Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?"

Transkript

1 Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth Höglund Helene Johnsson Mats Nälebrand Stockholms Läns Landsting HSN-förvaltningen, april 2011 Box 6909, Stockholm vx

2

3 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, HSN-förvaltningen, riktar ett stort tack till vårdgivarna och framförallt till distriktssköterskorna som tagit sig tid och svarat på enkätundersökningarna. Studien är delvis finansierad med stimulansmedel för äldre. Denna rapport innehåller en mängd data som belyser hemsjukvården från flera olika aspekter. Den studie och insamlande av data som genomförts har fortfarande kvar många infallsvinklar som går att belysa och data kan därför användas framöver för att försöka ge svar på olika frågeställningar. För den läsare som enbart är intresserad av att få en överskådlig bild av studiens resultat, rekommenderas läsning av sammanfattning och diskussionsavsnitt. För frågor om innehållet, kontakta: Elisabeth Höglund

4

5 Sammanfattning En studie om basal hemsjukvård har genomförts i länet (exklusive Norrtälje) för att undersöka och söka förklaringar till variationen i produktion mellan olika vårdgivare. Dessutom är syftet att undersöka om det finns några skillnader i innehåll och omfattning sedan en motsvarande studie genomfördes Resultaten förväntas även ge en god grund för framtida definition av hemsjukvårdsuppdraget samt i kommande diskussioner om en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Studien som genomfördes under hösten 2010 består av analys av data från registreringssystem, en sambandsanalys, en enkätstudie om hemsjukvårdspatienter och en vårdgivarenkät. På två år har antalet hemsjukvårdspatienter ökat med sju procent till drygt patienter, samtidigt som antalet besök av sjuksköterskor och undersköterskor minskat med fem procent. Det är främst undersköterskebesöken som minskat och en stor del av deras besök har förskjutits till sjuksköterskebesök. En förklaring till minskningen av besök är att de vårdgivare som tidigare inte hade tak på antalet besök de fick full ersättning för har anpassat sin produktion till övriga vårdgivare. Dessa vårdgivare finns främst i Stockholms stad. Hemsjukvårdsbesök av läkare har ökat markant, men utgör fortfarande en liten del av det totala antalet läkarbesök som patienterna får. Trots minskningen av totala antalet besök har kostnaden för basal hemsjukvård ökat mellan åren. Det beror på att det blivit fler hemsjukvårdspatienter samt att sjuksköterske- och läkarbesöken ökat i antal. Fortfarande finns det stora skillnader mellan vårdgivarna i antalet besök i den basala hemsjukvården och fortfarande finns det inget entydigt svar på varför det förhåller sig så. Den sambandsanalys som genomförts innehållande produktionsdata och data avseende de patienter som får hemsjukvård, bekräftar enbart det faktum att produktionen ökar hos de vårdgivare som finns i kommuner som inte tillåter att personal inom den kommunalt finansierade verksamheten får ta emot delegeringar. Vårdgivarnas sätt att organisera hemsjukvården antas fortfarande vara en stor förklaring till variationerna i produktionen. Däremot har ökningar i vårdgivarnas produktion mellan undersökningsperioderna andra förklaringsgrunder, exempelvis problem att delegera insatser eller att det nyligen skett så kallad omvandling av särskilda boenden. I enkätstudien avseende hemsjukvårdspatienter som genomfördes i september 2010 har 94 procent av aktuella vårdgivare som har basal hemsjukvård svarat och deras svar avser hemsjukvårdspatienter, vilket motsvarar 79 procent av patienterna. Resultaten har således hög tillförlitlighet. Till stor del är frågorna rörande hemsjukvårdspatienterna desamma som i den studie som genomfördes Studien visar att två tredjedelar av hemsjukvårdspatienterna är kvinnor, hälften av kvinnorna är över 85 år. Medelåldern på hemsjukvårdspatienten är 80 år. Sju av tio bor ensamma i eget boende och högre andel kvinnor än män är ensamboende. Av samtliga hemsjukvårdspatienter har en tredjedel demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Tre av tio har enbart insatser kring medicinhantering och en femtedel har insatser som inte alls har koppling till medicinhantering. 3

6 Antalet besök till hemsjukvårdspatienterna varierar. Hälften får besök en gång per vecka eller mer sällan (dagtid), en femtedel får besök kvällar/nätter och fyra av tio får dagliga besök av hemsjukvården. En femtedel har besök flera gånger per dygn. Två av tio har fått oplanerade besök den senaste månaden. För ungefär en tredjedel av patienterna tar besöken mindre än 15 minuter och för en av tio mer än minuter (exklusive restid). Yngre hemsjukvårdspatienter får högre andel besök, både långa och korta besök samt besök på helger. Det är få hemsjukvårdspatienter som har insatser från andra vårdgivare som landstinget finansierar. Ungefär tre fjärdedelar har omvårdnadsinsatser från hemtjänst och hälften har det flera gånger per dygn. För tre av tio har det skett en gemensam planering/samverkan med andra vårdgivare under de senaste sex månaderna. En procent av hemsjukvårdspatienterna får läkarbesök i hemmet minst en gång per månad. Drygt hälften gör sina läkarbesök på mottagning. Här framträder den största skillnaden mellan länsdelarna, patienter i norra länet gör i mycket högre grad sina läkarbesök på mottagning. I övrigt syns relativt små skillnader på länsdelsnivå. Det är högre andel kvinnor i område City, högre andel ensamboende, högre andel som fått oplanerade besök och högre andel korta besök. I Söder är det högre andel yngre patienter, högre andel män, någon mindre andel patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, mindre besök på helger och högre andel som inte har hemtjänst. I Norr återfinns i någon högre utsträckning patienter som har insatser som inte har med medicinhantering att göra. I stort sett visar enkätresultaten på samma bild som 2008 när det gäller patienterna som återfinns inom den basala hemsjukvården. Patienterna har blivit något äldre. Andel insatser kopplade till blodtryckskontroll/provtagning och medicingivning har ökat. Andelen som enbart får hjälp med mediciner har minskat något. De som även får hjälp på helger har minskat lite. Andelen med oplanerade besök har ökat något och besökstidens längd likaså. Andelen som gör sina läkarbesök på mottagning har också ökat något. Mellan länsdelarna är det få skillnader i jämförelse med resultaten för Utifrån resultaten från vårdgivarenkäten konstateras att samverkan fungerar bäst med geriatriken och hemsjukvården kvällar och helger. Minst nöjd är vårdgivarna med psykiatrin och akutsjukhusen. Utifrån denna studie föreslår arbetsgruppen ett fortsatt arbete med att se över definitionen på hemsjukvård, förtydliga uppdraget, förbättra uppföljningen, utveckla samverkan mellan vårdgivare och med kommunerna samt fortsätta diskussioner med KSL om aktuella områden för samverkan och utveckling. 4

7 Innehållsförteckning INLEDNING 7 GENOMFÖRANDE 9 DATA FRÅN REGISTRERINGSSYSTEM 9 SAMBANDSANALYS 9 ENKÄTSTUDIE AVSEENDE PATIENTER 9 ENKÄT - VERKSAMHETSCHEFER 9 RESULTATREDOVISNING 11 DATA FRÅN REGISTRERINGSSYSTEM 11 HEMSJUKVÅRDSPATIENTER LÄNET 11 HEMSJUKVÅRDSBESÖK I LÄNET 12 SAMBANDSANALYS 14 ENKÄTSTUDIERNA 15 HEMSJUKVÅRDSPATIENTEN 16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINSATSER 22 HEMSJUKVÅRDSBESÖK 25 INSATSER AV ANDRA 39 SAMVERKAN 40 DELEGERING 45 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 47 VARFÖR VARIERAR PRODUKTIONEN? 47 FINNS DEN TYPISKE HEMSJUKVÅRDSPATIENTEN? 49 FUNGERAR GEMENSAM PLANERING OCH SAMVERKAN? 50 DELEGERAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINSATSER? 51 HUR MÅNGA PATIENTER FÅR HEMSJUKVÅRDSINSATSER? 51 FORTSATT ARBETE 52 BILAGA 1 53 BILAGA 2 55 BILAGA

8 6

9 Inledning I Stockholms läns landsting ingår basal hemsjukvård på dagtid i Vårdval Stockholm och definieras i Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård enligt följande: Basal hemsjukvård definieras som hälso- och sjukvård som ges i patientens hem (exklusive särskilda boenden för äldre) och som inte kräver specialiserad palliativ vård i öppen och sluten vårdform eller avancerad öppenvård i hemmet som annan vårdgivare (ASIH) ansvarar för eller täcks av annan huvudmans ansvar. Patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienten skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad för att definieras och registreras som hemsjukvårdspatient. Kvällar och nätter utförs den basala hemsjukvården (exklusive läkarinsatser) av vårdgivare i särskilda avtal som är upphandlade. Om patienten är i behov av läkarinsatser så kan läkare i beredskap åka hem till patienten. Hösten 2008 genomförde HSN-förvaltningen en kartläggning av länets hemsjukvårdspatienter i form av dels en registerstudie och dels en enkätstudie. Syftet var att svara på varför produktionen varierar mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök samt att försöka fånga innehåll och tidsåtgång i hemsjukvården. Resultaten visade att om det tidigare funnits ersättningstak eller inte, hade ett samband med produktionen. Ganska naturligt visade registerstudiens resultat också på att det fanns ett samband mellan många patienter i hemsjukvård och hög produktion. Något enkelt svar varför produktionen mellan vårdgivare varierade kunde inte påvisas. Enkätundersökningen som genomfördes 2008 omfattade cirka 78 procent av länets hemsjukvårdspatienter. Den typiske hemsjukvårdspatienten kunde inte specificeras på grund av komplexiteten i den basala hemsjukvården. Däremot ledde studien till en god grund avseende innehållet i den basala hemsjukvården och en bra bas för kommande uppföljningar samt jämförelser. Resultaten presenterades i en rapport som även visade på möjliga orsaker utifrån enkätresultaten som kunde påverka produktionen och föreslog ett antal områden för fortsatt arbete. Det föreslogs även en upprepning av enkätstudien hösten HSN-förvaltningen har sedan dess följt utvecklingen bland annat när det gäller omfattningen av besök och antal hemsjukvårdspatienter. Kontinuerliga sammanställningar genomförs utifrån den sedvanliga uppföljningen men också i form av särskilda analyser från befintliga data ur registreringssystem. Det pågår även arbete tillsammans med KSL (Kommunförbundet Stockholms län) gällande egenvård och hälso- och sjukvårdsinsatser samt kartläggning av insatser i LSS boenden och daglig verksamhet, vilket påverkar den basala hemsjukvården. Fortfarande så finns det stora variationer i länet när det gäller husläkarverksamheternas hemsjukvårdsproduktion. För att ytterligare fördjupa kunskapen och fullfölja uppdraget med att upprepa studien från 2008 fick enheten för allmänmedicin på Närsjukvårdsavdelningen och analysenheten på Utvecklingsavdelningen i uppdrag att arbeta med en förnyad studie. Syftet med arbetet är undersöka och söka förklaringar till variation i produktion mellan olika vårdgivare samt att se om det finns några skillnader i innehåll och omfattning sedan

10 Resultaten förväntas användas för att belysa om den bild som framkom 2008 verkar rättvisande och/eller om det har inträffat några stora förändringar. Resultaten förväntas även ge en god grund för framtida definition om hemsjukvårdsuppdraget samt i kommande diskussioner om en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Studien har inte haft som syfte att undersöka om de patienter som är i behov av hemsjukvård får de insatser de behöver och i rätt omfattning. 8

11 Genomförande Data från registreringssystem För att undersöka produktionsskillnader inom den basala hemsjukvården har uppgifter från befintliga registreringssystem inhämtats gällande besök, listade patienter och registrerade hemsjukvårdspatienter. Sambandsanalys Uppgifter från befintliga registreringssystem och data gällande patienter (enkätstudien) har använts för en fördjupas analys, en så kallad regressionsanalys. Analysen har genomförts för att försöka hitta vilken/vilka variabler som påverkar hög produktion och därmed förklara variationen i produktionen. Som bas har data gällande besök från september månad använts samt ett årsresultat prognostiserats från årets första nio månader. Enkätstudie avseende patienter Studien genomfördes under hösten Frågeformuläret (se bilaga 1) skickades ut via post och e-post till samtliga vårdgivare som bedriver basal hemsjukvård dagtid. Vårdgivare som inte hade några hemsjukvårdspatienter registrerade i ListOn-systemet och som var relativt nystartade uteslöts ur urvalet. Totalt blev det 187 av 198 vårdgivare som ingick i undersökningen. Respektive vårdgivare ombads att fylla i ett frågeformulär per patient som fått ett hemsjukvårdsbesök under tiden 6-17 september. Enkät - verksamhetschefer De frågor som ställdes i enkäten avseende varje enskild patient ger inte hela bilden om den basala hemsjukvården och beskriver inte alla förutsättningar som kan finnas för att en individ ska definieras som en hemsjukvårdspatient. Utifrån bland annat synpunkter från vårdgivare ställdes därför ett antal kompletterade frågor till verksamhetscheferna (benämns framöver som vårdgivare). Frågorna skickades ut via en Webbaserad Inrapporterings Mall (WIM). Frågorna handlade om: Antal hemsjukvårdspatienter Hemsjukvårdspatienter med språksvårigheter Antal patienter som får delegerade insatser, men som inte är registrerade som hemsjukvårdspatienter Delegeringar Samverkan 9

12 10

13 Resultatredovisning I kommande avsnitt redovisas samtliga resultat från de olika delarna i studien. Data från registreringssystem Hur många hemsjukvårdspatienter som finns i länet och hur många besök som är registrerade bygger på prognoser till och med september. Där det finns helårsresultat har dessa använts istället. Hemsjukvårdspatienter länet För att definieras som hemsjukvårdspatient ska individen ha behov av och få minst två besök per kalendermånad. Alla patienter ska registreras som sådana i ListOn. Hur många finns registrerade? I september 2008 uppskattades antalet hemsjukvårdspatienter i länet uppgå till (inklusive Sigtuna). Under motsvarande period 2010 fanns det patienter registrerade som hemsjukvårdspatienter i ListOn-systemet. På två år har en ökning med drygt sju procent av antalet registrerade patienter skett. Till viss del antas ökningen bero på bättre registrering i ListOn. Andra troliga förklaringar är att behovet av hemsjukvård har ökat samt att det skett en del så kallade omvandlingar av särskilda boenden för äldre till ordinarie boende, vilket påverkar om det är landstinget eller kommunen som är ansvarig huvudman för hemsjukvården. En analys av antalet inkomna svar har genomförts mot antalet registrerade i ListOn i september. Av de 174 vårdgivare (egentligen 176 men två har inte angivit enhet) som svarat på enkäten gällande hemsjukvårdspatienter finns svar. Enligt ListOn hade dessa vårdgivare patienter registrerade som hemsjukvårdspatienter. En trolig förklaring till diskrepansen är att vårdgivarna missar att skriva ut patienter från systemet exempelvis när de vårdas på sjukhus en längre tid eller när de inte längre är i behov av kontinuerliga insatser. Efter enkätstudiens genomförande har förvaltningen uppmanat samtliga vårdgivare att se över sina rutiner för registrering av patienter som hemsjukvårdspatienter. Hur många har fått besök? Antalet individer som fått minst två besök varierar mellan vårdgivarna från 25 till 100 procent i november Ett rimligt antagande är att det borde vara omkring procent. Detta resultat kan tyda på att antalet registrerade patienter i den basala hemsjukvården är för högt i förhållande till den rådande definitionen. Var finns hemsjukvårdspatienterna geografiskt? I område City 1 finns majoriteten av hemsjukvårdspatienterna, 53 procent. I Norr 2 finns 22 procent och i Söder 3 25 procent. År 2008 var fördelningen 55 procent i City, 22 procent i Norr och 23 procent i Södra länet. Störst ökning av hemsjukvårdspatienter finns i Söder, 1 Stockholms Stad och Ekerö kommun 2 Danderyd, Lidingö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker 3 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö 11

14 som ökat med 19 procent. Underlaget 2008 hade dock vissa brister i och med att samtliga vårdgivare inte registrerade sina hemsjukvårdspatienter bland annat på grund av gamla avtal. Antalet registrerade hemsjukvårdspatienter i förhållande till antalet listade patienter på husläkarverksamheten som är 65 år eller äldre är i genomsnitt sex procent i länet. Område City har åtta procent, Söder sex procent och Norr fyra procent registrerade som hemsjukvårdspatienter. Antalet listade patienter som är 65 år eller äldre har på två år ökat med fyra procent till drygt personer. Antalet listade 65 år och äldre motsvarar 15 procent av totala antalet listade, störst andel finns i Norr med 17 procent. Av länets listade 65 år och äldre finns 41 procent i City, i Norr procent och i Söder 28 procent. Av samtliga listade, oavsett ålder, så finns 43 procent i City, 28 procent i Norr och 29 procent i Söder. Hemsjukvårdsbesök i länet År 2008 genomfördes det cirka hemsjukvårdsbesök av distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor (exklusive Sigtuna). Prognos i september 2010 är besök (inklusive Sigtuna). Antalet besök har minskat med cirka besök eller fem procent sedan 2008 (Sigtuna inkluderat med 2009 års besöksiffror). Det är framförallt antalet undersköterskebesök som har minskat och det har skett en stark förskjutning till sjuksköterskebesök. Kostnaden har ökat eftersom besöksersättningen är högre för sjuksköterskebesök. Utifrån länsdelsperspektiv så är det i City som minskningen av besök har skett. I Norr är det i stort sett oförändrat och i Söder ses istället en ökning av besöken. Det finns variationer mellan vårdgivarna och mellan kommunerna över åren. När det gäller läkarbesök i hemsjukvård så har de ökat kraftigt sedan 2008, då de uppgick till drygt Också här bör det påpekas att vårdgivarnas registrering av besök inte är helt tillförlitligt för 2008 och att det även i dagsläget finns vissa brister. Tabell 1 Antal registrerade hemsjukvårdsbesök 2010 per länsdel och totalt. Prognos utifrån september Helår 2010 Länsdel Läkare DskSskUsk Totalt Norr City Söder Länet År 2008 konstaterades att skillnaderna i vårdgivarnas produktion var stora och att ingen entydig förklaring till variationen hittades. Variationerna i antal hemsjukvårdsbesök är fortfarande stora I HSN-förvaltningens redovisning och uppföljning används olika beräkningsgrunder för att redovisa produktionen. Dels i form av så kallad takavstämning då besöken divideras med antalet listade över 65 år och dels som i denna studie där antal besök per registrerad hemsjukvårdspatient använts för att beskriva produktionen. 12

15 2008 varierade besöken (sjuksköterske- och undersköterskebesök) för takavstämning från 0 till 14 besök per listad 65 år och äldre, snittet var 4,8 och medianen 3, var variationen från 0 till 16, snitt 4,4 och medianen 4,0. Totalt sett har det skett en minskning av besök per 65 år och äldre, men medianvärdet har blivit högre vilket visar på att variationen har minskat. Fler drar sig så att säga mot mitten från båda håll. I genomsnitt fick en hemsjukvårdspatient som någon gång under året varit registrerad 52 besök per år. Patienterna i Söder fick flest besök i genomsnitt. De manliga patienterna i Söder fick flest besök i genomsnitt av alla. Figur 1 Antal besök per registrerad patient i hemsjukvården fördelat på män och kvinnor i länsdelarna och totalt 2010 (prognos utifrån september). Länet Totalt Män Kvinnor Söder City Norr Beräkningen ovan har använts i studien specifikt för att undersöka om det finns variationer som kan härledas till länsdel. Det kan dock feltolkas eftersom det kan finnas stora variationer i in- och utskrivning av patienterna i hemsjukvård. Ett annat sätt kan vara att använda besök per månad och dividera det med aktuellt antal inskrivna hemsjukvårdspatienter. Då blir det i genomsnitt 5,8 besök per månad (median 5,5), vilket på helår uppskattas till 70 besök. Samma variationer mellan länsdelarna kvarstår. Mellan vårdgivarna varierar denna siffra från dem som inte har några besök alls till 26 besök i snitt per hemsjukvårdspatient och månad. Det bör påpekas att det finns stora individuella skillnader mellan patienterna, allt från två besök till månad till flera per dag. Ytterligare ett annat sätt att beskriva hemsjukvårdsproduktionen är att undersöka hur stor del den är av vårdgivarnas totala antal besök, dvs. andelen besök i förhållande till hela uppdraget. Andelen hemsjukvårdsbesök av vårdgivarnas alla besök var betydligt högre i City än i de två andra länsdelarna Kvinnorna har en större andel i alla tre länsdelar. En förklaring till det är att majoriteten av patienterna är kvinnor och att de bor ensamma i eget boende. Det konstateras, oavsett hur det belyses, att det förekommer stora variationer mellan och inom länsdelarna när det gäller antalet besök per registrerad hemsjukvårdspatient samt andelen hemsjukvårdsbesök i relation till hela uppdragets besök. 13

16 Sambandsanalys 2008 gjordes en regressionsanalys 1 av den basala hemsjukvården för att granska vilken/- vilka variabler som kunde ha signifikant samband med hög produktion. Resultatet visade att det mest signifikanta sambandet till hög produktion var om vårdgivaren tidigare haft ersättningstak för sin hemsjukvårdsproduktion. Av övriga testade antaganden var många äldre patienter (75 år eller äldre) som har fått mer än ett besök i veckan (uppdelat i två grupper, de med fem respektive 25 besök/månad) den faktor som hade mest betydelse för hög produktion. En motsvarande analys för att söka samband till varför produktionen varierar mellan vårdgivarna har genomförts De variabler som ingick i analysen denna gång hämtades främst från den enkätundersökning som presenteras i denna rapport och som gjordes i september Dessutom ingick några variabler uthämtade från register avseende besöksdata i analysen. Totalt ingick ett fyrtiotal variabler i analysen. Variablerna analyserades mot en beroende variabel Antal besök per registrerad i hemsjukvård (summa antal besök gjorda under september 2010 dividerat med samtliga registrerade hemsjukvårdspatienter under september 2010). Av regressionsanalysen framgår att majoriteten av variablerna är signifikanta på fem procents nivå. Det betyder att variablerna har en påverkan på den ovan beskrivna beroendevariabeln med en säkerhet på 95 procent. Hos de flesta av de ingående variablerna är förklaringsgraden mycket låg. Detta betyder att det finns signifikanta skillnader i utfallet, men att dessa inte förklarar variationen. Två variabler framträdde i analysen, kommunen vårdgivaren är belägen i samt antalet besök per listad patient 65 år och äldre (används för takavstämning). Av dessa två är det kommunen som bäst förklarar variationen av Antal besök per registrerad i hemsjukvård. Sigtuna och Upplands Bro är de två kommuner som hade de högsta koefficienterna, 7,9 respektive 5,7. Det betyder att dessa två kommuner producerar 7,9 respektive 5,7 fler besök än genomsnittet. I dessa bägge kommuner är det delegeringsstopp, det vill säga hemtjänstpersonal tar inte emot delegeringar av hälso- och sjukvårdsinsatser från de vårdgivare som har avtal med landstinget, vilket bedöms vara förklaringen till sambandet. Hos ytterligare tre kommuner/stadsdelar, Hässelby-Vällingby, Sollentuna och Solna var koefficienten också hög, dock inte i samma nivå som de två högsta. Hos tio kommuner framträdde sambandet negativt, alltså tvärtom mot ovannämnda kommuner/stadsdelar. Danderyd, Ekerö, Hägersten-Liljeholmen, Lidingö, Nacka, Södertälje, Tyresö, Älvsjö, Östermalm samt Österåker hade en negativ effekt, det vill säga vårdgivare i dessa kommuner har en lägre produktion av hemsjukvårdsbesök än i genomsnittet. 1 Regressionsanalys är en metod för att skapa en ekvation som beskriver sambandet mellan två variabler, den oberoende och den beroende variabeln. 14

17 Enkätstudierna För att ge en bättre helhetsbild presenteras resultaten från de båda enkätstudierna tillsammans. Det var 176 av 187 vårdgivare som inkom med enkäter för sina hemsjukvårdspatienter. Kartläggningens svarsfrekvens utifrån antal vårdgivare är således 94 procent. De 176 vårdgivarna har totalt inkommit med svar gällande hemsjukvårdspatienter. I ListOn-systemet fanns det i slutet på september patienter registrerade. Resultatredovisningen baseras således på 79 procent av länets hemsjukvårdspatienter 148 av 198 vårdgivare svarade på enkäten till vårdgivarna (framöver benämnd WIM), vilket ger en svarsfrekvens på 75 procent. Även här har en analys genomförts av antalet angivna hemsjukvårdspatienter och en jämförelse med ListOn. Resultaten visade ett högre antal i ListOn. Detta stödjer också det tidigare antagandet om att det är för många individer registrerade som hemsjukvårdspatienter i förhållande till definitionen. Hälften av svaren som kommit in avser patienter som finns i City, Norr respektive Söder har varsin fjärdedel. Denna fördelning stämmer relativt väl överens med antalet patienter registrerade i ListOn. Enkätstudiernas höga svarsfrekvenser ger resultaten en mycket hög tillförlitlighet. Resultaten från enkätstudierna redovisas under sju huvudrubriker: Hemsjukvårdspatienten Hälso- och sjukvårdsinsatser Hemsjukvårdsbesök Insatser av andra Samverkan Delegering Resultatet redovisas först totalt för år 2010 och där jämförelse kan göras redovisas resultatet från år Därefter redovisas resultatet för år 2010 utifrån följande bakgrundsvariabler: Kön Ålder (0-64 år, år, år, 85 år-w) Länsdel (Norr, City, Söder) Boende (Ensam i eget boende/med anhörig i eget boende/i LSS-/annat gruppboende) Har/Har inte demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd (i diagram benämns som demens/ej demens) Typ av insatser (Grupp 1-4, se definition s 23) 15

18 Hemsjukvårdspatienten Kön Nästan två tredjedelar av hemsjukvårdspatienterna är kvinnor och drygt en tredjedel är män. Andelen kvinnor i respektive åldersgrupp ökar ju äldre patienterna är och motsatt förhållande gäller för männen. I åldersgruppen 0-64 år är andelen män högre än andelen kvinnor, men i övriga ålderskategorier är andelen kvinnor högre. I åldersgruppen 85 år och äldre är tre fjärdedelar kvinnor. En jämförelse mellan de tre länsdelarna visar att City har en något högre andel hemsjukvårdspatienter som är kvinnor, jämfört med länets norra och södra del. Jämfört med övriga länet har den södra länsdelen högst andel män bland sina patienter. Kvinnor bor i högre utsträckning ensamma i eget boende och i mycket lägre grad med anhörig och i LSS-/annat gruppboende, jämfört med män. Inga större skillnader finns i jämförelse med Figur 2 Andel hemsjukvårdspatienter per kön. Totalt och per bakgrundsvariabel (%) Totalt år år år år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens % 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor Män 16

19 Ålder En fjärdedel av hemsjukvårdspatienterna är inte fyllda 75 år. Tre av tio är mellan år och nära hälften är 85 år eller äldre. Jämfört med kvinnor är en dubbelt så stor andel av männen mellan 0-74 år. Drygt hälften av kvinnorna är 85 år eller äldre, jämfört med drygt en tredjedel av männen. Sedan 2008 har andelen kvinnor 85 år och äldre ökat med tre procentenheter medan kvinnor år minskat med motsvarande andel. I City är två av tio hemsjukvårdspatienter mellan 0-74 år och över hälften är 85 år och äldre, jämfört med länets södra del där tre av tio är mellan 0-74 år och knappt fyra av tio är 85 år eller äldre. Sedan 2008 har andelen 85 år och äldre ökat i Norr och i City. Av patienter som bor ensamma i eget boende är över hälften 85 år eller äldre. Det är åtta av tio hemsjukvårdspatienter som bor i LSS-/annat gruppboende som är i åldern 0-64 år. Sedan 2008 har andelen boende ensam i eget boende minskat med tre procentenheter i ålderskategorin år och ökat med motsvarande andel i åldersgruppen 85 år och äldre. Av patienterna med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns en något högre andel i åldersgruppen år och en något lägre bland 85 år och äldre, jämfört med dem utan sådan diagnos. Figur 3 Andel hemsjukvårdspatienter per ålderskategori. Totalt och per bakgrundsvariabel (%) Totalt Kvinnor Män Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens % 20% 40% 60% 80% 100% 0-64 år år år 85-w 17

20 Den yngsta hemsjukvårdspatienten är fyra år och den äldsta är 110 år. Medelåldern hos patienten är 80 år, för kvinnor 82 år och för män 76 år. Länets södra delar har den yngsta populationen hemsjukvårdspatienter och City den äldsta. Medelåldern bland södra länets patienter är 77 år, jämfört med 80 år i Norr och 81 år i City. Medelåldern är densamma som

21 Boende Totalt är det 94 procent av hemsjukvårdpatienterna som bor i eget boende och övriga sex procent bor i LSS-boende eller i annat gruppboende. Utav samtliga bor sju av tio ensamma i eget boende. Inga skillnader i resultaten jämfört med Åtta av tio kvinnor är ensamboende, jämfört med knappt sex av tio män. Det är 17 procent av kvinnorna som bor med en anhörig, jämfört med 33 procent bland männen. Ju äldre hemsjukvårdspatienterna är, desto större andel bor ensam i eget boende. Endast fyra av tio mellan 0-64 år bor ensamma i eget boende, jämfört med åtta av tio som är 85 år och äldre. En tredjedel av 0-64-åringarna bor i ett LSS-boende och ytterligare en av tio i annat gruppboende. Sedan 2008 har andelen 0-64-åringar som bor i LSS-boende ökat något medan de som bor i eget boende minskat något. Tre fjärdedelar av patienterna i City bor ensamma i eget boende, jämfört med 65 procent i länets södra del. Där bor i något högre grad än i övriga länet hemsjukvårdspatienterna i eget boende tillsammans med anhörig. Bland patienterna med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd återfinns en högre andel i LSS-boende, jämfört med dem utan sådan diagnos. Figur 4 Andel hemsjukvårdspatienter per boende. Totalt och per bakgrundsvariabel (%) Totalt Kvinnor Män år år år år-w Norr City Söder Demens Ej demens % 20% 40% 60% 80% 100% Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-boende I annat gruppboende 19

22 Demens eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna har en demensdiagnos eller lider av kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Ingen skillnad i jämförelse med Patienter med en demensdiagnos är något vanligare i åldersgrupperna 0-64 år och år, jämfört med övriga åldersgrupper. Andelen är något lägre i länets södra del, jämfört med övriga länet. Det är en något högre andel hemsjukvårdspatienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd som bor ensamma i eget boende, jämfört med dem som bor med anhörig. I LSS-/annat gruppboende uppges hälften av patienterna ha en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Figur 5 Har patienten demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd? Totalt och per bakgrundsvariabel Andel (%). Totalt Kvinnor Män år år år 85 år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende % 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej 20

23 Personlig assistent En mindre andel av hemsjukvårdspatienterna, sju procent, har en personlig assistent. Fyra procent har assistans dygnet runt och tre procent vissa tider på dygnet. Männen har i högre utsträckning personlig assistent, jämfört med kvinnorna. Det är framförallt hemsjukvårdspatienter 0-74 år som har personlig assistent. En fjärdedel av 0-64-åringarna har personlig assistent dygnet runt och ytterligare en av tio vissa tider på dygnet. En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna i LSS-/annat gruppboende har personlig assistent. Språksvårigheter I WIM uppges att antalet hemsjukvårdspatienter som inte förstår det svenska språket till 478, det vill säga tre procent av populationen. Här avses patienter med annat språk än svenska som modersmål och som skulle behöva hälso- och sjukvårdspersonal, tolk eller närstående som behärskar patientens modersmål vid samtliga eller några besök. Det är fyra av tio vårdgivare som inte har någon patient med språksvårigheter enligt definitionen ovan. För ytterligare fyra av tio vårdgivare ligger andelen patienter med språksvårigheter mellan 1-5 procent. Tio av vårdgivarna har höga andelar patienter med språksvårigheter. Den vårdgivare som noterar 100 procent har dock bara två patienter registrerade i den basala hemsjukvården. Tabell 2 Fördelning av andelen hemsjukvårdspatienter med språksvårigheter per antal/andel vårdgivare. Andel patienter med språksvårigheter Antal vårdgivare Andel vårdgivare 0 % % 1-5 % % 6-10 % 11 8 % % 8 5 % % 10 7 % % 21

24 Hälso- och sjukvårdsinsatser Vilken typ av insatser får hemsjukvårdspatienten? Det är drygt tre fjärdedelar av hemsjukvårdspatienterna som har insatsen medicin- /dosettdelning. Hälften har blodtryckskontroll, provtagning och en tredjedel medicingivning. Jämförelse med år 2008 visar att insatserna blodtryckskontroll/provtagning och medicingivning ökat något. Figur 6 Vilken/vilka av följande insatser har patienten? Totalt över tid. Flera svarsalternativ möjliga varför andelarna inte summerar till 100. Medicin-/dosettdelning Blodtryckskontroll, provtagning Medicingivning (inkl. ögondroppar) Omläggning Stomiskötsel (inkl. KAD) Insulininjektioner 5% 7% 8% 7% 35% % 22% 20% 50% 44% 75% 77% Övriga injektioner Kompressionsbehandling Sondmatning Enbart samtal, tillsyn 6% 6% 7% 6% 1% 1% 1% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vårdgivarna gavs tillfälle att fritt fylla i andra insatser som ges till respektive patient i kombination med ovanstående insatser. Efter det att öppna svar som kunde insorteras i de fasta svarsalternativen tagits bort var det sex procent som angav andra insatser som hemsjukvårdspatienten får. Svaren visar att vanligt förekommande insatser är; tillsyn/stöd/samtal, beställning av hjälpmedel (främst inkontinenshjälpmedel) och uppföljningar/medicinska bedömningar av olika slag. Många uppger att patienten får hjälp med hudvård, smörjning och det är relativt vanligt med insatser kopplade till nutrition. 22

25 Hur många insatser har hemsjukvårdspatienten? För att få en uppfattning om i vilken omfattning insatserna ges grupperades patienterna in i nedan beskrivna grupper: Grupp 1: Medicinhantering (medicin-/dosettdelning och/eller medicingivning inklusive. ögondroppar). Grupp 2: Medicinhantering plus en insats Grupp 3: Medicinhantering plus två insatser eller fler Grupp 4: Ingen medicinhantering utan en eller flera av övriga insatser Utifrån ovan beskrivna indelning fördelar sig hemsjukvårdspatienterna i länet enligt nedan. Tre av tio har endast medicinhantering och ytterligare en tredjedel har medicinhantering plus en insats. Knappt två av tio har medicinhantering plus två insatser eller fler. En femtedel av patienterna har ingen medicinhantering. Andelen med enbart medicinhantering har minskat något sedan år Figur 7 Andel hemsjukvårdspatienter per grupp. Totalt över tid. (%) Grupp Grupp 2 Grupp 3 Grupp % 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor finns i något högre grad i grupp 1 och 2, jämfört med männen som i högre grad finns i grupp 3 och 4. Jämfört med övriga ålderskategorier tillhör hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år i högre grad grupp 1. Per ålderskategori från 65 år och uppåt ökar andelen hemsjukvårdspatienter i grupp 2, liksom andelen i grupp 4 minskar. Jämfört med övriga länet finns i Norr en något högre andel hemsjukvårdspatienter i grupp 4 och i Söder en något lägre andel i grupp 1. Bland patienterna i Söder har andelen i grupp 1 minskat med fem procentenheter sedan år Nära sex av tio hemsjukvårdspatienter i LSS-/annat gruppboende tillhör grupp 1, jämfört med tre av tio bland dem som bor ensamma i eget boende och två av tio bland dem som bor med anhörig. Det är fyra av tio bland dem som bor med anhörig som tillhör grupp 4. En dubbelt så hög andel, jämfört med dem som bor ensamma i eget boende. Bland dem som bor ensam i eget boende har andelen i grupp 1 minskat med fem procentenheter sedan år Hemsjukvårdspatienter med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns i högre grad, än dem utan sådan diagnos, i grupp 1 och grupp 2. Nära tre av tio utan demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns i grupp 4, jämfört med en av tio bland dem med sådan diagnos. Bland patienterna med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd har andelen i grupp 1 minskat med sju procentenheter sedan 2008 och förflyttats till grupp 2. 23

26 Figur 8 Andel hemsjukvårdspatienter per grupp. Totalt och per bakgrundsvariabel (%) Totalt Kvinnor Män år år år år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens % 20% 40% 60% 80% 100% Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 1: Medicinhantering (medicin-/dosettdelning och/eller medicingivning inklusive. ögondroppar). Grupp 2: Medicinhantering plus en insats Grupp 3: Medicinhantering plus två insatser eller fler Grupp 4: Ingen medicinhantering utan en eller flera av övriga insatser 24

27 Hemsjukvårdsbesök Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerat besök? Två av tio hemsjukvårdspatienter får på vardagar dagligen besök flera gånger mellan och nästan en lika stor andel får besök en gång mellan En tredjedel får besök minst en gång i veckan under dagtid och ungefär en lika stor andel får besök mer sällan. Det är två av tio som får besök minst en gång per dygn mellan Åtta av tio har inga insatser under denna tid. Jämförelsen med 2008 visar små skillnader. Figur 9 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök vardagar mellan och Totalt över tid. Andel (%) Flera gånger En gång Några gånger i veckan En gång i veckan Färre än en gång i veckan Har inga insatser under denna tid % 20% 40% 60% 80% 100% Vardagar Hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år får i mycket högre grad besök flera gånger mellan 08-17, jämfört med övriga åldersgrupper. De patienter som finns i länets södra del får i något lägre utsträckning dagliga besök mellan 08-17, jämfört med övriga länet. Andelen som får detta har minskat med sex procentenheter sedan år De som bor i eget boende med anhörig får i lägre grad dagliga besök mellan 08-17, jämfört med dem som bor ensamma i eget boende. De som är boende i LSS-/annat gruppboende får i mycket högre grad dagliga besök mellan 08-17, jämfört med boende i egen bostad. Drygt fyra av tio boende i LSS-/annat boende får besök flera gånger dagligen mellan Andelen som får detta har minskat med sex procentenheter sedan år De med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i mycket högre grad dagliga besök mellan 8-17, jämfört med dem utan sådan diagnos. Andelen med diagnos som får besök flera gånger dagligen har minskat med fyra procentenheter sedan år Analys utifrån vilken typ av insatser patienten har (grupp 1-4, se sidan 23) visar att ju högre grad av insatser, desto högre andel som har dagliga besök mellan Sex av tio som har medicinhantering plus två eller fler insatser (grupp 3) får besök dagligen mellan 08-17, jämfört med en tredjedel bland dem som enbart har medicinhantering (grupp 1). Drygt fyra av tio patienter med endast medicinhantering får i högre grad än övriga grupper besök mer sällan än en gång per vecka. De som inte har någon medicinhantering (grupp 4) får i mycket lägre grad än övriga besök dagligen. Nära hälften av dessa patienter får dock besök minst en gång per vecka. 25

28 Figur 10 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök vardagar mellan 08-17? Totalt och per bakgrundsvariabel Andel (%). Totalt Kvinnor Män år år år år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens Grupp Grupp Grupp Grupp % 20% 40% 60% 80% 100% Flera gånger dagligen En gång dagligen Minst en gång i veckan Mer sällan Har inte insats 26

29 Vardagar Liksom under vardagar är det, jämfört med övriga åldersgrupper, hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år som i mycket högre grad får besök flera gånger dagligen mellan De som bor i eget boende med anhörig får i lägst grad dagliga besök mellan De som är boende i LSS-/annat gruppboende får i mycket högre grad dagliga besök mellan 17-08, jämfört med boende i egen bostad. Ungefär hälften av boende i LSS-/annat boende får besök dagligen mellan För boende i LSS-/annat boende har andelen som inte har någon insats mellan ökat med fyra procentenheter sedan De med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i mycket högre grad dagliga besök mellan 17-08, jämfört med dem utan sådan diagnos. Analysen visar att patienter i grupp 3 i dubbelt så hög utsträckning som de i grupp 1 får dagliga besök mellan Det är mycket ovanligt att patienter i grupp fyra får planerade besök mellan Figur 11 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök vardagar mellan 17-08? Totalt och per bakgrundsvariabel Andel (%). Totalt Kvinnor Män år år år år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens Grupp Grupp Grupp Grupp % 20% 40% 60% 80% 100% Flera gånger dagligen En gång dagligen Minst en gång i veckan Mer sällan Har inte insats 27

30 Är det vanligt med insatser på helgerna? En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna får insatser även på helgerna. Andelen har minskat något sedan år Figur 12 Får hemsjukvårdspatienter planerade besök även på helger? Totalt över tid. Andel (%) Ja Nej % 20% 40% 60% 80% 100% Hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år får i högre grad insatser på helgerna, jämfört med övriga åldersgrupper. Sedan 2008 har andelen som får insatser på helgerna minskat något i alla åldergrupper, utom för 0-64-åringarna. Patienter i Norr och i City får i något högre grad insatser på helgerna, jämfört med de i Söder. Andelen som får insatser på helgerna i södra länet har minskat med åtta procentenheter sedan år Det är sex av tio boende i LSS-/annat gruppboende som får insatser på helgerna, jämfört med tre av tio bland boende ensamma i eget boende och två av tio bland dem som bor med anhörig. Sedan 2008 har andelen som får helginsatser minskat för dem som bor i eget boende, men kvarstår på samma nivå för boende i LSS-/annat gruppboende. Bland patienterna med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får drygt fyra av tio även insatser från den basala hemsjukvården på helgerna, jämfört med en fjärdedel bland dem som inte har en sådan diagnos. För patienterna i grupp 3 är det mycket vanligare att få planerade besök även på helger. Motsatt förhållande gäller för grupp 4 där helgbesök sker i mycket mindre utsträckning än i övriga grupper. Andelen som får insatser på helgerna har minskat något i alla grupper utom för dem i grupp 3 där andelen ökat med fyra procentenheter sedan år

31 Figur 13 Får hemsjukvårdspatienter planerade besök även på helger? Totalt och per bakgrundsvariabel Andel (%). Totalt Kvinnor Män år år år 85 år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens Grupp 1 Grupp Grupp Grupp % 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej 29

32 Är det vanligt med oplanerade besök? Det är ungefär två av tio hemsjukvårdspatienter som hade fått två eller flera oplanerade hemsjukvårdsbesök (oavsett personalkategori) under den senaste månaden. Andelen har ökat något sedan år Figur 14 Har patienten fått två eller fler oplanerade hemsjukvårdsbesök av er under den senaste månaden (oavsett personalkategori)? Totalt över tid. Andel (%) Ja Nej % 20% 40% 60% 80% 100% Hemsjukvårdspatienter 0-64 år har i något lägre grad fått oplanerade besök, jämfört med övriga åldersgrupper. Det har också de boende i norra och södra delen av länet, jämfört med dem i City. Sedan år 2008 har andelen som fått oplanerade besök ökat med fyra procentenheter i City. De boende i LSS-/annat gruppboende har i lägre grad fått oplanerade besök, jämfört med eget boende. Sedan 2008 har andelen som fått oplanerade besök ökat med tre procentenheter bland dem som bor ensamma i eget boende. Patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd har i något högre grad fått oplanerade besök, jämfört med dem utan sådan diagnos. Patienterna i grupp 3 har i mycket högre utsträckning än övriga fått två eller fler oplanerade besök under den senaste månaden. Patienter i grupp 1 och 4 får i lägre grad oplanerade besök. Sedan år 2008 har andelen som fått oplanerade besök ökat med sex procentenheter i grupp 3.

33 Figur 15 Har patienten fått två eller fler oplanerade hemsjukvårdsbesök av er under den senaste månaden (oavsett personalkategori)? Totalt och per bakgrundsvariabel Andel (%). Totalt Kvinnor Män år år år 85 år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens Grupp 1 Grupp Grupp Grupp % 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej

34 Hur lång tid tar i genomsnitt hemsjukvårdsbesöken? Tre av tio besök tar i genomsnitt mindre än 15 minuter och ytterligare sex av tio 15- minuter. Ett av tio besök tar mer än minuter. Inga stora skillnader finns i jämförelse med år Figur 16 Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök som ni utför hos patienten (exklusive restid)? Totalt över tid. Andel (%) Mindre än 15 minuter 15- minuter -45 minuter Mer än 45 minuter % 20% 40% 60% 80% 100% Patienter mellan 0-64 år har i högre grad än övriga åldersgrupper en kort genomsnittstid per besök. Fyra av tio patienter under 65 år har en genomsnittstid per besök som är kortare än 15 minuter. Sedan år 2008 har den andelen ökat med tre procentenheter. Boende i egen bostad med anhörig har, i lägre grad än övriga, besökstider under 15 minuter och i något högre grad en genomsnittstid mellan -45 minuter. Över hälften av boende i LSS-/annat gruppboende har en besökstid under 15 minuter. Sedan år 2008 har den andelen ökat med fyra procentenheter. Besök under 15 minuter är vanligare bland patienter med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, jämfört med dem utan sådan diagnos. För patienterna i grupp 1 är det mycket vanligare att besöken i snitt tar mindre än 15 minuter. Hemsjukvårdsbesök med en genomsnittstid över minuter förekommer i högre utsträckning i grupp 3 och 4. I grupp 4 har andelen besök med en genomsnittstid under 15 minuter minskat med fem procentenheter sedan år

35 Figur 17 Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök som ni utför hos patienten (exklusive restid)? Totalt och per bakgrundsvariabel Andel (%). Totalt Kvinnor Män år år år år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Demens Ej demens Grupp Grupp Grupp Grupp % 20% 40% 60% 80% 100% Mindre än 15 minuter 15- minuter -45 minuter Mer än 45 minuter 33

36 Är det vanligt med planerade besök av husläkaren i hemmet? Över hälften av hemsjukvårdspatienternas läkarbesök sker på mottagning. Det är endast sju procent som får besök av husläkaren i hemmet minst en gång per kvartal. En tredjedel får planerade besök av husläkaren 1-2 gånger per år och en av tio mer sällan än så. Sedan år 2008 har andelen patienter vars besök sker på mottagningen ökat något och de med mest sällsynta besöken minskat. Figur 18 Får patienten planerade besök av husläkare i hemmet? Totalt över tid. Andel (%) Nej, läkarbesöken sker på mottagningen Ja, minst en gång per månad Ja, minst en gång per kvartal Ja, en till två gånger per år Ja, men mer sällan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mäns läkarbesök sker i något högre utsträckning på mottagningen, jämfört med kvinnors. Läkarbesöken sker i lägre grad på mottagningen ju äldre hemsjukvårdspatienten är. Hälften av hemsjukvårdspatienterna som är 85 år och äldre besöker mottagningen för sina läkarbesök, jämfört med sju av tio i åldersgruppen 0-64 år. Sedan år 2008 har andelen som besöker mottagningen bland 0-64-åringar ökat med sex procentenheter. Jämförelsen visar att läkarbesöken för hemsjukvårdspatienter i länets norra del sker i mycket högre grad på mottagningen, jämfört med i övriga länet. Trots att andelen har minskat från 80 till 74 procent sedan år 2008 och andelen i City ökat med 15 procentenheter kvarstår en stor skillnad mellan länsdelarna. Ensamboende besöker i lägre utsträckning mottagningen för läkarbesök, jämfört med ej ensamboende. Nära två tredjedelar av dem som bor i LSS-/annat gruppboende genomför läkarbesöken på mottagningen. En andel som ökat med fyra procentenheter sedan år Patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i något högre grad planerade besök av husläkaren i hemmet, jämfört med dem utan sådan diagnos. Tillhör patienterna grupp 1 eller 4, desto vanligare är det att deras husläkarbesök sker på mottagningen. Nära två tredjedelar av dessa patienter får sina husläkarbesök på mottagningen, jämfört med hälften i grupp 2 och knappt fyra av tio i grupp 3. Sedan år 2008 har andelen som besöker mottagningen för läkarbesök i grupp 1 och 4 ökat med fem respektive åtta procentenheter. 34

Basal hemsjukvård. Varför varierar produktionen mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök? En registerstudie och en enkätundersökning.

Basal hemsjukvård. Varför varierar produktionen mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök? En registerstudie och en enkätundersökning. Basal hemsjukvård Varför varierar produktionen mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök? En registerstudie och en enkätundersökning. Framställd av: MarjaLiisa Abrahamsson Margareta Arvidsson

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2014 Stockholms län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Inledning Byggplanens påverkan på kommunernas prognosresultat Byggandets

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Teknisk rapport Stockholmsenkäten

Teknisk rapport Stockholmsenkäten SBG1000, v1.3, 2010-04-07 INDIVID- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Karin Hägglund 2012-07-24 1 (5) Teknisk rapport Stockholmsenkäten Bakgrund Sedan 2002 har Sundbybergs stad genomfört Stockholmsenkäten vartannat

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Auktorisation inom vuxenutbildning

Auktorisation inom vuxenutbildning 2014-11-27 Handläggare Annica Lempke Kansli- och utvecklingsavdelningen 14FNU/0143 Finansieringsnämnden för utbildning Auktorisation inom vuxenutbildning Förslag till beslut Förvaltningen ges i uppdrag

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna

Läs mer

2016-04-04 1. Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016

2016-04-04 1. Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016 1 Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016 2 Innehåll Sammanfattning Resultat per fråga Deltagarna i undersökningen Om undersökningen 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Kommuner och landsting utan

Kommuner och landsting utan Kommuner och landsting utan samordningsförbund En kartläggning av kommuner och landsting som inte ingår i samordningsförbund 2013-11-11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) 2015-06-22 Dnr 416/2015 1 (12) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Stockholms läns landsting, Box 22550,

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-03 DNR BUN 2013.086 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att

Läs mer

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Moderaterna bygger för det växande Stockholm Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Vi välkomnar att Stockholmsregionen växer 2010-08-26 Stockholmsregionen

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Svar på remiss angående förslag om Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service m m

Svar på remiss angående förslag om Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service m m Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning 2011-02-24 Dnr 2010-7125 1 Socialnämnden Svar på remiss angående förslag om Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service m m Förslag

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 2011 Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 2011 Regionbibliotek Stockholm STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN Krister Hansson, tel 508

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Utredning av barnomsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning i Upplands Väsby kommun

Utredning av barnomsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning i Upplands Väsby kommun Utbildningsavdelningen 2014-05-21 Haina Berndtsson 08-590 971 47 Dnr UBN/2014:26 Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se Utbildningsnämnden Utredning av omsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA Att ansöka om förtur till bostad Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Ekonomi, administration och handel 33 30 92 99 69 106 429 Kultur, media och design 57 53

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM VÄGEN TILL EN NY BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på

Läs mer

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Nyckeltal beträffande antal besök, insatser och ansvarfördelning, september 214 Bo Davidsson Elisabeth Viman FoU Centrum för Vård, Omsorg och

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex sjönk marginellt till 141,0 fjärde kvartalet 2013 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 141,0 fjärde

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-63-1.2.1. SID 1 (5) 2012-02-01 Handläggare: Hanna Markkula Telefon: 08-508 10 133 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2012-02-09

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

2015-12-29. Medborgarförslag angående tillgänglighet för personer med synoch/eller

2015-12-29. Medborgarförslag angående tillgänglighet för personer med synoch/eller TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-12-29 Socialnämnden Dnr Son 2015/497 Medborgarförslag angående tillgänglighet för personer med synoch/eller hörselnedsättning Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer