STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

Transkript

1 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare Uppdragsgivare: Stockholms stad, Äldreförvaltningen, ev. i samråd med SLL. Utfärdare: Eva Frunk Lind, direktör för Äldreförvaltningen Om Äldreförvaltningen Äldrenämnden ansvarar för kommunövergripande frågor rörande äldreomsorg samt för att samordna och utveckla äldreomsorgen i Stockholms stad. Även Stockholms Trygghetsjour är organiserad inom äldrenämndens ansvarsområde, och ansvarar för såväl handläggning som teknik och larmmottagning vad gäller trygghetslarm. Vid äldreförvaltningen arbetar cirka 90 personer, inklusive de cirka 60 som arbetar vid Trygghetsjouren. Till äldreförvaltningens uppgifter hör att göra en samlad analys och redovisning av kvalitén när det gäller myndighetsutövning och den äldreomsorg som utförs i stadens 14 stadsdelar. Förvaltningen bereder beslutsunderlag i strategiska vårdoch omsorgsfrågor som riktlinjer, äldreboendeplan, avgifter och valfrihet, planerar och utför utbildning till olika personalkategorier, förbereder och genomför upphandlingar av utförare inom såväl äldreboende som hemtjänst, med mera.

2 SID 2(6) Beskrivning av området - I Stockholm stad har idag invånare har någon typ av insats från äldreomsorgen ( av stadens totalt invånare är 65 år eller äldre). - Cirka med har trygghetslarm, kopplat till Stockholms trygghetsjour. År 2011 mottog trygghetsjouren larmanrop. - Hemtjänst och boende i servicehus, vård och omsorgsboende kräver biståndsbeslut av kommunen. Den hemtjänst som erbjuds stadens invånare utförs idag till cirka 60 procent av privata utförare och resterande del utförs i kommunal regi. - Invånare i Stockholms stad kan erhålla trygghetsboende vid 75 års ålder. Stockholm har, som Sverige i stort, en demografisk utmaning att hantera. År 2030 beräknas 23 procent av befolkningen i riket vara över 65 år (i Stockholms stad beräknas motsvarande andel till 17 procent). Men behoven varierar stort beroende på region och även mellan stadsdelar i Stockholms stad. Innerstaden bedöms ha mycket stora behov jämfört med angränsande stadsdelar. Stora krav kommer att ställas på välfärdssystemet. Förväntningarna från stadens invånare är snarare ökad kvalitet i äldreomsorgen framöver än att denna ska vara på dagens nivå. Från undersökningar vet man även att de allra flesta människor (98 procent av de tillfrågade, ref studie) vill bo kvar hemma i eget boende, så långt detta är möjligt. Av de som efterfrågar olika insatser från äldreomsorgen är 75 procent över 80 år. Ett sätt att hantera detta är att skapa bättre förutsättningar för att bo kvar längre i eget boende eller uppmuntra till alternativa boenden, i syfte att skjuta fram en flytt till särskilt boende. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården, att vård kan erbjudas i hemmet på ett annat sätt än vad som är fallet idag, men även att rätt typ av hjälpmedel erbjuds från både kommun och landsting. Det är också så att idag planerar människor inte sin ålderdom i tillräcklig utsträckning vilket ställer större krav på välfärdssystemen och samhällsplaneringen, eftersom aktuella insatser kan komma att behöva göras mera akut än vad som annars vore fallet. Tidigare togs

3 SID 3(6) äldreboendeplaner fram i kommunen vart femte till tionde år. Idag görs en ny plan varje år. Tidigare projekt/uppdrag egna kommunen eller andra kommuner - Västerås kommun och Mälardalens högskola den kommunala omsorgens förhållande till Giraff (en mobil robot som placeras i en omsorgstagares hem, men fjärrstyrs av en annan person) - Järfälla kommun erbjuder IT hjälpmedel till personer med demens, vilket är ett utvärderat initiativ (Linköpings universitet). - Stockholms stad: Bromma har prövat Ippi - TelefonTV inom den kommunala hemtjänsten. - Stockholm stad: Anhörigkonsulenten på Södermalm använder den webb baserade mötesplatsen Gapet för att kommunicera med anhöriga som är anslutna. - Stockholms stad: Samtliga anhörigkonsulenter använder läsplattor i sitt arbete med att stödja och informera anhörigvårdare. Uppdraget Uppdraget från Stockholms stads Äldreförvaltning till projektgruppen är att: generera kunskap och tänkbara lösningar utifrån frågeställningen: Anpassat boende eller bo kvar hemma? Tre delprojekt föreslås: 1. Helhetsperspektiv utifrån samhällsplanering, kommunalekonomi vilka blir de alternativa kostnaderna för olika scenarios från 1970-tal till år 2030 utifrån stadens demografiska förutsättningar?

