Institutionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Nutritionsepidemiologi 7,5 hp Kursledare: Eric Poortvliet

Transkript

1 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Nutritionsepidemiologi 7,5 hp Kursledare: Eric Poortvliet STUDIEHANDLEDNING Nutritionsepidemiologi, 7.5 hp 31/08 30/

2 Innehåll Kursens syfte och lärandemål...3 Examination och betyg...4 Obligatoriska aktiviteter och deadlines...4 Examinationsuppgifter...4 Seminarium: Aktuella nutritionsepidemiologiska områden...5 Statistikuppgifter...7 Grupparbete: Studiedesign...8 Praktiska dataövningar...11 Skriftlig tentamen...12 Betygskriterier

3 Kursens syfte och lärandemål Kursen syfte är att öka din kompetens i att självständigt förstå och ta del av forskning som ligger till grund för vår kunskap om sambandet mellan kost och hälsa samt att förmedla och diskutera detta med andra. Efter att ha genomfört kursen förväntas du kunna: läsa, förstå och kritiskt granska en nutritionsepidemiologisk forskningsrapport. föreslå och diskutera lämplig studiedesign och metoder att mäta kostintag och validera kostdata vid olika frågeställningar. översiktligt beskriva aktuella nutritionsepidemiologiska forskningsområden och tillämpa kunskap om kostens och livsstilens betydelse för vanliga sjukdomar på olika fall. förstå de allmänna principerna vid statistisk slutledning och deras möjligheter och begränsningar, samt kunna tillämpa enklare statistiska metoder vid olika frågeställningar. Ovanstående lärandemål relaterar till följande områden som delvis behandlas parallellt under kursen: Grundläggande epidemiologi behandlar mått på sjukdomsförekomst, mått på samband mellan sjukdom och exponering, kausalitet, och principerna för kohort-, fall-kontrolloch interventionsstudier. Att öka förståelsen för epidemiologiska studiers tillförlitlighet är en central del; kursen tar upp confounding, effektmodifiering och felklassificiering av utfall respektive exponering samt hur dessa faktorer kan påverka resultaten i en studie. Aktuella nutritionsepidemiologiska forskningsområden ger en introduktion till dagens forsknings- och kunskapsläge rörande benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom, samt hormonrelaterade och gastrointestinala cancerformer. Grundläggande statistik behandlar sannolikhetslärans grunder, inferensteori, hypotesprövning och principerna för att använda och tolka konfidensintervall. Parametriska och icke-parametriska metoder och testteori för både kvantitativa och kvalitativa variabler tas upp. Praktiska dataövningar kan ses som ett fjärde område. Här får du översiktligt bekanta dig med två vanliga statistiska program och genomföra statistiska och epidemiologiska bearbetningar av ett verklighetsbaserat material. 3

4 Examination och betyg Examinationen av kursen sker med skriftlig tentamen i slutet av kursen. Därutöver tillkommer obligatoriska aktiviteter och inlämningsuppgifter, se översikten nedan. För att få godkänt på kursen måste samtliga uppgifter på kursen vara godkända. Betygsgraderingen baseras på den skriftliga tentamen. Betygskriterier finner du längst bak i detta häfte. Obligatoriska aktiviteter och deadlines Obligatoriska aktiviteter och deadlines är markerade i schemat. Om du av någon anledning inte kan delta vid dessa tillfällen, eller skulle bli sjuk, vänligen meddela detta till Eric så tidigt som möjligt så att vi kan finna en individuell lösning. Examinationsuppgifter Följande uppgifter är obligatoriska och bedöms som godkänt/icke-godkänt: Statistikuppgifter Seminarium: aktuella nutritionsepidemiologiska områden Du ska lämna in ett antal redovisningar av statistikuppgifter. Du ska inför seminariet förbereda dig individuellt genom att läsa in dig på ett område (en sjukdom). På seminariet kommer ni att sammanställa kunskapsläget inom olika aktuella nutritionsepidemiologiska områden. Grupparbete: studiedesign Praktiska dataövningar Ni ska i en grupp välja en forskningsfrågeställning och föreslå studiedesign och lämpliga metoder som kan besvara frågan. Ni ska lämna in en gemensam sammanfattning och göra en muntlig presentation av er studie. Ni ska också granska en annan grupps studie. Du kommer att använda statistikprogrammen STATA och SPSS för att genomföra statistiska och epidemiologiska bearbetningar på ett verklighetsbaserat material. Följande uppgift utgör underlag för betygsgraderingen: Skriftlig tentamen: artikelgranskning Du kommer några dagar före tentamen att tilldelas en epidemiologisk forskningsrapport, som du ska granska på samma sätt som artiklarna vid artikelgranskningarna. Vid tentamenstillfället kommer du att få samma artikel igen och ett antal tillhörande essäfrågor. Vissa kortsvarsfrågor gällande annat som tagits upp, t.ex. tolka tabeller/outputs, definiera begrepp etc. kommer också vara med. 4

5 Seminarium: Aktuella nutritionsepidemiologiska områden Syfte Syftet med denna uppgift är att du ska bli förtrogen med de områden som en stor del av dagens nutritionsepidemiologiska forskning ägnas åt både vad gäller typer av exponering och utfall. Du får också öva dig i att bedöma styrkan av olika nutritionsepidemiologiska evidens. Beskrivning Inför seminariet ska du läsa in dig på ett av följande områden: hjärt- och kärlsjukdom, bröstcancer, prostatacancer, colon/rectumcancer, eller osteoporos. Ni kommer att vara flera personer som har samma område, men inläsningen sker individuellt. På seminariet kommer ni att diskutera ert område tillsammans i expertgrupper och sammanställa en sammanfattning för de olika riskfaktorerna. Ni kommer sedan att sitta i tvärgrupper och jämföra era olika områden samt diskutera fyra olika fallpersoner. Arbetets upplägg Tilldelningen av vilket område du ska läsa in dig på kommer att göras vid kursstart. Du får en review-artikel att läsa och sedan får du komplettera om det behövs genom att göra egna sökningar. Inför seminariet ska du ha svarat översiktligt på följande frågor: 1. Vad karaktäriserar sjukdomen? (uppkomst, förändringar i vävnader/symptom, komplikationer obs, översiktligt). 2. Hur vanlig är sjukdomen i världen och i Sverige? Trender? 3. Vilka kostfaktorer känner man till som kan påverka sjukdomens uppkomst? 4. Vet man något om bakomliggande mekanismer? 5. Vad vet man om fysisk aktivitet för sjukdomens uppkomst? 6. Finns det ytterligare viktiga riskfaktorer för sjukdomen? 7. Vilka är riskgrupperna? 8. Vad skulle man behöva veta mer om inom området? Varför? Vilken typ av studier skulle man behöva göra? För mer information sök exempelvis på: Medline, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Centers for disease control and prevention, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Fort. nästa sida 5

6 Anteckna dina svar (du ska i detta skede inte lämna in någonting). Obs! Fördjupa dig inte i komplicerade mekanismer eller detaljer. Vissa frågor kan bli hur omfattande som helst svara då översiktligt! Fredagen den 18/09 Under förmiddagen sitter ni expertgrupper (ni som har samma sjukdom) där ni jämför och kompletterar era svar. Ni ska sedan tillsammans väga evidensen för de olika riskfaktorerna (genom att använda mallen i NNR, kommar att ligga på PingPong), samt skriva en sammanfattning på ert område (ca 1 A4) som vi sedan skriver ut och kopierar upp till alla. En i gruppen tar med egen dator. Efter lunch samlas ni i tvärgrupper och där ni har följande uppgifter: 1) Alla läser allas sammanfattningar och ställer frågor till varandra för att klargöra eventuella oklarheter. 2) Ni ska tillsammans diskutera och jämföra risker och råd utifrån fyra fall. Under seminariet kommer lärare att gå runt i grupperna och bistå med hjälp. Bedömningskriterier för seminariet Kriterier för komplettering Ni har uppenbara luckor i er sammanställning och/eller gjort uppenbart orimliga bedömningar av evidensunderlaget för sjukdomarnas olika riskfaktorer. Du har inte bidragit till seminariearbetets alla delar. Kriterier för godkänt Ni har sammanställt och gjort rimliga bedömningar av evidensunderlaget för sjukdomarnas olika riskfaktorer. Du har bidragit med påläst faktakunskap i både expert- och tvärgrupperna. 6

7 Statistikuppgifter Syfte Syftet med den här uppgiften som består av ett antal räkneuppgifter, är att du ska få praktisk träning i att utföra enklare statistiska beräkningar och tillägna dig förståelse för de allmänna principerna vid statistisk slutledning och deras möjligheter och begränsningar, samt kunna tillämpa enklare statistiska metoder vid olika frågeställningar. Beskrivning Eric Poortvliet kommer att dela ut räkneuppgifter i samband med varje lektionstillfälle. Datum Uppgifterna ska lämnas in till Eric Poortvliet under kursens gång. 11/09 och 21/09: genomgång av uppgifterna (obligatoriskt deltagande, möjligt online). Bedömningskriterier för statistikuppgifterna Kriterier för komplettering Du har endast gjort en del av uppgifterna eller så visar flera beräkningar att du missuppfattat centrala statistiska begrepp. Kriterier för godkänt Du har gjort alla uppgifter och dina beräkningar är huvudsakligen korrekta. Inga stora missförstånd av centrala begrepp uppvisas i beräkningarna. Litteratur Litteratur att ha som utgångspunkt är kursboken samt annat föreläsningsmaterial. 7

8 Grupparbete: Studiedesign Syfte Syftet med den här uppgiften är att du ska få tillämpa dina epidemiologiska grundkunskaper och få en mer konkret uppfattning om vilka problem och svårigheter epidemiologiska studier kan vara behäftade med. Beskrivning Du ska tillsammans med 3-4 andra studenter välja en forskningsfrågeställning och föreslå lämplig studiedesign och mätmetoder för att besvara frågan. Ni får välja mellan fall-kontrollstudie eller kohortstudie (ej interventionsstudie). Ni ska lämna in en gemensam sammanfattning och göra en muntlig presentation av er studie. Ni ska också granska en annan grupps studie. Information om gruppindelningen och vilken grupps arbete ni ska granska ges vid introduktionen till grupparbetet. Instruktioner Ni ska i grupper om 3-4 personer designa en nutritionsepidemiologisk studie och studera sambandet mellan någon av följande utfall och exponering (välj en från exponeringssidan och en från utfallssidan). Om ni har egna idéer som inte står nedan kan vi diskutera det. Ni har utrymme att närmare definiera både exponeringen och utfallet. Preliminärt förslag (kan ändras..): Exponering Grönt te Transfetter Fytoöstrogener Kött Omega-3 fettsyror Vitamin A Vegetarisk kost Alkohol Oregelbundna matvanor Utfall Hjärtinfarkt Prostatacancer Bröstcancer Diabetes typ II Ledgångsreumatism Colon/tjocktarmscancer Osteoporos Fetma Depression Er budget för studien är god men inte astronomisk. Studien ska i princip vara möjlig att genomföra men det är okej att göra vissa antaganden som eventuellt inte stämmer överens med verkligheten, exempelvis vad gäller registerinformation. Fort. nästa sida 8

9 När ni arbetar med studien, utgå från följande frågor: 1. Vad är syftet? 2. Vilken studiedesign är lämplig? Varför? 3. Hur definieras och mäts utfallet? 4. Hur definieras och mäts exponeringen? 5. Hur kan mätningen av exponeringen valideras? 6. Hur definieras studiebasen? 7. Hur rekryteras deltagarna? 8. Hur kan sambandet mellan exponering och utfall beräknas? 9. Vilka confoundingfaktorer bör man beakta? 10. Fördelar och nackdelar med upplägget? 11. Vad bedömer ni vara de mest allvarligaste problemen i studien som kan påverka resultatens tillförlitlighet? 12. Etiska aspekter som bör omnämnas? Vilken riklinjer ska följas? Finns det några dilemmor? Tidsplan 21/09 fm: Intro, sen kommar ni Tisdag till Torsdag arbetar i gruppen på valfri plats och försöker komma fram till en idé om lämplig studiedesign. 23/09 Ni fortsätter arbeta i gruppen på MedNut (obl.). Magdalena och Eric kommer att gå runt i grupperna och hjälpa till. 24/09 Fortsatt arbete i gruppen på valfri plats. Senast kl 18:00 ska ni mejla en skriftlig sammanfattning på 1-2 (max) sidor på er studie till magdalena.rosell@ki.se och eric.poortvliet@ki.se samt till samtliga i klassen. Sammanfattningen ska innehålla följande (skriv ut rubrikerna): - Bakgrund - Syfte - Metod - Resultat (antingen hittar ni på resultat eller också anger ni med vilket mått resultaten kommer att rapporteras) - Diskussion (mycket kort, ni har möjlighet att utveckla resonemangen i er presentationen). Vilken etiska riktlinjer följs? Dilemmor? 25/09 Ni förbereder er presentation samt granskar en annans grupp arbete. När ni granskar, ta frågorna ovan till hjälp. Ni har min för presentation av er studie och ca 5 minuter för diskussion som granskningsgruppen leder. Fort. nästa sida 9

10 Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Er studiedesign och metoder är otydligt beskrivna eller direkt olämpliga eller så är studieupplägget uppenbart orealistiskt. Potentiella felkällor och har inte beaktats och studiens för- och nackdelar eller hur felkällor skulle kunna påverka resultatet har inte diskuterats. Det saknas förslag på alternativa upplägg eller metoder och motiveringen av val av upplägg är diffus. Granskningen av en annans grupp arbete är ej genomarbetad. Du har som gruppdeltagare inte bidragit eller deltagit i grupparbetets alla delar. Kriterier för godkänt Er studiedesign och metoder är tydigt beskrivna och genomtänkta och lämpliga för den givna forskningsfrågan. Studieupplägget är verklighetstroget. Ni kan motivera ert val av metoder genom att väga alternativa upplägg och metoder mot varandra. Potentiella felkällor har identifierats och studiens för- och nackdelar och hur olika felkällor skulle kunna påverka resultaten har diskuterats. Ni har gjort en grundlig granskning av en annans grupp arbete och kan diskutera ovanstående frågor även för detta arbete. Du har som gruppdeltagare varit delaktig och bidragit till grupparbetets alla delar. Lycka till! 10

11 Praktiska dataövningar Syfte Syftet med den här uppgiften är att du ska få se ett par statistikprogram som kan användas vid analys av epidemiologiska data samt få en inblick av att praktiskt bearbeta och analysera nutritionsepidemiologisk data. Beskrivning Undervisningen i STATA sker i datasalen Enter (Campus Solna). Ni kommer att få ett verklighetsbaserat dataset att analysera. Demonstrationer och genomgångar kommer att varvas med övningar som ni genomför två och två. Övningar i SPSS sker i seminarierummet Green eller 8F. Det är meningen att så många som möjligt tar med egen bärbar dator. Ni kommer att ladda hem statistikprogrammet SPSS och ni kommer att få ett verklighetsbaserat dataset att analysera. Demonstrationer och genomgångar kommer att varvas med övningar som ni genomför enskilt eller två och två. Utförligare instruktioner kommer att ges vid undervisningstillfällena. Bedömningskriterier för dataövningarna Kriterier för komplettering Du har ej deltagit aktivt i hela den obligatoriska undervisningen. Du visar uppenbara brister i tolkning av statistiska resultat och bearbetningar. Kriterier för godkänt Du har deltagit aktivt hela den obligatoriska undervisningen. Du visar förståelse för hur statistiska resultat och bearbetningar tolkas. 11

12 Skriftlig tentamen Syfte Huvudsyftet med den skriftliga tentamen är att ni ska visa att ni kan granska en nutritionsepidemiologisk artikel och kunna föra resonemang kring resultatens tillförlitlighet. Beskrivning Du kommer några dagar före tentamen att tilldelas en nutritionsepidemiologisk artikel. Tenta-artikeln ska du granska på samma sätt som artiklarna vid artikelgranskningarna. Vid tentan får du utdelat artikeln igen (du får inte ta med din egen) och svarar på ett antal kortare essäfrågor på artikeln som kan röra grundläggande studiedesign, metodologi eller frågor kring hur resultaten ska tolkas. Det kommer också övergripande kortsvarsfrågor från föreläsningarna, grupparbetet och dataövningarna. Det är inte tillåtet att ta med något material eller böcker till tentamen. Tentamen sker onsdag den 30/09 kl 9:15-12:00 i seminarierummet Green, Novum. Datum för eventuell omtentamen meddelas senare. Bedömningskriterier På kortsvarsfrågorna finns en gräns för G (70%), som måste uppnås, betyget avgörs av essäfrågorna. Bedömningskriterierna är detsamma som betygskriterierna, som visas på nästa sida. Lycka till! 12

13 Betygskriterier A B C D E Kriterier för den skriftliga tentan Diskussionen är ingående och samtidigt väl avvägd. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor konkretiseras och klargörs tydligt. Resonemangen är tydligt kopplade till den aktuella artikeln. Det finns väl underbyggda och nyanserade slutsatser. Framställningen är självständig och alltigenom klar och tydlig. Diskussionen är relevant och nyanserad. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor konkretiseras och klargörs. Resonemangen är kopplade till den aktuella artikeln. Det finns väl underbyggda slutsatser. Framställningen är klar och tydlig. Diskussionen är relevant. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor framgår mestadels. Resonemangen är mestadels kopplade till den aktuella artikeln. Det finns relevanta slutsatser. Framställningen är överlag klar och tydlig. Diskussionen är något kortfattat eller svepande. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor framgår delvis. Resonemangen är delvis kopplade till den aktuella artikeln. Det finns adekvata slutsatser. Framställningen är något oklar. Diskussionen är mycket kortfattat eller svepande. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor framgår endast svagt. Resonemangen har svag koppling till den aktuella artikeln. Slutsatserna är oklara eller svepande. Framställningen är bitvis oklar eller fragmenterad. Fx F Diskussionen är alltför kortfattat eller bitvis inte relevant. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor framgår mycket svagt eller visar på en felaktig förståelse. Resonemangen saknar i stor utsträckning koppling till den aktuella artikeln. Slutsatser saknas eller är bristfälliga. Framställningen är oklar eller fragmenterad. Diskussionen ör alltför kortfattat eller i stor utsträckning inte relevant. Innebörden av begrepp, fakta och felkällor visar på en felaktig förståelse. Resonemangen saknar koppling till den aktuella artikeln. Slutsatser saknas eller är bristfälliga. Det är svårt att följa med i tankegångarna. 13