Introduktion till studiedesign och biostatistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till studiedesign och biostatistik"

Transkript

1 Introduktion till studiedesign och biostatistik Amelie Plymoth, PhD, MPH, MSc Postdoktor, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB)

2 Övergripande syfte med VetU Efter genomgången läkarutbildning skall studenten ha: Kompetens i vetenskapligt tänkande och färdigheter? söka, kritiskt granska, presentera och tillämpa vetenskaplig information Bli konsumenter av vetenskaplig litteratur! för att kunna ge patienten högkvalificerad vård och fortlöpande utveckla din egen kompetens Alla läkare måste inte vara forskare, men alla läkare måste kunna förstå och ta till sig forskning. Detta är inte bara nödvändigt för att hålla sig uppdaterad med en snabbt utvecklande kunskapsmängd utan en vetenskaplig attityd är dessutom av stor vikt i det dagliga kliniska arbetet

3 Upplägg Hur vet vi egentligen vad vi vet? 60 min Paus 20 min Vad beror skillnaden på? 60 min Amelie Plymoth May 8,

4 Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet?

5 Introduktion- Studiedesign Bakgrund à Avgörande moment för att kunna besvara frågeställning à För/nackdelar Studiedesign à Experimentella studier à (Icke-experimentella) Observationsstudier Namn Efternamn May 8,

6 Studiedesign- 2 huvudtyper Experimentella studier (Interventionsstudier) Forskarna/Klinikerna gör ett aktivt försök att förändra naturens gång och observera effekterna. Observationsstudier (Icke-experimentella) Forskarna låter naturen ha sin gång. Forskarna mäter men ingriper inte. Förändra sjukdomsdeterminant (tex exponering eller beteende) eller ett sjukdomsförlopp (genom behandling) Utformade som experiment i andra vetenskaper Namn Efternamn May 8,

7 Tips! Världsomsegling på den sju haven Vet ni vilken sjukdom som studerades i den första kliniska prövningen (experimentell studie)? Namn Efternamn May 8,

8 Exempel- skörbjugg Bristsjukdom som uppstår till följd av för lågt intag av C-vitamin och leder bland annat till slemhinne-blödningar Namn Efternamn May 8,

9 Skörbjugg Namn Efternamn May 8,

10 Skörbjugg Känt sedan medeltiden Länge påtagligt problem vid upptäcktsresor à 80% besättningen vad Magellans världsomsegling dog av skörbjugg Orsaken uppdagades av den Skotske marinläkaren James Lind är 1747 och publicerades 1753 Namn Efternamn May 8,

11 Skörbjugg och C-vitamin James Lind observerade att vid Lord Ansons världsomsegling avled 380 av 510 män i besättningen av skörbjugg (sic!) Han började med att göra en systematisk översikt av litteraturen Sedan utförde han en kontrollerad studie (den första) där han testade 6 olika behandlingar på 12 sjömän som alla drabbats av skörbjugg Namn Efternamn May 8,

12 Skörbjugg och C-vitamin Alla 12 sjömännen fick samma mat och bodde ihop à 2 fick en pint havsvatten per dag à 2 fick 25 huttar var av elixir vitriol (!) à 2 fick en liter cider om dagen à 2 fick 2 skedar vinäger dagligen à 2 fick 2 apelsiner och 1 citron var dag à 2 fick en blandning av muskot, vitlök och lite annat smått och gott Namn Efternamn May 8,

13 Skörbjugg och C-vitamin The consequence was that the most sudden and visible good effect were perceived from the use of oranges and lemons Namn Efternamn May 8,

14 Skörbjugg och C-vitamin- Linds slutsats? Insiktsfullt nog drog Lind slutsatsen att, studien är för liten och måste upprepas av andra forskare Namn Efternamn May 8,

15 Medicinska experiment James Lind utförde den första kliniska prövningen, men hur gör man medicinska experiment idag? Namn Efternamn May 8,

16 Typer av medicinska experiment Okontrollerade försök Kontrollerade försök/prövningar Randomiserade kontrollerade försök/prövningar Variationer Namn Efternamn May 8,