4 SID 4(6) Samhällets infrastruktur styr hur det fungerar att bo kvar i sitt eget boende. Vardagen styr val och konsekvenser: att handla på sin egen affär (som ofta stänger idag och bil behövs), att kunna gå ut själv (stor utmaning med trevåningshus utan hiss i närförort i Sthlm i kontrast med det barnvänliga området Annedal som byggts för att passa barnfamiljer). Idag erbjuder t.ex. Familjebostäder tillgänglighetsmärkta lägenheter. Det kan vara problem med incitament för att flytta eftersom en modernare lägenhet ofta medför högre hyra. Om de demografiska förutsättningarna tas med i samhällsplaneringen - vilka alternativkostnader uppkommer då för politiker och tjänstemän att ta hänsyn till? 1990-talets ädelreform visar på helt andra förutsättningar och förväntade behov än vad som är idag och vad som väntas framöver. Ett historiskt perspektiv gagnar bättre förståelse för de utmaningar som står framför oss. 2. Hur initiera en samhällsutveckling i kommunen som genererar vilja och förmåga till eget ansvar hos invånarna? Den förväntan på god service och hög kvalitet i framtidens äldreomsorg som är tydlig hos de människor som nu är 65 år och äldre kommer att kräva ett egenansvar hos medborgarna och att vi hjälps åt. Ett värdefullt verktyg är god planering. Hur skapa lust och eget ansvar hos medborgaren att planera sitt boende på ålderns höst - inte bara vid 75 års ålder utan mycket tidigare? Vill man från sitt eget boende eller vill man till något? Viktigt att få hjälp att flytta i tid!. Det kommer kontinuerligt in förfrågningar från invånare som är över 90 år som gärna vill byta våningen i innerstaden till något mer fungerande boende men som behöver hjälp. Hur kan vi skapa ett förändrat synsätt för den stora grupp människor som är äldre i dag. Att se utvecklingspotential att våga drömma! 3. Hjälpmedel hjälp till prioritering utifrån uppnådd nytta och kostnad vid implementering Det finns idag ett stort utbud av bra hjälpmedel för äldre. Både när det gäller bostadsanpassning och teknik för äldre. Allt för att underlätta vardagen. Däremot är de projekt som drivs i olika kommuner, även inom stadsdelar inom staden olika typer av testpiloter som ofta inte implementeras i full skala. Detta kan ha många olika anledningar men det vore önskvärt om kunskap genereras som underlättar prioritering av satsningar utifrån kostnadseffektiva lösningar för kommunen och uppnådd nytta för medborgaren, detta kan vara både för anhörigvårdare och för person som är brukare.

5 SID 5(6) Ett sådant område för hjälpmedel är bostadsanpassning -larm, sensorer, spisvakter, lås badrumslösningar som underlättar till att bo kvar längre. Ett annat område är smart användning av Internet och IT teknik. Smartphones, appar och de tjänster som erbjuds idag t ex videotelefoni är tillgängliga för alla. Det finns flera företag som tagit fram lösningar som anpassats för att passa äldre människor och personer med demenssjukdom. En utmaning idag är frågan om implementering. Kanske något omkring regelverket när det gäller begränsningsåtgärder för personer med demenssjukdom? Juridiska frågor. Krav Projektet ska utgå från ett kvalitets-, resurs- och kommunalekonomiskt perspektiv. Vilka åtgärder bör vidtas och prioriteras så att det hela ekonomiskt går ihop för kommunen och där samtidigt invånarnas förväntningar om en äldreomsorg av hög kvalitet infrias? Resurssättning Vi tror att studenter som kommer från olika ämnesområden från SU, KI och KTH behövs för att genomföra projektet: 1. Samhällsplanerare, ekonom, historiker, jurist 2. Socionom, beteendevetare, kulturgeograf, medicinare 3. Ingenjörer, (datavetenskap människa-maskin, hälsa och byggande, IKT), samt medicinare Begränsingar Att definiera Presentation Att definiera Genomförande Projektet genomförs hösten 2012, start 15 september

6 SID 6(6) Styrgrupp En styrgrupp för projektet sätts samman med handledare från uppdragsgivare och från medverkande universitet. Styrgruppen träffas ca fem gånger, studenter organiserar och kallar. En första workshop föreslås äga rum i maj 2012 för vidareutveckling av projektet, bestående av en halvdag med lunch/middag Kontaktinformation Strateg Karin Gens Stockholms stad, Äldreförvaltningen: e-post: karin.gens@stockholm.se tfn: Projektledare OpenLab Johan Schuber Kungliga Tekniska högskolan (utlånad resurs till Stockholms stad) e-post: jschuber@kth.se tfn: