarm

Underlag för upphandling av Trygghetslarm Underlag för upphandling av Trygghetslarm Dokumentet är ett kravdokument för upphandling av trygghetslarm i ordinärt boende. Underlaget för dokumentet är intervjuer av personer inom kommunerna, intervjuer

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

KOSTNAD FÖR TRYGGHETSLARM

KOSTNAD FÖR TRYGGHETSLARM Om trygghetslarm OM TRYGGHETSLARM Du kan ansöka om trygghetslarm om du upplever otrygghet och osäkerhet i ditt boende eller har svårigheter att påkalla hjälp. För att använda trygghetslarm behövs ett fast

Läs mer

Val av Kommunikationslösning

Val av Kommunikationslösning BILAGA 1 Val av Kommunikationslösning TRYGGHETSLARM - KOMMUNAL ehälsa Val av Kommunikationslösning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Problemställning... 4 Förutsättningar för

Läs mer

Trygghetslarm i Osby kommun

Trygghetslarm i Osby kommun Trygghetslarm i Osby kommun Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska varje vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Digitala Trygghetslarm

Digitala Trygghetslarm ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande DNR 330-170/2014 Sida 1 (6) 2014-05-02 Handläggare Annelie Svensson: 08-508 36 277/ Patrik Simonsson: 08-508 36 250 Till Äldrenämnden 2014-05-20

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Under hösten kommer alla befintliga trygghetslarm att bytas ut. De som har trygghetslarm kommer

Läs mer

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Trygghetslarm Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Ansökan av trygghetslarm Du som har behov av trygghetslarm kan ansöka om det med hjälp av förenklad biståndsbedömning.

Läs mer

Ditt trygghetslarm Praktisk guide till ditt trygghetslarm

Ditt trygghetslarm Praktisk guide till ditt trygghetslarm Ditt trygghetslarm Praktisk guide till ditt trygghetslarm Så fungerar ditt trygghetslarm Trygghetslarmet består av en larmdosa med inbyggd högtalare och antenn, samt en larmknapp att ha runt halsen eller

Läs mer

Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende

Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende 1 Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende 1. Rutiner för installation av trygghetstelefon... 2 1.1 Viktigt att tänka på om vårdtagaren har... 2 ADSL-modem... 2 villalarm...

Läs mer

Trygghetslarmen installeras av personal från vård och äldreomsorgens larmgrupp. De ger dig råd om vilken lösning som fungerar hos dig.

Trygghetslarmen installeras av personal från vård och äldreomsorgens larmgrupp. De ger dig råd om vilken lösning som fungerar hos dig. Trygghetslarm Allmänt Efter beslut från biståndshandläggare kan du hyra ett trygghetslarm av Alingsås kommun. Larmet är personligt och ska användas av dig i din bostad. Du ska använda trygghetslarmet vid

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP 2015-01-20 Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Organisation ca 1540

Läs mer

CareLine Trygghetstelefoner. Trygghetstelefoner som skapar ett tryggt boende i hemmet

CareLine Trygghetstelefoner. Trygghetstelefoner som skapar ett tryggt boende i hemmet CareLine Trygghetstelefoner Trygghetstelefoner som skapar ett tryggt boende i hemmet Trygghetstelefonen gör det tryggt att bo kvar i det egna hemmet Tryggt och säkert i hemmet Med moderna trygghetshjälpmedel

Läs mer

Logga in... 3. Översikt/Dashboard... 4. Avvikande produkter... 4. Arbeten misslyckades... 4. Senaste gjorda... 4. Systemmeddelanden...

Logga in... 3. Översikt/Dashboard... 4. Avvikande produkter... 4. Arbeten misslyckades... 4. Senaste gjorda... 4. Systemmeddelanden... Innehållsförteckning Logga in... 3 Översikt/Dashboard... 4 Avvikande produkter... 4 Arbeten misslyckades... 4 Senaste gjorda... 4 Systemmeddelanden... 4 Användare... 6 Lägg till ny användare... 6 Redigera/radera

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2014, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende

Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende Vad är ett GPS-larm? Mobila larm kallas även för GPS-larm. GPS betyder Global Positioning System, det är ett

Läs mer

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr Larmet troget Vad är ett trygghetslarm? Trygghetslarm är till för dig vars hälsotillstånd gör att du kan behöva hjälp omedelbart, och där du har svårt att tillkalla hjälp på annat sätt. Är du 75 år eller

Läs mer

För kommunikationsmyndigheten PTS

För kommunikationsmyndigheten PTS PTS-ER-2012:12 För kommunikationsmyndigheten PTS - Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm Mars 2012 www.a-focus.se A-focus A-focus, etablerat 2000, är ett svenskt konsult- och

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport

Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Ansvarig handläggare: Oskar Jonsson URN:NBN:se:hi-2012-13326-pdf Artikelnummer: 13326-pdf Publikationen

Läs mer

i Hudiksvalls kommun

i Hudiksvalls kommun 1 (7) 2014-11-12 i Hudiksvalls kommun Postadress: 824 80 Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: omsorg@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 Fax: 0650-381 90 www.hudiksvall.se Org. Nr: 212000-2379

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp.

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp. Trygghetslarm Trygghetslarm Med trygghetslarm kan du få kontakt med personal i situationer då du inte kan nå fram till din vanliga telefon. Du använder larmet för att kalla på hjälp om du blir hastigt

Läs mer

Abonnemangets utformning

Abonnemangets utformning Abonnemangets utformning Fast telefoni Med vårt abonnemang kan ni fortsätta använda era vanliga telefoner hemma. Ni ansluter ert vanliga inkommande telefonjack i en dosa som omvandlar en digital signal

Läs mer

PROGRAMMERING GSM-A4. A4 Prg 3 jan -01

PROGRAMMERING GSM-A4. A4 Prg 3 jan -01 GSM-A4 1 2 3 4 U1 U2 E + - PROGRAMMERING Hellmertz Elektronik AB Sjötorpsvägen 8 Box 5 S-230 42 Tygelsjö E-Post Info@Hellmertz.se Tel: 040-466355 Fax: 040-466353 Preliminär! Version: 3.00 Datum: 4 okt

Läs mer

EPIsafe 2 GSM-modul. Art.nr: 464234. Rev C SE

EPIsafe 2 GSM-modul. Art.nr: 464234. Rev C SE Bruksanvisning EPIsafe 2 GSM-modul Art.nr: 464234 Rev C SE Innhold 1. Introduktion:... 2 2. Artiklar som medföljer:... 3 3. SIM-kort... 3 4. Inkoppling av GSM-modul... 4 5. Uppstart... 4 6. Kodning av

Läs mer

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte TRYGGHETSLARM Larminformation Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte Trygghetslarmet är beviljat för att skapa trygghet utifrån var och

Läs mer

Tunstalls erbjudande. Vi ger dig plattformen för den moderna vården och. omsorgen.

Tunstalls erbjudande. Vi ger dig plattformen för den moderna vården och. omsorgen. Tunstalls erbjudande Vi ger dig plattformen för den moderna vården och omsorgen! Med Tunstall som din samarbetspartner får du en stark leverantör som erbjuder marknadens mest kompletta helhetslösning för

Läs mer

Rutin. Hantering av trygghetslarm. Diarienummer: Verkställighet/genomförande. Gäller från: 2014-05-21

Rutin. Hantering av trygghetslarm. Diarienummer: Verkställighet/genomförande. Gäller från: 2014-05-21 Diarienummer: Verkställighet/genomförande Rutin Hantering av trygghetslarm Gäller från: 2014-05-21 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Ansvarig

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Installationsguide. för bredband och telefoni

Installationsguide. för bredband och telefoni Installationsguide för bredband och telefoni Den här installationsguiden hjälper dig att installera Boxers bredbandsmodem. Baksida Framsida STARTBOXENS INNEHÅLL Kontrollera att följande finns med i startboxen:

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm!

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! 2016-05-10 och 11 Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! Hur införs digitala funktioner och tjänster för trygghet, service och delaktighet för utförare i vård och omsorg? Kjell Thuné Varför

Läs mer

Dnr: (9)

Dnr: (9) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-09-30 Dnr: 12-8342-5 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Ellen Källström 08 678 57 39 ellen.kallstrom@pts.se Slutredovisning av uppdrag att fortsatt genomföra särskilda

Läs mer

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både

Läs mer

Att installera din nya DSL Gateway. Installationen tar bara en minut.

Att installera din nya DSL Gateway. Installationen tar bara en minut. Att installera din nya DSL Gateway. Installationen tar bara en minut. Paketets innehåll Innehållsförteckning Paketets innehåll...3 Vad är vad på din gateway...4 Anslut trådlöst till en dator...6 Anslut

Läs mer

installation av bredband via telejacket. Att installera ditt ADSL-modem tar bara någon minut.

installation av bredband via telejacket. Att installera ditt ADSL-modem tar bara någon minut. installation av bredband via telejacket. Att installera ditt ADSL-modem tar bara någon minut. Paketets innehåll. Innehållsförteckning Paketets innehåll...3 Anslut bredbandet trådlöst...4 Anslut bredbandet

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Arbetet ska redovisas i en rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2010.

