Projektredovisning Trygghet en rättighet för alla. Christer Arlehed Familjelarm Sverige AB

Transkript

1 Projektredovisning Trygghet en rättighet för alla Christer Arlehed Familjelarm Sverige AB

2 Innehåll Innehåll... 1 Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte och Mål... 6 Målgrupper... 7 Metod Tidsplan Projektets genomförande Resultat Referenser Bilagor

3 Förord Familjelarm ansökte om medel inom Teknik för äldre för att få en tydligare bild över vilka grupper i samhället som hamnar utanför skyddsnätet när det gäller trygghetslarm, men också för att åstadkomma ett större medvetande bland kommuner och medborgare om att det finns komplement till kommunens trygghetslarm. Familjelarm erbjuder tjänster och produkter riktade till äldre och funktionshindrade, där anhöriga, vänner och grannar blir involverade i tjänsten. Projektet har genomförts i samarbete med Anhörigas Riksförbund, Chalmers Industriteknik (EI WISH) samt Bo Vital (Hälsans nya verktyg).

4 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av projektet Trygghet en rättighet för alla. Att genomföra projektet har varit mycket intressant och har medfört många svar, men även nya frågeställningar. Exempelvis visar det sig att integritetsfrågan för GPS larm som är så debatterad i kommunerna, verkar vara av underordnat intresse för de användare/anhöriga som drabbas av kognitiv sjukdom. För konventionella trygghetslarm, såväl fasta som mobila, ser gärna anhöriga och användare att det sker en ökad samverkan mellan kommunens resurser och närstående. Sammantaget kan man säga att man önskar större valfrihet. När det gäller äldre invandrare som är en kraftigt ökande grupp, så visar det sig att de har dålig information om att det finns trygghetslarm. Men det visar sig också att de ofta har ett nätverk av familj, grannar, invandrarföreningar samt religiösa grupperingar och att dessa är villiga och motiverade att ta ansvar för de äldre. Det projektet också har visat är att det finns grupperingar i samhället som av olika anledningar inte väljer, eller får hjälp av kommunen. Detta kan bero på att kommunen inte har den typ av larm som användaren eftersöker, att funktionen i kommunens trygghetslarm inte är den man efterfrågar, att personen inte har information om att det finns trygghetslarm från kommunen eller att personen av olika anledningar inte vill ha hjälp från kommunen. Det som också framgår är att de flesta äldre har en negativ syn på trygghetslarm så till vida att när man har ett trygghetslarm så är man gammal och detta vill man inte erkänna eller visa.

5 Bakgrund Det finns idag ca 1,7 miljoner personer i Sverige som är 65+. I media och samhällsdebatten är det mycket stort fokus på vår tilltagande åldrande befolkning. För att vi ska kunna behålla den välfärd vi har idag krävs en kommunalskattehöjning på 13 kronor har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) räknat ut. Den hjälp som kommunerna erbjuder kategoriseras som Särskilt boende (servicehus etc.) och Eget boende (de som bor kvar hemma). Av Sveriges 1,7 miljoner pensionärer bor på särskilt boende men resterande 1,6 miljoner bor kvar hemma i egen bostad, av dessa har trygghetslarm från kommunen. Antalet som får hemtjänst har minskat sedan 1970-talet då många fick hjälp med enklare sysslor. Under 1980-talet koncentrerades stödet till de allra äldsta. Under 1990-talet reducerades insatserna även för denna grupp. Det har dessutom skett en omfördelning av resurserna från äldre par till ensamstående (Jennbert och Molin 2003). I Socialstyrelsens intervjuserie av äldre boende i hemmet framkommer det att åtstramningarna inom äldrevården har inneburit att anhöriga fått ta på sig ett allt större vårdansvar (Johansson och Sundström, 2002). Anhöriga och frivilligorganisationer har fått särskild uppmuntran och stöd från regeringen som anser att dess insatser är mycket viktiga. Den minskande dödligheten, framför allt för män gör att vi kan förvänta oss att allt fler kommer att leva med en partner i framtiden. Behovet av hjälp från offentlig verksamhet minskar om äldre har tillgång till anhöriga. I åldersgruppen har 85% någon anhörig boende inom 5 mils radie. I åldersgruppen 80 år och äldre minskar siffran till 74% för kvinnor och 81% för män. Kommunerna vill att man ska kunna bo kvar så länge som möjligt i sin egen bostad. Trots att det är mycket dyrt för kommunen med hemtjänstinsatser så är kostnaden för särskilt boende 3-4 gånger så hög. De flesta människor vill också bo kvar så länge som möjligt i sitt eget hem, därför är det viktigt att man känner sig trygg och inte bär på oro för att något ska hända. Många oroar sig exempelvis för att falla och bli liggande hjälplösa. Det är tyvärr mycket vanligt att drabbas av olycksfall när man kommer upp i åldern. Det sker allvarliga olyckor i hemmet varje år och vanligast är fallolyckor, i 8 av 10 är den drabbade över 65. Varje år råkar hälften av alla personer över 80 och en tredjedel av alla mellan ut för en fallolycka. Oftast går det bra, men ändå dör det nästan 4 äldre personer varje dag på

6 grund av fallolyckor. Risken är större att dö av en olycka i hemmet än i trafiken. Ett komplement till kommunens trygghetslarm för äldre medför följande: Större valfrihet för pensionären Minskad otrygghet för den äldre eftersom fler kan få tillgång till larm. Enklare att kunna skaffa professionellt trygghetslarm De anhöriga får en lugnare tillvaro när man vet att Trygghetscentralen alltid finns med i bakgrunden. Samhället kan spara mycket stora pengar på att anhöriga tar ett större ansvar. Exempel på målgrupper är följande: Äldre som av någon anledning inte kan få eller vill ha trygghetslarm från kommunen För att erhålla ett trygghetslarm idag är man hänvisad till kommunen. Många äldre människor väljer att inte be kommunen om larm av olika anledningar. Man tycker det är för dyrt, man vill att anhöriga ska komma om det händer något, man vill inte lämna ifrån sig nyckel till lägenheten, kvinnor vill inte ha män från hemtjänsten och många äldre är inte vana vid vårt mångkulturella samhälle med många nationaliteter i hemtjänsten. Att alla dessa äldre personer avstår från trygghetslarm är ett samhällsproblem. Par där ena parten drabbats av demens och där den anhörige sköter vården I parförhållanden där den ena parten drabbas av demens är det vanligtvis så att den andra parten tar på sig vårdansvaret vilket medför en enorm belastning på den personen vilket ofta leder till att även den blir sjuk. Man vill ha tekniska hjälpmedel som underlättar vardagen, exempelvis GPS larm. Allt för ofta upplever man att man inte får den hjälp av samhället som man behöver utan man bollas mellan kommunen och Landstinget och ingen tar på sig ansvaret. Äldre invandrare med en annan tradition än den svenska modellen Äldre invandrare har en annan familjetradition än vad vi har i Sverige. Intervjuer med PRO visar att svenska äldre personer vill ha ett oberoende,

