DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN"

Transkript

1 DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN Förstudie Tel

2 2 (39) 1 Sammanfattning Förändringar i näten för telekommunikation skapar problem för traditionella trygghetstelefoner baserad på analog teknologi. Näten förändras genom att ny teknik införs och i vissa fall ersätts traditionella telefoninät med nya digitala IP-baserade nät av kostnadsskäl. Exempel på detta är nyproduktion av bostäder och nedmontering av föråldrade telefonväxlar samt medföljande teleledningsstolpar. OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM Fast telefoni (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Mobil telefoni (GSM) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Fast bredband Mobilt bredband (IP) - Standard - Säkrare larm - Ökad funktionalitet - Kommunerna återtar kontrollen I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer, såväl analog, mobil/gsm som bredband (IP). Detta skapar en utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetslarm, trygghetstelefoner som larmcentraler. Utifrån denna bakgrund fick IT Norrbotten i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Samtidigt genomför Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av regeringen, ett program, Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer, med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag deltar IT Norrbotten. IT Norrbotten har även fått i uppdrag att inom ramen för programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer genomföra teknikstudier. Kommunerna har idag trygghetstelefoner som bygger på analog teknik. Denna förstudie visar på hur problematiken kring övergång från analog

3 3 (39) teknik till digital teknik avseende trygghetstelefoner, trygghetslarm och larmcentraler skall lösas samt vilka nya möjligheter som skapas. Denna förstudie behandlar endast larm i ordinärt boende. Förstudien avgränsas till Norrbotten. I denna förstudie konstateras att med de framtida digitala larmen/larmcentralerna erbjuds bättre möjligheter vad avser leverantörsoberoende, ökad robusthet samt nya möjligheter avseende tjänster och larmenheter. Genom att samordna en upphandling av trygghetstelefoner/trygghetslarm samt en gemensam larmcentral i länet så ges det bättre möjligheter till koordinering över kommungränserna. Ett möjligt hot för att införa digitala trygghetslarm som identifierats är brist på bredband i vissa geografiska områden i länet. IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. Vi ser att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen med dess kopplingar till bildfunktion (video)kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. De nya kommunikationsmöjligheterna genom bredband möjliggör skapandet av nya tjänster avseende nytta för både samhälle, företag och individ. Dagens trygghetstelefoner övergår till att bli en tjänstepalett av enskilt valbara möjligheter att skapa sin egen förstärkta trygghet och sociala närvaro med både grannar, vänner och släkt, såväl lokalt som internationellt. Tjänstepalettens honnörsord är integrering av redan befintliga tjänster som kopplas samman genom IT standards och mänskliga behov, helt enligt den digitala agendans målbild IT i människans tjänst. Framtidens trygghetslarm med dess utökade möjligheter för integration med e-tjänster, nya sensorer m.m. kan ge brukaren möjlighet att bo hemma längre än vad som är möjligt idag. Detta ger ett utökat mervärde för brukaren i form av bättre och tryggare livsmiljö samtidigt som kommunen minskar sina kostnader för särskilt boende. En digital infrastruktur innebär att man i högre grad än tidigare kontinuerligt kan övervaka att trygghetslarm är inkopplade, har ström och att kommunikationsvägen från trygghetslarmen till larmcentralen inte är överbelastad eller bruten. Att nu ta nästa steg kring en gemensam plattform för digitala trygghetslam/larmcentral ger nya möjligheter avseende kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Dessutom kan vi ytterligare förstärka våra kommuninvånares känsla och upplevelser kring god omsorg och vård inom regionen utifrån en gemensam digital omsorgs- och vårdstrategi för både omsorgstagare, anhöriga och personalgrupper.

4 4 (39) Under en övergångsperiod kommer det att parallellt finnas såväl analoga, GSM som IP-baserade trygghetstelefoner. Det innebär att larmcentralerna under en begränsad tidsperiod kommer att behöva kunna ta emot såväl analoga, GSM som IP-baserade larm. En testmiljö har byggts upp hos IT Norrbotten som gör det möjligt att testa olika leverantörers lösningar av digitala trygghetslarm, och hur dessa påverkas av yttre omständigheter, som tålighet mot störningar i förbindelsen till larmcentralen, stresstester, och leverantör av Internetförbindelse. Syftet med testerna har varit att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens digitala trygghetslarm. Målet för den regionala projektgruppen för Digitala Trygghetslarm i Norrbotten är att ta fram upphandlingsunderlag, vilket säkerställer utvecklandet av världens bästa trygghetslarm (enligt målbilder från Regeringens digitala agenda) larm med integration av sociala digitala nätverk såsom t.ex. Facebook, bild och ljud, ökad funktionalitet för brukare, anhöriga, personal i omsorg och sjukvård, handenheter såsom smarta telefoner, läsplattor m.m.

5 5 (39) 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR PROJEKTORGANISATION DEFINITIONER ENKÄT TELIAS RIVNING AV DET ANALOGA NÄTET LÖSA DET AKUTA PROBLEMET PROCESS TRYGGHETSLARM (RIVNING) GRÅA- OCH VITA FLÄCKAR TEKNIKTRENDER FAST TELEFONI INTE LÄNGRE INTRESSANT FRAMTIDA TJÄNSTERS KRAV PÅ NÄTET PROJEKT BREDBAND TILL ALLA VARFÖR ÖVERGÅ TILL NY TEKNIK Ökad säkerhet Ökad funktionalitet E-hälsa Hemsjukvård SAMMANFATTNING TEKNIKTRENDER TRYGGHETSLARMSKEDJA TRYGGHETSLARM/TRYGGHETSTELEFON KOMMUNIKATIONSKEDJA LARMCENTRALENS KOPPLING TILL LARMTELEFONEN REGERINGENS DIGITALA AGENDA FRAMTIDEN HÄR OCH NU FRÅN ANALOGT TILL DIGITALT NULÄGE FASTA TELEFONNÄTET GSM MOBIL TELEFONI HELDIGITALT/IP-BASERAT INSTALLATIONSPROBLEMATIK FREKVENT FUNKTIONSÖVERVAKNING/HEARTBEAT LARMCENTRALER NULÄGE BÅDE ANALOGT OCH DIGITALT... 22