17 Okontrollerade försök Vid ett okontrollerat försök jämför man symptom eller dylikt före och efter insättande av en ny behandling Varje studiedeltagare jämförs därmed med sig själv, före den insatta behandlingen (eller med förväntade värden) Sällan lämpligt (svårt att säga om utfallet (tillfrisknande) berodde på interventionen (behandlingen), men kan vara OK vid obotliga sjukdomar (tex ALS) Namn Efternamn May 8,

18 Okontrollerade försök- problem Naturlig sjukdomsvariation (Sjukdomen går upp och ned) Spontant tillfrisknande (pat. hade ändå tillfrisknat utan att ha genomgått behandlingen) Placebo (Patientens förväntning och förhoppning) Försöksledaren/forskarens önskemål (övertolkar resultaten, ej blindat experiment) Namn Efternamn May 8,

19 Typer av medicinska experiment Okontrollerade försök Kontrollerade (icke-randomiserade) försök/prövningar Randomiserade kontrollerade försök/prövningar Namn Efternamn May 8,

20 Kontrollerade (icke-randomiserade) försök Istället för att jämföra besvär före och efter insättande av behandling, jämförs olika patientgrupper som erhåller olika behandling. Patienterna fördelas i grupperna på ett ej slumpmässigt sätt (exempelvis patienternas eget önskemål). Det finns nästan alltid ett gott skäl till varför en patient får en viss behandling. Namn Efternamn May 8,

21 Kontrollerade försök- problem? Kontrollgrupp finns men deltagarna ej slumpmässigt utvalda att ingå i den ena eller andra gruppen Svårt att fördela patienterna till de olika behandlingsgrupperna så att prognosen/symptomen blir lika. Patientens eller forskarens önskemål för den enskilda patienten är ofta kopplat till patientens prognos/symptom (läkaren ger patienten den behandling denne tror är bäst för patienten). Därför fördelar vi patienterna slumpmässigt, vi randomiserar. Namn Efternamn May 8,

22 Typer av medicinska experiment Okontrollerade försök Kontrollerade försök/prövningar Randomiserade kontrollerade försök/prövningar Namn Efternamn May 8,

23 Randomiserade kontrollerade försök Utvidgning av det kontrollerade försöket. Patienterna fördelas till olika behandlingsgrupper med hjälp av slumpen. Därmed skapas jämförbara grupper med hänsyn tagen till såväl kända som okända förvillelsefaktorer (confounders) (tex ålder, kön) Namn Efternamn May 8,

24 Randomiserade kontrollerade försök För att studera utfallet/effekten (hjärt-kärlsjukdom) av intervention (salt reduktion) Deltagare- slumpmässigt fördelade intervention/kontroll grupp à olikheter mellan olika patienter (t.ex. kroppsvikt, rökning, saltkänslighet mm mm) fördelas lika mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Om grupperna är tillräckligt stora blir fördelningarna av dessa variabler nästan exakt lika i interventionsgruppen och kontrollgruppen, UTOM när det gäller just interventionen. Då har man eliminerat tillblandning (confounding) av effekter från dessa störande variabler (Bonita et al., Basic Epi 2nd Edition 2006) Name Surname 8 May

25 Randomiserade kontrollerade försökvarför? Andra studiedesigner, inkluderande icke-randomiserade kontrollerade försök, kan finna associationer mellan interventionen (saltreduktion) och utfallet/effekten (hjärtkärlsjukdom). Men dessa studiedesigner kan inte utesluta möjligheten att den funna associationen orsakades av en tredje faktor (confounder, kroppsvikt, rökning) som är kopplad till både interventionen och utfallet. Namn Efternamn May 8, Sibbald et al., BMJ 1998;316:201.

26 Men Hur ska man med ett experiment (randomiserat eller inte) kunna studera om: à Rökning orsakar cancer? à Radioaktivstrålning leder till sämre betyg i skolan? Det är svårt att tänka sig randomiserade studier av detta. Skulle inte vara etiskt Namn Efternamn May 8,

27 Studiedesign- två huvudtyper Experimentella studier Forskarna gör ett aktivt försök att förändra naturens gång och observera effekterna. Observationsstudier (Icke-experimentella) Forskarna låter naturen ha sin gång. Forskarna mäter men ingriper inte. Förändra sjukdomsdeterminant (tex exponering eller beteende) eller ett sjukdomsförlopp (genom behandling) Utformade som experiment i andra vetenskaper Namn Efternamn May 8,

28 Observationsstudier I en observationsstudie studeras samband mellan olika variabler på samma sätt som i ett experiment, men à Fördelningen av olika individer mellan olika behandlingsgrupper tillåts ske av sig själv Enkelt uttryckt observerar man samband i naturen: à Exempelvis, drabbas rökare oftare av cancer än icke-rökare? Namn Efternamn May 8,

29 Observationsstudier Dåtid Nutid Framtid Kohortstudie Fall-kontrollstudie Tvärsnittsstudie Namn Efternamn May 8,

30 Kohort= enhet som skickas ut i fält Kohortstudien- studiernas moder Vad har Gustaf tagit för bild här? Någon klassiker? Namn Efternamn May 8,

31 Kohortstudier Kohortstudier (uppföljningsstudier) = prospektiva/longitudinella studier En grupp individer följs över tid efter utfall av någon typ (sjukdom) Risken för detta utfall (sjukdom) korreleras till någon typ av exponering (behandling eller dyl.) Namn Efternamn May 8,

32 Studiedesign- kohortstudier Namn Efternamn May 8,

33 Kohortstudier Tillåter uträknande av (bland annat): à Incidens = antal nya fall per tidsenhet Ex. 21 nya fall av influensa (från fem landsting) v.47 à Relativ risk = risken (incidensen) i en grupp delat med risken i en jämförelsegrupp Ex. 15 gånger högre risk att drabbas av lungcancer bland rökare än bland icke-rökare Namn Efternamn May 8,

34 Studies of Work Environment and Disease Epidemiology- Infections (SWEDE-I) JobbochSmi)a Generell populationskohort. Vi studerar olika exponeringar bland yrkesverksamma i Eskilstuna. I analysen studera effekten av dessa exponeringar för utfallet av Influensa Liknande Infektioner (förkylning, gastroenterit & influensa) Mål: (1) Identifiera och kvantifiera arbetsrelaterade riskfaktorer för vanliga virusinfektioner. (2) Finna spridningsvägar i olika arbetsmiljöer för att skapa bättre underlag för epidemiologisk modellering. Behövs för prediktion och planering när stort sjukdomsutbrott förutspås. Multidisciplinärt projekt (specialister epidemiologi, infektionssjukdomar, virologi, yrkesmedicin, IT-baserad e- epidemiologi, beteendevetenskap) Olof Nyrén, Amelie Plymoth 8 May

35 SWEDE-I Population based disease surveillance Eskilstuna (pop , compliance, exponeringsprevalens) Inclusion criteria: years, employed Questionnaires (n=4-5): webb and paper Sjukrapporteringen (deltagar initierad, event driven): Webb, IVR Nasal swab (analyze Rhino, RSV, Influenza A&B, Corona tot. 14 luftvägsvirus) Pilot: Mar 15 - May 31 (n=100) Main study: Aug Jun 2012 (n=2000) SCB urval Olof Nyrén, Amelie Plymoth 8 May

36 Namn Efternamn May 8,

37 Kohortstudier- problem Bortfall! à Människor har en tendens att flytta eller att inte längre vilja bli studerade Sällan lämpligt för att studera mycket ovanliga sjukdomar (kräver stora patientmaterial) Enorm kostnad Namn Efternamn May 8,

38 Fall-kontrollstudier- en retrospektiv förenkling av kohortstudien Börja med att identifiera personer som drabbats av en viss sjukdom (=fall) Till dessa väljs sedan jämförelsepersoner (kontroller) Dessa grupper jämförs sedan med avseende på den studerade exponeringen (= rökning i detta fall) Namn Efternamn May 8,

39 Fall-kontrollstudier Effektivt och billigt! Möjliggör studier av ovanliga sjukdomar Bra när induktionstiden är lång, man behöver inte vänta på att tillräckligt många skall insjukna. Namn Efternamn May 8,

40 Study Participants, Gambia & Thailand Proteomics Pilot Case-control studies HCC Cases HCC with cirrhosis HCC without cirrhosis Controls Cirrhosis patients Chronic HBV carriers Standardization - Age (within 5 year groups): years - Gender - Place of residence - The Gambia (n=27) & Thailand (n=75),

41 Biostatistik: Vad beror skillnaden på? Och kan vi vara säkra på att den finns?

42 Kolesterol: Exempel Markör för hjärt-kärlsjukdom Flera mått à Totalkolesterol à LDL-kolesterol à HDL-kolesterol Korrelerar väl med risk för hjärt-och kärlsjukdom och stroke Alexandra Jauhiainen May 8,

43 Studie på kolesterolsänkande medicin Mäta totalkolesterol på ett urval av patienter à Behandling A (placebo eller standard-behandling) à Behandling B (nytt preparat) Alexandra Jauhiainen May 8,

44 Kolesterol: Data Treat A Treat B response Alexandra Jauhiainen May 8,

45 Kolesterol: Data (2) Observed difference Density Treat A Treat B Finns det någon skillnad mellan behandlingarna? Alexandra Jauhiainen May 8,

46 Kolesterol: Data (3) Hypothetical difference Hypothetical difference Hypothetical difference Density Density Density Hypothetical difference Hypothetical difference Hypothetical difference Density Density Density Alexandra Jauhiainen May 8,

47 Kolesterol: Dataanalys När kan vi säga att det finns en sann skillnad i effekt mellan behandlingarna? Vad menar vi med sann effekt? Density Observed difference Treat A Treat B Alexandra Jauhiainen May 8,

48 Analys: Steg 1 Antaganden: Observationer från underliggande fördelningar med väntevärden (medelvärden) µ 1 respektive µ Skatta väntevärdena ˆµ 1 = x = ˆµ 2 = ȳ = Density µ 2 µ 1 ˆ = Alexandra Jauhiainen May 8,

49 Analys: Steg 2 Hur påverkar varians? 2. Skatta varians ŝ 2 1 = 1 n ŝ 2 2 = 1 n n (x i x) 2 = 6.68 i=1 n (y i ȳ) 2 = 7.89 i=1 Density µ 2 µ Alexandra Jauhiainen May 8,

50 Analys: Steg 3 Skatta ett intervall som med viss säkerhet täcker över det sanna värdet på Δ. 3. Konfidensintervall med grad I µ2 µ 1 = I =( 6.54, 3.09) Density µ 2 µ 1 Hur ska vi tolka intervallet? Alexandra Jauhiainen May 8,

51 Tolkning konfidensintervall Intervall med grad Om vi kan upprepa proceduren (välja patienter, skapa intervall) 100 gånger kommer approximativt 95 av 100 intervall täcka över det sanna värdet på skillnaden Δ. May 8, 2012 Alexandra Jauhiainen Confidence Interval

52 Kolesterol: Intervall - Hypoteser När vi gör konfidensintervall testar vi en hypotes. Nollhypotes: det finns ingen skillnad i effekt. Mothypotes: det finns skillnad i effekt H 0 : µ 1 = µ 2 H 1 : µ 1 = µ 2 Density µ 2 µ 1 Om vårt intervall inte innehåller 0 tror vi på mothypotesen vi förkastar nollhypotesen! Alexandra Jauhiainen May 8,

53 Testa hypotes Vi kan ekvivalent till ett intervall göra ett hypotestest istället. H 0 : µ 1 = µ 2 Vi vill ha ett test som à Förkastar H 0 när den är falsk à Inte förkastar H 0 när den är sann Vad för test? à Baserat på observerade värden (Δ och s 2 ) och antaganden à Låt vårt test vara ett numeriskt värde U Om U stor är H 0 inte trolig Density H 1 : µ 1 = µ 2 µ 2 µ Om U liten är H 0 trolig Alexandra Jauhiainen May 8,

54 Testa hypotes (2) [alt. använda intervall] Vad riskerar vi att göra för fel? à förkasta H 0 när den är sann α = P (U >c H 0 ) à ej förkasta H 0 när den är falsk β = P (U <c H 1 ) NB: Intervallet vi valde hade konfidensgrad 1-α = 0.95 (dvs α=0.05). Det är vanligt att välja c så att α=0.05. Andra vanliga väl är 0.01 och Alexandra Jauhiainen May 8,

55 Testa hypotes (3) Hur gör man? à Hitta lämpligt U. U = à Hitta lämpligt c (med hjälp av antaganden). c =2.02 s 2 1 /n 1 +s 2 2 /n 2 =5.64 Density µ 2 1, µ 1 Alexandra Jauhiainen May 8,

56 Slutsats Vi har att U > c. à H 0 förkastas till förmån för H 1, dvs vi tror mer på H 1! à Preparat B har statistikt signifikant bättre effekt som kolesterolsänkande medicin än preparat A. Samma slutsats som när vi gjorde ett intervall! Alexandra Jauhiainen May 8,

57 P-värden P-värden förekommer ofta i artiklar och litteratur i samband med studier. Istället för att välja nivån α på vårt test kan vi istället titta på hur extrema våra observationer är med hjälp av U. P-värde = P(få ett lika eller mer extremt värde på U än vi observerade) Små p-värden indikerar att H 0 är falsk. Vi förkastar om p-värdet < α. Alexandra Jauhiainen May 8,

58 Generella slutsatser Vilka slutsatser kan man dra generellt? à H 0 förkastas: H 1 sann. à H 0 förkastas inte: H 0 kan vara sann, men behöver inte vara det. Det är viktigt att kunna formulera om sitt syfte/frågeställning till hypoteser! Alexandra Jauhiainen May 8,

59 Utfall H 0 sann H 0 falsk U > c (vi förkastar) Intervall täcker inte 0. Ren slump ger skillnad. Confounding Bias U < c (vi förkastar inte) Intervall täcker över 0. Sann skillnad mycket liten (obetydlig) Låg styrka Alexandra Jauhiainen May 8,

60 Sammanblandning/confounding Uppstår när den uppmätta effekten (tex hjärt-kärlsjukdom) av en viss exponering (saltreduktion) är sammanblandad med effekten av någon annan faktor (vikt, rökning) Alexandra Jauhiainen May 8,

61 Sammanblandning/confounding- Exempel I början av 1970-talet gjordes en studie, som visade på ett klart positivt samband mellan kaffedrickande och hjärtsjukdom. Denna studie dementerades fort då andra forskare visade att detta samband berodde på en confounding faktor (rökning) som gav upphov till detta skensamband. De som drack mycket kaffe var ofta storrökare. Alexandra Jauhiainen May 8,

62 Sammanblandning- Exempel Rökning (confounder) Association (rökning ej effekt av kaffedrickande) Associerat utfall (oberoende av exponeringen) Kaffedrickande (exponering)? Skensamband Hjärtsjukdom (effekt) Alexandra Jauhiainen May 8,

63 Sammanblandning (confounding)- definition En confoundingfaktor är: à Associerad med sjukdomen i fråga à Associerad med exponeringen à Inte en effekt av exponeringen Alexandra Jauhiainen May 8,

64 Selektionsbias Uppstår när det finns en systematisk skillnad mellan egenskaperna hos de personer som valts ut för studien och egenskaperna hos dem som inte valts ut. Alexandra Jauhiainen May 8,

65 Referenser Modern epidemiology [electronic resource] / Kenneth J. Rothman, Sander Greenland, and Timothy L. Lash. Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar / Gunnar Blom Alexandra Jauhiainen May 8,

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 13 maj 2015

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 13 maj 2015 SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 13 HYPOTESPRÖVNING. Tatjana Pavlenko 13 maj 2015 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Begrepp inom hypotesprövning (rep.) Tre metoder för att avgöra om H 0 ska

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Analys av proportioner

Analys av proportioner Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper

Läs mer

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ingegerd Mejàre HTA-O 1 Innehåll Bakgrund Typ av studier Vad innebär effectiveness-studier, ekologiska studier, naturalistiska

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Grundläggande Biostatistik Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Formell analys Informell data analys Design and mätning Problem Formell analys Informell data analys Hur

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Konfidensintervall, Hypotestest

Konfidensintervall, Hypotestest Föreläsning 8 (Kap. 8, 9): Konfidensintervall, Hypotestest Marina Axelson-Fisk 11 maj, 2016 Konfidensintervall För i (, ). Hypotestest Idag: Signifikansnivå och p-värde Test av i (, ) när är känd Test

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder.

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tentamen 2014-12-05 i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare och utdelad formelsamling med tabeller. C1. (6 poäng) Ange för

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom. 8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

SF1901: SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK. MER HYPOTESPRÖVNING. χ 2 -TEST. Jan Grandell & Timo Koski

SF1901: SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK. MER HYPOTESPRÖVNING. χ 2 -TEST. Jan Grandell & Timo Koski SF1901: SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 12. MER HYPOTESPRÖVNING. χ 2 -TEST Jan Grandell & Timo Koski 25.02.2016 Jan Grandell & Timo Koski Matematisk statistik 25.02.2016 1 / 46 INNEHÅLL Hypotesprövning

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011 Avd. Matematisk statistik Tobias Rydén 2011-09-30 SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011 Förberedelser. Innan du går till laborationen, läs igenom den här handledningen. Repetera också i

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-05-29 Tid:

Läs mer

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 4 oktober 2016

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 4 oktober 2016 SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 12 HYPOTESPRÖVNING. Tatjana Pavlenko 4 oktober 2016 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Intervallskattning med normalfördelade data: två stickprov (rep.) Intervallskattning

Läs mer

Lärare 1. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 1. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 1 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer

Läs mer

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real

Läs mer

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr: TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2015 2015-11-24, kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Kodkombination: T5H15 - VIKTIGT: Skriv ovannämnda kodkombination plus de fyra sista siffrorna

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 6 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Kort om projektet o Hypotesprövning Populationsandel Populationsmedelvärde p-värdet 2 Kort om projektet Syftet med projektet i denna kurs är att

Läs mer

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008 Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING Hypotesprövning (statistisk inferensteori) Statistisk hypotesprövning innebär att man med hjälp av slumpmässiga

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Industriell matematik och statistik, LMA136 2013/14

Industriell matematik och statistik, LMA136 2013/14 Industriell matematik och statistik, LMA136 2013/14 7 Mars 2014 Disposition r Kondensintervall och hypotestest Kondensintervall Statistika Z (eller T) har fördelning F (Z en funktion av ˆθ och θ) q 1 α/2

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Stockholms Universitet Statistiska institutionen Termeh Shafie

Stockholms Universitet Statistiska institutionen Termeh Shafie Stockholms Universitet Statistiska institutionen Termeh Shafie TENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER 2011-10-28 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare utan lagrade formler eller text, bifogade

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Hypotesprövning Innehåll Hypotesprövning 1 Hypotesprövning Inledande exempel Hypotesprövning Exempel. Vi är intresserade av en variabel X om vilken vi kan anta att den är (approximativt) normalfördelad

Läs mer

8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning

8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning 8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning 8. Skattning av µ och Students T-fördelning Om σ är känd, kan man använda statistikan X µ σ/ n för att hitta konfidensintervall för µ. Om σ inte

Läs mer

Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21

Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21 Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21 Inledning Saknat data finns alltid, åtminstone i stora registerstudier. Ett problem som måste hanteras på något sätt.

Läs mer

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik Grundläggande statistik Påbyggnadskurs T1 Odontologisk profylaktik FÖRELÄSNINGSMATERIAL : KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING t diff SE x 1 diff SE x x 1 x. Analytisk statistik Regression & Korrelation Oberoende

Läs mer

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 SAMPEL KONTRA POPULATION 1. Nedan beskrivs fyra frågeställningar. Ange om populationen är ändlig eller oändlig i respektive fall. Om ändlig, beskriv också vem eller vad som ingår

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

TMS136. Föreläsning 13

TMS136. Föreläsning 13 TMS136 Föreläsning 13 Jämförelser mellan två populationer Hittills har vi gjort konfidensintervall och tester kring parametrar i EN population I praktiska sammanhang är man ofta intresserad av att jämföra

Läs mer

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning Martin Singull Matematisk statistik Matematiska institutionen Innehåll Exempel Allmän beskrivning P-värde Binomialfördelning Normalapproximation TAMS65 - Fö6 1/33

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 - TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst

Läs mer

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Michael Carlson HT2012 TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 2012-11-20 Skrivtid: kl 9.00-14.00 Godkända hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Bifogade hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

FÖRELÄSNING 8:

FÖRELÄSNING 8: FÖRELÄSNING 8: 016-05-17 LÄRANDEMÅL Konfidensintervall för väntevärdet då variansen är okänd T-fördelningen Goodness of fit-test χ -fördelningen Hypotestest Signifikansgrad Samla in data Sammanställ data

Läs mer

Borde vi mäta statistisk osäkerhet vid totalundersökningar?

Borde vi mäta statistisk osäkerhet vid totalundersökningar? Borde vi mäta statistisk osäkerhet vid totalundersökningar? Paul Dickman Sandra Eloranta Therese Andersson Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) Karolinska, Stockholm Det korta

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Föreläsning 2. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 2. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 2 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Normalfördelning Samplingfördelningar och CGS Fördelning för en stickprovsstatistika (t.ex. medelvärde) kallas samplingfördelning. I teorin är

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper Tobias Abenius February 21, 2012 Envägs variansanalys (ANOVA) I envägs variansanalys utnyttjas att

Läs mer

1 Grundläggande begrepp vid hypotestestning

1 Grundläggande begrepp vid hypotestestning Matematikcentrum Matematisk statistik MASB11: Biostatistisk grundkurs Datorlaboration 3, 6 maj 2015 Statistiska test och Miniprojekt II Syfte Syftet med dagens laboration är att du ska träna på de grundläggande

Läs mer

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 2. Mer hypotesprövning och något om rapporten 1 Evidensbaserad behandling Behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. "Beprövad erfarenhet" får

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-08-31 Tid:

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl Karlstads universitet Avdelningen för nationalekonomi och statistik Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema

Läs mer

Varför statistik? det finns inga dumma frågor, bara dumma svar! Serik Sagitov

Varför statistik? det finns inga dumma frågor, bara dumma svar! Serik Sagitov Summer Science Camp, Tjärnö, 8 August 2012 Varför statistik? Serik Sagitov http://www.math.chalmers.se/ serik/ Avdelningen för matematisk statistik Matematiska Vetenskaper Chalmers Tekniska Högskola och

Läs mer

Examinationsuppgift 2014

Examinationsuppgift 2014 Matematik och matematisk statistik 5MS031 Statistik för farmaceuter Per Arnqvist Examinationsuppgift 2014-10-09 Sid 1 (5) Examinationsuppgift 2014 Hemtenta Statistik för farmaceuter 3 hp LYCKA TILL! Sid

Läs mer

b) antalet timmar Lukas måste arbeta för att sannolikheten att han ska hinna med alla 112 datorerna ska bli minst (3 p)

b) antalet timmar Lukas måste arbeta för att sannolikheten att han ska hinna med alla 112 datorerna ska bli minst (3 p) Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1901, SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, MÅNDAGEN DEN 27:E OKTOBER 2014 KL 08.00 13.00. Kursledare: Tatjana Pavlenko, 08-790 84 66, Björn-Olof Skytt, 08-790 86 49.

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer