Slutrapport. Projekt: Digitala trygghetslarm. Våga vilja växa!

Transkript

1 Våga vilja växa!

2 Sid 2 av 8 Innehåll...1 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Nuläge...4 Nationellt...4 Herrljunga kommun...5 Definition enligt riktlinjer...6 Kostnad...7 Riskanalys...7 Kommunikationsplan...7 Kravspecifikation...7 Slutsatser...8

3 Sid 3 av 8 Sammanfattning Ett teknik skifte håller på att ske i Sverige, från det analoga nätet till det digitala. Detta gäller även för och Herrljunga kommun. Den sleverantör kommunen har idag tillverkar inte längre analoga och vi kan inte garantera våra brukare som byter teknik, från det analoga till det digitala,. Samtidigt sker bytet av teknik i hög hastighet i kommunen med alla fiber-föreningar som finns. I socialtjänstlagen står inget om däremot om trygghet för medborgaren. Detsamma står i kommunallagen. Herrljunga har dock valt att arbeta med som ett steg i att ge brukare trygghet. Om inte går att tillgå är kommunen skyldiga att erbjuda brukaren andra insatser t.ex. tillsynsbesök. På marknaden finns det idag ett fåtal leverantörer av digitala. Kommentus har slutit ramavtal med två stycken helhetsleverantörer 1 samt en leverantör som enbart levererar digitala larm. På grund av brister vid kontroller hos en av leverantörerna kommer bara avtalet med en av helhetsleverantörerna förlängas. Samtidigt har denna leverantör begränsad kapacitet vilket med största sannolikhet kommer att innebära långa väntetider och begränsad service under 2015 då väldigt många kommuner har gamla avtal på analoga larm som går ut under 2015 och därav behöver upphandla den digitala tekniken. Herrljunga kommun står inte med något kontrakt som löper ut under I nuläget har kommunen ett servicekontrakt samt leasing avtal på larmmottagaren. Dessa avtal löper årsvis. Kommunen har ett löpande ettårigt serviceavtal och löpande ettårigt hyresavtal på larmmottagare med Telenta. Trygghetslarmen äger kommunen. Detta gör att kommunen inte är i ett akutläge att inhandla ett nytt system. Samtidigt så tillverkas inte de larm vi har idag på grund av teknikskiftet och vi kan inte garantera våra brukare som bytt till fiber att larmen fungerar i det digitala nätet. Med utgångspunkt i ovanstående bakgrundsfakta föreslår projektgruppen följande: Kommunen bör avvakta marknaden innan avrop/upphandling görs på grund av det nu rådande marknadsläget. Förhoppningsvis kommer ett antal nya leverantörer in på marknaden det närmaste året samtidigt som Kommentus med största sannolikhet kommer att göra en ny upphandling och skriva nya ramavtal under 2015/ Med helhetsleverantör menas en leverantör som levererar digitala inkl. kommunikation och larmmottagning.

4 Sid 4 av 8 Bakgrund Utvecklingen av tekniken i Sverige pågår i hög hastighet. Det analoga nätet (gamla kopparnätet) har börjat släckas ner av Telia samtidigt som allt fler drar in fiber och använder sig av den digitala tekniken. På grund av denna utveckling behöver Sveriges kommuner se över den teknik de har idag inklusive en. Nationell ehälsa för kommunerna är ett samarbete mellan bl.a. SKL och ehälsomyndigheten som har till syfte att invånarna ska erbjudas bättre service, öka sin självständighet och sitt medbestämmande. En aktivitet som är kopplad till den nationella ehälsan menar att andelen digitala ska öka, i förhållande till antalet som kommunen har beviljat. Herrljunga kommun har idag ett hundratal alla baserade på den analoga tekniken. Utbyggnaden av bredbandsnäten med fiberteknik är på snabb frammarsch i kommunen genom ideella fiberföreningar. Kommunikationen mellan de analoga larmen och det digitala nätet fungerar inte optimalt. Tester som gjorts visade på att larmens framkomlighet till larmmottagaren inte kunde säkerställas. På grund av att kvaliteten på en på det digitala nätet inte kan garanteras har kommunen inte kunnat rekommendera ett byte till det digitala nätet för brukare som har. Konsekvenserna har blivit att de som är beviljade tvingas behålla det analoga nätet för ets funktion. Utifrån denna bakgrund ansökte Herrljunga kommun om projektmedel från VästKom och projektet Trygghetslarm 2014 för att utreda förutsättningarna för att gå över till den digitala tekniken genom en nulägesanalys samt göra en handlingsplan för införandet. Projektet skulle inte innehålla själva upphandlingen. Kommunen beviljades 100 tkr och en projektgrupp sattes ihop bestående av: Utredningssekreterare (projektledare) Larmansvarig Enhetschef hemtjänsten IT-samordnare, socialförvaltningen 2 IT-tekniker, IT-avdelningen Nuläge Första steget i projektarbetet var att göra en nulägesanalys med en inventering av bland annat vilka larm kommunen har idag, vilka rutiner som finns, hur larmorganisationen ser ut och hur kommunen definierar ett. Även en omvärldsanalys gjordes. Under arbetets gång har även en nulägesanalys av marknaden arbetats fram genom kontakt med leverantörer, SKI och andra kommuner. Nationellt

5 Sid 5 av 8 Telia har meddelat att de har påbörjat arbetet med att släcka ner delar av kopparnätet vilket påverkar såväl telefoni som. Dock så är det en succesivprocess och Telia menar att kopparnätet kommer finnas kvar länge än. På digitala s-marknaden finns det begränsat med leverantörer av som uppfyller den SIS-standard som finns i form av SCAIPE-protokoll som togs fram genom ett regeringsuppdrag som ett första steg i standardiseringen av digitala. SKI (Sveriges kommuners inköpscentral) har skrivit ramavtal med tre leverantörer, varav två har en helhetslösning med digitala, kommunikation och larmmottagning och en leverantör enbart har digitala et med kommunikation. Avtalet löper till den 25 februari För en av helhetsleverantörerna och leverantören av enbart det digitala et har avtalet förlängts. Den sista helhetsleverantören har inte uppfyllt ramavtalet på bl.a. punkten SCAIPE-protokoll och kommer därför inte få förlängt avtal. Detta innebär att marknaden är begränsad till en leverantör som har en helhetslösning utifrån SKI:s avtal och det är många kommuner runt om i Sverige som under 2015 behöver eller vill gå över till den digitala tekniken för. Den helhetsleverantör som fått förlängt sitt avtal kommer att ha problem med att hantera den utrullning som skulle krävas om alla kommuner skulle avropa digitala under Herrljunga kommun I nuläget finns det ingen information om det kopparnätets framtid i Herrljunga. Kommunen har idag runt 270 biståndsbeviljade. Dessa är alla analoga och de flesta är kopplade till kopparnätet. Det finns ett mindre antal som är GSM-larm. Larm-leverantör är Telenta och de kan inte längre leverera analoga larm då dessa inte längre tillverkas. Under sommaren 2014 slogs många larm ut på grund av åskoväder. Många larm gick sönder och reparationer var inte möjligt i alla fall. För att kunna garantera våra brukare som fått beslut om kvaliteten har en alternativ leverantör hittats som kan leverera analoga till kommunen fram till dess att en övergång till digitala sker. I kommunen pågår en utbyggnad av fibernätet där det i nuläget finns näst intill 100 % täckning på landsbygden, dock har inte alla valt att ansluta sig till fibern. För mobiltäckningen i kommunen finns det ingen uppdaterad karta från kommunens sida. Senaste mätningen gjordes för 3-4 år sedan och den är inte längre aktuell då nätet ständigt byggs ut. Larmorganisationen i kommunen återfinns inom hemtjänsten. Det finns en larmansvarig som har fyra superanvändare till sin hjälp, två i Ljung och två i Herrljunga. Larmansvarig är ansvarig för kontakten med leverantören och är också den som har störst kännedom om hur larmen fungerar. Tillsammans med superanvändarna är larmansvarig ansvarig för installation av en hos brukare. Kommunen har idag intern larmmottagning vilket innebär att en person i varje hemtjänstgrupp ansvarar

6 Sid 6 av 8 för larmtelefonen under arbetspasset. Denna person motringer larm och fördelar de larm som inte är sociala larm 2 till medarbetare för besök hos brukaren. Per dygn inkommer ca 15 larm per hemtjänstgrupp. Det finns idag ett antal rutiner kring hanteringen av en samt informationsmaterial som lämnas ut till brukaren vid installation. Samtidigt saknas ett antal rutiner. Mycket av den information som saknas i form av rutiner besitter larmansvarig. Detta gör det till ett sårbart system om något skulle hända den larmansvarig. Samtidigt behöver rutiner, riktlinjer och informationsmaterialet till brukare ses över vid övergången till den digitala tekniken. Detsamma gäller larmmottagningen. Definition enligt riktlinjer Enligt Riktlinjer för myndighetsutövning i vård och omsorg definierar Herrljunga kommun enligt följande: Behov För att känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden behöver den enskilde kunna påkalla hjälp under dygnets alla timmar. Norm Trygghetslarm beviljas om behov föreligger. Behovet kan behöva styrkas genom till exempel läkarintyg eller bedömning av arbetsterapeut. Behov föreligger om den enskilde har funktionshinder som försvårar att påkalla hjälp vid akuta situationer, upplever otrygghet i livssituationen, bor själv och/eller är i behov av kontinuerligt tillsyn och har falltendens. Vid ytterligare behov av larm skall en noggrann prövning göras av lämplig teknisk lösning t.ex. dörrlarm, mattlarm och sensorlarm. Avgränsning Trygghetslarm beviljas normalt inte samtidigt med beslut om tidsbestämda trygghetsbesök och/eller trygghetsringning. Trygghetslarm beviljas under förutsättning att den enskilde eller närstående har förmåga att hantera larmet, kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen och har tillgång till den nödvändiga tekniska utrustning som krävs. Den enskilde skall lämna ifrån sig kopior på de nycklar/motsvarande som behövs för att larmpersonal ska kunna ta sig in i bostaden. Det förutsätter vissa tekniska lösningar för att et med säkerhet ska fungera. Enligt biståndsbedömningens definition finns ingen information om vad kommunen erbjuder när beviljas och vad som ingår i tjänsten. När frågan om definitionen startades i projektet fanns det olika tolkningar, framförallt vad gällde sjuksköterskas roll vid ett larm. Ett förtydligande behöver göras vid revidering av riktlinjer om att sjuksköterska inom hemsjukvården inte 2 Sociala larm är sådana larm där inget besök krävs utan där brukaren har en fråga som kan besvaras via telefon. Sociala larm motsvarar ca 60 % av de larm som inkommer under en dag.

7 Sid 7 av 8 ska göra en första bedömning förutom om brukaren är inskriven i hemsjukvård. Är brukaren inte inskriven får personal inom hemtjänsten vid behov kontakta 1177 för en första bedömning. Kostnad Kostnaden för för våra brukare är 215 kr/månad Trygghetslarm ingår i maxtaxan. Detta ger en budgeterad intäkt på 275 tkr. Budgeterat för för 2014 var 240 tkr. I denna kostnad ingår larmtelefoner, inkl. reparationskostnader, larmmottagaren och 5 timmar/vecka för larmansvarig att jobba med en. Detta motsvarar inte den verkliga kostnaden för då varken superanvändare eller larmmottagningen finns med. För den tid larmansvarig lägger ner på utöver de 5 timmar/vecka plus superanvändarnas arbetstid med finns ingen beräkning gjordes en tidsundersökning inom hemtjänsten inför införandet av TES. Då konstaterades att 1,4 % av hemtjänstens totaltid gick åt till. Med en personalkostnad 2014 på tkr skulle det innebära kostnad på 473 tkr för larmmottagningen. Detta innebär att den totala kostnaden för 2014 för allt utom superanvändarnas tid och eventuell tid larmansvarig gör utöver de 5 timmarna per vecka är 713 tkr. Riskanalys Utifrån nulägesanalysen och erfarenheter från andra kommuner togs en riskanalys fram med områden som gruppen såg som riskområden vid införande av samt vid förvaltningen av digitala (se bilaga 1). Denna behöver kompletteras innan införandet, då delar inte kunde värderas på grund av att risken kan vara beroende av vilken typ av upphandling kommunen väljer att göra. Dock ska den ses som en grund för fortsatt arbete. Kommunikationsplan En kommunikationsplan har tagits fram av projektgruppen som har använts till viss del, främst vid information till nämnd och ledningsgrupp. Den bör ligga till grund för införandeprojektet. Målet med kommunikationsplanen är att medarbetare, politiker, brukare och invånare ska vara medvetna om vad som händer och vara positiva till teknik bytet. Kommunikationsplan återfinns i bilaga 2. Kravspecifikation Utifrån den information projektgruppen tagit del av under möten med leverantörer, utbildning hos SKI Kommentus om ramavtalet för digitala och vid möten med andra kommuner har en lista på krav som leverantörer ska uppfylla tagits fram. Det är ingen klar kravspecifikation då den kommer

8 Sid 8 av 8 kräva en djupare dykning in i ramavtalet men de punkter som är listade är sådant gruppen tagit med sig under arbetets gång som är av vikt för kommunen. Dessa punkter ska vara till stöd för en framtida framtagande av kravspecifikation. Till grund för arbetet av kravspecifikation bör Kommentus ramavtal vara oavsett om kommunen väljer att göra en egen upphandling eller avropa Kommentus avtal. Borås upphandling av som de ska genomföra i början av 2015 är också bra att ha som underlag vid en egen upphandling. Kravlistan återfinns i bilaga 3. Slutsatser Herrljunga kommun står inte med något kontrakt på som löper ut under Kommunen äger de som används idag. Detta gör att kommunen inte är i ett akutläge att inhandla ett nytt system. Samtidigt så tillverkas inte de larm vi har idag på grund av teknikskiftet. En alternativ leverantör för analoga finns så kommunen kan klara av försörjningen av larm om de som finns idag skulle gå sönder. Kommunen kan i dagsläget inte garantera brukare som bytt till fiber att de analoga en fungerar i det digitala nätet. Med utgångspunkt i denna bakgrunds fakta föreslår projektgruppen följande: Kommunen bör avvakta marknaden innan avrop/upphandling görs på grund av det nuvarande marknadsläget. Förhoppningsvis kommer ett antal nya leverantörer in på marknaden det närmaste året samtidigt som Kommentus med största sannolikhet kommer att göra en ny upphandling och skriva nya ramavtal under 2015/2016.