Möte rörande trygghetslarm och IP

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky Claes Tjäder Arto Brushane Anders Andersson Anders Gustafsson Per Jameson Lars Hagberg Bengt Strömberg Sverker Petersson Enar Sjöberg Martin Åberg Peter Lundbeck Pether Lassén Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Hjälpmedelsinstitutet Caretech AB Bosch Security Post och Telestyrelsen Telenor ComCare Telenor/konsult BXO Solutions AB SOS Alarm STT Care AB TeliaSonera Tunstall AB Tunstall AB 1. Socialstyrelsens enkät till kommunerna kring trygghetslarm Enkät A till 77 kommuner/stadsdelar 51 svar Enkät B till 77 enheter (larmmottagare) 55 svar Enkät A till kommuner/stadsdelar Socialstyrelsens Meddelandeblad: 85 % har läst information 68 % anger att all berörd personal informerats om problem med IP telefon Berörd personal = Biståndsbedömare och kommunal larmpersonal Fler än hälften har informerat vidare till brukare Organisation av trygghetslarm/-mottagning: 50 % har central larmcentral i kommunal regi 30 % har central larmcentral i annan regi 13 % har decentraliserad larmmottagning Några kommuner har angivit flera alternativ Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se,

2 (6) Ställer kommuner krav på rutiner för regelbunden kontroll av TL funktion? 92 % svarar ja Riktlinjer för att informera brukarna om hur IP-telefoni påverkar TL? 43 % ja 41 % nej men på gång 12 % nej Säkrar kommunen att TL fungerar hos de som enbart har IP-telefoni i sin bostad? 70 % nej 22 % ja Har det hänt att personer som har sökt TL inte kunnat få det av tekniska skäl? Nej svarar 59 % Ja svarar 37 % Vilka huvudsakliga problem har uppstått i larmhanteringen? 33 % anger tekniska fel i apparatur 24 % anger brister i kommunikation till larmcentralen 13 % anger bristande funktionalitet i utrustningen 12 % anger andra brister 18 % anger inga problem Har risken för tekniska problem i samband med IP-telefoni beaktats vid upphandling av trygghetslarm? Drygt hälften svarar nej Drygt var fjärde svarar ja Resten avstår från att svara Enkät B till enheter(larmmottagare) Socialstyrelsens Meddelandeblad: 75 % har informerat all larmpersonal 65 % har informerat brukarna 50 % har även informerat anhöriga Har Meddelandebladet varit till vägledning för personal och/eller brukare? 50 % svarar ja 40 % svarar nej Övriga avstår från att svara Har några åtgärder vidtagits vid enheten med anledning av Meddelandebladet? 40 % svarar ja 56 % svarar nej

3 (6) Är det något du saknar i Meddelandebladet? Vägledning vad det gäller ansvarsfrågan Anledningen till att problemen uppstår och möjliga lösningar Information om annan teleoperatör som förval Upplysningar om farorna med att ansluta sig till operatörer som inte tar sitt ansvar för ett fungerande gränssnitt Har enheten rutiner för att regelbundet kontrollera trygghetslarmens larmfunktion? 63 % har egna riktlinjer 22 % hänvisar till kommunens riktlinjer 15 % svarar nej Hur ofta kontrolleras larmen? 38 % varje månad 35 % en gång per dygn 9 % oregelbundet 2 % varje vecka 16 % annat tidsintervall Har ni rutiner för att informera brukarna vid övergång till ny teknik i form av IP-telefoni? 56 % har rutiner 42 % har inga rutiner (ex på rutiner: brukarna blir informerade muntligen, särskild checklista, informationsblad, etiketter på trygghetstelefoner och informationsblad som följer varje installation) Är enhetens personal informerad om att det kan uppstå problem med trygghetslarm i samband med IP-telefon? Ja, all personal svarar 61% Ja, en del av personalen svarar 15% Nej svarar 22% Sammanfattning av gemensam diskussion: Tre huvudsakliga tekniska scenarier rörande trygghetslarm (TL) kan urskiljas idag: o Analog teknikplattform (analog telefon/larmutrustning över analog telefonförbindelse (kopparnätet) o Hybridlösning analog/digital (kräver omvandlare mellan analog/digital signalhantering mellan larmutrustning och kommunikation) o Ren IP-baserad lösning (för såväl larmutrustning som kommunikation) En beskrivning av dessa scenarier skall tas fram av branschföreträdarna inför fortsatt diskussion.

4 (6) Principskiss rörande trygghetslarm för äldre: Huvudman Kommunen installation Brukare Larm/information upphandling Larmmottagare LC Larm installation Operatörer / leverantörer installation Räddningstjänst/ Akutsjukvård 2. Diskussion kring de c:a analoga larm som idag finns installerade Huvuddelen av dagens TL är fortfarande i huvudsak analoga och får rent tekniskt sägas fungerar tillfredsställande givet att de installeras på rätt sätt i ett analogt telefonjack av behörig personal. Problemen här tycks mer handla om hur larmmottagning är organiserad. Är larmmottagningen bemannad heltid eller finns det perioder där övervakning i realtid saknas? Har larmmottagningen information och kompetens att hantera de larm som inkommer? När ett TL är installerat hos en brukare måste utrustningen förses med en varningsetikett att ingen obehörig får ändra eller påverka larmets funktion innan man har tagit kontakt med larmets huvudman kommunen. Fastighetsägare och anhöriga måste informeras om detta och att systemkonsekvensanalys måste göras i

5 (6) samråd med kommunen innan man t ex byter operatör. Larmmottagare (LC) kan å sin sida genom automatiska och högfrekventa (per dygn) larmtester detektera om installerade larm har påverkats och därmed göra kommunen och brukaren uppmärksamma på att något har hänt som bör undersökas och åtgärdas. I takt med att bredbandskommunikation ersätter traditionell analog telefoni kommer nya lösningar av hybridkaraktär att införas. De tekniska problem som då uppstår kring TL beror huvudsakligen på att antalet inblandade komponenter blir fler och de tekniska och funktionsmässiga konsekvenserna då blir svåra att överblicka. Ett annat problem är att i hybridlösningar blir även fler aktörer inblandade vilket gör det svårt att fastställa vem som har ansvar för vad. Det finns idag ingen tydlig modell för helhetsansvar för TL s funktion. 3. Vad bör kommunen tänka på vid övergång till IP-baserade lösningar? Kommunen bör upprätta en strategisk plan för hur man avser att hantera kommande teknikskifte rörande TL. Hur länge avser man att behålla analoga lösningar? Vilka olika steg vill man ta i riktning mot nya tekniska lösningar? I denna plan måste fortlöpande information till brukare och anhöriga, fastighetsägare (inkl kommunala fastigheter) samt larmmottagare utgöra en central del. Sedan bör kommunen inför kommande upphandlingar undersöka möjligheterna att någon på den levererande sidan kan tillhandahålla helhetsansvar för såväl teknik (utrustning och kommunikation) som funktionalitet. Det är en viktig grundförutsättning för att lösningarna i slutändan ska bli bra. Beställaren måste veta hur man kan ställa krav på, och teckna avtal kring, sådant ansvar i sina upphandlingar. Det tycks inte vara en framtidssäker strategi för beställarsidan att upphandla IP-baserade TL-lösningar i skilda delar, var för sig, och sedan på egen hand eller med hjälp av en tredje part få helheten att fungera. Beställaren bör ställa krav på att en systemkonsekvensbeskrivning (SKB) upprättas där leverantörens förslag till lösning ska beskrivas i förhållande till beställarens förutsättningar. Garantier för tillgänglighet måste kunna ges. Positionsbestämning måste säkerställas i IP-baserade system och beställaren måste ställa krav på utrustningen att TL kan kopplas till en belägenhetsadress så att larmmottagare kan sända servicepersonal och utryckningsfordon till rätt ställe. I IP-baserade system är strömförsörjning inte bara en fråga för själva TL och dess placering utan kan även vara ett problem i kommunikationen till och från TL. Beställaren måste därför ställa tydliga och om möjligt bindande krav på tillgänglighet (upptid) vilket i sin tur kräver att operatörer/leverantörer kan

6 (6) tillhandahålla redundanta lösningar (alternativ kommunikationsväg) i överföring mellan TL, larmmottagare och kommunen. Den del av TL som är placerad hos brukaren ska ha batteri-backup som kan hålla igång larmet i händelse av strömavbrott. Dagens batterier klarar som regel minst 24 timmar men upp till 48 timmar är också möjliga att få. Detta reser i sin tur krav på redundanta kommunikationslösningar, t ex genom GSM/3G. 4. Diskuterades gemensam konferens vid två tillfällen, den 21/4 och 12/5, kring ovanstående frågor. Konferensen ska ge utrymme för både offentliga och privata aktörer att bidra med sin syn på problemställningarna kring TL. Inför denna konferens skall följande förberedelser göras: SKL ordnar lokaler, samordnar programarbetet och skickar ut inbjudan Telenor håller i en arbetsgrupp där operatörerna diskuterar standards för kommunikation Leverantörerna diskuterar gemensamma standarder rörande gränssnitt mellan olika komponenter kring TL