7 medan intervjuer med invandrarkvinnor visar det motsatta. De vill inte vara samhället till last men de har ett behov av att vara en del i samhället och familjens samlingspunkt. Anhöriga De flesta anhöriga vill att de äldre ska bo kvar hemma och känna sig trygga. Många anhöriga oroar sig för att något ska hända föräldrarna och att de ska bli liggande utan hjälp. Det är oftast kvinnor som tar på sig den här rollen och den ständiga oron för äldre släktingar skapar en stressfaktor som i stor omfattning påverkar medelålders kvinnor negativt och kan leda till stressrelaterade sjukdomar.

8 Syfte och Mål Projektet ska visa på möjligheten till alternativa lösningar för att få lika säkra och pålitliga trygghetslarm som kommunerna i dag erbjuder. Målet är att erbjuda större flexibilitet att välja olika trygghetslarm vid olika faser i livet. Projektet syftar också till att undersöka och belysa äldre invandrares behov av trygghetslarm och hur man kan tillgodose dessa grupper. Projektet har som syfte genomföra en nyttostudie, informationsinsats samt fälttest för personer som av någon anledning hamnar utanför kommunernas erbjudande om trygghetslarm. Projektet tittar också på anhörigperspektivet.

9 Målgrupper Samtliga deltagare i detta projekt (förutom grupp 1) har ingen hjälp från kommunen, vare sig hemtjänst eller trygghetslarm. Grupp 1 Personer som drabbats av demens och som vårdas av närstående I Sverige finns det ca personer som har en demenssjukdom. De flesta bor kvar i det egna hemmet tillsammans med sin partner. Att leva tillsammans med någon som har en demenssjukdom är otroligt krävande. Många av de som vårdar en anhörig med demens kan aldrig slappna av, måste hela tiden vara på sin vakt för att ha koll på att partnern inte går iväg någonstans och sedan inte hittar tillbaks hem. Många av de som har en demenssjukdom är också medvetna om sin sjukdom, de klarar oftast av att gå sin promenad eller gå och handla själva men de vet att de plötsligt kan råka ut för att de inte vet hur de ska hitta tillbaks. Denna målgrupp kan ha hjälp av ett GPS-larm typ Vega. Grupp 2 Personer som inte har något större vårdbehov men önskar ett trygghetslarm utanför kommunens regi Mobilt trygghetslarm När man blir äldre och känner att man vid olika tillfällen skulle vara i behov av att kunna larma, exempelvis man har lättare för att tappa balansen och ramla eller snubbla på något, så kan man från kommunen få ett fast trygghetslarm som endast fungerar i hemmet. Vad vi gör då är att säga till den äldre att hålla sig hemma för då har man en trygghet i att kunna larma. Detta gör att vi bäddar för att många äldre blir isolerade och mycket mer orörliga och i och med detta har svårare för att klara fallolyckor mm. Tiden som man kan klara sig i sitt egna hem kan för många av denna anledning bli ganska kort även om meningen med ett trygghetslarm var att se till så att men skulle kunna klara sig själv hemma längre. Om vi istället kan erbjuda ett mobilt trygghetslarm kan den äldre ges möjlighet att gå dagliga promenader och hålla sig socialt aktiv, detta borgar i mycket högre grad för att man ska kunna klara sig i det egna hemmet under längre tid och på så vi kan vi minska samhällets kostnader.

10 De flesta kommuner vet inte idag hur de ska kunna hantera mobila trygghetslarm. Hemtjänsternas uppbyggnad grundar sig på att man vet var brukarna befinner sig dvs. i sina egna hem, hur hanterar man om en brukare larmar när den är långt ifrån sin bostad? I projektet testar vi mobila trygghetslarm där larmet går till larmcentralen som sedan ringer till anhöriga eller grannar som får hantera situationen. Grupp 3 Personer som inte har något större vårdbehov men önskar ett trygghetslarm utanför kommunens regi Fast trygghetslarm Av olika anledningar finns det många äldre som har behov av trygghetslarm men inte vill ha något från kommunen. Man tycker det är för dyrt, man vill att anhöriga ska komma om det händer något, man vill inte lämna ifrån sig nyckel till lägenheten, kvinnor vill inte ha män från hemtjänsten och många äldre är inte vana vid vårt mångkulturella samhälle med många nationaliteter i hemtjänsten. Att alla dessa äldre personer avstår från trygghetslarm är ett samhällsproblem. I projektet testar vi fasta trygghetslarm lika de som kommunen erbjuder men som kopplas till anhöriga/grannar istället för till kommunen. Grupp 4 - Äldre med invandrarbakgrund I gruppen äldre invandrare har vi valt en blandning av äldre med olika bakgrund, olika åldrar (en blandning från 60 till 90) och olika ursprungsländer, Somalia, Eritrea, Bosnien, Iran, Irak, mm Personerna har också olika levnadsförhållanden, parförhållande, bor ensam, bor med familj, etc. Det skiljer sig också åt när de flyttade till Sverige. Generellt för alla gäller också att man är nyfiken på, eller i behov av trygghetslarm.

11 Grupp 5 - Familjer eller grannar till äldre När det gäller närstående till de äldre så är det en blandning av familjer med olika bakgrunder, olika relationer till de äldre så som barn, make, släktingar, grannar, olika ursprungsländer (som ovan) samt olika levnadsvillkor och närhet till de äldre.