6 6 (39) 16.3 ÖVERGÅNG TILL HELT DIGITAL LARMMOTTAGNING Regional gemensam databas - Länsnod Larmmottagning VERKSAMHETSSYSTEM EKONOMI KOSTNADER I SAMBAND MED TELIAS TEKNIKSKIFTE KOSTNADER FÖR BREDBANDS-BASERADE LARM OMSORGSACCESS VEM ÄR ANSVARIG FÖR BREDBANDSABONNEMANGET? TEKNIKTESTER FÄLTTESTER HAPARANDA KOMMUN Resultat fälttest Haparanda kommun LABBMILJÖ HOS IT NORRBOTTEN Resultat test i labbmiljö hos IT Norrbotten UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM Resultat REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT TESTVERKSAMHET FORTSATT TESTVERKSAMHET SWOT STANDARDISERING LAGSTIFTNING BRANSCHORGANISATION UPPHANDLING KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE LARM KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE LARMCENTRAL ATT UTREDA REFERENSER OCH BILAGOR... 39

7 7 (39) 3 Bakgrund Förändringar i näten för telekommunikation skapar problem för traditionella trygghetstelefoner. Näten förändras genom att ny teknik införs och i vissa fall ersätts traditionella telefonnät med nya digitala IP-baserade nät av kostnadsskäl. Exempel på detta är nyproduktion av bostäder och nedmontering av gamla telefonväxlar samt medföljande teleledningsstolpar. Förändringen har skapat tveksamhet hos kommuner, installatörer och larmcentraler samt att det vid tester visat sig att larm inte alltid kommer fram. På marknaden finns numera trygghetstelefoner konstruerade för den digitala infrastrukturen men erfarenheten av deras installation, funktionalitet och användning är begränsad. Idag, i Sverige, finns inte heller larmcentraler som kan ta emot ip-baserad datatrafik från digitala larm. Utifrån denna bakgrund fick IT Norrbotten i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Samtidigt genomför Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av regeringen, ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag deltar IT Norrbotten. IT Norrbotten har även fått i uppdrag att inom ramen för programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer genomföra teknikstudier. 4 Syfte Syftet med detta projekt är att säkerställa att trygghetslarmen i Norrbotten fungerar vid övergången från analog till digital teknik. I första skeendet gäller det den akuta situationen med TeliaSoneras avveckling av den fasta telefonin. Viktigt är också att säkerställa att Norrbottens invånare har tillgång till säkra och framtidsinriktade trygghetslarm i en digital miljö. Syftet med tekniktesterna är att utvärdera hur nya digitala trygghetslarm fungerar i en digital infrastruktur, samt hur de fungerar med olika operatörer och utrustning för elektronisk kommunikation. 5 Mål Målen med projektet är att: - Säkerställa att TeliaSoneras nedläggning av fast telefoni inte påverkar funktionen för nuvarande brukare av trygghetslarm.

8 8 (39) - Ta fram ett underlag som kan ligga till grund för ett beslut om en eventuell framtida gemensam upphandling av gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. - Genom tekniktester utvärderat hur de nya digitala trygghetstelefonerna fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. 6 Avgränsningar Denna förstudie behandlar endast larm i ordinärt boende. Förstudien avgränsas till Norrbotten 7 Projektorganisation IT Norrbotten fick i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Med anledning av detta tillsattes en gemensam projektgrupp med representanter från kommuner, landsting och IT Norrbotten för att utreda frågan. I projektgruppen ingår representanter från såväl verksamhetssida som IT-enheter. DELTAGARE I PROJEKTORGANISATIONEN: Tony Blomqvist IT Norrbotten, ordförande Catherine Melby IT Norrbotten, regional projektledare Anders Sjödin IT Norrbotten, teknisk projektledare

9 9 (39) Christina Hansson Anders Skoglund Carina Kapraali Rolf Sannebjörk Anna-Lena Andersson P-E Halvardsson Ingegerd Wettainen Markus Mäkitaavola Lars Ekman Ulf Gustafsson Stig Söderström Bertil Pettersson Per-Erik Simma Oskar Jonsson Gällivare kommun, socialtjänsten Gällivare kommun, it-avdelningen Haparanda kommun, socialtjänsten Haparanda kommun, it-avdelningen Luleå kommun, socialtjänsten Luleå kommun, it-avdelningen Pajala kommun, socialtjänsten Pajala kommun, it-avdelningen Piteå kommun, socialtjänsten Piteå kommun, it-avdelningen Älvsbyns kommun, socialtjänsten Älvsbyns kommun, it-avdelningen Norrbottens Läns Landsting Hjälpmedelsinstitutet, Programledare regeringsprogram Digitala Trygghetslarm KONTAKTPERSONER I KOMMUNERNA: Bengt Isaksson Arjeplogs kommun, socialtjänsten Catrin Höglander Arvidsjaurs kommun, socialtjänsten Sissel Lundman Arvidsjaurs kommun, socialtjänsten Carola Johansson Bodens kommun, socialtjänsten Helena Samuelsson Bodens kommun, socialtjänsten Christina Hansson Gällivare kommun, socialtjänsten Kristina Larsson Gällivare kommun, socialtjänsten Carina Kapraali Haparanda kommun, socialtjänsten Ingela Östlund Jokkmokks kommun, socialtjänsten Christina Karlsson Kalix kommun, socialtjänsten Stefan Wikström Kiruna kommun, socialtjänsten Anna-Lena Andersson Luleå kommun, socialtjänsten Monika Lund Pajala kommun, socialtjänsten Ingegerd Wettainen Pajala kommun, socialtjänsten Lars Ekman Piteå kommun, socialtjänsten Stig Söderström Älvsbyns kommun, socialtjänsten Jan-Erik Nilsson Överkalix kommun, socialtjänsten Carina Kemppainen Övertorneå kommun, socialtjänsten Katarina Wälimaa Övertorneå kommun, socialtjänsten

10 10 (39) 8 Definitioner Benämning Analog Analog trygghetstelefon Automatiskt testlarm CPE Digital Digital trygghetstelefon DTMF Frekvent funktionsövervakning Full-Rate GPRS GSM Half-Rate Heartbeat HTTPs Beskrivning Objekt som inte är digitalt. Är en trygghetstelefon, byggd på analog teknik, vars larm och röst skickas och mottages analogt till larmmottagaren. Detta kan ske via det analoga traditionella telenätet, mobilnät eller via en IP-telefon (VoIP) eller annan konverteringsbox. Larmet initierat automatiskt. Larmtelefonen ringer upp larmcentral enligt förinställt schema Customer Placed Equipment, vanliga kundplacerade konsumentroutrar och switchar. Objekt baserat på diskreta storheter. Är en trygghetstelefon, byggd på digital teknik, vars larm och röst skickas och mottages digitalt till larmmottagaren. Dual Tone Multi Frequency, signalering över analoga telefonnätet där två frekvenser tillsammans unikt identifierar en specifik signal, såsom exempelvis en siffra på telefonen. Se heartbeat. Talkodare som används i GSM med 13 kbit/s bithastighet och som förkortas FR. General Packet Radio Services - teknik för dataöverföring via GSM-nätet. Global System for Mobile communication andra generationens mobiltelefonisystem. Ett andra generationens (2G) mobiltelefonisystem, det vill säga ett digitalt system som används för överföring av tal och data. Talkodare som används i GSM med 6,5 kbit/s bithastighet och som förkortas HR. Trygghetstelefonen skickar med jämna mellanrum ut ett livstecken till en övervakande dator. Kallas också frekvent funktionsövervakning. HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) är ett protokoll för krypterad transport av data via httpprotokollet. HTTPS-anslutningar används ofta för betalningsöverföringar på internet och för känsliga överföringar inom företag.

11 11 (39) Benämning Internet IP IP trygghetstelefon IP-adress IP-telefoni Jitter Manuellt provlarm Proxy server PSTN SIP Beskrivning Ett stort antal datorer sammanlänkade med en gemensam kommunikationsmetod, det så kallade Internetprotokollet (IP). Internet Protocol, det kommunikationsprotokoll (det vill säga en regelsamling) som används för överföring av information i datornätverket Internet. Ibland används istället termen TCP/IP, där man också nämner IP-protokollet Transmission Control Protocol, som utnyttjas för en stor del av IP-tillämpningarna, såsom för e-post (smtp) och webben (http). Är ett uttryck för en trygghetstelefon vars larm och röst skickas och mottages via ett IP-baserat nätverk till larmmottagaren men anger inte om trygghetstelefonen är byggd med digital eller analog teknik. En IP-adress, ett IP-nummer (eng. Internet Protocol address) är ett nummer som används som adress för enskilda datapaket i IP-standarden, den grundläggande standarden för trafik på Internet. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk - Är överföring av röstsamtal och liknande via datornätverk baserade på internetprotokollet (IP). Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen uppdelad i datapaket. IP-telefoni kallas ibland webbtelefoni eller bredbandstelefoni, engelskans VoIP (Voice over IP). Variation i fördröjning mellan IP-paket (max fördröjning min fördröjning). Påverkar hur mycket data som måste buffras i exempelvis trygghetstelefonerna för att tal ska låta bra. Larm initierat manuellt av personal eller brukare/användare En server som agerar mellanhand för förfrågningar från klienter som söker resurser från andra servrar Det publika telefonnätet (PTN), på engelska Public Switched Telephone Network (PSTN), är ett världsomspännande nätverk bestående av kretskopplade telefonväxlar och förbindelser som levererar traditionella telefonitjänster till allmänheten, s.k. plain old telephone service (POTS). Benämns i förstudien såsom analoga nätet. Session Initiation Protocol (SIP) är ett protokoll utvecklad av IETF och numera en godtagen standard för initiering, ändring och avslutning av interaktiva sessioner som innefattar multimedia såsom video, ljud, spel och virtual reality. Speciellt är SIP känt för möjligheten till telefoni och även video-samtal.

12 12 (39) Benämning TCP/IP Transportlagret, TCP och UDP Trygghetslarm Trygghetstelefon Beskrivning TCP/IP är en arkitektur för datakommunikation över nätverk med en struktur som delas upp i olika lager. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk Transportlagret hanterar kommunikation mellan datorers portar där TCP är säkrare på bekostnad av hastighet jämfört med UDP. TCP är det mest använda transportlagersprotokollet på Internet eftersom det kan hantera de fyra olika fel som kan inträffa vid paketöverföring i IP-nätverk. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk Trygghetslarm kallas larm som är avsedda att användas av äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra personer i situationer där de kan uppleva otrygghet. Inom äldrevården har man ofta trygghetslarm som används för att sända larmsignaler till vårdpersonalen, när brukaren behöver hjälp. Oftast behövs ett samtal för att fastställa larmnivån och oftast används då en larmtelefon istället. Trygghetstelefon är det samma som trygghetslarm men med skillnaden att det även kan upprättas en talförbindelse mellan mottagare och sändare som då ger en bättre kommunikation med den larmande. I dagligt tal används ofta trygghetslarm även för en trygghetstelefon vilket kan skapa osäkerhet. 9 Enkät För att kunna få en uppfattning om nuläget avseende trygghetslarm så genomfördes en enkätundersökning hos samtliga kommuner i Norrbotten. I enkäten fanns frågor såsom: vilket trygghetslarm man använder i kommunen, hur många larm man har, hur många av dessa som är kopplade till en GSM-modul, övriga tillbehör, avtal samt larmmottagning. Utifrån enkäten framkom det att det finns ca larm i länet som används, nästan 350 larm finns som reserver. Det finns larm från i princip tre olika larmleverantörer representerade; Tunstall, CareTech och STT Condigi. Det finns ett antal olika varianter på vilken larmmottagning som används. 10 Telias rivning av det analoga nätet Idag finns det ca telestationer i Sverige och i stort sett alla hushåll har kopparnät. Det kopparbaserade nätet bärs upp av cirka två miljoner telefonstolpar. Cirka en miljon av dessa stolpar nyttjas av de kunder som framförallt bor i glesbygd.

13 13 (39) TeliaSonera har bedömt att kostnaderna för dessa kunder inte är rimliga i förhållande till intäkterna och vill i samband med detta byta ut den fasta telefonin i kopparnätet till fast mobil telefoni dvs. gå från en analog teknik till en digital teknik. Detta medför att de analoga trygghetslarmen måste bytas till digitala larm. Enligt vår uppfattning innebär detta att trygghetslarmsbyten måste gå i fas med nedläggningar och införande av ny teknik. TeliaSonera har inlett ett arbete, projekt Teknikskifte, som innebär att delar av det fasta nätet, långa stolplinjer och små telestationer, ersätts med fast mobil telefoni. Det gäller nät med stort renoveringsbehov och som inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att underhålla. Arbetet är planerat att pågå i ungefär fem år med start 2010 och berör cirka hushåll och företag i Sverige. I Norrbotten berörs samtliga 14 kommuner Lösa det akuta problemet Problematiken idag är att kommunerna har trygghetstelefoner som bygger på den analoga tekniken vilken i framtiden kommer att ersättas av bredband, såväl fast som trådlös. Men fram till att bredband finns tillgängligt till alla hushåll så gäller det att lösa det akuta problemet, d.v.s. Telias nedläggning av det analoga telenätet, vilket görs genom att hitta lösningar som bygger på mobilteknik (GSM, GPRS, CDMA) som bärare av larmen fram till larmcentralen. I ett första steg måste en identifiering av berörda trygghetslarm göras. Detta innebär att det måste till en samordning mellan den information TeliaSonera har om vilka orter som är berörda och den information som kommunernas socialtjänst har över vilka trygghetslarmsabonnenter man har på berörda orter Process trygghetslarm (rivning) I och med att TeliaSonera påbörjade nedläggningarna uppstod problem med att identifiera vilka trygghetstelefoner som kommer att vara berörda. Det är viktigt att kommunerna i god tid får vetskap om detta så att de hinner förbereda installation av ersättnings larm. Som en följd av detta togs i Norrbotten, i samverkan med TeliaSonera och kommunernas socialtjänster, en process fram för att säkerställa att informationsöverföringen fungerar så effektivt som möjligt. Bland de problem som löstes genom processen finns: - Sekretess avseende abonnenter hos TeliaSonera - Sekretess avseende vårdtagare hos kommunen - Behöriga mottagare av information - Behörigt sätt att delge information - Åtgärder efter information erhållits För kompletterande information se bilaga 1, Process för identifiering av berörda Trygghetslarms användare I det här arbetet har vi sett att det är ett informationsproblem att berörda människor inte får rätt information. Det är också viktigt hur information når berörda trygghetslarmsabonnenter. Dessa är många

14 14 (39) gånger äldre personer som inte förstår teknikskiftet och som dessutom lätt kan bli oroade Gråa- och Vita fläckar Det finns områden som helt saknar såväl GSM-täckning som bredbandstäckning vilka måste identifieras. När det gäller bredbandsfrågan i Sverige idag brukar vi tala om vita och gråa fläckar. Vita fläckar är områden där det inte finns något bredband överhuvudtaget. Grå fläckar är områden där det finns viss form av datakommunikation, dock med mindre än 2 Mbit/s uppströms respektive nedströms. I IT Norrbottens rapport Slutrapport Inventering av Vita- och Gråa fläckar konstateras att utifrån de olika utredningar som lyfts fram i rapporten så är tillgången till bredband varierande över länet. På hastigheter upp till 1 Mbit/s är tillgången god i hela länet. Det finns dock områden där tillgång till bredband helt saknas. I de inventeringar som kommunerna gjort med en målbild på bredband omfattande överföringshastigheter med minst 2 Mbit/s symmetriskt så finns ett utbyggnadsbehov inom regionen identifierat. 11 Tekniktrender 11.1 Fast telefoni inte längre intressant En pågående trend är att hushåll i allt större utsträckning väljer att avveckla sin fasta telefoni och övergår i första hand till mobiltelefoni och i andra hand IP-telefoni. Samtidigt så sker ingen nybyggnation av analoga kopparnät vid nybyggnation av fastigheter Framtida tjänsters krav på nätet Vi ser att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen med dess kopplingar till bildfunktion (video)kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. För att kunna använda sig av bredbandsbaserat (IP) trygghetslarm utan bildfunktion så kan en hastighet på mindre än 1 Mbit/s nyttjas. För att möjliggöra talfunktion, med god kvalitet så behöver talet vara prioriterat dvs. tal måste gå före data. Strömtillförsel till den elektroniska utrustningen måste vara stabil, för att inte få dataförluster som kan medföra avbrott i datakommunikationen. Alternativ redundans dvs. att kommunikationen kan ta nya vägar vid ev. avbrott måste undersökas. En viktig paramenter är möjligheten till frekvent funktionsövervakning av digitala trygghetslarm vilket medför att man snabbt kan få korrekt information om vilka hushåll och områden som är drabbade vid strömavbrott Projekt Bredband till alla IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s.

15 15 (39) Alla hushåll och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang har rätt att stå med på en lista, som Post- och telestyrelsen sammanställer. Regeringen har som mål att ett grundläggande behov av bredband om 1Mbit/s skall vara täckt i hela Sverige tom Denna målsättning ska ej blandas samman med regeringens målsättning om 90 procentig täckning av en bredbandshastighet om 100 Mbit/s år Grundtanken från regeringens sida är att den ordinarie telekommarknaden skall kunna täcka samtliga hushåll och företag i Sverige. För de hushåll eller företag som ej kan erhålla detsamma har Net4Mobility (samverkansbolag mellan Tele2 och Telenor) fått en generell rabatt om 300 miljoner kronor vid en frekvensauktion som genomfördes av PTS 2010, för att nyttjas vid bredbandsutbyggnad, dit ordinarie marknad inte kan nå. Fördelen är att Net4Mobility bygger ut sitt nät med både 4G samt mobiltelefoni. Hastigheterna för 4G beräknas med dagens teknologi till Mbit/s. Dock finns det fortfarande behov av utbyggnad av den kommunala bredbandsinfrastrukturen genom lokala insatser från kommunen/stadsnätet inte minst för att nå regeringens mål på 100 Mbit/s till 90 procent av alla hushåll Varför övergå till ny teknik Den digitala infrastruktur som nu byggs i Sverige innebär nya möjligheter för trygghetsskapande lösningar. Svenska företag är världsledande på digitala kommunikationssystem för trygghet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Flera system är utvecklade i samarbete med svenska kommuner och tjänsteföretag och är exempel på samarbete mellan företag och samhälle. Med endast en enda teleoperatör på marknaden och en enda analog infrastruktur var det enkelt att förlita sig på hög driftsäkerhet, samtidigt var det inte oproblematiskt att i praktiken till en rimlig kostnad kontrollera trygghetslarmens kommunikationsväg och funktion mer än en gång per dygn. En digitalisering av trygghetslarmen är en anpassning till den moderna infrastruktur som växer fram. En faktor som driver på utvecklingen är att medborgarna i allt högre utsträckning väljer digital kommunikation Ökad säkerhet En digital infrastruktur innebär att man i högre grad än tidigare kontinuerligt kan övervaka att trygghetslarm är inkopplade, har ström och att kommunikationsvägen från trygghetslarmen till larmcentralen inte är överbelastad eller bruten. Fördelarna är många men kräver samtidigt mer övervakning av funktion och kommunikation eftersom den digitala infrastrukturen i vissa avseenden är sårbarare än den tidigare infrastrukturen för fast traditionell telefoni Ökad funktionalitet Nya digitala trygghetslarm och skilda valfria trygghetstjänster som exempelvis larm från brandvarnare, fallarm och inaktivitetslarm kan

16 16 (39) med digital teknik ges en möjlighet att övervakas med ett kortare intervall och administreras på ett effektivare sätt Brukare För trygghetslarmsabonnenten skulle en ökad funktionalitet kunna innebära minskade resor till vårdcentral. Detta då man istället skulle kunna genomföra enklare rutinkontroller via den digitala tekniken t.ex. blodtryckskontroller. En annan möjlighet är att döva teckenspråkiga skulle kunna kommunicera med larmmottagningen via video Anhöriga En tre-betygs uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2011, belyser de anhörigas situation vid vård av strokepatienter i hemmet. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna och är den diagnos som kräver flest vårddagar på sjukhus och i hemmet. Det finns beräkningar på att över personer vårdar sina anhöriga i hemmet. En av slutsatserna i uppsatsen är att anhöriga mår psykiskt dåligt av sin nya helt omstrukturerade livssituation och en effektivare hjälp från sjukvård/omsorg var önskvärd. Stöd efterfrågas i form av avlastning och kontinuitet i vården/omsorgen. Här skulle den nya digitala tekniken med bild och ljud kunna integreras med både de anhörigas och vård/omsorgstagande personens behov E-hälsa IT Norrbotten administrerar, förvaltar och utvecklar tillsammans med Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner en gemensam videokonferensplattform som nyttjas bl.a. för olika e-hälsotjänster. Exempel på detta är diagnostik av hudåkommor på distans, sjukgymnastik och vårdplanering. Dagens brukare av trygghetslarm/trygghetstelefoner nyttjar redan idag kommunernas omsorgstjänster och/eller sjukvårdens vårdande tjänster. Genom de digitala trygghetslarmens integrering med e-hälsotjänster med ljud och bild kan nya integrerade tjänster erbjudas på distans genom en sampaketering en s.k. tjänstepalett Hemsjukvård Inom förstudiens ram har en analys genomförts avseende eventuell koppling mellan det nu pågående hemsjukvårdsprojektet mellan Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting. Trygghetslarmen berörs inte direkt av hemsjukvårsprojektet. Dock kan vi konstatera att en digital kontakt med hemsjukvårdspatienterna kan vara av intresse Sammanfattning tekniktrender Den nya digitala tekniken med utgångspunkt från bredband (IP) skapar helt nya möjligheter att koppla samman olika och skilda behov utifrån Norrbottens geografiska och demografiska förutsättningar ur ett stads, landsbygds- och glesbygdsperspektiv. I Norrbotten har vi även en fördel av att vi skapat en gemensam modell för att mötas på distans med ljud och bild, videokonferens. Denna möjlighet har skapat nya tjänster inom bl.a. e-hälsoområdet samt nya

17 17 (39) kunskaper och erfarenheter. Den digitala tekniken innebär kostnadsbesparingar, tidsvinster samt effektivitetshöjande åtgärder. Att nu ta nästa steg kring en gemensam plattform för digitala trygghetslam/larmcentral ger nya möjligheter avseende kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Dessutom kan vi ytterligare förstärka våra kommuninvånares känsla och upplevelser kring god omsorg och vård inom regionen utifrån en gemensam digital omsorgs- och vårdstrategi för både omsorgstagare, anhöriga och personalgrupper. 12 Trygghetslarmskedja I den kartläggningen som är gjord så har det varit viktigt att se vilka funktioner och tekniker som blir berörda av teknikförändringen. Ex. på detta är trygghetslarmstelefonen, trygghetslarmscentralen, kommunikationsvägen, se bild nedan. Trygghetslarmskedjan 12.1 Trygghetslarm/Trygghetstelefon Trygghetslarm kallas larm som är avsedda att användas endast för larm där man behöver snabbt tillkalla hjälp. Används lämpligen av äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra personer i situationer där de kan uppleva otrygghet eller ej är förmögna att kommunicera verbalt via larmet. Den andra formen av larm kallas för trygghetstelefon, används oftast av äldre som kan kommunicera via larmet och meddela sin status till omsorgsgivaren innan val av insats görs. Trygghetslarm i ordinärt boende beviljas utifrån Socialtjänstlagen. Biståndet kan vara ett traditionellt bistånd, förenklat bistånd eller en service utifrån kunds behov. Den främsta kundgruppen består av äldre personer men även yngre personer kan vara i behov av trygghetslarm. Trygghetslarmets uppdrag är korta punktinsatser när det fallerar i hemmet. Varje kommun har egna rutiner om verkställighet och dessa kan variera i landet. Gemensamt är att de utgår från socialtjänstlagen och har sin verkställighet i det lagrummet. Skulle ett larm föranleda medicinska bedömningar kan trygghetslamet förmedla den kontakten till sjukvården om trygghetslarmskund medgiver detta.

18 18 (39) 12.2 Kommunikationskedja Sättet att överföra information/larm från trygghetslarmet till larmcentralen kallas kommunikationskedja. Kommunikationskedjan är beroende av vilka möjligheter till anslutning som finns. Oavsett teknik och operatör är det viktigt att operatörens nät är öppet för den kommunikation som görs av trygghetstelefonen, dvs. funktionskontroll och larm över datakanal med möjlighet till röstsamtal vid larm från brukaren. För att säkerställa att larmkedjan fungerar genomförs olika åtgärder. Personalen eller brukare genomför ett manuellt provlarm och pratar med larmcentral. Det är även möjligt att programmera trygghetstelefonen att genomföra ett automatiskt testlarm exempelvis 1 gång/dygn. Avseende digitala trygghetslarm är det möjligt att med en frekvent funktionskontroll (på minutnivå) övervaka larmtelefonerna genom s.k. heartbeats. Heartbeats innebär att trygghetstelefonen med jämna mellanrum skickar ut ett livstecken till en övervakande dator Larmcentralens koppling till larmtelefonen En larmcentral är den enhet som mottar information/larm från trygghetslarmet. Sättet att ta emot larm från larmtelefoner varierar mellan kommunerna. Larmmottagare kan vara offentliga eller privata och variera från centraler med fast personal till några personer inom hemtjänsten som svarar på larm i mobilen. För att ta emot larm krävs utrustning för att identifiera och ta emot larminformation från en trygghetstelefon. Kommunikationen från trygghetstelefonerna har hitintills i huvudsak skett analogt, dvs. ett antal toner har skickats till en mottagningsenhet som tolkar dessa efter frekvens, sekvens och varaktighet enligt ett så kallat protokoll. Vid ett larm måste åtgärd vidtas av larmmottagaren beroende på tillgänglig information och kommunens rutiner. Det är väsentligt att kommunen har rutiner för hur ett larm skall hanteras och åtgärder vidtas anpassade till behoven i kommunen. I en digital larmtelefon sker motsvarande genom att datapaket skickas till en dator som tolkar larminformationen digitalt. Den digitala larmningen kan innehålla mer information än den analoga och lämpar sig även för en automatiserad frekvent funktionskontroll, jämförbart med hur mobiltelefonen signalerar till mobilnätet att mobiltelefonen är tillgänglig. Trygghetstelefoner har kunnat lämna viss information om sitt tekniska tillstånd, exempelvis behov av nytt batteri. Med digital teknik utvidgas denna möjlighet väsentligt. Utöver larm initierade av brukaren kan en digital larmtelefon även larma om sin tekniska status i större omfattning än analoga. Med nya larmmöjligheter följer även behovet av nya rutiner för åtgärd av dessa. Beroende på typ av larmcentral och operatör kan olika tjänster och prismodeller finnas tillgängliga vilket ger möjlighet för kommunen att välja en passande modell.

19 19 (39) Med införandet av digitala larm, där frekvent funktionskontroll och mottagande av digitala larm kan ske automatiskt, utökas möjligheten att erhålla statistik för analys, uppföljning och förbättring av verksamheten. 13 Regeringens digitala agenda Sveriges regerings digitala agenda tar sin utgångspunkt från EU:s strategi, Europa En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Vid den förra finansiella krisen tappade stora delar av Europa sin konkurrenskraft i förhållande till andra regioner såsom USA och Asien. Inom EU:s medlemsländer diskuterades den uppkomna situationen och en ny strategi togs fram för att stärka Europas konkurrenskraft, Europa Strategin betonar bl.a. vikten av bredbandsutbyggnad för att främja social integration och konkurrenskraft inom EU. Undersökningar har visat på att en satsad Euro på bredbandsinfrastruktur ger 1.5 Euro tillbaks i ökad tillväxt (enligt Acreos rapport Bredbandstestbädd för säker access av Samhällstjänster). Bredband och IT är en viktig faktor för Europas och den enskildes framtid och utveckling. I samband med detta tog EU fram en digital agenda som sedan skall avspegla sig inom respektive medlemsland. Den 6:e oktober lanserade IT- och energiminister Anna-Karin Hatt Sveriges Digitala Agenda. Inom den digitala agendan har följande mål satts upp att: - Sverige skall ha bredband i världsklass procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast senast 2013 ska alla i Sverige ha tillgång till grundläggande bredband, vilket motsvaras av 1 Mbit/s enligt Lag om Elektronisk Kommunikation (LEK). Ett nytt mål har även satts upp för IT politiken. Sverige ska vara ledande vad gäller att använda IT för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Den digitala agendan anger vidare en IT i människans tjänst. Målet för IT politiken ger framtidsbilden att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och ta fram tjänster som skapar nytta. 14 Framtiden här och nu De nya kommunikationsmöjligheterna genom bredband möjliggör att skapa tjänster avseende nytta för både samhälle, företag och individ. Dagens trygghetstelefoner övergår till att bli en tjänstepalett av enskilt valbara möjligheter att skapa sin egen förstärkta trygghet och sociala närvaro med både grannar, vänner och släkt, såväl lokalt som internationellt.

20 20 (39) Tjänstepalettens honnörsord är integrering av redan befintliga tjänster som kopplas samman genom IT standards och mänskliga behov, helt enligt den digitala agendans målbild IT i människans tjänst. Målet för den regionala projektgruppen för Digitala Trygghetslarm i Norrbotten är att ta fram upphandlingsunderlag, vilket säkerställer utvecklandet av världens bästa trygghetslarm (enligt målbilder från Regeringens digitala agenda) larm med integration av sociala digitala nätverk såsom t.ex. Facebook, bild och ljud, ökad funktionalitet för brukare, anhöriga, personal i omsorg och sjukvård, handenheter såsom smarta telefoner, läsplattor m.m. 15 Från analogt till digitalt 15.1 Nuläge Vi är idag på väg att lämna den analoga tekniken i samhället för att istället övergå till en digital teknik. Detta gäller i hög grad för telefoni och trygghetslarm. Exempel på detta är TeliaSoneras nedläggning av det analoga telefonnätet. I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer (se efterföljande bild), såväl analog, mobilt/gsm som bredband (IP). Detta skapar en utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetslarm/trygghetstelefoner som larmcentraler. OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM Fast telefoni (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Mobil telefoni (GSM) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Fast bredband Mobilt bredband (IP) - Standard - Säkrare larm - Ökad funktionalitet - Kommunerna återta kontrollen 15.2 Fasta telefonnätet Det fasta telefonnätet har fram tills idag varit ett analogt nät. I alla fall de delar som är närmast kund. Från att TeliaSonera varit den ende operatören så finns det idag ett flertal operatörer.

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN Förstudie Boden 2012-04-18 Tel.0921-690 10 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (38) 3 (38) 1 Sammanfattning Förändringar i näten för telekommunikation d.v.s. övergången

Läs mer

KALLELSE till sammanträde

KALLELSE till sammanträde Styrelse 2012-03-22 Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 22 mars klockan

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIGITALA TRYGGHETSLARM

UTVÄRDERING AV DIGITALA TRYGGHETSLARM UTVÄRDERING AV DIGITALA TRYGGHETSLARM Tel.0921-570 40 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (14) Utvärdering av digitala trygghetslarm Slutrapport för projekt Teknikstudier Digitala Trygghetslarm Utgivningsdatum

Läs mer

UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM

UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM Tel.0921-570 40 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (13) Utvärdering av trygghetstelefoners signalering via gsm Rapport för projekt Teknikstudier

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Val av Kommunikationslösning

Val av Kommunikationslösning BILAGA 1 Val av Kommunikationslösning TRYGGHETSLARM - KOMMUNAL ehälsa Val av Kommunikationslösning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Problemställning... 4 Förutsättningar för

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP

Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP Trygga larm i Växjö kommun Från analogt till digitalt stadsnät, GSM, roaming och ScaIP 2015-01-20 Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Organisation ca 1540

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning

Trygghetslarm i kommunerna. En kartläggning Trygghetslarm i kommunerna En kartläggning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Underlag för upphandling av Trygghetslarm

Underlag för upphandling av Trygghetslarm Underlag för upphandling av Trygghetslarm Dokumentet är ett kravdokument för upphandling av trygghetslarm i ordinärt boende. Underlaget för dokumentet är intervjuer av personer inom kommunerna, intervjuer

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral

Trygghetslarm och larmmottagning 2012. Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Trygghetslarm och larmmottagning 0 Ida Engberg SKL Kommentus Inköpscentral Nationellt samordnad upphandling 3 4 Samarbete mellan SKI och IT-Norrbotten Samverkan med pågående Regeringsuppdrag, SKL, SICS

Läs mer

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM

KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM VÄGLEDNING/CHECKLISTA UTKAST 1 2013-06-20 1 (8) Kerstin Engman Mobil: 076-797 89 38 E-post: kerstin.engman@skl.se Doknummer eh2013 KOMMUNAL ehälsa - TRYGGHETSLARM Vägledning/checklista Trygghetslarm Steg

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen?

Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Suzanne Örkenrud, administrativ chef, Växjö kommun Niclas Brissmalm, områdeschef, äldreomsorg, Karlskrona kommun Kerstin Engman,

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur?

Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur? Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur? Uppdraget från Socialdepartementet Detta ska öka 2013: -Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har

Läs mer

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen

Trygga larm i Växjö kommun. Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Trygga larm i Växjö kommun Digitala trygghetslarm i stadsnät kommunen köper kommunikationen Växjö Kommun 85 000 invånare Rottne Lammhult Braås Växjö Gemla Ingelstad Vederslöv Omsorgsnämnden 15 ledamöter

Läs mer

Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport

Digitala trygghetslarm. Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Ansvarig handläggare: Oskar Jonsson URN:NBN:se:hi-2012-13326-pdf Artikelnummer: 13326-pdf Publikationen

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Trygghetslarm Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Ansökan av trygghetslarm Du som har behov av trygghetslarm kan ansöka om det med hjälp av förenklad biståndsbedömning.

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

För kommunikationsmyndigheten PTS

För kommunikationsmyndigheten PTS PTS-ER-2012:12 För kommunikationsmyndigheten PTS - Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm Mars 2012 www.a-focus.se A-focus A-focus, etablerat 2000, är ett svenskt konsult- och

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Under hösten kommer alla befintliga trygghetslarm att bytas ut. De som har trygghetslarm kommer

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

2014-04-01 96-66-2012;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB

2014-04-01 96-66-2012;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB 1 (6) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fakturor... 4 3. Konsulter... 4 4. Webbportal... 4 5. Leveranstider... 4 6. Pris fasta operatörstjänster...

Läs mer

Trygghetslarm i kommunerna. Kartläggning 2015

Trygghetslarm i kommunerna. Kartläggning 2015 Trygghetslarm i kommunerna Kartläggning 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer Installationshandbok För telefonadapter Vood 322 Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer introduktion Förutsättningar för Telia bredbandstelefoni med telefonadapter 3 Det här ska finnas i startpaketet

Läs mer

Abonnemangets utformning

Abonnemangets utformning Abonnemangets utformning Fast telefoni Med vårt abonnemang kan ni fortsätta använda era vanliga telefoner hemma. Ni ansluter ert vanliga inkommande telefonjack i en dosa som omvandlar en digital signal

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Trygghetslarm. Uppföljning av funktion och säkerhet

Trygghetslarm. Uppföljning av funktion och säkerhet Trygghetslarm Uppföljning av funktion och säkerhet ISBN 978-91-85999-95-8 Artikelnr 2009-126-25 Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2009 Sättning Maj-Len Sjögren 2 Förord Under hösten 2006 blev

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Aktuellt läge telekommunikationer/bredband

Aktuellt läge telekommunikationer/bredband Sida 1 av 12 Aktuellt läge telekommunikationer/bredband Med tidigare känt underlag som grund och med kompletteringar och förtydliganden efter PTS besök redovisas följande sammanställning kring telekommunikationer

Läs mer

VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA. Trygghetslarm. KOMMUNAL ehälsa. Trygghetslarm vägledning och checklista 1

VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA. Trygghetslarm. KOMMUNAL ehälsa. Trygghetslarm vägledning och checklista 1 VÄGLEDNING OCH CHECKLISTA Trygghetslarm KOMMUNAL ehälsa Trygghetslarm vägledning och checklista 1 Trygghetslarm vägledning och checklista 2 Innehåll På väg till framtidens välfärdskommun... 4 Vägledng/checklista

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål

Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål Projekt: Digitala trygghetstelefoner i Fyrbodal Kartläggning gällande nuläge av trygghetstelefoner för: Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Trollhättan Åmål November 2014 Projektledare:

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER

DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER 2014-03-02 Arbetsgrupp: Christina Lundholm, Nicklas Lemon, Lars-Erik Lundmark, Marie Rosfors VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? Många i föreningen har uttryckt missnöje hur

Läs mer

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015 Välfärdsteknologi Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015 Vad menas med välfärdsteknologi? Kärt barn har många namn, välfärdsteknologi utgör sammanväxten mellan traditionella hjälpmedel och ny teknik.

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Fiber ger företaget nya möjligheter Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Regeringens målsättning:...år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Efter insamling av information via möten och e-post har vi nu tillräckligt med nulägesfakta för att kunna publicera en nulägesrapport. Sammanfattningsvis

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte TRYGGHETSLARM Larminformation Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte Trygghetslarmet är beviljat för att skapa trygghet utifrån var och

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA 2015-03-27 VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA Hur kommer jag igång med HSB Bolina? Svar: Koppla in datorn i bredbandsuttaget i väggen och gå till www.bredbandswebben.se. Väl där så kan du se alla

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun

Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun Utveckling av en levande landsbygd Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande landsbygd. Det gäller såväl, vägar, ledningsnät

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

i Hudiksvalls kommun

i Hudiksvalls kommun 1 (7) 2014-11-12 i Hudiksvalls kommun Postadress: 824 80 Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: omsorg@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 Fax: 0650-381 90 www.hudiksvall.se Org. Nr: 212000-2379

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Telefonipriser på Umeå universitet från 2011-03-01

Telefonipriser på Umeå universitet från 2011-03-01 Telefonipriser på Umeå universitet från 2011-03-01 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Fasta teletjänster... 1 3 Mobil Telefoni... 2 3.1 Mobil anknytning... 3 3.2 Mobila Tilläggstjänster... 5 3.3 Mobila

Läs mer

Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer

Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer Rapport från försöksverksamheten DTLS, del av Regeringsprogrammet Uppdrag om trygghetslarm Nya tekniker i nya infrastrukturer Författare: Johnny Leidegren Projektledare DTLS BoråsStad Version nr Datum

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2014, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Larmsystem 5000 för en trygg och värdig omsorg.

Larmsystem 5000 för en trygg och värdig omsorg. Larmsystem 5000 för en trygg och värdig omsorg. LARMSYSTEM 5000 TILLBEHÖR ARBETSVERKTYG FAST TELEFONI TRÅDLÖS RADIO LEDNINGSVERKTYG IP-TELEFONI GSM 5000 LARMSYSTEM E-HÄLSA SÄNGLARM HANDENHET STOLLARM

Läs mer

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion:

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion: m- SAMMANTRÄDES PROTOKOLL TRANAs KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 2010-12-20 Sida 26(33) 201 Dm 449/10 Svar på fungerande Internet för alla i Tranås kommun Inledning Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer