Asteriskmärkta kurser ingår i allmänvetenskaplig grundkurs. Vissa ändringar i såväl innehåll som när kurser ges kan ske.

Transkript

1 Kurser ingående i Forskarskolan för allmänmedicin, termin 1 4 Samtliga kurser utom etik och vetenskapsteori administreras av Centrum för allmänmedicin, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Huddinge. Asteriskmärkta kurser ingår i allmänvetenskaplig grundkurs. Vissa ändringar i såväl innehåll som när kurser ges kan ske. Termin 1 Kursnamn Lärandemål Innehåll Antal poäng 2502 Översiktskurs i allmänmedicinsk forskningsmetodik och studiedesign med vetenskapsteori Efter avslutad kurs ska studenten översiktligt kunna välja och planera vetenskaplig studiedesign för olika kliniska problem och motivera valet. Vidare ska studenten ha en förståelse för och kunna diskutera några grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp. Studenterna kommer en överblick på patientnära klinisk forskning genom att de bekantar sig med sina kurskamraters projekt. Därutöver kommer de få bekanta sig med begrepp som randomiserade kontrollerade studier och de vanligaste typerna av epidemiologiska studier (tvärsnittsstudier, kohortstudier, fallkontrollstudier). Studenterna får under kursveckan en inblick i hur man överför kunskapen i enkäter till en databas som kan bearbetas statistiskt. Kvalitativa studier används allt oftare inom primärvårdsforskningen och studenterna kommer att få en översikt om kvalitativ metodik. Kursen innehåller också grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och empirismens historia (Ontologi, epistemologi, induktion, deduktion, hypotetisk-deduktiv metod). Studenterna kommer avslutningsvis få en introduktion till vetenskapligt skrivande och de avsnitt som en vetenskaplig artikel innehåller med många konkreta

2 skrivtips Medicinsk informationssökning och presentationsteknik Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna använda olika typer av datorstöd för att presentera sin planerade, pågående eller avslutade forskning. Studenten ska självständigt kunna genomföra litteratursökning för en avgränsad frågeställning, och upprätta en referenslista anpassad till olika tidskrifter. Teoretiska föreläsningar i ITteknologi allmänt och specifika dataprogram för att presentera och åskådliggöra forskningsupplägg/resultat med hjälp av PowerPoint, MindManager, web-baserade enkäter (Web-survey), och hantering av grafiska uppgifter. Kursen innehåller också föreläsningar och praktiska övningar i informationssökning via KIB och i referenshanteringsprogrammet Endnote * 2504Grundläggande biostatistik Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - avgöra variabeltyp, d v s vilken dataoch skalnivå en variabel har. - använda korrekta grundläggande beskrivande mått (läges-, spridningsoch korrelationsmått). - utföra lämpliga parametriska (t-test) och icke parametriska (Wilcoxon-test) i tvågruppsanalyser. - använda proportionstest för kategoriska data. - beräkna och tillämpa konfidensintervall. Grundläggande Statakunskaper, skal- och datanivåer, lägesmått, spridningsmått, korrelation, konfidensintervall, parametriska och ickeparametriska tvågruppstest samt analys av kategoriska data. * Inom samtliga av dessa lärandemål läggs stor vikt vid att, utifrån variabeltyp, kunna välja lämplig analysmetod, samt utföra analyserna i

3 statistikprogrammet Stata och att tolka resultaten korrekt. Det sluttiga målet med kursen är att kunna presentera forskningsdata i ett publicerbart skick 2505 Vetenskapligt skrivande Efter avslutad kurs ska studenten utifrån olika strategier för kommunikation och lärande kunna organisera och formulera ett stycke ur varje del i en vetenskaplig artikel baserat på egna data. Studenten ska också kunna ta fram och förmedla förbättringsförslag till författare av vetenskapliga artiklar. Kursen innehåller översiktliga och detaljerade föreläsningar kring hur man skriver en vetenskaplig artikel och de separate avsnitten introduktion/inledning, metod, resultat, diskussion, slutsats och sammanfattning. Allt skrivande sker på engelska och studenterna kommer också få bekanta sig med vanliga engelska språkfel som forskare gör. * 1386 Medicinsk vetenskapsteori och forskningsetik Doktoranden ska kunna presentera och sätta sin egen forskning i ett vetenskapsteoretisk och forskningsetisk sammanhang och kunna problematisera den i relation till vetenskapliga normer för vad som är normalvetenskap, vetenskaplig argumentation och god forskningssed. Ska också kunna problematisera vad som förstås vid ett vetenskapligt faktum, veta skillnaden mellan vetande och kunnande, hur vetenskapen kan utveckla sig, synen på falibilism samt den historiska utvecklingen av det informerade samtycket och Helsingforsdeklarationerna, etikprövningsnämndernas verksamhet och bedömningsgrunder. Följande rubriker illustrerar innehållet i kursen: Vad förstås vid ett vetenskapligt paradigm? Vad förstås vid ett vetenskapligt faktum? Är observation en teorifri aktivitet? Varifrån kommer hypoteser? Hur ser vetenskaplig argumentation ut? Är vetenskaplig forskning värderingsfri? Har försökspersoner en moralisk skyldighet att ställa upp i klinisk forskning? Vad är villkoren för att vi får bedriva forskning med människor och djur? Hur kan vi rättfärdiga användningen av djur i medicinsk forskning med avsikten att göra gott och inte skada människor? * Termin 2

4 Kursnummer och namn Lärandemål Innehåll Antal poäng 2681 Linjär regression Kunna beräkna och tolka en linjär regressionsmodell med kontinuerliga och kategoriska förklaringsvariabler med hjälp av statistikprogrammet Stata. Kunna välja en slutgiltig linjär regressionsmodell med modellering av förväxlingsfaktorer (confounders) och effektmodifierare Kunna jämföra och förklara principiella skillnader mellan linjär regression och ANOVA. Kunna avgöra om en linjär regressionsmodell är väl anpassad till data. Kunna presentera resultat från linjär regression och ANOVA i tabeller på ett sätt som skulle vara publicerbart i en framstående internationell vetenskaplig tidskrift. - ANOVA. - Grundläggande linjär regression. - Linjär regression med en förklaringsvariabel (kontinuerlig och kategorisk). - Linjär regression med flera förklaringsvariabler. - Utvärdering av confounding och effektmodifiering (interaktion) med linjär regression. - Tolkning av modellanpassning, R2. - Residualanalys Populärvetenskapligt och grundläggande vetenskapligt skrivande Den populärvetenskapliga delen: Förstå grundläggande principer för populärvetenskapligt skrivande och kunna kommunicera sin forskning på svenska, samt kunna göra texten relevant och intressant för olika målgrupper. Den vetenskapliga Den populärvetenskapliga delen: Framgångsfaktorer med populärvetenskapligt skrivande Populärvetenskapligt skrivande: stil och komposition, skrivråd för att kunna få en effektiv och attraktiv text. Känna igen och korrigera de vanligaste strukturella och stilistiska svagheterna i text Skrivprocessen. Skissa, skriva utkast och revidera till en

5 delen: Förstå principerna för hur man skriver abstract och cover letters; två olika sätt att kortfattat presentera sitt projekt. Förstå hur principer från populärvetenskapligt skrivande har betydelse för utformningen av cover letters. färdig text. Den vetenskapliga delen: Formulering av s.k. abstract och s.k. cover letters, skrivråd och mallar 2681 God klinisk forskningssed (GCP) Förstå betydelsen av och kunna strukturera data som genomsyras av good data management Kunna utföra olika typer av powerberäkningar Kunna jämföra och förklara olika evidensnivårer och dess värde för att tolka vetenskapliga publikationer för kliniska studier. Kunna utvärdera en randomiserad kontrollerad studie med mall från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU). Kunna granska och respektfullt opponera på ett vetenskapligt arbete som innehåller patientuppgifter. Planera en RCT där GCP genomsyrar alla moment i planering, genomförande och rapportering. Kunna visa respekt och förståelse för GCP och läkemedelsutvecklingens faser. Kunna visa förståelse för vetenskaplighet och Good data management Powerberäkningar Artikelgranskning av randomiserade kliniska studier enligt SBU-modell Good clinical practice *

6 2687 Introduktion till epidemiologi värdet av olika evidensnivåer. Kunna visa förståelse för olika forskningsresultats styrkor och svagheter, och hur de påvekar dess tillförlitlighet. Vid slutet av kursen ska studenten känna till nyckelbegrepp och förgrundsgestalter inom epidemiologin, samt kunna redogöra för grunderna i viktiga epidemiologiska studietyper (fallkontroll, kohort och tvärsnittsstudier). Studenten ska också kunna diskutera de utmaningar modern epidemiologi står inför. Kunna definiera och ge exempel på en studiepopulation, känna till olika sätt att mäta sjukdomsförekomst samt förstå och definiera skillnaden mellan kumulativ incidens, incidensrat, och prevalens. I detta ingår även att förstå det matematiska förhållandet mellan olika sätt att mäta sjukdomsförekomst. Kunna beskriva och beräkna absoluta och relativa mått på sjukdomsförekomst, samt förstå och utföra standardisering av mått på sjukdomsförekomst. Känna till viktiga datakällor som vi i Sverige kan använda för epidemiologiska studier. Föreläsningar om epidemiologins historia, genomgång av viktiga epidemiologiska studietyper, olika mått på sjukdomsförekomst, absoluta och relativa mått på sjukdomsmått, standardisering och datakällor Kvalitativ Efter avslutad kurs ska Studenten får en överblick av

7 forskningsmetod I studenten kunna redogöra för: - De grundläggande skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats - Olika metoder för insamling av kvalitativa data, - Olika metoder för bearbetning och analys av kvalitativa data - Samband mellan kunskapssyn, problemformulering och forskningsansats - Hur begreppet förförståelse används inom kvalitativ forskningsmetodik visa förmåga att: - formulera syfte och frågeställningar för ett kvalitativt forskningsprojekt - utföra individuell kvalitativ intervju - utföra fokusgruppsintervju - använda någon form av kvalitativ observationsteknik olika kvalitativa forskningsmetoder samt får självständigt träna sig i att skriva syfte och problemformulering samt träna metoder för insamling av data som intervju, fokusgrupp- och observation. Termin 3 Kursnamn Lärandemål Innehåll Antal poäng 2631 Kohortstudier i medicinsk forskning Efter att ha slutfört kursen förväntas du som student självständigt kunna formulera och förklara skillnaderna mellan olika typer av epidemiologiska studier, du kommer kunna beskriva kohortstudiens fördelar och nackdelar, på ett detaljerat sätt kunna redogöra för när en kohortstudie är den mest Studenten tränas i att självständigt värdera epidemiologiska studieresultat samt att planera och genomföra epidemiologiska studier utifrån olika frågeställningar med fokus på kohortstudier. Kursen bygger vidare på kurserna i termin 1 och 2" vid forskarskolan i allmänmedicin där motsvarande moment med fokus på grundläggande

8 2684 Kvalitativ forskningsmetod II lämpliga studiedesignen samt hur grundelementen i en kohortstudie är uppbyggda. Du kommer även kommer även kunna dra slutsatser från vetenskaplig litteratur som nyttjat kohortdesign samt kunna designa en enkel egen kohortstudie. Du kommer även kunna redogöra för olika registerkällor som kan vara användbara i kohortstudier. Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för: - Kodning- och analysprocess i Grounded theory och kvalitativ innehållsanalys - Olika metoder för kvalitetsvärdering av kvalitativa metoder förstå: - Samband mellan kunskapssyn, problemformulering och forskningsansats - Hur begreppet förförståelse används inom kvalitativ forskningsmetodik visa förmåga att: - på ett grundläggande sätt koda och analysera intervju/observationsdata med hjälp av Grounded Theory - Kunna förklara och analysera styrkor och svagheter med epidemiologiska registerstudier. - Känna till vad flernivåanalys är och varför det behövs för att kunna ta hänsyn till epidemiologi och RCT behandlas. Kursen bygger på Kvalitativ metod 1. Genom Kvalitativ metod 1 och Kvalitativ metod 2 tränas studenterna att självständigt utföra samtliga moment i en kvalitativ forskningsprocess. I Kvalitativ metod 2 tränar studenterna att själva koda och analysera det data material som de samlat in under Kvalitativ metod 1 och tränar därmed samtliga moment i Grounded Theory 2707 Register i epidemiologisk forskning Register som redskap i epidemiologisk forskning (ICD-koder och Socialstyrelsens döds och slutenvårdsregister (patientregistret), läkemedelsregistret, diabetesregistret, ATC-koder samt SCBs databaser).

9 bostadsområdets betydelse i epidemiologiska studier - Kunna redogöra för olika register/kvalitetsregister som kan vara användbara i epidemiologiska studier. - Självständigt kunna formulera forskningsfrågor och hypoteser som kan besvaras med information från kvalitetsregister. Bostadsområdets betydelse i epidemiologin 2756 Mediarelationer och muntlig kommunikation i vetenskapliga sammanhang 1513 Logistisk regression för epidemiologer Förstå grundläggande principer för att muntligt kunna kommunicera sin forskning relevant och intressant för olika målgrupper. Ha förståelse för hur vi påverkar en publik med vårt agerande utifrån medvetenhet kring tempo, röst, betoning och kroppsspråk. Kunna utveckla förmågan att ta till vara sina styrkor som talare. Få djupare förståelse för hur medier fungerar och hur man kommunicerar, disponerar och strukturerar ett budskap anpassat för en bredare allmänhet. After successfully completing this course you as a student are expected to be able to: - choose a suitable regression model for Kunskaper om mediers vardag, agenda och arbetsmetoder och hur man arbetar med medierelationer i en organisation Hur du fångar lyssnarnas uppmärksamhet och behåller den Varför vi är välvilligt inställda till vissa talare och hur du uppnår det Kroppsspråk viktigt, men inte så viktigt som det ofta påstås Tekniska hjälpmedel som PowerPoint. Hur de ska förstärka och inte förstöra din presentation. Nervositet - hur du kan mildra den Hur du strukturerar och förbereder dina presentationer och argumentationer Hur du förstärker dina presentationer med exempel och berättelser Flera korta övningar samt en presentation som du ska förbereda och hålla. This course focuses on the application of logistic regression in the analysis of epidemiological studies. Topics covered include a brief introduction to categorical

10 (Kursplan från MEB därav på engelska) assessing a specific research hypothesis using data collected from an epidemiological study, fit the model using standard statistical software, evaluate the fit of the model, and interpret the results. - explain the concept of confounding in epidemiological studies and demonstrate how to controll/adjust for confounding using statistical models. - apply and interpret appropriate statistical models for studying effect modification. - critically evaluate the methodological aspects (design and analysis) of a scientific article reporting an epidemiological study. data analysis, simple logistic regression, interpretation of parameters for continuous and categorical predictors, multivariate logistic regression, confounding and interaction, model fitting and model diagnostics, conditional logistic regression. Multinomial and ordinal logistic regression will be outlined. Termin 4 Kursnamn Lärandemål Innehåll Antal poäng Kunna skriva ansökningar om forskningsmedel på ett adekvat sätt i förhållande till utlysningen. Kunna presentera sitt Kursen introduceras med föreläsningar om anslagsgivare, hur en anslagsansökan är upplagd, hur anslagsansökningar bedöms och vad som krävs för att skriva en bra ansökan. Detta följs upp med självständig 1.0 forskningsprojekt på skriftlig övning, 2637 ett adekvat sätt för en gruppdiskussioner av Anslagsansökningar granskningsnämnd på egenhändigt skrivna engelska och kunna bemöta eventuella frågor. anslagsansökningar, samt gruppredovisning av bedömningar. Kursdeltagaren får presentera sitt forskningsprojekt på engelska och besvara frågor från en vetenskaplig 2633 Överlevnadsanalys Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beräkna och tolka en livslängdstabell. - beräkna en överlevnadsfunktion med hjälp av en granskningsnämnd. Det slutliga målet med kursen är att kritiskt kunna analysera epidemiologiska data med avseende på överlevnad och presentera resultaten på ett sätt som skulle vara publicerbart i en internationell tidskrift.

11 Kaplan- Meierskattning och kunna tolka denna. - jämföra gruppers överlevnadsfunktioner med hjälp av t ex ett Log-rank test. - anpassa en Cox regressionsmodell till epidemiologiska data och tolka resultaten. - välja en slutgiltig Cox regressionsmodell med hänsyn till confounding och effektmodifiering (interaktion). - utföra och tolka ett test av "proportional hazard assumption" Hälsoekonomi 2782 Epidemiologisk översiktskurs med Efter avslutad kurs ska studenten: Visa god kännedom om hälsoekonomiska grundbegrepp, de olika typerna av ekonomiska utvärderingar som finns och när de är tillämpliga Visa goda färdigheter i att kritiskt granska studier som innefattar hälsoekonomiska analyser. Kunna ge exempel på olika studieperspektiv och dess betydelse för vilka kostnader som kan inkluderas i hälsoekonomiska analyser Förstå när och varför hälsoekonomiska modeller används - Kunna redogöra för begreppet kausalitet Kursinnehållet är både teoretiskt och praktiskt och innehåller såväl föreläsningar som praktiska övningar inom de olika delområdena. Hälsoekonomiska artiklar granskas och diskuteras. Kursen bygger vidare på tidigare moment i forskarskolan i allmänmedicin med kompletterande innehåll för att förstå nyttan av och möjligheten med hälsoekonomiska variabler och utfall. Epidemiologisk metodkunskap som krävs för att kunna

12 fokus på fallkontrollstudier och kausalitet och epidemiologins brister gällande kausalitet. - Kunna rangordna olika bevisvärden som studier har och känna till kriterier för kausalitet. - Kunna förklara och analysera forskningsmetoder och epidemiologiska studietypers för- och nackdelar utifrån kliniska problem. - Kunna förklara några för och nackdelar med fallkontrollstudier och tvärsnittsstudier. - Övergripande kunna förstå och redogöra för hur man kan gå till väga för att initiera en epidemiologisk studie. - Självständigt kunna formulera forskningsfrågor och hypoteser som kan besvaras med kliniska experimentella och observationella studier och kunna ge förslag på och motivera studieupplägg för forskningsfrågor. - Kunna identifiera svagheter och bias i tvärsnitts och fallkontrollstudier. - Känna till när det kan vara lämpligt att använda nested-case control-design och kunna redogöra för fördelarna med ett genomföra epidemiologiska studier såsom baslinjeundersökningar, tvärsnittsstudier, retrospektiva studier och fall-kontrollstudier.

13 sådant studieupplägg - Visa ett etiskt förhållningssätt kring hur man samlar in, hanterar och beskriver vetenskaplig information 2635 Primärvårdsforskning ur ett socioekonomiskt perspektiv Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för: - speciella möjligheter och svårigheter och vad man behöver beakta gällande studieupplägg, genomförandet och vetenskaplig värdering av studieresultat i samband med kliniknära forskning inom primärvården. - några teorier som kan förklara den sociala ojämlikhet i hälsa som finns i samhället och betydelsen av händelser och faktorer tidigt i livet (fetalt, barndom). - medierande biologiska mekanismer mellan social verklighet, kroppslig påverkan och ohälsa. - olika sätt att mäta psykisk ohälsa på och kunna argumentera för begränsningar och möjligheter med olika skattningsinstrument. - begreppet "psykometri" och veta vilka Studenten tränas i att självständigt värdera kliniska studieresultat samt att planera och genomföra kliniknära forskning i primärvården. Kursen bygger vidare på tidigare kurser i forskarskolan med kompletterande innehåll inom socioekonomi, barnhälsovårdsforskning, försäkringsmedicin, personuppgiftslagen och psykisk ohälsa. Moment som studiedesign och biostatistik från de första 15 veckorna i forskarskolan kommer att repeteras genom att studenternas egna projekt diskuteras. Ett sista moment kring olika studiers vetenskapliga värde och kausalitet ingår också.

14 grundläggande begrepp diskuteras inom psykometri. - Ha tillägnat sig ett professionellt och korrekt förhållningssätt till forskningspersoner i olika forskningsprojekt med utgångspunkt från personuppgiftslagen. * Delar i allmänvetenskaplig grundkurs