12 Metod Grupp 1-3 I grupp 1-3 har det ingått 10 personer i varje grupp (18 kvinnor och 12 män). De var samtliga bosatta i eget boende. Alla personer i grupp 1 har kognitiv nedsättning och därför har anhöriga svarat på enkäter mm. I grupp 2-3 hade ingen någon kognitiv nedsättning och hade inga svårigheter i att minnas och återberätta vad de upplevt under testperioden. Samtliga deltagare var informerade om att testperioden och utvärderingen var frivillig och att de när som helst kunde avsluta sin medverkan Datainsamling / Tillvägagångsätt Testpersonerna, och i vissa fall anhöriga, fick svara på en enkät. Dessutom genomfördes ett antal djupintervjuer via telefon och i vissa fall personliga besök. Frågorna berörde främst tre områden; trygghet, aktivitet och användarvänlighet ur olika perspektiv och situationer i relation till larmet. Även anhörigas uppfattning av larmet, om den personliga integriteten påverkats samt frågor om eventuella fall- och larm-tillfällen under testperioden utgjorde innehållet av frågorna i enkäten. För grupp 1 (personer drabbade av demens) skapades det en anhörigenkät som var utformad på samma sätt som enkäten för testpersonerna men anpassades utifrån ett anhörigperspektiv. Vi har också ringt till anhöriga i grupp 2 och 3 och genomfört samtal om larmen och deras upplevelse av testperioden. Det genomfördes även intervjuer med testpersonernas anhöriga för att få djupare bredd och möjlighet att se en variation i testpersonernas anhörigas upplevelse, intervjuerna bestod av semistrukturerade frågor. För att täcka de områden som togs upp i enkäten utformades en enkel mall för intervjuerna. Detta också för att försäkra sig om att intervjuarna genomförde intervjuerna på liknande sätt. All insamlad data kodades och behandlas strikt konfidentiellt. Enkätsvaren bearbetades genom att sammanställa svaren i tabeller och sammanfatta eller citera de eventuella kommentarer som skrivits i enkäterna eller inhämtats vid samtal.

13 Grupp 4-5 I grupp 4 har 10 personer deltagit (2 män och 8 kvinnor) och i grupp 5 har 9 anhöriga deltagit (1man och 8 kvinnor). För grupp 4 och 5 har invandrarföreningar hjälpt till med urvalet. För att förstå vad som stöder och oroar de äldre och deras familjer i att känna sig trygga (eller otrygga) vad gäller säkerheten, och för att generera idéer för vad som kan öka känslan av trygghet, valde vi att genomföra individuella intervjuer. Intervjuerna gav möjlighet att ställa ett antal grundläggande frågor (styrda av en intervjuguide) och följa upp dessa frågor med exempel och idéer. Intervjuerna genomfördes av Sari Scheinberg, som var ansvarig för undersökningen, och som jobbar på CIT. Men Sari bjöd in projektledarna, som representerade de olika invandrarföreningarna från EI WISH programmet, att delta i genomförandet och hjälpa till med översättning under intervjuerna med de äldre och deras familjer. Intervjuerna tog ca 1 timme och utfördes i en förutbestämd bekväm och bekant plats, i respektive förening eller deras hem. Datainsamling / Tillvägagångsätt Intervjuerna har skett som en blandning av konversation och enkät. (Se bilaga 4)

14 Tidsplan Projektet har genomförts mellan Grupperna har tagits fram i samarbete med Anhörigas Riksförbund, Chalmers, Bo Vital samt genom annonsering och genom deltagande i olika mässor för äldre personer. Grupperna har testat de olika larmen enligt följande: Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 och månader 5-6 månader 5-6 månader Information om larmfunktion och därefter djupintervjuer under hösten 2012

15 Projektets genomförande Generellt Tre av de fem grupperna har testat olika larmtjänster genom praktiskt användande medan de två invandrargrupperingarna har blivit informerade om hur larmen fungerar och därefter har djupintervjuer skett på personens hemspråk. Information om projektets resultat har skett löpande vid olika samankomster där kommuner och företrädare för brukare, anhöriga och leverantörer deltagit. Utskick till kommuner har också skett om möjligheten med de lösningar som Familjelarm erbjuder. Grupperna har efter testperioden fått svara på enkäter (se bilaga 1-3) och dessutom har enskilda samtal och intervjuer skett via telefon och personliga besök. Enkäterna har utformats olika utifrån de olika målgrupperna och den teknik som testats. Enkäten för Grupp 1 har utformats så att den anhörige ska svara på frågorna och enkäterna för Grupperna 4-5 har genomförts som djupintervjuer. Se vidare för genomförandet under varje grupp nedan. Grupperna var informerade om att testperioden och utvärderingen var frivillig och att de när som helst kunde avsluta sin medverkan. Grupp 1 Personer som drabbats av demens och som vårdas av närstående Larmtyp - GPS klocka Vega Vega är ett positioneringslarm med en larmenhet och en basstation. Vega har både A-GPS och GSM funktion och letar regelbundet efter sin geografiska position via satteliter och GSM master. När brukaren vistas hemma kommunicerar larmenheten med en basstation och stänger ner GPS och GSM funktionerna. Vid sökning går det att se att brukaren är hemma. Vega är vattentät och kan bäras som armbandsur med vanligt klockarmband eller med ett låst armband samt med ett bältesclip. Den laddas med ett laddbatteri som först laddas upp på en basstation och sedan kan fästas på larmenheten när brukaren har den på sig.

16 Larmet kan fås med olika funktioner. I grund utförande är det ett positioneringslarm med möjlighet att se var en brukare befinner sig. Om brukaren vistas inomhus, när GPS position inte kan ges, på annat ställe än hemma visas senast angivna position. Vid behov kan man begränsa det område brukaren får röra sig inom och när han går utanför detta skickas ett larm. Vega har även en larmknapp som kan aktiveras så att brukaren själv kan larma. Dessutom är det möjligt att tillåta ett telefonnummer att ringa till larmenheten när som helst. När detta nummer ringer kopplas samtalet automatiskt fram och anhörig kan ta reda på var brukaren befinner sig och hur han mår. Larm från Vega kan antingen hanteras via larmcentral eller gå direkt till anhörigas telefon, fast eller mobil. Förutom att man via larmcentralen kan få hjälp att lokalisera brukaren, finns en webbportal där anhöriga eller personal med inloggnings uppgifter kan gå in för att se var brukaren befinner sig. Genomförande I testgruppen har 10 personer med olika grad av utvecklad demens deltagit. I samtliga fall har de levt tillsammans med en frisk partner i eget boende. I testgruppen har 10 personer deltagit, de var mellan 60 och 85 år och bosatta i ordinära boenden spridda över landet. Samtliga testpersoner genomförde hela testperioden förutom i ett fall där man flyttade till gruppboende. I samtliga fall har testpersonen eller den anhörige själv fått bestämma hur konfigureringen av larmet skulle ske. Exempelvis om elektroniskt staket skulle användas, larm om brukaren lämnar bostaden nattetid, användandet av larmknapp, batterilarm, koppling till larmcentral mm. Två av tio valde att använda elektroniskt staket, i sex av fallen valde man att använda larm nattetid om brukaren lämnar bostaden. Ingen av brukarna hade larmknappen aktiverad. Alla anhöriga hade möjlighet att själva söka positionering via webben, men 7 av 10 valde att larmcentralen i första hand skulle sköta detta. I samtliga fall aktiverades batterilarm som skickades som sms till den anhöriges mobiltelefon. För denna grupp har anhöriga svarat på enkäten.

17 Grupp 2 Personer som inte har något större vårdbehov men önskar ett trygghetslarm utanför kommunens regi Larmtyp mobilt trygghetslarm TryggSenior TryggSenior är ett personlarm, utvecklat inom universitetsvärlden. Systemet är framforskat med syfte att få fram ett säkert system som sporrar till bibehållen aktivitet vid ökad ålder. Systemet består bland annat av en enkel larmdosa som brukaren bär med sig. Larmdosan är kopplad till en central servermiljö och larmet är kontinuerligt funktionsövervakad med så kallad heart-beat (enligt rekommendationer från Socialstyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet). Larmet skickar var tionde minut information om 12 olika parametrar, bland annat om teknisk funktion, inaktivitet hos användaren, rörelse, batterinivå, mobil täckning, geografisk position mm. Larmen är anslutna till en larmcentral, Trygghetscentralen i Örebro, som både kan lokalisera brukaren via en positioneringsfunktion likt GPS och prata med den som larmet kommer från via GSM och sedan efter behov tillkalla anhörig, hemtjänst eller ambulans. Larmdosan känner också av om den inte används och påminner då brukaren. Det är även möjligt att koppla en blodtrycksmanschett, saturationsmätare, blodsockermätare och liknande medicintekniska hjälpmedel till enheten, värdena kan sparas och skickas automatiskt till Trygghetscentralen som stöd vid bedömningar. De sistnämnda funktionerna har inte använts under testperioden. Larmdosan, som endast väger 67gram bär användaren med sig på dagen och laddar enkelt på natten. Om brukaren inte skulle ta bort larmdosan ur laddaren på morgonen piper det först. Vid utebliven respons går larmet för att utesluta att brukaren fallit under natten. Därigenom behöver ingen som fallit ligga längre än till morgonen. Genomförande I testgruppen har 10 personer deltagit, de var mellan 74 och 88 år och bosatta i ordinära boenden spridda över landet. 8 av personerna bodde ensamma och 2 var sammanboende. De sammanboende deltog båda i testet med varsitt larm. Ingen av testpersonerna hade någon kognitiv nedsättning och hade inga svårigheter att minnas och återberätta vad de upplevt under testperioden. Samtliga av testpersonerna genomförde hela testperioden. I denna grupp kopplades alltid larmen direkt till larmcentralen.

18 Grupp 3 Personer som inte har något större vårdbehov men önskar ett trygghetslarm utanför kommunens regi Larmtyp - fast trygghetslarm Familjelarm Classic Familjelarm Classic är samma typ av trygghetslarm som används av kommunerna i Sverige. Man ansluter det enkelt till ett vanligt vägguttag och ett telefonuttag, ingen installation i övrigt krävs. Förutom trygghetstelefonen ingår en vattentät och bärbar larmknapp. Larmknappen kan bäras som en klocka på armen eller som ett halsband runt halsen. Vid larm kan trygghetstelefonen ringa antingen direkt till larmcentralen eller först till 1-3 anhöriga och därefter larmcentralen. När man larmar kopplas ett högtalande samtal upp med Trygghetscentralen och man kan prata med operatören utan att man behöver göra något. Genomförande I testgruppen har 10 personer deltagit, de var mellan 78 och 92 år och bosatta i ordinära boenden, även här spridda över landet, samtliga deltagare bodde ensamma. Ingen av testpersonerna hade någon kognitiv nedsättning och hade inga svårigheter i att minnas och återberätta vad de upplevt under testperioden. 8 av 10 testpersoner genomförde hela testperioden. I de fall testpersonerna hoppade av berodde detta på att man övergått till ett larm från kommunen. 9 av testpersonerna valde att trygghetstelefonen först skulle ringa till anhöriga och om ingen svarade skulle larmet gå till larmcentralen.

19 Grupp 4 och 5 Personer med utländsk bakgrund Djupintervjuer Grupperna har informerats om hur trygghetslarm fungerar idag enligt följande: Trygghetslarm från kommunen Ett trygghetslarm från kommunen innebär att man får ett larm som fungerar i lägenheten. Användaren bär en larmknapp som en klocka på armen, alternativt som ett halsband runt halsen. Vid behov trycker man på knappen och trygghetslarmet ringer till en larmmottagning och ett högtalande samtal kopplas upp. Operatören på larmmottagningen pratar med användaren och tar reda på vad som hänt. Om användaren behöver hjälp kommer personal från hemtjänsten. För att få trygghetslarm från kommunen genomför biståndshandläggaren en behovsprövning och om man blir godkänd får man lämna ifrån sig nycklar till lägenheten. Trygghetslarmet kostar sedan ett par hundra kronor i månaden. Trygghetslarm från Familjelarm Från Familjelarm kan man hyra samma typ larm som från kommunen, men istället för att larmet kopplas till hemtjänsten går larmet till anhöriga, grannar eller vänner enligt kundens preferens. Om ingen anhörig kan svara så går larmet till larmmottagningen som hjälper till att kontakta anhöriga. Användaren kan själv välja om man vill ha ett larm som fungerar enbart i lägenheten eller ett mobilt larm som även fungerar utomhus. Med detta som underlag samt att man praktiskt har visat ett trygghetslarm har man sedan genomfört djupintervjuerna. För detaljer se bilaga 4.

20 Resultat Grupp 1 Personer som drabbats av demens och som vårdas av närstående För detaljerat resultat se bilaga 1 Helhetsbild av testperioden Laddning av klockan har skett genom partnerns försorg i åtta fall och i två fall har den demente själv klarat av att ladda klockan. De två som klarat att ladda klockan själva har en ännu inte så långt utvecklad demens. I två fall har så kallade elektroniska staket använts för att erhålla larm då användaren går utanför ett visst område, i dessa fall 500 respektive 1000 meter. Positionering har i 7 av fallen skett av larmcentralen och i tre av fallen genom partnerns försorg. Deltagarna var mellan år. I denna grupp svarade anhöriga på enkäten. Trygghet Samtliga deltagare i testet var positiva till larmet och upplevde en ökad frihet och trygghet med larmet. I vissa fall upplevde man dock att positioneringen inte var så detaljerad som man önskade. Samtliga anhöriga upplevde en ökad trygghet och dessutom var det övervägande antal anhöriga som trodde sig uppleva att användaren också kände en ökad trygghet. Integritet Integritetsaspekten ställs ofta i relation till den ökade friheten. Ingen av de anhöriga upplever att det är ett integritetsproblem att man kan positionera användaren, utan upplever det bara positivt att användaren kan fortsätta med att göra det man alltid gjort, dvs. ta promenader, cykla etc. Användarvänlighet De flesta upplevde Vegan som enkel att sköta och tillförlitlig, men någon upplevde också att den var lite krångligt att sköta, speciellt när det gäller laddningsförfarandet. Exempel på kommentar från anhörig:

21 Klockan har faktiskt fungerat över förväntan! Mamma är jättenöjd och ser egentligen inga problem med att ha den på sig. Hon kan numera även sätta på laddaren själv. Hon tar i princip aldrig av sig klockan utan hon ser det som en trygghet. Hon duschar med den, sover med den och laddar den regelbundet. Batteritiden i klockan är också över förväntan så den har aldrig varit urladdad när hon har haft den på sig. Detsamma gäller för oss familjemedlemmar, okej gps:en ger inte täckning överallt när hon är ute i skogen men den ger ändå en ungefärlig punkt om det skulle hända något, man vet ungefär vilket område man ska börja leta i. Nu har vi sådan tur är aldrig behövt testa klockan i skarpt läge men har själv kollat upp positionen hon befinner sig på när hon är ute på en cykelrunda och måsta säga att klockan oftast ger en mycket exakt position Slutsats Grupp 1 Man känner sig definitivt tryggare med ett larm som har positionering och den ökade tryggheten och möjligheten till fortsatt frihet är mycket viktigare än integritetsaspekten. Som helhet upplever man Vegan som enkel att använda och tillförlitlig, möjligen lite krånglig i laddningsförfarandet.

22 Grupp 2 Personer som inte har något större vårdbehov men önskar ett trygghetslarm utanför kommunens regi mobilt larm För detaljerat resultat se bilaga 2 Helhetsbild av testperioden Återkommande är att helhetsbilden av testperioden är positiv. Testpersonerna är nöjda med larmet, de har vant sig vid TryggSenior och de upplever att det har blivit en naturlig del av vardagen. Det beskrivs som att det inte märks att larmet finns vilket är det bästa omdöme som kan ges. Men det berättas också att TryggSenior inte har varit så enkelt att få in som en naturlig del av vardagen eftersom det ska tänkas på att bära med sig och att den ska laddas. En anpassning krävdes till TryggSenior som inte var självklar. Det som framför allt nämns av testpersonerna när det gäller TryggSeniors funktioner är att det fungerar utomhus, att den har ett inaktivitetslarm, att Trygghetscentralen kan prata genom larmenheten och att testpersonerna kan se en batteriindikator. Trygghet TryggSenior har ökat känslan av trygghet och även frihet. Den beskrivs som en skyddsvakt och som den bästa vännen. Anledningar till att TryggSenior ökat tryggheten är många; att det går att larma vid fall framför allt utomhus, och att det går att kalla på hjälp om något skulle inträffa är något återkommande. Det nämns också att TryggSenior upplevs tillförlitligt, att det känns tryggt att det inte går att stänga av, att TryggSenior ger en ökad trygghet vid ensamhet och att Trygghetscentralen inte avfärdar något larm som falsklarm utan alltid hör av sig. Det fanns ingen tvekan om att använda TryggSenior om något skulle inträffa. Att TryggSenior inte har påverkat känslan av trygghet framkom också. Anledningen har då varit att de kände sig väldigt trygga redan innan eller att vetskapen om att kunna spåras ger mer en obehagskänsla än en känsla av trygghet.

23 Integritet När det gäller positioneringen så har det upplevts som positivt att TryggSenior fungerar utomhus, att Trygghetscentralen vet var de är och att det då också är det snabbaste sättet att få hjälp på. Men det framkom att den bakomliggande tekniken kan vara svår att förstå och en önskan om att veta vilken information Trygghetscentralen kan se. Det fanns en medvetenhet om att det gick att spåra testpersonen men det upplevdes inte som något negativt eller integritetskränkande, bland annat därför att inget fanns att dölja. Men det beskrevs också som obehagligt att veta att någon kan se var man befinner sig hela tiden vilket gav en känsla av att vara bevakad. Framför allt eftersom testpersonen inte vet vem som har tillgång till informationen. Användarvänlighet TryggSenior beskrivs som en enkel apparat vilket anses bra. Det lyfts också fram att det är viktigt att larmknappen är lätt att trycka på, speciellt om man skulle drabbas av en stroke. Samtidigt sågs det som ett problem; det var för enkelt att komma emot knappen av misstag. Ett annat återkommande problem i att använda TryggSenior var att det var lätt att glömma att ta det på sig. Testpersonerna tyckte att ljudvolymen vid samtal med Trygghetscentralen var adekvat, även vid nedsatt hörsel och vid användandet av hörselapparat. En upplevelse som delgavs var då det av misstag trycktes på larmknappen på ett café. Larmoperatören hördes av alla runt bordet vilket inte upplevdes jobbigt då alla var bekanta. Det skulle kanske kunna bli lite besvärande om det var en mer obekväm situation, men om larmet varit på riktigt hade det varit bra. Upplevelsen känns i efterhand som något positivt då testpersonen nu vet hur det går till på riktigt och känner en trygghet i vetskapen om att larmoperatören hördes klart och tydligt. Testpersonerna bar TryggSenior runt halsen eller i fickan. Det har setts för och nackdelar med båda; att ha den runt halsen kan upplevas som otymplig eller att den skaver, att ha den i fickan kan göra att risken att komma åt larmknappen ökar. Förslaget om ett skydd över larmknappen eller något sorts säkerhetssystem över själva larmknappen kom fram, så att det inte går att larma av misstag. Det framkom även en önskan om ett komplement till TryggSenior som förslagsvis skulle vara utformat som en klocka. Den går då att bära då ordinarie enhet ligger på laddning och därigenom fungera på natten. Var man skulle bära TryggSenior vid finare tillställningar med kläder utan fickor och där man inte vill att TryggSenior ska synas, var en

24 fundering som lyftes. Vid vila dagtid var det svårt att ha larmet på sig då det var lätt att trassla in sig i halsremmen. TryggSenior har upplevts som smidigt vid toalettbesök och dusch, den har lämnats i laddaren under duschen eller lagts på lämpligt ställe precis utanför badrummet. En rädsla uttrycktes hos testpersonerna att komma emot knappen av misstag. En oro uppgavs att anhöriga skulle låsa upp för ambulansen eller av annan anledning bli kallad till hemmet vid allvarliga situationer, och om detta var något som skulle upplevas som jobbigt för anhöriga. TS kunde också vara ett orosmoment på allmänna platser där det inte är läge att det larmar Testpersonerna uppgav att de hade en aktiv fritid med bland annat dagliga promenader. De som inte var lika aktiva hade rörelsesvårigheter och kunde därmed inte öka sin aktivitet. De uppger att TryggSenior inte påverkat den dagliga aktiviteten och att det är bra att TryggSenior fungerar utomhus när man till exempel är ute på promenader. Inaktivitetsalarmet har upplevts som störande när det piper på natten, när det går igång vid stillasittande framför tv:n eller larmar för tidigt när man tar en tupplur. Samtidigt så anses det bra att TryggSenior piper vid inaktivitet så att laddningen inte glöms bort eller att ta TryggSenior på sig. Dessutom framkom det att det efter ett tag gick att vänja sig vid inaktivitetslarmet och att det då inte var något som störde. Exempel på kommentarer från användare: Det här är ju en väldigt enkel historia, väldigt bra på så sätt tycker jag nog att det är. Det är inte massa grejer man ska hålla på att plocka med för det ställer alltid till problem. Eller någon kan ställa till med problem i alla fall. Men den här kan man ju inte stänga av och den här är ju ungefär samma form som mobilen. Men så är ju risken den att man sätter dit en avstängningsknapp så står den på avstängning Det är ju risken, åtminstone gamla gubbar och tanter brukar ju glömma sådant här. Slutsats Grupp 2 Man känner sig friare och tryggare med ett mobilt trygghetslarm. Integriteten är inte heller här något problem, även om man vill veta vem som har möjlighet att positionera. Man upplever TryggSenior som en enkel

25 och säker apparat. Att den inte går att stänga av upplevs som positivt, men det är viktigt att användaren får information hur man på ett enkelt sätt informerar larmcentralen om man vill ha larmet inaktiverat under en tid, vid exempelvis sjukhusbesök etc.

26 Grupp 3 Personer som inte har något större vårdbehov men önskar ett trygghetslarm utanför kommunens regi fast larm Helhetsbild av testperioden En övervägande majoritet upplevde testperioden som positiv. Det framkom tydligt i samtalen med användarna att man tycker att det är positivt att kunna larma till anhöriga istället för till någon okänd. Man upplevde det också som positivt att man inte behöva lämna ifrån sig nyckel. Den här gruppen av användare har ofta ett litet vårdbehov och är därmed sällanlarmare. Trots att de flesta inte ansåg att de var i behov att trygghetslarm, visade det sig ofta att de anhöriga ansåg att den äldre hade ett behov. Trygghet Trots att majoriteten inte direkt ansåg att man behövde trygghetslarm så majoriteten att de kände sig tryggare under testperioden. I samtal med anhöriga visade det sig också att de flesta tyckte det var skönt att den äldre skaffat larm. Det framkom dock att man gärna ville att möjligheten fanns för hemtjänsten att rycka ut om man inte själv kunde eller bodde långt bort. Integritet När det gäller integritetsfrågan så är den inte direkt aktuell för ett fast trygghetslarm. Man kan dock konstatera att de äldre ofta tycker att det är något fult att ha trygghetslarm och inte gärna visar sina bekanta att man har det. Ofta tar man av sig larmknappen när man får besök och nattetid. Användarvänlighet Det fasta trygghetslarmet som ingår i Familjelarm Classic har funnits länge och är samma typ som det finns ungefär stycken av i Sverige. Larmet medför ett enkelt handhavande för användaren om hon/han har larmknappen inom räckhåll.

27 Slutsats grupp 3 I denna kategori finns personer som troligen är i behov av trygghetslarm, men av redovisade anledningar väljer att inte skaffa detta. När möjlighet finns att kunna larma anhöriga istället för hemtjänsten så kan man tänka sig att skaffa ett larm, ofta påverkade av anhörigas oro. Det framkommer också från anhöriga att man är positiv till att ta emot larm, men skulle uppskatta om hemtjänsten fanns tillgänglig om de anhöriga av någon anledning inte fanns till hands. Att brukaren inte ville lämna ifrån sig nyckel till bostaden kan lösas med nyckelfritt och engångskoder som larmcentralen skulle kunna lämna ut.

28 Grupp 4 och 5 Personer med utländsk bakgrund När vi frågade dem om de kunde tänka sig att ha ett larm i framtiden, tyckte de att det lät intressant - och skulle vara intresserade av att veta mer. Men ingen hade ett behov av att ha en sådan tjänst för tillfället. Men vi frågade dem, om de hade ett sådant larm, vem de skulle vilja ha det kopplat till - majoriteten angav familjen, några angav vänner och en person en granne. Deras motivation för att välja dessa personer var främst baserad på 4 faktorer - närhet, tillit, pålitlighet och deras nära relation (skulle inte känna att de skulle störa dem). När vi frågade familj/vänner/grannar om de skulle vara intresserade av att kopplas till larm, trodde alla att de skulle engagera sig i detta - åtminstone för att prova. Deras motivation att stödja den äldre baserades på deras känsla av ansvar, omsorg och kärlek till dem, och att de inte var säkra på vem annars som skulle kunna ta detta ansvar. Slutligen frågade vi de äldre och deras familjer/vänner/grannar - i vilka situationer de föreställde sig användningen av larmsystemet. De äldre bemötte det här - vilket visar att de kände att det här larmet skulle vara bra att bara ha - som en säkerhet, och kunde tänka sig att använda det i många situationer - inklusive: om de går vilse, om de inte mår bra fysiskt eller känslomässigt, om de känner sig ensamma eller oroliga. Även om det fanns en variation i svaren från de flesta angående skälen, ansåg alla äldre att det skulle vara bra att ha ett sådant larmsystem om de föll, eftersom "de kanske inte skulle ha sin telefon inom räckhåll". Svaren från familjer/vänner/grannar skilde sig inte mycket från dem från de äldre. Vi frågade de äldre om de skulle vara villiga att betala för denna produkt och service och de svarade att de inte hade en aning. De undrade om det kommunala larmsystemet kostade något, och i så fall hur mycket. Slutsats Grupp 4 och 5 Med tanke på att den äldre invandrarbefolkningen i Sverige följer samma tillväxttrend som den svenska äldre befolkningen i Sverige, står det klart att det kommer att finnas ett ökat behov av, och efterfrågan på skräddarsydda säkerhetsprodukter och tjänster för äldre i Sverige. Denna observation baseras på det faktum att majoriteten av de äldre invandrarna inte talar svenska - och därför inte kan använda existerande larmsystem som erbjuds

29 av kommunen. Äldre invandrare vill också kunna njuta av att leva självständigt, men ändå nära de människor de älskar och vill ha stöd ifrån (de skulle "aldrig i livet kunna tänka sig" kastas in i den svenska äldreomsorgen för att dö ). Inte alla invandrade äldre har familj i närheten och har därför utvecklat nära relationer till, och även ett beroende av sina vänner, grannar och lokala etniska, religiösa föreningar eller kvinnoföreningar. De äldre invandrarna är oroliga för sin säkerhet och erkänner att kommunikation är en nyckelfråga som de måste lösa. Och vi har lärt oss att deras familjer, vänner och grannar är villiga och motiverade att ta ansvar för de äldre, eftersom de oroar sig för deras säkerhet och trygghet. Slutligen fann studien att föga var känt eller förstått om trygghetslarm och de tjänster som är kopplade till dem, så det står klart att äldre invandrare och deras familjer/vänner/grannar måste utbildas om denna ytterligare möjlighet till ökad säkerhet och trygghet i framtiden.

30 Referenser Statistik från SCB Information från SKL Jennbert K., Molin R. (2003) Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90 talet. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet Johansson och Sundström, 2002 Information från demensförbundet

31 Bilagor 1. Grupp 1 enkätsvar 2. Grupp 2 enkätsvar 3. Grupp 3 enkätsvar 4. Grupp 4 och 5 EI WISH Rapport Vad äldre och deras familjer vill ha för en tryggare vardag!

32 Bilaga 1 Enkätsvar Testpersoner grupp 1 Enkät frågor Svarsalternativ Ja Nej 1 Har ni använt trygghetslarmet under hela testperioden? Har ni under testperioden behövt positionera användaren? 8 2 Make/maka Dotter/son Annan 3 Vilken relation har du till användaren? Användaren Annan 4 Vem har skött laddning av klockan? 2 8 Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande Nej Nej, inte alls 5 Har du känt dig tryggare när din anhörige haft ett Vega larm?? Har det varit problem att få användaren att ha på sig larmet hela tiden? Tycker ni att Vegan blivit en naturlig del av vardagen? Upplever ni Vegan som användarvänlig? Vill ni behålla larmet efter testperioden? Anser ni att Vegan medför ett integritetsproblem på grund av positioneringen? Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt 11 Hur har ni upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Hur har ni som helhet upplevt testperioden? Ja Vet ej Nej 13 Har du upplevt att användaren känt sig tryggare med Vega larmet? Har ni använt trygghetslarmet under hela testperioden? En av testpersonerna flyttade under testperioden till gruppboende. Användaren använde dock larmet under övervägande delen av perioden och svaren är därför med i underlaget.

33 Har ni under testperioden behövt positionera användaren? De flesta har under perioden positionerat användaren. Vi har i frågan bett dem kommentera hur de upplevt detta rent praktiskt Jag upplevde att det gick enklare och smidigare när jag ringde larmcentralen och fick hjälp, än när jag själv försökte titta på en dator. Jag tyckte att positioneringen på webben var ganska sen. Helt underbart att på ett sådant här enkelt sätt få reda på var min man var. Vi kunde väldig snabbt leta reda på mamma som blev väldigt glad när vi hittade henne. Ibland upplever jag att det är svårt att få en gps position och då ger gsm positioneringen en mycket stor yta, speciellt när vi är på landet. Enkelt Det tog lite tid första gången, men sen blev jag van och det gick bra. När vi skulle leta efter pappa så var det en jättesnäll dam på Trygghetscentralen som hjälpte till så allting gick bra. En gång visade webben att pappa var i Halmstad, men det stämde inte alls. Bra Vilken relation har du till användaren? Alla användare bor ihop med sin make/maka och i 7 av 10 är det också dessa som svarat på enkäten, men i 3 fall är det son/dotter som svarat. Vem har skött laddning av klockan? Två av användarna har klarat av att ladda klockan själva, medan resterande 8 fått hjälp med detta. De två som klarade laddningen själva har en inte så långt utvecklad demens. Har du känt dig tryggare när din anhörige haft ett Vega larm? Alla anhöriga har känt sig tryggare när användaren haft ett Vega larm. Har det varit problem att få användaren att ha på sig larmet hela tiden? 3 av tio har upplevt problem med att få användaren att ha larmet på sig hela tiden.

34 Tycker ni att Vegan blivit en naturlig del av vardagen? / Upplever ni Vegan som användarvänlig? Över hälften av testpersonernas anhöriga upplever att Vegan blivit en naturlig del av vardagen och också hälften upplever Vegan som användarvänlig. 2 av 10 upplever användandet som krångligt. Vill ni behålla larmet efter testperioden? 6 av 10 vill behålla larmet efter testperioden och endast en är säker på att den inte vill behålla larmet. Anser ni att Vegan medför ett integritetsproblem på grund av positioneringen? Ingen anser att Vegan medför ett integritetsproblem. Hur har ni upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Alla är positiva till larmcentralens bemötande. Hur har ni som helhet upplevt testperioden? Endast en person tycker att testperioden varit dålig, övriga är positiva eller varken eller. Har du upplevt att användaren känt sig tryggare med Vega larmet? I hälften av fallen upplever den anhörige att användaren anser sig tryggare.

35 Bilaga 2 Enkätsvar Testpersoner grupp 2 Enkät frågor Svarsalternativ Ja Nej 1 Har ni använt trygghetslarmet under hela testperioden? Har du ramlat under testperioden? Har du själv tryckt på larmknappen vid något tillfälle? 5 5 Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande Nej Nej, inte alls 4 Har du känt dig tryggare när du haft TryggSenior? Tycker ni att TryggSenior blivit en naturlig del av vardagen? Upplever ni TryggSenior som användarvänlig? Vill ni behålla larmet efter testperioden? Anser ni att TryggSenior medför ett integritetsproblem på grund av positioneringen? Ökat mycket Ökat Varken eller Minskat Minskat mycket 9 Om du jämför med tiden innan testperioden, upplever du då att din fysiska aktivitet förändrats? Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt 10 Hur har ni upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Hur har ni som helhet upplevt testperioden? Anhörig Granne Annan 12 Vilka kontaktpesoner har du angett att larmcentralen ska kontakta vid larm? Har ni använt trygghetslarmet under hela testperioden? 9 av 10 har fullföljt testperioden. En av testpersonerna ville avsluta efter halva testperioden på grund av att hon blev stressad av att larmet krävde att hon använde det. H Har du ramlat under testperioden? Två av testpersonerna uppger att de ramlat under testperioden. En beskriver att denne kom upp själv då det inte gick så fort, medan den andre valde att inte larma. Har du själv tryckt på larmknappen vid något tillfälle? Hälften svarade att de medvetet tryckt på knappen. Ingen har dock gjort det för att larma utan bara för att provlarma. Tre hade också vid något tillfälle gjort detta för att meddela larmcentralen att man skulle på sjukhusbesök och ville ha larmet avaktiverat under en period.

36 Har du känt dig tryggare när du haft TryggSenior? En klar majoritet (8 av 10) känner sig trygg (Övervägande Ja) eller mycket trygg (Ja, absolut) och två är neutrala i frågan. En kommentarer från en testperson visar också på att det är svårt att svara på frågan eftersom testpersonen inte varit med om någon allvarlig situation. Tycker ni att TryggSenior blivit en naturlig del av vardagen? Sju testpersoner tycker ja absolut eller ja, en är neutral, en annan tycker övervägande nej och en absolut nej. Upplever ni TryggSenior som användarvänlig? Sju testpersoner har svarat ja, absolut eller övervägande ja, två är neutrala i frågan och en tycker absolut nej. Vill ni behålla larmet efter testperioden? 6 av 10 vill behålla larmet efter testperioden och 3 vill fundera på saken. En är ej intresserad. Anser ni att TryggSenior medför ett integritetsproblem på grund av positioneringen? Fem svarar nej inte alls och fyra svarar övervägande nej, en är negativ. I samtal säger de flesta att en av anledningarna att de vill ha ett mobilt larm är att kunnea bli hittade om man råkar ut för någonting utomhus, eller irrar bort sig. Om du jämför med tiden innan testperioden, upplever du då att din fysiska aktivitet förändrats? Två av testpersonerna upplever att den fysiska aktiviteten har ökat medan resterande testpersoner (8 av 10) upplever att den varken har ökat eller minskat. I kommentarerna går det att läsa att aktiviteten har minskat på grund av samtidig sjukdom. Hur har ni upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Svaren visar på en god kontakt då sju testpersoner uppger kontakten som bra eller mycket bra. En testperson har lämnat denna fråga blank och lämnat en kommentar om att de inte haft någon kontakt med varandra. En annan testperson har uppgett att den var mycket trevlig! Hur har ni som helhet upplevt testperioden? De flesta (7 av 10) tyckte att perioden varit bra eller mycket bra, två är neutrala och en har upplevt den som dålig. Vilka kontaktpersoner har du angett att larmcentralen ska kontakta vid larm? En övervägande majoritet har angett att de har haft anhörig som kontaktperson.

37 Bilaga 3 Enkätsvar Testpersoner grupp 3 Enkät frågor Svarsalternativ Ja Nej 1 Har du använt trygghetslarmet under hela testperioden? Bär du alltid på dig larmknappen, såväl dag som natt? Har du själv tryckt på larmknappen vid något tillfälle? Har du valt att trygghetstelefonen först ska ringa till närstående. 9 1 Ja, absolut Övervägande Ja Varken eller Övervägande Nej Nej, inte alls 5 Tycker du att du är i behov av trygghetslarm? Har du känt dig tryggare när du haft trygghetslarmet? Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt 7 Hur har ni upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Hur har ni som helhet upplevt testperioden? Anhörig Granne Annan 9 Vilka kontaktpesoner har du angett att larmcentralen ska kontakta vid larm? På grund av att 2 personer hoppat av under testperioden finns det endast 8 svarande på vissa frågor. Har du använt trygghetslarmet under hela testperioden? Två personer har hoppat av på grund av att de fått trygghetslarm från kommunen istället. Vid samtal med anhörig visar det sig att användarna under perioden fått ett ökat vårdbehov. I enkäten har därför endast åtta personer svarat (förutom fråga 1 och 9) Bär du alltid på dig larmknappen, såväl dag som natt? En övervägande majoritet (7 av 8) anger att de inte har på sig larmknappen hela tiden. En del anger att de tar av den på natten eller när de får besök. Har du själv tryckt på larmknappen vid något tillfälle? Även här har en övervägande majoritet (7 av 8) angett att de inte har larmat under perioden. En person har larmat av misstag. Har du valt att trygghetstelefonen först ska ringa till närstående. Nio av tio anger att de valt anhörigslinga och att detta är en av anledningarna att man valt detta larm.

38 Tycker du att du är i behov av trygghetslarm? Endast en person anger att hon är i behov av trygghetslarm, majoriteten (5 av 8) är neutrala medan två anser att de inte behöver trygghetslarm. Har du känt dig tryggare när du haft trygghetslarmet? Ovanstående fråga till trots så har en majoritet (5 av 8) känt sig tryggare med ett trygghetslarm Hur har ni upplevt kontakten med Trygghetscentralen? Majoriteten (7 av 8) är neutrala till frågan eftersom man inte haft någon kontakt med centralen. Hur har ni som helhet upplevt testperioden? Ingen har upplevt testperioden negativt, utan majoriteten (7 av 8) har upplevt den bra eller mycket bra. Vilka kontaktpersoner har du angett att larmcentralen ska kontakta vid larm? Majoriteten har valt anhöriga som kontaktpersoner, men två har valt granne och två har valt annan som visar sig vara en gammal vän eller bekant.