Arbetet ska redovisas i en rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2010. Regeringsbeslut III:4 2010-05-27 S2010/4317/ST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer 2 bilagor Regeringens beslut 1.

Läs mer

Att koppla in TV, telefon och dator i Bodikasnätverk

Att koppla in TV, telefon och dator i Bodikasnätverk Att koppla in TV, telefon och dator i Bodikasnätverk Denna skrift utgör det försök att ge information och instruktion om hur olika apparater kopplas in på vårt nätverk. Bodikas nätverk Från Stadsnätet

Läs mer

Fasttelefoni via mobilnätet. Snabbstartsguide

Fasttelefoni via mobilnätet. Snabbstartsguide Fasttelefoni via mobilnätet. Snabbstartsguide Gör så här: Det finns flera sätt att koppla in dosan, beroende på hur du vill ringa och/eller surfa. Alla är lika enkla! Snart har du Fasttelefoni via mobilnätet.

Läs mer

Kom igång med. Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet.

Kom igång med. Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Kom igång med Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Snart har du Hemtelefoni via mobilnätet. Installationen tar bara några minuter. Innehållsförtecknig Paketets innehåll 4 Vad är vad på din dosa 5 Hemtelefoni

Läs mer

Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål

Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål Projekt: Digitala trygghetstelefoner i Fyrbodal Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål November 2014 Projektledare:

Läs mer

Trygghetstelefon Classic. Bruksanvisning

Trygghetstelefon Classic. Bruksanvisning Trygghetstelefon Classic Bruksanvisning Allmänt Classic är liten, lätt och kan enkelt passas in i alla hemmiljöer. Den är högtalande och har mycket bra ljudkvalitet som ger klar och tydlig talkommunikation.

Läs mer

MANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S

MANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S MANUAL RS-120/S GSM Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S SLK Larmsystem Domnarvsgatan 11, 3 tr 163 53 SPÅNGA 08-38 29 55 www-slksys.com Sida 2 Innehållsförteckning Allmänt 1.0 Val

Läs mer

ditt mobila bredband från Net 1

ditt mobila bredband från Net 1 Kom igång med ditt mobila bredband från Net 1 Gateway D-35 1 Innehållsförteckning Välkommen Välkommen...s 2 Välkommen som kund hos Net 1! Läs noga igenom denna quickguide. Här hittar du information om

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Trygga larm i Växjö kommun Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Omsorgsnämnden 15 ledamöter

Läs mer

Projekt Trygghetslarm Maarit Liljeroth, Projektledare ,

Projekt Trygghetslarm Maarit Liljeroth, Projektledare , Projekt Trygghetslarm Maarit Liljeroth, Projektledare 0708-424781, maarit.liljeroth@borasregionen.se Projekt Införande av digital trygghetslarmskedja i Fyrbodal Amie Stobenius, Projektledare 0702-083060,

Läs mer

Systembeskrivning. Trygghetstelefon Caresse

Systembeskrivning. Trygghetstelefon Caresse och bärbar larmknapp Carino uppfyller EU:s direktiv för CE-märkning. Caresse är ett registrerat varumärke för Tunstall AB. Rätt till ändringar förbehålles. Tunstall AB, 2008 2 1997-02-25 Art.nr. 64CSE005

Läs mer

kom igång med Maestro 100

kom igång med Maestro 100 kom igång med Maestro 100 Maestro 100 Kom igång med Maestro 100 1 Förberedelser Du behöver ett simkort för att använda modemet, om Du bara ska skicka sms så fungerar ett kontantkort, men har Du tänkt att

Läs mer

Att koppla in TV, telefon och dator i Bodikasnätverk

Att koppla in TV, telefon och dator i Bodikasnätverk Att koppla in TV, telefon och dator i Bodikasnätverk Denna skrift utgör det försök att ge information och instruktion om hur olika apparater kopplas in på vårt nätverk. Bodikas nätverk Från Stadsnätet

Läs mer

Bra att veta om trygghetslarmet

Bra att veta om trygghetslarmet tt i M trygghetslarm Bra att veta om trygghetslarmet Ditt trygghetslarm kostar max kronor per månad. Hjälp är på plats hos dig inom en timme vid normala väderförhållanden om du har larmat. Vi gör en skriftlig

Läs mer

Trygghetsskapande teknik

Trygghetsskapande teknik Diarienr 2016/00430-ÄN Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre. Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 program policy handlingsplan

Läs mer

Örebro kommun. Trygghetslarm Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-12-08 Antal sidor: 12

Örebro kommun. Trygghetslarm Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-12-08 Antal sidor: 12 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni Startboxen innehåller följande utrustning Modem/Telefonidosa Mellanpropp Strömadapter Telefonikabel RJ 11 (små kontakter) Nätverkskabel Rak RJ 45 (stora

Läs mer

Nya generationens trygghetslarm

Nya generationens trygghetslarm Nya generationens trygghetslarm CareIP är nya generationens trygghetslarm, där kommunikationen sker via IP eller mobilt via GSM/GPRS. CareIP är enkel att installera, med äkta Plug&Play, utvecklingsbar

Läs mer

Lyra. En presentation av marknadens mest innovativa flexibla och driftsäkra trygghetslarm.

Lyra. En presentation av marknadens mest innovativa flexibla och driftsäkra trygghetslarm. Lyra En presentation av marknadens mest innovativa flexibla och driftsäkra trygghetslarm. Lyra kommer från det finska företaget Innovativt finskt företag med huvudkontor i Åbo (svenskspråkigt) Finns i

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Projektblad nr Förv.: 1 Upprättad den: 2013-02-13 Informationsteknologi ON 001 Omsorgsförvaltningens informationsteknologi består idag bl.a. av 140 administrativa arbetsplatser, 190 arbetsstationer för

Läs mer

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Trygghetslarm och larmmottagning 0 Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Nationellt samordnad upphandling 3 4 Samarbete mellan SKI och IT-Norrbotten Samverkan med pågående Regeringsuppdrag, SKL, SICS

Läs mer

Kom igång med. Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet.

Kom igång med. Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Kom igång med Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Snart har du Hemtelefoni via mobilnätet. Installationen tar bara några minuter. Innehållsförtecknig Paketets innehåll 4 Vad är vad på din dosa 5 Hemtelefoni

Läs mer

SNABBGUIDE. Så installerar du ADSL-modemet

SNABBGUIDE. Så installerar du ADSL-modemet SNABBGUIDE Så installerar du ADSL-modemet 1 SNABBGUIDE FÖR INSTALLATION Välkommen som ADSL-kund hos Glocalnet! Du har nu fått ditt startpaket och med dessa instruktioner vill vi hjälpa dig att komma igång

Läs mer

Trygghetslarm rutiner

Trygghetslarm rutiner ÄLDREOMSORGSKONTORET Uppdaterad 2011-10-10 1(6) Trygghetslarm rutiner Del 1 installation av larm 1.1 Behov av larm 1.1.1 Brukare, närstående eller hemtjänst anmäler muntligt eller skriftligt behov av larm.

Läs mer

Falck 6604 VaktFalk TeleLarm

Falck 6604 VaktFalk TeleLarm Bruksanvisning Falck 6604 VaktFalk TeleLarm Artikelnummer: 300 800 Innehållsförteckning Inledning... 3 Översikt över tillkopplingar och ingångar... 4 Introduktion i programmering av Vaktfalken... 5 Uppstart...

Läs mer

Ökad trygghet i det egna hemmet med. Trygghetslarm

Ökad trygghet i det egna hemmet med. Trygghetslarm Ökad trygghet i det egna hemmet med Trygghetslarm April 2014 Så här fungerar Trygghetslarmet Trygghetslarmet är en högtalartelefon och består av två delar, en huvuddel som placeras i ditt fasta telenät

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Allmänt. Innehåll. Line Ins 3 jan -01

Allmänt. Innehåll. Line Ins 3 jan -01 GSM-LINE 2 INSTALATION Hellmertz Elektronik AB Sjötorpsvägen 8 Box 5 S-230 42 Tygelsjö E-Post Info@Hellmertz.se Tel: 040-466355 Fax: 040-466353 Preliminär! Version: 3.00 Datum: 2 okt 2000 Utskriven: 3

Läs mer

Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov

Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov 2 Förbättrad säkerhet för oberoende boende hemma Vi har utvecklat vårt trygghetslarm för människor som vill leva ett självständigt

Läs mer

Internsystem för effektivare och tryggare vårdmiljö

Internsystem för effektivare och tryggare vårdmiljö Internsystem för effektivare och tryggare vårdmiljö Attendos Vår helhetssyn ger Med en växande andel äldre och ökad livslängd ökar vårdbehoven samtidigt som samhället önskar utveckla effektiva och säkra

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

YOYOCare Vanliga Frågor & Svar

YOYOCare Vanliga Frågor & Svar 1 december 2010 YOYOCare Vanliga Frågor & Svar 1. Vad är YOYOCare? 2 2. Hur fungerar YOYOCare? 2 3. Vilka använder YOYOCare? 2 4. Vad är skillnaden mellan YOYOCare och en vanlig mobiltelefon? 3 5. Hur

Läs mer

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM VÄGLEDNING/CHECKLISTA UTKAST 1 2013-06-20 1 (8) Kerstin Engman Mobil: 076-797 89 38 E-post: kerstin.engman@skl.se Doknummer eh2013 KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM Vägledning/checklista Trygghetslarm Steg

Läs mer

Datum 2012-12-28. Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta.

Datum 2012-12-28. Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta. Installation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Installationen består av tre steg som automatiskt körs efter varandra. Steg 1: Programmet installeras och man

Läs mer

Administrativa rutiner digitalt trygghetslarm. 14 05 20

Administrativa rutiner digitalt trygghetslarm. 14 05 20 1 Administrativa rutiner digitalt trygghetslarm. 14 05 20 Insats Åtgärd Kommentar Ansökan En ansökan inkommer från enskild eller företrädare Ansökan behandlas av biståndshandläggaren och beslut görs. Avslag

Läs mer

Handbok. Installation av Dovado Tiny

Handbok. Installation av Dovado Tiny Handbok Installation av Dovado Tiny Dela med dig av ditt 4G-modem Med din trådlösa 4G-router Dovado Tiny och ett usb-modem för mobilt bredband, kan du dela din 4G-uppkoppling med flera andra användare

Läs mer

Att installera Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Installationen tar bara några minuter.

Att installera Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Installationen tar bara några minuter. Att installera Hemtelefoni och Bredband via mobilnätet. Installationen tar bara några minuter. Välkommen till din nya telefoni- och surftjänst! I den här manualen hittar du information om installationen

Läs mer

Att välja abonnemang

Att välja abonnemang Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2016

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2016 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport januari - mars 2016 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0. 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9

Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0. 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9 Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9 Välfärdsbredband är utvecklat för att stödja verksamhetsprocessen - att effektivt leverera e-hemtjänst Ansökan Individuell behovsbedömning

Läs mer

SA031 SmartDialer. Bruksanvisning

SA031 SmartDialer. Bruksanvisning SA031 SmartDialer Bruksanvisning 1 Inledning SA 031 fungerar som en förlängningssladd till telefonen men påverkar inte telefonens vanliga funktion eller andra sladdar. Den har en enkelzonsfunktion och

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Nätverkskabel Strömadapter Splitter Testplugg Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777 000 www.bredbandsbolaget.se

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

INSTALATION GSM-A4. A4 Ins 3 jan -01

INSTALATION GSM-A4. A4 Ins 3 jan -01 GSM-A4 1 2 3 4 U1 U2 E + - INSTALATION Hellmertz Elektronik AB Sjötorpsvägen 8 Box 5 S-230 42 Tygelsjö E-Post Info@Hellmertz.se Tel: 040-466355 Fax: 040-466353 Preliminär! Version: 3.00 Datum: 4 okt 2000

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Larm för olika behov. Idriftsättningen är enkel, ett eller ett par SMS så är du igång.

Larm för olika behov. Idriftsättningen är enkel, ett eller ett par SMS så är du igång. LARMPAKET GSM Larm för olika behov Induo Home har fem larmpaket för att passa de vanligaste larmbehoven för mindre objekt. Våra paket passar för att övervaka hem, mindre företag, fritidsbostäder, hobbygarage,

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone För iphone Smartphones Rev 2 1 Innehållsförteckning ENDAST FÖR ADMINISTRATÖREN - SKAPA FÖRETAGETS SOFTALARM KONTO....3 ANVÄNDARNA.....4 INSTALLATION

Läs mer

Användar guide för Stadsnät

Användar guide för Stadsnät Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med

Läs mer

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske.

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske. Vanliga frågor Anslutning 1. Ska ni gräva på min tomt eller gör jag det själv? Om det finns behov av grävning så gör vi det. Grävning och återställning ingår i kampanjerbjudandet. Finns det tomrör som

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer