Ämnesguide för Games. Ämnesguide för Games

Transkript

1 Ämnesguide för Games Välkommen till Games! Games är ett moment inom den kliniska propedeutiken som försöker knyta samman den kliniska verkligheten med det samhälle som medicinen verkar inom. Avsikten med denna ämnesguide är ge dig litet allmän information om momentet men också att hjälpa dig att strukturera stoffet, ge vissa läsanvisningar och peka ut det som vi tycker är särskilt viktigt inom respektive avsnitt. Det som bestämmer vad momentet Games ska innehålla, och vad som kan komma på tentamen är dock inte denna ämnesguide utan kursplanen, som återfinns på terminens hemsida (studera särskilt avsnittet Förväntade studieresultat ). Läs gärna kursplanen eftersom den är vårt viktigaste styrdokument. Har du synpunkter på hur ämnesguiden, som mer är ett uttryck för hur lärarna ser på undervisningen och dess innehåll, kan förbättras tar vi tacksamt emot dessa. Kurs, moment, avsnitt Medicinska fakulteten har en särskild terminologi för de olika delarna som en termin kan innehålla. Hela terminen kallas för kurs. De olika momenten utgörs av sammanhängande undervisning inom vissa områden, t.ex. farmakologi, Games etc. Slutligen finns avsnitt som är underavdelningar inom ett moment. Så är t.ex. Games indelat i global hälsa, arbets- och miljömedicin etc. Beteckningen Games är alltså en akronym för de fem avsnitt som ingår i momentet, nämligen global hälsa (G), arbets- och miljömedicin (A), medicinsk juridik (M), epidemiologi (E) och socialmedicin (S). Dessa bokstäver används bl.a. i schema och tentamensfrågor för att identifiera till vilket avsnitt respektive föreläsning eller tentamensfråga hör. Konstellationen av ämnen kan te sig slumpartad men alla dessa avsnitt har med mötet mellan medicin och samhälle att göra. Undervisning och självstudier Vi har i möjligaste mån försökt lägga upp undervisningen så att förmiddagarna ägnas åt katedrala inslag (i huvudsak föreläsningar) medan många eftermiddagar är anslagna för självstudier och arbete med case och inlämningsuppgifter. Flera undantag från den regeln finns dock av praktiska skäl. Våra resurser till traditionella föreläsningar är begränsade. En stor del av lärostoffet måste ni läsa in själva genom läroböckerna. Till vissa avsnitt finns även inspelat undervisningsmateriel. Avsikten med case och inlämningsuppgifter är både att ni ska lära er men också att de ska vara examinerande. Games omfattar 6,7 högskolepoäng som vanligtvis fördelas på dagar. Ingen undervisning är förlagd till de dagar som enligt rektors beslut bör vara undervisningsfria dvs. Trettondagen, Skärtorsdag Annandag påsk, Valborgsmässoafton efter lunch (12.00), 1 maj, Kristi himmelfärdsdag, Nationaldagen, Alla helgons dag (dock inte Allhelgonadagen), 23 december 2 januari. Utlåning av böcker Våra erfarenheter från tidigare säger oss att studenterna sällan investerar i kursböcker för kortare undervisningsavsnitt. När vi samtidigt vet att det pensum man måste tillgodogöra sig inte ryms inom de föreläsningar som ges har vi beslutat att, mot en depositionsavgift, låna ut de tre kursböckerna Arbets- och miljömedicin, Global health och Epidemiologi till dem som så önskar. Vid kursstart erbjuder vi denna möjlighet i anslutning till föreläsningssalen i samband med introduktionsföreläsningen, men böckerna finns sedan också att låna (och att återlämna) hos Ulrika 1

2 Harju (Epidemiologi och global hälsa, målpunkt X5) och Kristina Lindblom (målpunkt R1). Depositionsavgiften är 300 kr/bok (endast kontant betalning i svenska kronor). Avgiften får du tillbaka när du lämnar tillbaka böckerna. Obligatoriska moment Alla föreläsningar är frivilliga, men vi rekommenderar starkt att du går på dem läraren som undervisar är den som också sätter ihop tentamensfrågorna. Föreläsningarna strukturerar förhoppningsvis stoffet på ett sätt som underlättar inlärningen, och ger också en uppfattning om vilka områden som kan betraktas som de kunskapsmässigt mest viktiga. Två katedrala inslag är obligatoriska: dels seminariet i medicinsk juridik 2, dels caseredovisningen i global hälsa. Till detta kommer att de två inlämningsuppgifterna i arbetsmedicinsk utredningsmetodik och medicinsk juridik som också är obligatoriska. Skriftlig tentamen Terminen avslutas med en skriftlig tentamen på hela kursen. Games ingår som en särskild del av denna terminstentamen. Games-delen av tentamen består av två delar: dels ett avsnitt om arbets- och miljömedicin med essäfrågor (tillsammans kan dessa ge 15 poäng) dels ett avsnitt med flervalsfrågor som berör global hälsa, epidemiologi och socialmedicin (15 frågor som vardera kan ge 1 poäng). Poängen på de två avsnitten räknas ihop. För att bli godkänd på Games krävs att man har minst 60 procent rätt av dessa frågor (dvs. minst 18 poäng av de 30 som man kan få). Medicinsk juridik ingår inte i den skriftliga tentan utan examineras genom ett obligatoriskt seminarium (seminarium 2 i medicinsk juridik) och en särskild inlämningsuppgift i medicinsk juridik. Examination För att bli godkänd på momentet Games måste man 1. Ha klarat den skriftliga Gamestentan (se ovan) 2. Ha blivit godkänt på caset (vilket kräver aktivt deltagande i den obligatoriska caseredovisningen) 3. Ha deltagit i det obligatoriska seminariet 2 i medicinsk juridik 4. Ha blivit godkänd på inlämningsuppgifterna arbetsmedicinsk utredningsmetodik och medicinsk juridik Tidpunkt för närmaste omtenta kan du få veta om du tar kontakt med studieadministratören. Global hälsa Global hälsa handlar om hälsosituationen i världen, hur den varierar mellan olika länder och hur den påverkas av olika förhållanden. Hit hör också kännedom om de viktigaste internationella aktörerna för den globala hälsan liksom en rad begrepp som i huvudsak används när man ska beskriva hälsoförhållandena internationellt. Kunskapen om de många specifika sjukdomar som förkommer i länder utanför Norden hör dock inte till detta avsnitt, utan ingår delvis i senare kurser till (t.ex. infektionsmedicin). 2

3 Till den globala hälsan hör också kunskap om hälsan hos migranter som kommit till Sverige, hur de möts av den svenska hälso- och sjukvården och vad man bör känna till som behandlande läkare. Frågan om s.k. papperslösa patienter behandlas på senare terminer. Undervisningen i global hälsa ges dels som föreläsningar, dels i form av ett case som ska redovisas muntligt vid slutet av Games vid ett obligatoriskt seminarium. Närmare instruktioner om hur detta går till kommer att ges under lektionerna i global hälsa. Kunna redogöra för demografisk och epidemiologisk transition basala epidemiologiska begrepp inom områdena barnhälsa liksom sexuell och reproduktiv hälsa (perinatal dödlighet, spädbarnsdödlighet, barnadödlighet, mödradödlighet, fertilitet) de viktigaste aktörerna på den internationella hälsoarenan och deras uppgifter finansiering av hälso- och sjukvården globalt klimatförändringars påverkar på hälsan sjukdomspanoramat internationellt DALY, Ginikoefficient Human development index Som kursbok för den globala hälsan använder vi Ann Lindstrands m.fl. Global health an introductory textbook (Studentlitteratur 2009). De avsnitt som i vårt moment har en mer orienterande karaktär är kapitel 5-9 i kursboken som du alltså främst kan läsa mer översiktligt. Kursboken kompletteras av åhörarkopior från föreläsningarna och den inläsning som sker i samband med casearbetet (där bl.a. internetkällor kan komma till pass). Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicinen handlar om hur människan och hälsosituationen påverkas av arbetsmiljön och den omgivande ( yttre ) miljön. Det finns exponeringar som bara förekommer i arbetsmiljön och leder till specifika sjukdomar, t ex pneumokonioser, medan andra faktorer finns både i arbets- och den yttre miljön, t ex partiklar och kan leda till många sjukdomar bl a hjärt- och lungsjukdomar liksom cancer. Psykosociala faktorer, t ex skiftarbete, stress mm är vanliga i dagens arbetsmiljö och bl a i sjukhusmiljöer. I kliniken måste läkaren kunna skaffa sig en uppfattning om vilka arbets- och miljöförhållanden patienten utsätts för och ett första steg i detta är att inhämta en anamnes vilket tränas under kusen. Det finns olika regelverk för arbets- respektive omgivningsmiljön och kursen ger en basal orientering om detta liksom en grundläggande förståelse om socialförsäkringar/försäkringar vid arbete och sjukdom. Vissa delar behandlas i föreläsningsform, men delar av kunskapsstoffet måste inhämtas via läroboken Edling m fl, Arbets- och miljömedicin en lärobok om hälsa och miljö, 3:e uppl. Boken kan mot en depositionsavgift lånas via enheten för yrkes- och miljömedicin, Kristina Lindblom. Kunna 3

4 förklara principerna för och omfattningen av påverkan via de viktigaste kemiska, fysiska och psykiska miljöbelastningarna (föroreningar i luft, vatten och livsmedel, fysiskt belastande arbete, buller, vibrationer, strålning, extrema temperaturer, stressorer) utföra enkel bedömning av hälsorisker vid exponeringar i arbete och andra miljöer förklara skillnader i känslighet (t ex pga. ålder, sjukdom och kön) vid exponering för arbets- och omgivningsmiljöfaktorer ta upp en anamnes för arbets- och miljöexponering och strukturera och dokumentera den i en journaltext förklara basala principer för sjukskrivning/förtidspension och interaktionen mellan arbete sjukdom socialförsäkring/välfärdssystem de viktigaste författningarna och åtgärderna med syfte att begränsa negativa hälsoeffekter av arbets- och omgivningsmiljön Medicinsk juridik En läkare kan i sitt vardagliga arbete komma att beröras av en mängd olika rättsliga regler som i olika avseenden och omfattning styr hur arbetet får bedrivas. I avsnittet medicinsk juridik behandlas denna rättsliga reglering utifrån exempel från olika slags medicinsk verksamhet. De områden som behandlas är huvudsakligen hälso- och sjukvårdens organisation och vårdgivarens respektive hälso- och sjukvårdspersonalens grundläggande skyldigheter, exempelvis kravet på att vården ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, det principiella kravet på att medicinska åtgärder ska ha föregåtts av patientens informerade samtycke, kraven på läkarintyg m.m. Även områden som inre och yttre sekretess i behandlas. Ansvarsfrågor, prövotid och återkallelse av legitimation samt den ordinära och extraordinära tillsynen över vårdgivare och dess personal är ytterligare områden som diskuteras. Dessutom ingår frågor som har anknytning till den rättsliga regleringen av vissa medicinska specialreglerade områden såsom tvångsvård, smittskydd, assisterad befruktning, sterilisering, abort, fosterdiagnostik, genetiska tester, biobanker m.m. Genomgående diskuteras skillnader mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård och, i förekommande fall, de rättsliga och etiska problem som uppkommer vid vård av beslutsinkompetenta patienter. Därutöver kommer vi också att behandla några grundläggande och mer allmänna juridiska frågor som skillnaden mellan lag, grundlag, förordning och myndighetsföreskrift, hur man kan gå till väga för att hitta lösningen på ett juridiskt problem och hur man kan föra en juridisk argumentation. Undervisningens upplägg: Avsnittet medicinsk juridik består av en föreläsning samt två seminarium och en skriftlig individuell inlämningsuppgift. Föreläsningen innehåller en introduktion till grunderna för juridik i allmänhet och den medicinska juridiken i synnerhet. Vid seminarierna kommer ett antal frågeställningar som kan dyka upp i det vardagliga arbetet för en yrkesverksam läkare att behandlas ur ett juridiskt perspektiv. Dessa frågeställningar finns tillgängliga i 4

5 seminariekompendiet, och ni förväntas ha försökt lösa uppgifterna inför seminariet. Ett lagtextkompendium samt något ytterligare läsmaterial finns tillgängligt i seminariekompendiet för att ni ska kunna lösa seminarieuppgifterna. Vid det första seminariet kommer vi att träna på juridisk argumentation och problemlösning, som en förberedelse inför det obligatoriska seminariet och den obligatoriska inlämningsuppgiften. OBS 1: Vid det andra seminariet är närvaron obligatorisk. Vid seminariet förväntas ni att gruppvis i de arbetsgrupper som gäller för GAMES-momentet kunna redogöra för hur ni löst de olika seminarieuppgifterna. Det är därför att rekommendera att ni förbereder seminariet tillsammans i era arbetsgrupper. OBS 2: Den individuella inlämningsuppgiften kommer att tillgängliggöras efter avslutandet av det andra seminariet. Vid underkänt på den individuella inlämningsuppgiften sker ny examination genom inlämning av en ny uppgift som tillgängliggörs kort efter att resultaten lämnats ut. Kunna: förstå och tillämpa bestämmelserna om hälso- och sjukvårds-personalens grundläggande skyldigheter i 6 kap. patientsäkerhetslagen förstå och tillämpa bestämmelserna om yttre och inre sekretess i offentlig och privat hälsooch sjukvård förstå och tillämpa bestämmelserna om journalföring i patientdatalagen Grunderna för Inspektionen för vård- och omsorgs verksamhets- och individtillsyn samt Socialstyrelsens styrning inom hälso- och sjukvården hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga ansvar vid medicinsk vård och behandling förutsättningarna för beviljande och återkallelse av legitimation : det system och de aktörer som har till uppgift att handlägga patientklagomål I samband med föreläsningen kommer ett seminariekompendium och ett lagtextkompendium att delas ut. Epidemiologi Momentet epidemiologi på Games handlar inte bara om epidemiologi i traditionell mening utan berör också biostatistik, kvalitativa metoder och tillämpad epidemiologi i form av t.ex. registerkunskap, diagnoskodning m.fl. frågor. Traditionell epidemiologi handlar om det vetenskapliga studiet av ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning och användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten. Centrala epidemiologiska begrepp som man måste behärska är dels mått som incidens och prevalens. Epidemiologisk design handlar om hur man lägger upp en studie för att få svar på de frågor man har. 5

6 Biostatistik och epidemiologi är olika saker. Statistik är vetenskapen om hur man hanterar variationer i data genom insamling, klassificering och analys på sådant sätt att man erhåller pålitliga resultat. Statistik är ett viktigt hjälpmedel vid epidemiologiska studier. Viktig information behöver inte alltid bestå av siffror, det kan också handla om ord. Läkarens anamnes är ett gott exempel på vikten av sådan information. En introduktion till kvalitativa metoder ingår också i epidemiologiavsnittet. I epidemiologimomentet ingår också att känna till en del olika register, biobanker liksom basal kunskap om sjukdomsklassifikation. Kunna: beräkna mått på sjukdomsförekomst (incidens, prevalens) redogöra för grundläggande epidemiologisk design (kohortstudier, fall-kontrollstudier, RCT) redogöra för mått på samband mellan exponering och sjukdomsförekomstvaliditet, reliabilitet, bias och confounding, typ-i och typ-ii-fel redogöra för signifikansnivå och statistisk styrka, konfidensintervall beskriva sensitivitet och specificitet, prediktionsvärde, NNT redogöra för urvalsmetoder, bortfallets betydelse redogöra förskillnaden mellan vårdregister och hälsodataregister redogöra för basala principer i kvalitativ metod etiologisk fraktion DALY, Ginikoefficient, index för mänsklig utveckling (HDI) Olika dödlighetsmått (perinatal, spädbarns-, barnadödlighet) biobanker Hills kriterier för kausalitet principerna för ICD-kodning kvalitetsregister metaanalyser Som kursbok för epidemiologin använder vi Ingemar Anderssons bok Epidemiologi för hälsovetare en introduktion (Studentlitteratur, 2006). Utöver detta finns åhörarkopior från föreläsningarna och ett antal övningsuppgifter som behandlas vid ett särskilt epidemiologiseminarium. Allt undervisningsmateriel finns upplagt på terminens hemsida. För den som vill fördjupa sig i kvalitativa metoder rekommenderas följande två artiklar: Malterud K. The art and science of clinical knowledge: evidence beyond measures and numbers. Lancet 2001;358: Malterud K. Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. Lancet 2001;358:

7 Socialmedicin Socialmedicin är en av få medicinska specialiteter som har befolkningen, inte patienterna, i fokus. Att sociala förhållanden påverkar hälsan och att hälsan har betydelse för under vilka sociala förhållanden vi lever är välkänt socialmedicinen försöker reda ut sambanden mer i detalj. De flesta som tar sin läkarexamen kommer att arbeta inom hälso- och sjukvården att veta hur den är uppbyggd, hur den historiskt har utvecklats och känna till de viktigaste aktörerna inom hälso- och sjukvården idag har därför både teoretisk och praktisk betydelse. Numera är även primärkommunerna sjukvårdshuvudmän och en orientering om den kommunala hälso- och sjukvården ingår också. Sedan 1982 heter hälso- och sjukvård (tidigare bara sjukvård ) och avsikten med denna namnändring var att lyfta fram vikten av förebyggande insatser. Förebyggande verksamhet är en del av nästan all medicinsk verksamhet, men inom socialmedicinen ges en litet mer strukturerad översikt över preventionens möjligheter och problem. Kunna innebörden i primär, sekundär och tertiär prevention skillnad mellan högriskstrategi och befolkningsstrategi begreppet preventiv paradox skillnaden mellan olikhet och ojämlikhet liksom mellan jämlikhet och jämdställdhet principer för yrkesklassificering basala socioekonomiska determinanter vanliga förklaringar till ojämlik hälsa principerna för kostnadseffektivitetsanalys hälso- och sjukvårdens mål och roll i samhället landstingets formella styrning av verksamheten (politikernas, tjänstemännens och professionens roll) den kommunala hälso- och sjukvårdens uppgifter och organisation det nationella folkhälsomålet och dess målområden etiska aspekter på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Vi har ingen särskild kursbok inom socialmedicinen utan kunskapsstoffet förmedlas genom föreläsningar och en del praktiska övningar. Åhörarkopior från alla föreläsningar finns tillgängliga på kurswebben. Kontaktpersoner Kurssamordnare för hela termin 5 är Pontus Karling (pontus.karling@umu.se). Studieadministratör är Stina Back (stina.back@umu.se). Ansvarig för momentet Games är Urban Janlert (urban.janlert@umu.se). Namn och mejladresser till alla lärare finns på Gamesschemat på webben. 7