Curriculum - Forskarskola KI/SLL för kliniker inom epidemiologi

Transkript

1 Curriculum - Forskarskola KI/SLL för kliniker inom epidemiologi Kursens benämning Kursens lärandemål Kursens innehåll Vetenskapsteori Epidemiologi och forskningsmetodik I Biostatistik I Ha översiktlig kännedom om grundläggande begrepp inom kunskaps- och vetenskapsteori. Ha översiktlig kännedom om grundläggande begrepp inom kvantitativ och kvalitativ metodteori. Visa god förmåga i att diskutera vetenskapsteoretiska begrepp av central betydelse för medicinsk forskning så som hypotestestning och kausalitet. Kunna definiera grundläggande begrepp inom kvantitativ medicinsk forskning så som incidens, prevalens, sensitivitet, specificitet, absolut risk och relativ risk. Känna till principer för olika studiedesigner, inklusive deskriptiva studier (fallrapporter, fallserier och prevalensstudier) och analytiska studier (randomiserade kliniska prövningar, kohort- och fallkontrollstudier). Känna till och kunna resonera kring validitet och olika former av bias, inklusive confounding, och mekanismer för hur dessa uppstår. Have a good understanding of the role statistics play in medical research. Understand the principles of probability theory and probability distributions. Understand the principles of hypothesis Större delen av kursen baseras på föreläsningar med interaktiva inslag inom kunskaps- och vetenskapsteori samt metodteori. För att uppmuntra till reflektion kring centrala vetenskapsteoretiska begrepp förekommer också textläsning och gruppdiskussioner. Kursen ger, med hjälp av både föreläsningar och anknytande gruppövningar, en introduktion till grundläggande begrepp inom kvantitativ medicinsk forskning, med fokus på områdena frekvens- och associationsmått, studiedesign, diagnostiska test, validitet, bias och confounding. The course is offered as part of the KI/SLL research school for clinicians in epidemiology. Basic concepts are introduced during lectures, and understanding of the concepts is trained

2 Forskningsetik testing, p-values and confidence intervals. Målet med kursen är att den forskarstuderande ska få en inblick i och förståelse av centrala forskningsetiska teorier, principer och riktlinjer och därmed få möjlighet att reflektera över etiska aspekter av den egna forskningen. Målet är också att den forskarstuderande ska få en bättre förståelse av vad som är god vetenskap samt var gränserna går för vad som är etiskt oacceptabel forskning både vad gäller försök med människor och med djur. Den forskarstuderande ska efter att ha gått kursen: 1) kunna redogöra för forskningsetiska teorier, principer och, i viss mån, riktlinjer, 2) kunna visa kunskap angående vanliga forskningsetiska problemsituationer och de etiska verktygen för att hantera forskningsetiska konflikter, 3) kunna analysera forskningsetiska konflikter, 4) kunna ge hållbara forskningsetiska argument för eller mot ett förfarande, 5) ha utvecklat ett forskningsetiskt förhållningssätt till andra forskarstuderande, handledare och seniora forskare och 6) ha förståelse för hur ett etiskt förhållningsätt uppfattas hos through computer-aided exercises using statistical software. Students also learn to perform simple biostatistical calculations such as to calculate mean, median and proportions, to set up frequency tables, and to perform basic parametric and nonparametric statistical tests. Kursen innehåller följande element: 1) centrala forskningsetiska principer, teorier och argument, 2) försök med människor, innefattande det informerade samtyckets historik och komponenter, 3) försöksdjursetik, innefattande argument för och emot att använda olika djur för forskningsändamål samt de 3 R:en, 4) etikprövningar och forskningsetiska riktlinjer, såsom Helsingforsdeklarationen, deras funktion, tillämpning, möjligheter och begränsningar, 5) grundläggande värderingar för empirisk forskning samt normer för god vetenskaplig sed; i detta ingår vad som är avvikelser från dessa värderingar och normer och som därmed kan klassas som avvikelser från god sed i forskningen, 6) hantering av vetenskapligt författarskap (medförfattarskap, författarordning) och 7) intressekonflikter i forskningen.

3 IT och informationshämtning Retorik och presentationsteknik Att skriva anslagsansökningar allmänheten. Visa goda färdigheter i att redovisa forskningsresultat/-data med hjälp av tabeller och figurer. Visa goda färdigheter i att använda referenshanteringsprogrammet Endnote. Visa goda färdigheter i att söka medicinsk information i olika vetenskapliga databaser, med tonvikt på sökningar i databaserna Web of Science och PubMed. Ha god kännedom om grundläggande principer inom retorik och argumentationsanalys. Visa goda färdigheter i muntlig framställning. Visa goda färdigheter i bild- och textframställning, med fokus på tekniska och layout-mässiga aspekter. Ha god kännedom om befintliga system för forskningsfinansiering, med tonvikt på större svenska och utländska finansiärer. Visa god förmåga att författa en forskningsplan inklusive curriculum vitae (CV) och budget. Visa god förmåga att bedöma och konstruktivt kritisera andra forskares Kursen syftar till att med hjälp av föreläsningar och datorstödda övningar ge studenterna goda kunskaper om olika mjukvarufunktioner som kan användas för att producera illustrativa och kärnfulla tabeller och figurer. Kursdelarna i informationssökning och referenshantering ges som datorunderstödda gruppövningar i samarbete med Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. Undervisningen är både teoretisk och praktisk. Föreläsningar ges om retorik och argumentation. Studenterna videofilmas under en muntlig presentation och får sedan feedback från lärare och studiekamrater. Studenterna får även göra sin egen poster baserat på ett eget forskningsprojekt. Kursen inleds med föreläsningar om hur en anslagsansökan är upplagd, hur anslagsansökningar bedöms och vad som krävs för att skriva en bra ansökan. Föreläsningarna följs upp med självständig skriftlig övning i att skriva en

4 Artikelgranskning Manuskriptskrivning Epidemiologi och forskningsmetodik II anslagsansökningar. Visa god förmåga att på ett strukturerat sätt läsa och tillgodogöra sig innehållet i vetenskapliga publikationer. Visa god förmåga att kritisera vetenskapliga publikationer samt bemöta kritik i tal och skrift. Kunna skriva ett vetenskapligt manuskript av hög språklig och strukturmässig kvalitet. Ha god förståelse för och på ett välinsatt sätt kunna diskutera och resonera kring centrala begrepp inom epidemiologisk forskning så som studiedesign, riskmått, validitet, bias (inklusive confounding), effektmodifiering, studiebas, risk och prognos. Kunna diskutera och argumentera för lämpligt val av studiedesign och riskmått utifrån medicinsk frågeställning. anslagsansökan, gruppdiskussioner om de anslagsansökningar studenterna skrivit samt redovisning av bedömningar. Kursen inleds med en föreläsning om hur en vetenskaplig publikation är uppbyggd och hur man läser vetenskapliga artiklar på ett strukturerat sätt. Föreläsningen följs upp med upprepade seminarier med självständig artikelläsning utifrån checklistor följt av strukturerad diskussion i grupp med gruppledare. Studenterna får även i uppgift att kritisera artiklar i skrift. Kursen är praktiskt inriktad och ges i mindre grupper om 10 personer. Teoretiska delmoment om manuskriptskrivning presenteras för studenterna och omsätts sedan i praktisk skrivövning baserat på studenternas egna forskningsprojekt. Kursen bygger vidare på kursen "Forskarskolan för kliniker - Epidemiologi och forskningsmetodik I". Kursen ger, med hjälp av både föreläsningar och anknytande gruppövningar och gruppresentationer, en fördjupad genomgång av centrala begrepp inom epidemiologisk forskning. Studenten

5 Biostatistik II Klinisk prövningsmetodik och Good Clinical Practice Kunna tolka och kritiskt värdera resultat från epidemiologiska studier utifrån begreppen validitet och precision. Självständigt kunna planerna och lägga upp detaljerna kring observationella studier (kohort- respektive fallkontrollstudier) och randomiserade kliniska prövningar. Have a good understanding of linear and logistic regression. Have a good understanding of survival analysis in general and Cox and Poisson regression in particular. Be able to handle epidemiological data sets, categorize variables, perform relevant statistical tests, perform relevant regression analyses, build statistical multivariable models and present and interpret analyses results. Visa god kännedom om väsentliga moment i god klinisk prövningssed inklusive läkemedelslagen och biobankslagen. Visa god kännedom om regler för planering och genomförande av olika typer av läkemedelsprövningar, protokoll och tränas i att självständigt värdera epidemiologiska studieresultat samt att planera och genomföra epidemiologiska studier utifrån olika medicinska frågeställningar. Särskilt fokus ligger på kohortstudier, fallkontrollstudier och randomiserade prövningar. En vecka ägnas särskilt åt epidemiologiska studier ur det kliniska perspektivet. En vecka ägnas också åt specialområden inom epidemiologi så som diagnostiska studier, meta-analyser, kausal inferens och directed acyclic graphs. The course is offered as part of the KI/SLL research school for clinicians in epidemiology. The statistical topics are introduced during lectures, and understanding of the concepts is trained through computer-aided exercises using statistical software. One week is dedicated to linear and logistic regression. One week is dedicated to survival analysis. Two weeks are dedicated to more in depth teaching and training of regression analyses, statistical tests and statistical model building. Befintliga regelverk för läkemedelsprövningar gås igenom och diskuteras noggrant. Även andra kvalitetsregelverk presenteras översiktligt

6 Hälsoekonomi, beslutsanalys och sjukvårdsorganisation datahantering, delegering, säkerhetsövervakning och rapportering. Visa god kännedom om hälsoekonomiska grundbegrepp. Visa goda färdigheter i att kritiskt granska studier som innefattar hälsoekonomiska analyser. Visa goda färdigheter i beslutsanalys. Visa översiktlig kunskap om sjukvårdens organisatoriska miljö nationellt och lokalt. så som "Good manufacturing practice" och "Good laboratory practice". Viktiga moment inkluderar förutom lagar och regler också praktiska aspekter på genomförande så som datahantering, biverkningsrapportering, avidentifiering och arkivering samt arbete i prövningsteam. Kursinnehållet är både teoretiskt och praktiskt och innehåller såväl föreläsningar som praktiska övningar inom de olika delområdena. Hälsoekonomiska artiklar granskas och diskuteras. Exempel ges, diskuteras och presenteras inom området beslutanalys.