Fruktsamhet och mortalitet 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fruktsamhet och mortalitet 2014"

Transkript

1 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos /50

2 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) och SCB, samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Lena Lundkvist, SCB, Ulla Moberg, TRF/Tillväxtavdelningen, Projektledare: Ulla Moberg Stockholms läns landsting/trf Box 22550, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: TRN

3 Sammanfattning Fortsatt ökad andel som bor i Stockholms län Stockholms läns befolkning utgör en betydande del av Sveriges befolkning. År 2014 bodde drygt 23 procent av Sveriges befolkning i länet. Motsvarande andel var 18 procent år 1980 och drygt 20 procent år Att befolkningen i Stockholms län har ökar mer än andra delar av landet beror på att det är en större inflyttning än utflyttning till länet och att det är förhållandevis få som avlider. Liten nedgång av fruktsamheten i Stockholms län På 1980-talet hade Stockholms län lägre fruktsamhetstal än riket. Skillnaderna minskade under 1990-talet och sedan dess har fruktsamheten i riket och länet legat på ungefär samma nivå. År 2014 ökade skillnaderna något och fruktsamhetstalet var 1,84 barn per kvinna i Stockholms län och 1,88 i riket. En av förklaringarna till minskade skillnader i barnafödande mellan länet och riket sedan mitten av 1990-talet beror på Stockholms läns förändrade befolkningssammansättning. Exempelvis har andelen utrikes födda ökat. Utrikes födda har generellt något högre fruktsamhetstal än inrikes födda och i och med att allt fler har en sådan bakgrund så bidrar det till att höja fruktsamhetstalet för länet som helhet. En annan grupp som den senaste tiden har bidragit till att höja fruktsamheten i länet är de kvinnor som bor i länet men som är födda i annat län. Tidigare har utrikes födda haft högst fruktsamhetstal men nu har kvinnor som bor i länet men som är födda i annat län kommit ikapp och år 2014 låg dessa två grupperna på ungefär samma nivå. Skillnaderna minskar mellan inrikes och utrikes födda Av alla barn som föddes av utrikes födda kvinnor i Stockholms län perioden så var Irak, Somalia, Polen och Turkiet de vanligaste födelseländerna för mammorna. Tillsammans stod de för 27 procent av barnen till utrikes födda kvinnor. Detta motsvarar 8 procent av alla barn som föddes i Stockholms län För kvinnor födda i Irak och Turkiet har fruktsamhetstalet minskat och skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige har minskat avsevärt. När det gäller kvinnor födda i Polen så har det summerade fruktsamhetstalet för denna grupp på senaste tiden legat på en nivå nära den nivå som födda i Sverige har. För länets kvinnor födda i Somalia har fruktsamhetstalet minskat något och skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige har minskat. Lägre fruktsamhetstal för födda i Sverige med föräldrar födda utomlands Personer som är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands är en grupp som växer både i länet och i riket. Under perioden hade 6 procent av barnen som föddes i Stockholms län föräldrar som är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. Fruktsamhetstalet för länets kvinnor födda i Sverige med utrikes födda föräldrar var 1,71 barn per kvinna under perioden Detta kan jämföras med fruktsamhetstalet för länets inrikes födda med minst en inrikes född förälder, 1,90 barn per kvinna. Barnlösheten minskar De som inte får barn räknas som barnlösa och det tycks som om kvinnor i Stockholms län närmar sig rikets nivå för barnlöshet. Tidigare var andelen barnlösa kvinnor högre i Stockholms län än i riket i övrigt. 3

4 Fruktsamheten varierar i olika kommuner Fruktsamhetstalet skiljer mellan olika kommuner i Stockholms län och en av förklaringarna är att bostadsbeståndet ser olika ut i olika kommuner. Kommuner med högst fruktsamhetstal är utpräglade småhuskommuner såsom Ekerö, Vallentuna och Österåker. Lägst fruktsamhetstal perioden hade Danderyd. Även Vaxholm och Solna hade i jämförelse med andra kommuner ett lågt fruktsamhetstal. Medellivslängden högre i Stockholms län än i riket Sverige har under lång tid haft en internationellt sett hög medellivslängd. Under flera år har medellivslängden i Stockholms län ökat något mer än i riket. År 2014 var medellivslängden bland kvinnor i Stockholms län knappt 85 år och bland män var den 81 år. I riket var den drygt 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män. Jämfört med Stockholms län är medellivslängden högre för både kvinnor och män i Uppsala, Hallands och Kronobergs län. Spädbarnsdödligheten har inte minskat sedan 2005 I Sverige är risken att avlida under barnets första levnadsår ungefär lika stor som i sextioårsåldern. Spädbarnsdödligheten i Sverige har minskat avsevärt under lång tid. Sedan 2005 har den dock varit i princip oförändrad kring 2,5 döda per födda. De senaste åren har Stockholms län haft en något lägre spädbarnsdödlighet än riket totalt. Dödligheten varierar med bakgrund och ser olika ut i olika kommuner Kvinnor och män som är födda i Sverige av utrikes födda föräldrar, och är i åldern år, har högre dödlighet än jämnåriga i Stockholms län totalt. Utrikes födda kvinnor i åldern år har signifikant lägre dödlighet än länets kvinnor i den åldern. Medellivslängden varierar mellan kommunerna i Stockolms län. Danderyd har den högsta medellivslängden både för kvinnor och män, 86,7 år respektive 83,9 år. Lägst medellivslängd bland Stockholms läns kommuner har kvinnor i Nynäshamn, 82,3 år, och män i Sundbyberg, 79,3 år. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Fruktsamhet Med svensk och utländsk bakgrund Jämförelser med andra län Stockholms läns kommuner Stockholms stads stadsdelsnämnder Dödlighet Med svensk och utländsk bakgrund Jämförelser med andra län Stockholms läns kommuner Stockholms stads stadsdelsnämnder Kommentarer om statistiken Referenser

6 1. Inledning Befolkningen i Stockholms län utgör en betydande del av Sveriges befolkning. Andelen av rikets befolkning som bor i Stockholms län har ökat nästan varje år sedan 1980, se diagram 1. År 2014 bodde drygt 23 procent av Sveriges befolkning i länet. Motsvarande andel var 18 procent år 1980 och drygt 20 procent år Att Stockholms län växer i förhållande till hela riket beror på att antalet inflyttade är fler än antalet utflyttade i länet och att det föds fler och avlider färre i Stockholms län än i övriga Sverige. År 2014 föddes drygt 26 procent av de barn som föddes i Sverige i Stockholms län, samtidigt som länet hade knappt 17 procent av dödsfallen. Åldersstrukturen i länet påverkar antal döda och antal födda, då en högre andel är i åldrarna år och en lägre andel i åldrarna över 50 år än i riket. Den positiva nettoinflyttningen i åldrarna under 50 år förstärker denna åldersstruktur. Diagram 1 Andel födda, döda och folkmängd i Stockholms län i förhållande till i riket, Stockholms andel av riket Födda Folkmängd Döda År I denna rapport beskrivs hur antalet födda och döda samt fruktsamhet och dödlighet har utvecklats under perioden Vidare görs jämförelser mellan personer med svensk och utländsk bakgrund, mellan Stockholms län och riket, mellan olika kommuner i länet och mellan olika stadsdelsnämnder i Stockholms stad. Uppgifterna i denna rapport har sin grund i de svenska befolkningsregistren vilket innebär att en viss övertäckning förekommer. Detta gäller framför allt personer födda i ett annat land än Sverige. Det för med sig att registren redovisat fler bosatta i landet än vad som verkligen är fallet 1. Stockholms län påverkas troligen i högre utsträckning än andra delar av landet eftersom andelen utrikes födda i Stockholms län är större än i övriga riket. År 2014 var närmare 23 procent av den folkbokförda befolkningen i Stockholms län utrikes född, jämfört med 16 procent i riket. Inom länet varierar andelen utrikes födda mellan kommuner och 1 Se SCB Övertäckningen i Registret över totalbefolkningen en registerstudie, 2015:1 6

7 stadsdelsnämnder. I Botkyrka och Södertälje uppgick andelen till 40 respektive 36 procent medan andelen i Vaxholm var 10 procent. Dessa skillnader mellan kommuner leder till att folkmängden överskattas i olika utsträckning. Ett större problem ur ett regionalt perspektiv är personer som inte är folkbokförda där de faktiskt bor. Detta gäller framförallt ungdomar och har därför störst påverkan på fruktsamheten, som underskattas i vissa kommuner och stadsdelsnämnder och överskattas i andra. Dödligheten beräknas mestadels efter ålder vid årets slut. Resultaten kan därför skilja sig något från annan publicerad statistik över dödlighet och återstående medellivslängd som vanligtvis utgår från ålder vid den faktiska händelsen (det enskilda dödsfallet). En beskrivning av hur beräkningarna görs finns i avsnittet Kommentarer om statistiken i slutet av rapporten. 7

8 2. Fruktsamhet Det enklaste måttet för att mäta utvecklingen av barnafödandet från år till år är antal födda barn. Antal födda barn ett år kan ses som resultatet dels av antalet kvinnor i barnafödande åldrar och dels av kvinnors benägenhet att föda barn. Om avsikten är att mäta benägenheten att föda barn så måste antalet barn ställas i relation till antalet kvinnor i de barnafödande åldrarna. Det summerade fruktsamhetstalet, vilket även brukar benämnas periodfruktsamheten, är det vanligaste måttet för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Det summerade fruktsamhetstalet anger det antal barn en fiktiv kvinna (eller man) skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten att få barn i olika åldrar förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. Det antal barn som exempelvis alla 25-åringar föder ett visst år sätts i relation till det totala antalet 25-åriga kvinnor (eller män). Det summerade fruktsamhetstalet beräknas genom att lägga ihop samtliga fruktsamhetstal. Måttet ger en indikation på konjunkturen i barnafödandet 2. Ett annat sätt att mäta barnafödande är att följa fruktsamheten för personer med olika födelseår. Då går det exempelvis att mäta det faktiska genomsnittliga antalet barn som kvinnor eller män fått när de har avslutat sina barnafödande åldrar eller hur stor andel som är barnlösa när de avslutat sina barnafödande åldrar. Det anses för kvinnor vara vid 45 och för män vid 55 års ålder, få kvinnor och män får barn senare än så. Trots de stora variationerna i årlig fruktsamhet har de flesta av 1900-talets födelseårgångar fått cirka två barn i genomsnitt 3. I diagram 2 visas det summerade fruktsamhetstalet för kvinnor i riket och i Stockholms län under perioden Fruktsamheten har under denna period varierat och perioder med lågt barnafödande har ersatts av perioder med högt barnafödande. Det finns flera förklaringar till att barnafödandet har växlat över tid. I början av 1980-talet, när barnafödandet var lågt, var det svårare för kvinnor att förena föräldraskap och arbetsliv. Åren runt 1990 var det ett högt barnafödande vilket kan förklaras dels av en stark konjunktur men även av förändringar i familjepolitiken. Den mest bidragande politiska förändringen var införandet av den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen som medförde att många valde att få sina barn något tätare än tidigare. Under senare delen av 1990-talet var det återigen en nedgång i barnafödandet. Den berodde till stor del på lågkonjunkturen som medförde att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler gick vidare till högre studier och sköt barnafödandet på framtiden. År 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna. Under 2000-talet har barnafödandet ökat och under 2014 var det summerade fruktsamhetstalet 1,88 barn per kvinna. Som framgår av diagram 2 hade Stockholms län lägre fruktsamhetstal än riket på talet. Skillnaderna minskade under 1990-talet och sedan dess har fruktsamheten i riket och länet legat på ungefär samma nivå. År 2014 var fruktsamhetstalet 1,84 barn per kvinna i länet och 1,88 i riket. En av förklaringarna till den minskade skillnaden mellan länet och riket sedan mitten av 1990-talet beror på Stockholms läns förändrade befolkningssammansättning. 2 Begreppet beskrivs närmare i avsnittet Kommentarer om statistiken. 3 SCB, Olika generationers barnafödande, Demografiska rapporter 2011:3. 8

9 Diagram 2 Summerad fruktsamhet för Stockholms län och riket, ,5 2,0 Riket 1,5 Stockholms län 1,0 0,5 0, År Den tydligaste förändringen är att allt fler i Stockholms län är utrikes födda. År 1980 var 19 procent av kvinnorna i åldrarna år utrikes födda, se tabell 1. År 2014 hade andelen ökat till 30 procent. Ökningen av andelen utrikes födda skedde framförallt på 2000-talet. Av samtliga kvinnor i åldrarna år i riket år 2014 var 23 procent utrikes födda. Tabell 1 År Stockholms län Fördelning av kvinnor år efter bakgrund några år Födda i länet Födda i annat län Utrikes födda Totalt Antal I diagram 3 visas antal födda barn i Stockholms län efter moderns födelseregion. Det vanligaste är att de nyfödda barnen har en mamma som själv är född i länet. År 2014 gällde det 41 procent av barnen. Det näst vanligaste är att ha en mamma som är född utomlands. Av de barn som föddes i länet år 2014 hade 32 procent, eller 9 500, en mamma som var utrikes född. Övriga 27 procent hade en mamma som är född i övriga Sverige. 9

10 Diagram 3 Antal barn födda i Stockholms län efter moderns bakgrund, Födda i länet Födda i annat län Utrikes födda År I diagram 4 visas det summerade fruktsamhetstalet för kvinnor i länet med olika bakgrund. Lägst fruktsamhetstal har kvinnor som är födda i Stockholms län. År 2014 hade de ett fruktsamhetstal på 1,75 barn per kvinna. Utrikes födda har högst fruktsamhetstal men de senaste åren har kvinnor som bor i länet men som är födda i annat län i Sverige närmat sig nivån för utrikes födda. År 2014 hade de utrikes födda ett fruktsamhetstal på 2,0 och de födda i ett annat län 1,94 barn per kvinna. Förklaringen till att gruppen som är född i andra län har nått allt högre fruktsamhetstal kan ligga i en förändrad sammansättning av den gruppen. Det visar sig att gruppen i allt större utsträckning utgörs av kvinnor födda i Västra Götaland, Skåne och Uppsala län och allt mindre av kvinnor födda i norrlandslänen. De som flyttar in till Stockholms län från de andra storstadslänen kan delvis ha andra flyttorsaker än de som flyttar in från norrlandslänen, något som kan påverka barnafödandet. Diagram 4 Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter bakgrund, ,5 2,0 Utrikes födda 1,5 Födda i länet Födda i annat län 1,0 0,5 0, År 10

11 När det gäller utvecklingen av ålder vid första barnets födelse har det sedan slutet av talet fram till och med mitten av 2000-talet skett en förskjutning av barnafödandet uppåt i åldrarna. Sedan 2004 har medelåldern i riket för kvinnor vid första barnets födelse legat kring 29 år, se diagram 5. Motsvarande medelålder bland kvinnor i Stockholms län är högre; 30,6 år. Även i Stockholms län tycks senareläggningen av barnafödandet ha avstannat, ökningen har endast varit några månader de senaste tio åren. Diagram 5 Stockholms län och riket Medelålder för kvinnor vid första barnets födelse, Ålder Stockholms län Riket År Observera att skalan är bruten Utbildningsexpansionen under 1990-talet, delvis en följd av lågkonjunkturen, har satt tydliga spår i utvecklingen av mammans ålder vid första barnets födelse. Under 1990-talets krisår fick kvinnor och män allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler gick vidare till högre studier och sköt barnafödandet på framtiden. Den ökade benägenheten till högre studier kvarstår sedan dess. De flesta väntar med barn tills de är etablerade på arbetsmarknaden och få föder barn under studietiden 4. En orsak till att många väntar tills de är etablerade på arbetsmarknaden är att de då får en högre föräldrapenning. Föräldrapenningens storlek beror på tidigare inkomst av förvärvsarbete. Idag är förstagångsmamman drygt fyra år äldre än hon var 1980, se diagram 5. Länets kvinnor har i större utsträckning än kvinnor i övriga Sverige en eftergymnasial utbildning, något som bidrar till deras senare start av barnafödandet. År 2014 hade 54 procent av länets kvinnor i barnafödande åldrar, år, en eftergymnasial utbildning 5. Motsvarande andel bland kvinnor i riket totalt var 48 procent. Att åldern vid barnafödandet har ökat visas även i diagram 6. År 1980 var det 27-åriga kvinnor som hade den högsta fruktsamheten. År 1990 var fruktsamheten högst i åldrarna år. År 2000 hade fruktsamheten förskjutits ytterligare och det var 30-åriga kvinnor som hade den högsta fruktsamheten. Under 2010 och 2014 var det istället kvinnor i åldrarna år som hade den högsta fruktsamheten. 4 SCB, Arbete och barnafödande, Demografiska rapporter 2008:1. 5 SCB, Befolkningens utbildning

12 Diagram 6 0,16 Stockholms län Fruktsamhet för kvinnor efter ålder några olika år 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, TFR 1, TFR 1, TFR 1,54 Ålder 2010 TFR 1, TFR 1,88 I diagram 7 visas fruktsamhetsutvecklingen för länets kvinnor i olika åldersgrupper. Fruktsamheten i den yngsta åldersgruppen, kvinnor yngre än 20 år, har minskat stadigt under perioden och ligger på en mycket låg nivå. Fruktsamheten bland kvinnor år minskade betydligt under 1990-talet. Under 2000-talet har fruktsamheten för denna åldersgrupp varit tämligen stabil med undantag för de senaste åren då trenden tycks gå mot en ny minskning. För åringarna minskade också fruktsamheten under 1990-talet men har under 2000-talet legat på ungefär samma nivå. För åringarna började minskningen senare än den gjorde i de yngre åldersgrupperna och nedgången varade inte lika länge. Redan 1998 började fruktsamheten återhämta sig och ökade stadigt fram till toppåret De senaste tre åren har utvecklingen varit relativt oförändrad. I åldersgruppen år var fruktsamhetsnedgången på 1990-talet knappt märkbar. I stället har fruktsamheten ökat nästan hela perioden I åldersgruppen år har fruktsamheten ökat avsevärt. Sedan början på 1980-talet har deras fruktsamhet fyrdubblats och de har nu nästan lika stor benägenhet att få barn som åringarna. År 2014 föddes 6 procent, eller barn, av en mamma som var 40 år eller äldre vid barnets födelse i länet. I riket var motsvarande andel 4 procent. Omkring 120 av de födda barnen hade vid födelsen en mamma som uppnått 45 års ålder eller mer. År 2000 gällde det knappt 30 av barnen och år 1990 var motsvarande antal omkring

13 Diagram 7 Stockholms län Fruktsamhet i olika åldersgrupper, , år 0,6 0, år år 0, år år 0,0 19 år År De som inte får barn räknas som barnlösa. Beräkningarna av slutligt antal barnlösa brukar göras först när kvinnor uppnått 45 års ålder. Även om barnafödande efter 45 års ålder har blivit vanligare så är det ändå sällan som kvinnor får barn senare än så. I dessa beräkningar är det biologisk barnlöshet som avses, det vill säga att kvinnorna inte har fått egna biologiska barn, de kan kan däremot ha adopterat barn. Andelen barnlösa i riket ökade under många år. Visserligen ökade den inte så mycket, från omkring 12 procent bland kvinnor födda på talet till 14 procent bland kvinnor födda kring mitten av 1950-talet och senare. De senaste åren har barnlösheten åter minskat och är nu 13 procent bland kvinnor i riket som i stort sett avslutat sina barnafödande åldrar och nått 45 års ålder (kvinnor födda 1969). För att få en uppfattning om utvecklingen av barnlöshet för kvinnor i olika åldrar kan barnlösheten jämföras för olika kohorter, alltså kvinnor födda olika år. I diagram 8 ser man att till exempel på riksnivå var drygt 30 procent av kvinnorna födda 1960 barnlösa vid 30 års ålder medan av de födda 1970 var drygt 40 procent barnlösa i samma ålder. Men vid 45 års ålder är kvinnor födda 1970 i mindre utsträckning barnlösa än kvinnor födda Denna utveckling gäller för riket i stort och i ännu störe utsträckning för Stockholms län. Kvinnorna i Stockholms län födda 1970 är även i lägre utsträckning barnlösa än kvinnor födda Kvinnor i Stockholms län har för de senare jämförda födelsekohorterna närmat sig rikets nivå för barnlöshet. Tidigare var andelen barnlösa kvinnor klart högre i Stockholms län än i riket i övrigt. Bland rikets kvinnor födda 1950 var drygt 12 procent barnlösa vid 45 års ålder. Motsvarande andel bland kvinnor i Stockholms län var nästan 18 procent. Av rikets kvinnor som är födda 1970 är andelen barnlösa 13 procent. Andelen i Stockholms län är 15 procent. Kvinnor födda 1970 fyllde 44 år under 2014 och har fortfarande något år på sig att föda barn. 13

14 Diagram 8 Procent 60 Riket och Stockholms län Andel barnlösa i åldern år. Kvinnor födda olika år Riket Procent Stockholms län I analysen ingår endast kvinnor födda i Sverige. Utrikes födda kvinnor har uteslutits i analysen eftersom de kan ha fött barn utanför Sverige utan att detta markerats i SCB:s register. 2.1 Med svensk och utländsk bakgrund Den utrikes födda befolkningen i Sverige har högre fruktsamhet än den inrikes födda. Före invandringen har de utrikes födda kvinnorna dock fött färre barn än inrikes födda i samma ålder 6. Tas hänsyn till både perioden före och efter invandringen är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda inte särskilt stora. Enligt SCB:s beräkningar hade både inrikes och utrikes födda kvinnor vid 40 års ålder (kvinnor födda ) fått 1,9 barn i genomsnitt. SCB reserverar sig emellertid då siffrorna för de utrikes födda kan vara något underskattade. En del utrikes födda kvinnor kan ha barn som inte följt med till Sverige eller barn som avlidit och inte ingår i beräkningarna. En vanlig uppfattning är att skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är större, vilket kan bero på att måttet som barnafödandet ofta mäts med är det summerade fruktsamhets talet. År 2014 var det summerade fruktsamhetstalet för utrikes födda 2,19 barn per kvinna, medan det var 1,83 barn per kvinna för inrikes födda. Dessa tal gäller för riket som helhet och baseras endast på barnafödandet som sker i Sverige där utrikes födda har relativt hög fruktsamhet. Utrikes födda kvinnor har en hög fruktsamhet de första åren efter att de invandrat till Sverige, därefter minskar fruktsamheten successivt. Att fruktsamhetstalen är höga de första åren i Sverige beror på att många kvinnors invandring är knutet till familjebildning, de kommer till Sverige för att återförenas med sin familj eller för att bilda familj. Utrikes födda som har växt upp i Sverige har i stort sett samma fruktsamhetstal som inrikes födda. Som tabell 2 visar har andelen barn som föds av en mamma som själv inte är född i Sverige ökat över tid. Under 1980-talet var denna andel för länet mellan 21 och 23 procent medan den under perioden ökat till 31 procent. Den senaste perioden har det varit vanligast att barn som föddes av utrikes födda kvinnor hade mammor med ursprung från Asien. Därifrån var de vanligaste födelseländerna Irak (29 procent), Iran (10 procent) och Syrien (8 procent). Näst vanligast var mammor med ursprung från Europa, med Polen (18 procent), Turkiet (14 procent) och Finland (10 procent) som de vanligaste födelseländerna. 6 SCB, Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring, Demografiska rapporter 2014:4. 14

15 Det var 6 procent av barnen som föddes i länet som föddes av mammor med Afrika som födelseregion. De vanligaste födelseländerna var östafrikanska länder, Somalia (28 procent), Etiopien (13 procent) och Eritrea (12 procent). Mödrar födda i Amerika (Nord- eller Sydamerika) och Oceanien står för ett mindre antal födda barn. Det enskilt vanligaste födelselandet bland dessa barns mödrar var Chile (26 procent). Europeiskt ursprung var vanligast för utrikes födda mödrar på 1980-talet och då främst kvinnor från Finland. Nästan hälften av barnen som under föddes i länet av en utrikes född mamma hade en mamma som var född i Finland. Tabell 2 Moderns födelseland/region Stockholms län Födda barn efter moderns födelseland/region för olika perioder. Andel och antal Period Sverigefödd Utrikes född därav född i Europa utom Sverige Amerika och Oceanien Asien Afrika Summa Antal I diagram 9 visas det summerade fruktsamhetstalet i länet för inrikes födda kvinnor och de utrikes födda efter födelseregion. Kvinnor födda i Amerika/Oceanien hade fram till talet högre fruktsamhet än de inrikes födda kvinnorna. På senare år har de sistnämnda kvinnorna ett något högre fruktsamhetsal. Skillnader i fruktsamhet mellan kvinnor födda i Asien och inrikes födda kvinnor har minskat på senare år, men de förstnämnda ligger även under på en något högre fruktsamhetsnivå än inrikes födda kvinnor. De högsta fruktsamhetstalen återfinns bland kvinnor födda i Afrika. Under hade kvinnor i Stockholms län födda i Afrika ett fruktsamhetstal på 2,87 barn per kvinna. Det är således fortfarande stora skillnader mot inrikes födda kvinnor, men skillnaderna har minskat över tid. 15

16 Diagram 9 3,5 3,0 Stockholms län Summerad fruktsamhet efter moderns födelseland/region för olika perioder 3,5 3,0 2,5 2,0 Födda i Europa (utom Sverige) 2,5 2,0 Födda i Amerika/Oceanien 1,5 1,0 Födda i Sverige 1,5 1,0 Födda i Sverige 0,5 0,5 0,0 0, ,5 3,5 3,0 3,0 Födda i Afrika 2,5 2,0 Födda i Asien 2,5 2,0 1,5 1,0 Födda i Sverige 1,5 1,0 Födda i Sverige 0,5 0,5 0,0 0, Av alla barn som föddes under perioden i Stockholms län av utrikes födda kvinnor var Irak, Polen, Somalia och Turkiet de vanligaste födelseländerna för mödrarna. De stod tillsammans för 27 procent av barnen som föddes av utrikes födda kvinnor, vilket motsvarar 8 procent av länets totala antal barnfödslar Diagram 10 redovisar fruktsamhetsutvecklingen för kvinnor i länet födda i dessa länder, Irak, Polen, Somalia och Turkiet, jämfört med inrikes födda kvinnor. Även Finland är med eftersom det var det klart vanligaste landet under framförallt 1980-talet. Det finns för få kvinnor födda i Irak som var i Sverige på 1980-talet för att det summerade fruktsamhetstalet skall kunna beräknas. Detsamma gäller för kvinnor födda i Somalia under perioderna på och 1990-talet. Fruktsamhetstalet för utrikes födda kvinnor i Irak och Turkiet har minskat avsevärt över tid men är under den senaste femårsperioden fortfarande något högre än för Sverigefödda. Kvinnor födda i Polen har haft fruktsamhetstal på en nivå nära den för inrikes födda kvinnor på senare år. För kvinnor i Stockholms län födda i Somalia har fruktsamhetstalet minskat något, men ligger på en mycket högre nivå än för inrikes födda kvinnor. Kvinnor födda i Finland har legat mycket nära de Sverigeföddas fruktsamhet under hela perioden. Under och 1990-talet hade de något högre fruktsamhetstal än Sverigefödda och under talet har de haft något lägre. 16

17 Diagram 10 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Stockholms län Summerad fruktsamhet efter moderns födelseland för olika perioder 4,0 Födda i Sverige Födda i Irak 0, ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Sverige Födda i Somalia 0, ,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Polen Födda i Sverige 0, ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Sverige Födda i Turkiet 0, En växande grupp, både i Stockholms län och i riket, är de som är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Under åren hade 6 procent av barnen som föddes i länet föräldrar som var födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. Denna andel var knappt 3 procent i början på 1980-talet. Diagram 11 visar att under perioden är det summerade fruktsamhetstalet lägst för de inrikes födda med utrikes födda föräldrar. De har ett fruktsamhetstal på 1,71 barn per kvinna. Inrikes födda med minst en inrikes född förälder hade under samma period 1,90 barn per kvinna. Som tidigare visats har de utrikes födda det högsta fruktsamhetstalet med 2,04 barn per kvinna. Det åldersspecifika fruktsamhetstalet för de tre grupperna visas i diagram 12 för perioden Det framgår att de utrikes födda får barn i yngre åldrar än de båda inrikes födda grupperna. De inrikes födda grupperna har ungefär liknande fruktsamhetsnivåer fram till 30 års ålder. I åldrarna över 30 är emellertid fruktsamhetstalen för inrikes födda med utrikes födda föräldrar lägre. 17

18 Diagram 11 2,5 Stockholms län Summerade fruktsamhetstal för kvinnor födda i Sverige efter bakgrund och olika perioder 2,0 Utrikes födda 1,5 1,0 Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige Födda i Sverige, föräldrar utrikes födda 0,5 0, Diagram 12 Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige efter bakgrund, ,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 Födda i Sverige, föräldrar utrikes födda Utrikes födda Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige 0, Diagram 13 visar den summerade fruktsamheten för olika grupper inrikes födda med utrikes födda föräldrar. De kvinnor med föräldrar födda i EU-länder (där de vanligaste födelseländerna är Polen och Grekland) har de senaste åren haft låga fruktsamhetstal, med 1,44 barn per kvinna. Det kan jämföras med 1,91 barn per kvinna för inrikes födda med minst en inrikes född förälder under samma period. Inrikes födda vars föräldrar är utrikes födda från olika länder har även de relativt låga fruktsamhetstal med 1,74 barn per kvinna. De inrikes födda kvinnorna med föräldrar födda i övriga Europa (främst i Turkiet och forna Jugoslavien) har samma fruktsamhetstal som de med inrikes födda föräldrar. Ålder 18

19 Diagram 13 2,5 Stockholms län Summerat fruktsamhetstal för kvinnor födda i Sverige efter föräldrarnas födelseregion och period 2,5 2,0 Födda i Sverige, föräldrar födda i Norden 2,0 Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige 1,5 1,0 Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige 1,5 1,0 Födda i Sverige, föräldrar födda i EU-länder 0,5 0,5 0, ,5 Födda i Sverige, föräldrar 2,0 födda i övriga Europa 0, ,5 Födda i Sverige, föräldrar födda i övriga världen 2,0 1,5 1,0 Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige 1,5 1,0 Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige 0,5 0,5 0, ,5 0, ,0 1,5 1,0 Födda i Sverige, minst en förälder född i Sverige Födda i Sverige, föräldrar födda utomlands i olika länder 0,5 0, Jämförelser med andra län Tabell 3 visar fruktsamhetstalet och moderns medelålder vid första barnets födelse för riket och länen år De flesta länen hade 2014 högre fruktsamhetetstal än riksgenomsnittet på 1,88 barn per kvinna. Högst var det i Södermanlands län och Jönköpings län med 2,04 barn per kvinna. Både Södermanlands län och Jönköpings län har normalt sett högre fruktsamhetsnivåer än riket. Lägst fruktsamhetstal hade Västerbottens län med 1,71 barn per kvinna och därefter Uppsala län med 1,72 barn per kvinna. Kvinnor i Uppsala län brukar generellt ha lägre fruktsamhetstal än riket i övrigt. En av förklaringarna är att det finns ett relativt stort antal studenter i Uppsala län och få föder barn under studietiden. 19

20 Tabell 3 Summerad fruktsamhet och moderns medelålder vid första barnets födelse efter län, 2014 Län Barn per kvinna Moderns medelålder Län Barn per kvinna Moderns medelålder Södermanlands län 2,04 27,65 Gävleborgs län 1,89 27,49 Jönköpings län 2,04 27,81 Västernorrlands län 1,89 28,05 Blekinge län 2,00 28,07 Norrbottens län 1,89 27,97 Hallands län 1,99 28,73 Värmlands län 1,88 27,86 Kronobergs län 1,97 28,00 Skåne län 1,86 29,02 Dalarnas län 1,97 27,93 Västra Götalands län 1,86 29,08 Kalmar län 1,94 27,79 Stockholms län 1,84 30,58 Örebro län 1,94 28,19 Gotlands län 1,84 28,69 Västmanlands län 1,93 27,80 Uppsala län 1,72 29,06 Jämtlands län 1,90 28,64 Västerbottens län 1,71 28,21 Östergötlands län 1,89 27,99 Riket 1,88 29,06 Länen är sorterade efter summerad fruktsamhet 2.3 Stockholms läns kommuner Tabell 4 visar fruktsamhetstal för Stockholms läns kommuner för perioderna och De allra flesta Stockholmskommunerna hade högre fruktsamhetstal än riksoch länsgenomsnittet under den senare femårsperioden. Kommunerna med högst fruktsamhet är utpräglade småhuskommuner såsom Ekerö, Vallentuna och Österåker. Vallentuna och Ekerö hade högst summerad fruktsamhet på 2,16 respektive 2,11 barn per kvinna. Danderyd och Lidingö var de två kommuner med lägst fruktsamhetstal åren med 1,79 respektive 1,82 barn per kvinna. Även Solna, Vaxholm och Stockholm hade i jämförelse med andra kommuner ett lågt fruktsamhetstal. Bostadsbeståndet i kommunerna har en viss betydelse för fruktsamheten. Kommuner med en hög andel flerbostadshus har generellt lägre fruktsamhet. Ett exempel är Solna där 98 procent av bostäderna är flerbostadshus. Danderyd, den kommun med det lägsta fruktsamhetstalet, är ett undantag. Deras bostadsbestånd består till mer än hälften av småhus men de har ändå ett lågt fruktsamhetstal. Det låga fruktsamhetstalet förklaras snarare av att många familjer redan har barn när de flyttar till Danderyd. Av de 26 kommunerna i Stockholms län hade 15 av dem lägre fruktsamhetstal än vad de hade Vaxholm hade störst minskning, från det höga fruktsamhetstalet på 2,26 barn per kvinna till 1,87 barn per kvinna Sundbyberg har haft störst ökning från 1,82 barn per kvinna till 1,98 barn per kvinna En förklaring till det ökande fruksamhetstalet i Sundbyberg är att det har byggts många nya bostäder, vilka lämpar sig för barnfamiljer. Den stora minskningen i Vaxholms fruktsamhetstal följer ett mönster av stora variationer i kommunen och då kommunen är relativt liten kan mindre befolkningsändringar, exempelvis åldersstrukturen eller bostadsbygganden, ligga bakom variationerna i den summerade fruktsamheten. 20

21 Tabell 4 Stockholms län Summerad fruktsamhet efter kommun och Kommun Skillnad Kommun Skillnad Vallentuna 2,10 2,16 0,06 Haninge 2,00 1,94-0,06 Ekerö 2,23 2,11-0,12 Järfälla 1,91 1,93 0,02 Österåker 2,10 2,09-0,01 Sollentuna 2,06 1,93-0,13 Värmdö 2,29 2,08-0,21 Norrtälje 1,89 1,90 0,01 Botkyrka 2,07 2,06-0,01 Upplands Väsby 1,84 1,88 0,04 Upplands-Bro 2,01 2,06 0,05 Täby 1,97 1,88-0,09 Nykvarn 2,15 2,06-0,09 Stockholm 1,83 1,87 0,04 Sigtuna 1,98 2,05 0,07 Vaxholm 2,24 1,87-0,37 Nacka 2,17 2,04-0,13 Solna 1,83 1,85 0,02 Salem 2,10 2,01-0,09 Lidingö 1,96 1,82-0,14 Nynäshamn 1,96 2,01 0,05 Danderyd 1,96 1,79-0,17 Södertälje 1,99 1,99 0,00 Huddinge 2,00 1,98-0,02 Stockholms län 1,90 1,90 0,00 Sundbyberg 1,82 1,98 0,16 Riket 1,87 1,91 0,04 Tyresö 2,08 1,95-0,13 Kommunerna är sorterade efter summerad fruktsamhet för perioden Moderns medelålder vid första barnets födelse i Stockholms läns kommuner visas i tabell 5 för perioden Södertälje och Nynäshamn hade de yngsta förstföderskorna med en genomsnittsålder på 27,8 år. De äldsta förstföderskorna hade Danderyd och Lidingö med en genomsnittsålder på 32,2 år och 31,4 år. Av de 26 Stockholmskommunerna har 17 haft en nedgång av genomsnittsåldern vid första barnets födelse perioden jämfört med den tidigare femårsperioden. Kommunerna Värmdö och Nykvarn har haft störst minskning med 0,7 år respektive 0,5 år. Störst ökning har Upplands-Bro haft med 1,2 år. Tabell 5 Stockholms län Moderns medelålder vid första barnets födelse efter kommun och Kommun Skillnad Kommun Skillnad Södertälje 28,1 27,8-0,3 Värmdö 30,4 29,7-0,7 Nynäshamn 27,6 27,8 0,2 Sollentuna 30,6 30,2-0,4 Norrtälje 28,1 27,9-0,2 Sundbyberg 30,5 30,3-0,2 Botkyrka 27,8 28,1 0,3 Täby 31,0 30,8-0,2 Haninge 28,1 28,1 0,0 Nacka 31,0 30,9-0,1 Sigtuna 28,6 28,6 0,0 Ekerö 31,0 31,0 0,0 Upplands-Bro 27,6 28,8 1,2 Vaxholm 31,0 31,1 0,1 Upplands Väsby 29,1 28,8-0,3 Solna 31,1 31,3 0,2 Salem 28,9 28,8-0,1 Stockholm 31,5 31,3-0,2 Huddinge 29,4 29,1-0,3 Lidingö 31,7 31,4-0,3 Järfälla 29,3 29,1-0,2 Danderyd 32,0 32,2 0,2 Tyresö 29,6 29,4-0,2 Nykvarn 29,9 29,4-0,5 Stockholms län 30,7 30,5-0,2 Vallentuna 29,8 29,6-0,2 Riket 29,1 29,0-0,1 Österåker 30,1 29,7-0,4 Kommunerna är sorterade efter moderns medelålder vid första barnets födelse för perioden

22 2.4 Stockholms stads stadsdelsnämnder De summerade fruktsamhetstalen för Stockholms stads 14 olika stadsdelsnämnder visas i tabell 6. Av de olika områdena har Spånga-Tensta det högsta fruktsamhetstalet med 2,15 barn per kvinna, därefter följer Älvsjö med 2,06 barn per kvinna. Östermalm är det område med lägst fruktsamhetstal med 1,72 barn per kvinna, följt av Södermalm med 1,77 barn per kvinna. Förstföderskornas medelålder följer liknande mönster, där Spånga-Tensta hade lägst genomsnittsålder efter Rinkey-Kista. Östermalm, Södermalm samt Norrmalm hade högst medelålder under samma tidsperiod. Områden med hög fruktsamhet har antingen en stor inflyttning av barnfamiljer eller en hög andel invånare födda utanför Europa. Tabell 6 Stockholms stad Summerad fruktsamhet samt moderns medelålder vid första barnets födelse efter Stockholms stads stadsdelsnämnder, Summerad Moderns Stadsdelsnämnd fruktsamhet medelålder Bromma 1,81 31,2 Enskede-Årsta-Vantör 1,83 30,3 Farsta 1,83 29,7 Hägersten-Liljeholmen 1,98 31,4 Hässelby-Vällingby 1,91 29,0 Kungsholmen 1,84 32,5 Norrmalm 1,92 32,6 Rinkeby-Kista 2,04 28,2 Skarpnäck 1,81 31,2 Skärholmen 1,85 28,3 Spånga-Tensta 2,15 28,4 Södermalm 1,77 32,6 Älvsjö 2,06 30,7 Östermalm 1,72 32,6 Stockholms stad 1,87 31,3 Under åren föddes barn i Stockholms stad. Av dessa föddes 71 procent av en inrikes född mamma och 29 procent av en utrikes född mamma. I de allra flesta stadsdelsnämnder föddes majoriteten av barnen av en inrikes födda mamma, där Södermalm (86 procent) och Kungsholmen (85 procent) hade högst andelar av de nyfödda av inrikes födda mödrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta föddes dock de flesta av barnen av utrikes födda mödrar, 82 procent, 70 procent respektive 63 procent av de nyfödda under åren

23 Fruktsamhet och mortalitet Dödlighet Sverige har en internationellt sett hög medellivslängd. Medellivslängden i Sverige följer också den globala utvecklingen med en ökning av medellivslängden. Så som i nästan alla andra länder har kvinnor i Sverige en högre medellivslängd än män. År 2014 var medellivslängden vid födelsen för kvinnor i Stockholms län drygt 84 år och för män var den 81 år. Det är för båda könen något högre än i riket som helhet. Under flera år har medellivslängden i Stockholms län ökat något mer än i riket. Medellivslängd, eller återstående förväntad medellivslängd som är den fullständiga benämningen på måttet, är ett index som sammanfattar dödlighet och överlevnad i alla åldrar för ett år eller en period. Måttet beräknar det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person om dödligheten i alla åldrar är densamma som under det år för vilket beräkningarna görs. Den återstående medellivslängden kan beräknas från vilken ålder som helst. I den här rapporten redovisas den vid 0, 25, 50, 65, 75, 80 och 85 års ålder. Den återstående medellivslängden vid 0 år (födelsen), brukar vanligtvis bara benämnas som medellivslängden. Medellivslängden är alltså inte den genomsnittliga livslängden som en person född ett visst år kommer ha, utan ett samlat mått på dödlighet och överlevnad för alla åldrar för ett visst år eller en period. Den verkliga (uppnådda) medellivslängden som födda ett visst år har haft kan beräknas först när hela födelseårgången avlidit, vilket sker först efter drygt 100 år. Som framgår av diagram 14 var medellivslängden för män i Stockholms län lägre än i riket från slutet av 1960-talet till början av 2000-talet. Mellan femårsperioderna och har medellivslängden för männen i Stockholms län ökat med drygt nio år, vilket är den största ökningen av alla länen i Sverige. För riket totalt ökade männens medellivslängd under samma period med drygt sju år 7. När det gäller kvinnor i Stockholms län har endast små skillnader jämfört med riket observerats ända sedan 1960-talet. Sedan början av 1980-talet har skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män minskat eftersom männens medellivslängd har ökat snabbare än kvinnornas. Skillnaden mellan könen har länge varit större i Stockholms län än i riket. Sedan tidigt 1990-tal har detta mönster förändrats och år 2014 var medellivslängden för kvinnor både i länet och i riket 3,6 år högre än männens. 7 SCB Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen

24 Diagram 14 Ålder Stockholms län och riket Återstående medellivslängd vid födelsen Stockholms län, kvinnor Riket, kvinnor Stockholms län, män Riket, män År Observera att skalan är bruten Under 2014 avled kvinnor och män i Sverige. Av dessa var kvinnor och män folkbokförda i Stockholms län. I Sverige är det relativt ovanligt att avlida före sin 65-årsdag. Det är bara 9 procent av dödsfallen som inträffar före 65 års ålder, andelen är något högre bland män än bland kvinnor 8. Ungefär hälften av kvinnorna som avled både i riket och i Stockholms län under 2014 skulle ha fyllt 85 år eller mer. I Stockholms län hade knappt 230 personer av de som avled hunnit fylla 100 år. Av dessa var nästan 190 kvinnor och knappt 40 var män. Vid jämförelser av dödligheten för olika åldersgrupper används ofta dödstal. De åldersspecifika dödstalen visar risken att dö vid en viss ålder. De tas fram genom att beräkna antal döda vid en viss ålder i förhållande till antalet personer i befolkningen i samma ålder. I diagram 15 visas dödstal i olika åldrar för kvinnor och män i Stockholms län samt i riket. Mäns högre dödlighet än kvinnor syns relativt tydligt i diagrammet. I de flesta åldrar har personer i Stockholms län något lägre dödlighet än personer i riket men skillnaderna är små. 8 SCB, Medellivslängden ökar mest för högutbildade. Webbartikel 2013:50. Beräkningen baseras på den standardpopulation som används i livslängdstabellen som tar hänsyn till att födelseårgångar kan vara olika stora. 24

25 Diagram 15 Stockholms län och riket Dödstal efter kön och ålder 2014 Antal döda per Logaritmisk skala ,1 0, Riket män Riket kvinnor Ålder Stockholms län män Med ålder avses ålder uppnådd under året. Stockholms län kvinnor Under barnets första levnadsår är risken att avlida ungefär lika stor som vid sextio års ålder i Sverige. Spädbarnsdödligheten har sjunkit avsevärt sedan slutet av 1960-talet fram till början av 2000-talet 9, både i riket och i Stockholms län, se diagram 16. Numera är det endast ett hundratal spädbarn som avlider varje år. Under perioden har det slumpmässigt varierat om riket eller Stockholms län haft lägst spädbarnsdödlighet. De senaste åren har Stockolms län haft något lägre spädbarnsdödlighet än riket. Det gäller för båda könen. Sedan 2005 har spädbarnsdödligheten dock varit oförändrad kring 2,5 döda per födda. Under 2014 föddes barn i Sverige samtidigt som 251 barn som ännu inte fyllt ett år avled, det motsvarar 2,2 promille, vilket var bland de lägsta nivåerna i världen. I Stockholms län var spädbarnsdödligheten 1,8 promille, 42 barn av födda. Det är något lägre än de närmast föregående åren. Stockholms län har låg spädbarnsdödlighet också jämfört med andra län i Sverige, se diagram 17. För den senaste femårsperioden har Stockholms län haft bland den lägsta spädbarnsdödligheten. Det är endast Värmlands län som har en lägre spädbarnsdödlighet. 9 SCB Beskrivning av Sveriges befolkning 2008, kapitel Döda 25

26 Diagram 16 Spädbarnsdödlighet för flickor och pojkar i Stockholms län och i riket, Antal döda per Riket, pojkar Riket, flickor Stockholms län, pojkar Stockholms län, flickor Diagram 17 Spädbarnsdödlighet i länen och i riket, Antal döda per ,1 4 3,7 3,5 3,2 3,1 3,0 3,0 3 2,8 2,7 2,7 2,7 2,6 2,6 2,4 2,3 2,3 2 2,1 2,0 2,0 2,0 2,0 1, Med svensk och utländsk bakgrund Personer som är födda utomlands eller som har två utrikes födda föräldrar utgör för varje år en allt större andel av befolkningen. Det gäller både i Stockholms län och i riket som helhet. I Stockholms län utgjorde denna grupp 31 procent av befolkningen år 2014, i hela riket var motsvarande andel 21 procent. Vid beräkningen av dödlighet för utrikes födda finns det en felkälla på grund av övertäckning. Det beror på att alla inte rapporterar till folkbokföringen vid en flytt utomlands, vilket gör att den utrikes födda befolkningen överskattas och dödligheten blir därför något underskattad. Olika försök har gjorts av SCB för att uppskatta övertäckningens storlek. I början av 2015 presenterades en modellbaserad metod som visade på en skattad 26

27 övertäckning på omkring personer. Den skattade övertäckningen är störst för utrikes födda men beräkningnarna visar även en överskattning bland personer födda i Sverige på cirka personer 10. Dödligheten varierar mellan olika grupper av inrikes födda beroende på var föräldrarna är födda. Tidigare studier har till exempel visat att kvinnor och män i 30-årsåldern med två utrikes födda föräldrar har en högre dödlighet än motsvarande grupp med två inrikes födda föräldrar. En tänkbar förklaring till detta kan vara att inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har lägre utbildningsnivå än inrikes födda 11. Beräkningen av medellivslängd är problematiskt för små grupper då måttet är känsligt för små variationer. Om det ett år avlider exempelvis en 10-åring får det stor påverkan på måttet medellivslängd. För att undvika sådana slumpmässiga effekter kan skillnader i dödlighet mellan olika grupper sammanfattas med standardiserade dödstal (Standardised Mortality Ratio, SMR-tal). Detta görs här för tre grupper: inrikes födda med svensk bakgrund, inrikes födda med utländsk bakgrund och utrikes födda. I gruppen inrikes födda med svensk bakgrund ingår personer som är födda i Sverige med en eller två inrikes födda föräldrar. I gruppen inrikes födda med utländsk bakgrund ingår personer som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. När SMR-tal beräknas används en jämförelsepopulation, i denna rapport alla personer i Stockholms län. Utifrån jämförelsepopulationens dödlighet för kvinnor och män i olika åldrar beräknas ett förväntat antal dödsfall i gruppen. Om det observerade antalet döda överensstämmer med det förväntade antalet är SMR-talet 1. Det innebär att dödligheten i gruppen är samma som i Stockholm län. Om SMR-talet är mindre än 1 är dödligheten i gruppen lägre än i Stockholms län och om SMR-talet är större än 1 är dödligheten i gruppen högre än i Stockholms län. SMR-talen har beräknats för män och kvinnor med olika bakgrund i tre olika åldersgrupper: 0 19 år, år och år. Resultaten redovisas i diagram 18. Det är för ett enskilt år få personer i gruppen inrikes födda med två utrikes födda föräldrar i åldersgruppen år. Men då befolkning och döda summeras över en period om fem år, , blir resultaten tillförlitligare. Osäkerheten i SMR-talet signifikanstestas med z-test, se Kommentarer om statistiken längst bak i rapporten. I diagrammet framgår om en grupps dödlighetsnivå avviker signifikant från dödligheten i Stockholms län. Det är viktigt att känna till att uppgifterna i diagram 18 avser förhållandena i grupperna utrikes födda och inrikes födda med utländsk bakgrund för perioden I den yngsta åldersgruppen, 0 19 år, är dödsfall relativt ovanliga. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna i dessa åldrar, varken bland kvinnor eller bland män. 10 SCB Övertäckningen i Registret över totalbefolkningen en registerstudie, 2015:1 11 SCB Födda i Sverige ändå olika? Demografiska rapporter 2010:2 27

28 Diagram 18 Ålder 0 19 Standardiserade dödstal (SMR-tal) för tre åldersgrupper i Stockholms län efter kön och bakgrund, Män 0,96 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Utrikes född 1,11 1,19 Ålder ,87 Kvinnor 0,99 1, ,99 0,98 1, ,88 1,04 1, ,75 0,99 1, ,77 0,99 1,00 0,5 1,0 2,0 0,5 1,0 2,0 SMR (logaritmisk skala) Dödligheten i Stockholms län = 1. Grupper med staplar större än 1 har högre dödlighet än i Stockholms län och grupper med staplar mindre än 1 har lägre dödlighet än i Stockholms län. De staplar som är markerade med en tjockare linje är signifikant skilda från dödligheten i Stockholms län på 95%-nivån. Skalan för SMR är logaritmisk för att värden som är större än 1 och mindre än 1 ska bli jämförbara i diagrammet. En avvikelse under 1 på 0,5 motsvaras av en lika stor avvikelse över 1 på 2. Både kvinnor och män med utländsk bakgrund hade högre dödlighet än andra i åldersgruppen år. De hade drygt 20 procent högre dödlighet än den genomsnittliga dödlighetsnivån för Stockholms län tidsperioden Utrikes födda kvinnor i åldersgruppen år hade signifikant lägre dödlighet än kvinnor i samma åldersgrupp i Stockholms län totalt. Bland män hade gruppen med svensk bakgrund och utrikes födda samma dödlighet som män i Stockholms län. Under perioden fanns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna i den äldsta åldersgruppen, år, varken bland kvinnor eller bland män. I den äldsta gruppen utgörs utrikes födda till stor del av personer födda i Finland och dödligheten i denna grupp kommer möjligtvis att ändras när yngre utrikes födda åldras. En ökande andel utrikes födda kvinnor kan på sikt leda till minskad dödlighet bland äldre kvinnor i Stockholms län eftersom yngre utrikes födda kvinnor har lägre dödlighet än inrikes födda kvinnor idag. Även sammansättningen av gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar förändras över tid. Idag är det vanligaste födelselandet bland föräldrarna Finland men i framtiden kommer en allt större del av denna grupp ha föräldrar som är födda utanför Norden SCB Födda i Sverige ändå olika? Demografiska rapporter 2010:2 28

29 3.2 Jämförelser med andra län Regionala skillnader i dödlighet har funnits under en lång tid. När antalet döda per invånare (det allmänna dödstalet) jämförs mellan länen har dödligheten varit lägre i Stockholms län än i övriga Sverige. Den främsta förklaringen till de relativt låga dödstalen i Stockholms län är att Stockholm har en stor andel unga personer. Effekter av skillnader i åldersfördelning mellan olika län försvinner vid beräkning av återstående medellivslängd i livslängdstabeller. Men även med detta mått uppvisas regionala skillnader mellan olika län i Sverige. Skillnaderna är dock inte lika stora som med dödlighetsmått utan hänsyn till skillnader i åldersstruktur. Medellivslängden i Sverige karaktäriseras främst av en högre medellivslängd i landets södra delar medan länen i de mellersta och norra delarna av landet, med undantag för Stockholms och Uppsala län, uppvisar en lägre medellivslängd 13. Medellivslängd associeras oftast med socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, vilket inte kontrolleras här och kan troligen förklara en del av de regionala skillnaderna. Medellivslängden vid födseln i de olika länen visas i diagram 19. För båda könen sammantaget samt för män, var medellivslängden vid födseln högst i Kronobergs län, och för kvinnor var den högst i Kronobergs och Hallands län under tidsperioden Medellivslängden för kvinnor i Kronoberg och Hallands län var 84,6 år, för män var den 80,9 år i Kronobergs län och sammantaget var medellivslängden i Kronoberg 82,8 år. Lägst medellivslängd hade männen i Norrbottens och Västernorrlands län under ; 78,3 år och 78,8 år. De var även de två län med lägst medellivslängd för båda könen sammantaget, med 80,7 år i Västernorrlands län och 80,8 år i Norrbottens län. Bland kvinnor var medellivslängden lägst i Västernorrlands län, 82,7 år, följt av Gävleborgs län 82,8 år. Stockholms län ligger på en tredje plats gällande medellivslängden bland länen för kvinnor och på en fjärde plats för männen. Diagram 19 Återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i länen och i riket, Kvinnor Män Observera att skalan är bruten. Diagrammet visar återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i länen och i riket under perioden Länen är sorterade efter den sammanvägda medellivslängden för kvinnor och män. Med ålder avses ålder uppnådd under året. 13 SCB Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen 29

30 I diagram 20 redovisas dödlighetens variation mellan länen med standardiserade dödstal (SMR) för år För varje län jämförs antalet döda med det förväntade antalet döda i länet utifrån dödlighetsnivån i riket per kön och åldersgrupp. Dödligheten var signifikant lägre i Stockholms och Kronobergs län än i riket, både för män och för kvinnor. I Gotlands och Uppsala län var dödligheten signifikant lägre än i riket bland män, och för kvinnor var den signifikant lägre än i riket i Hallands län. Signifikant högre dödlighet än i riket för både män och kvinnor uppvisas i Västernorrlands, Norrbottens, Jämtlands och Gävleborgs län, samt för kvinnor i Västerbottens län. Diagram 20 Standardiserade dödstal (SMR) i länen jämfört med dödligheten i riket efter kön, 2014 SMR 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0 Kvinnor Män Observera att skalan än bruten. Länen är sorterade efter det sammanvägda SMR-talet för kvinnor och män. Dödligheten i riket = 1. Staplar som är större än 1 betyder högre dödlighet i länet än i riket och staplar mindre än 1 betyder lägre dödlighet i länet än i riket. De staplar som är markerade med en tjockare linje är signifikant skilda från rikets dödlighet på 95%-nivån. 3.3 Stockholms läns kommuner Antalet döda i varje kommun beror till stor del på åldersstrukturen i kommunen. En kommun med en stor andel äldre personer har sannolikt många döda i förhållande till folkmängden. År 2014 var andelen 80 år och äldre drygt 5 procent i riket och 4 procent i Stockholms län. Störst andel 80 år och äldre fanns det i Danderyd, Norrtälje och Lidingö, med drygt 6 procent. Dessa kommuner hade även förhållandevis stort antal döda per invånare; Norrtälje hade högst dödlighet av länets kommuner, 11 döda per invånare (beräknat på ett genomsnitt av de senaste fem åren). Lägst andel äldre fanns det i Nykvarn, där var endast drygt 3 procent av befolkningen 80 år eller äldre Det fanns större skillnader i medellivslängd mellan Stockholms läns kommuner än mellan länen under tidsperioden Skillnaden i medellivslängd mellan kommunerna var även större för män än för kvinnor. Danderyd hade den högsta medellivslängden av Stockholmskommunerna, både för kvinnor och för män under Där var medellivslängden för kvinnorna 86,7 år och för männen 83,9 år under tidsperioden. Lägst medellivslängd hade kvinnor i Nynäshamn med en medellivslängd på 82,3 år; vilket är drygt fyra års lägre medellivslängd än i Danderyd. Män i Sundbyberg hade lägst medellivslängd,79,3 år, det är 4,6 år lägre än i Danderyd. 30

31 Mellan femårsperioderna och har medellivslängden i Stockholms län ökat, med 0,7 år för kvinnorna och 1,2 år för männen. Kvinnornas medellivslängd har ökat lika mycket som i riket medan den har ökat mer för männen i Stockholms län än riket där den ökat 1 år. Bland kvinnorna ökade medellivslängden mest i Solna, 1,6 år. I sju kommuner, Nynäshamn, Ekerö, Nykvarn, Vaxholm, Österåker, Upplands Väsby och Upplands-Bro, var medellivslängden för kvinnor lägre än För männen har medellivslängden ökat i alla kommuner utom i Salem, Nykvarn, Vaxholm och Lidingö. Störst ökning i medellivslängd bland män hade Sigtuna, 2,0 år. Det är inte särskilt stabilt över tid vilka kommuner som har stor eller liten ökning av medellivslängden när två närliggande perioder jämförs. Det handlar oftast om slumpartade variationer mellan perioderna. Det positiva sambandet mellan kvinnors och mäns medellivslängd i kommunerna, visas i diagram 21. Skillnaden mellan könen varierar mellan Stockholms läns kommuner. Österåkers kommun hade den minsta skillnaden mellan kvinnor och män under perioden , drygt 2 år. Störst skillnad var det i Sundbybergs stad, där var medellivslängden vid födelsen 4,8 år högre för kvinnor än för män. Diagram 21 Samband mellan kvinnors och mäns medellivslängd vid födelsen för kommunerna i Stockholms län, Kvinnors medellivslängd vid födelsen 87 Danderyd Sundbyberg Österåker 83 Nynäshamn Mäns medellivslängd vid födelsen Kvinnor har generellt sätt högre medellivslängd än män, men männen har på senare år i Sverige haft en större ökning i medellivslängd än kvinnor. Skillnaderna mellan könen har, precis som i riket, minskat i de flesta kommunerna i Stockholms län mellan perioderna och I fyra kommuner var skillnaden något större jämfört med , närmare bestämt i Salem, Lidingö, Tyresö, och Solna. Det är dock inte särskilt stabilt över tid vilka kommuner som har större och mindre skillnader mellan könen. Det beror på att slumpmässiga variationer kan få stor betydelse när medellivslängden beräknas för kommuner med liten folkmängd och uppdelat på kvinnor och män. Kommuner med liten folkmängd är de som oftast har störst respektive minst skillnad mellan könen, respektive störst och minst ökning mellan två tidsperioder. 31

32 3.4 Stockholms stads stadsdelsnämnder Inom Stockhoms stad finns det även skillnader i dödlighet och överlevnad mellan olika stadsdelsnämnder. Under perioden var det Östermalm som hade den högsta medellivslängden bland både kvinnor och män, 86,2 respektive 82,5 år. Norrmalm hade den näst högsta medellivslängden för båda könen. Lägst medellivslängd bland Stockholm stadsdelsnämnder uppvisas i Skärholmen under för både kvinnor och män. Kvinnorna i Skärholmen hade en medellivslängd på 83,3 år och männen 78,4 år. Medellivslängden i Stockholms stad ökade något mer än i riket mellan och Ökningen i medellivslängd mellan tidsperioderna följer samma mönster som för riket, där männen har haft en större ökning än kvinnorna. För männen i Stockholms stad var ökningen 1,2 år och för kvinnorna var den 0,7 år. För kvinnor ökade medellivslängden i alla stadsdelsnämnder mellan de två perioderna, utom i Rinkeby-Kista. Männen hade en ökning i alla stadsdelsnämnder utom i Skärholmen och Rinkeby-Kista. Kvinnornas medellivslängd ökade mest i Norrmalm med 2,1 år medan för männen ökade medellivslängden mest i Kungsholmen, med 2,4 år. Med en skillnad i medellivslängd på 2,9 år för kvinnor och 4,2 år för män under följer stadsdelsnämnder samma mönster som Stockholmskommunerna med större skillnader i medellivslängd för män än för kvinnor. Störst skillnad i medellivslängd för både kvinnor och män var mellan Östermalm och Skärholmen. Dock har skillnaderna mellan stadsdelsnämnder med högst och lägst medellivslängd minskat både för kvinnor och män under perioden jämfört med I Skärholmen var skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män som störst, knappt 5 år. Medan skillnaden mellan kvinnor och män inom stadsdelsnämnderna var minst i Älvsjö, 3,1 år. I Stockholms stad, liksom i riket har kvinnor haft 3,7 års högre medellivslängd än män

33 Kommentarer om statistiken Fruktsamhet Den åldersspecifika fruktsamheten under en viss tidsperiod t beräknas som t F f x MF t x t x där F är antalet födda barn av kvinnor i en viss ålder. MF är medelfolkmängden kvinnor i motsvarande ålder. Åldersspecifika fruktsamhetstal räknas för kvinnor i åldern år. Levande födda barn födda av kvinnor under 15 år räknas som om de fötts av 15-åringar. Summerad fruktsamhet under tidsintervallet t beräknas som 54 t f x x 15 TFR. Den summerade fruktsamheten visar hur många barn som en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period utifrån den vid tidpunkten för beräkningen gällande fruktsamheten. Dödsrisker Vid framställning av livslängdstabellerna har följande formel använts för beräkning av de observerade dödsriskerna: q t x M t x D t x d t x D x är antalet dödsfall bland x-åringar under perioden t, M x är risktiden i åldern x år under perioden t X är ålder vid årets slut d x är det antal döda x-åringar vilka under perioden t avlidit efter sin födelsedag. För 0- åringar har dödsrisken bestämts enligt: t t D0 q0 t F där F är antalet levande födda. I åldrarna 91 år och över har dödsriskerna i livslängdstabellerna beräknats genom utjämning av observerade risker 14. Det beror på att det har varit få personer i de äldre åldersgrupperna och de observerade dödsriskerna har varit osäkra. Detta ändras över tid, och metoden har utvecklats av SCB under I den här rapporten används samma beräkningsmetod som tidigare för att få jämförbarhet med de historiska uppgifter som redovisas. 14 Den utjämningsmetod som använts finns beskriven i Martinelle, S: A generalised perks formula for old age mortality (SCB, R & D Report, 1987). 33

34 I denna publikation är tiden, t, ett år i beräkningar för riket och Stockholms län och fem år vid jämförelser med övriga län, vid beräkningar för kommuner i Stockholms län samt stadsdelsnämnder i Stockholms stad. Återstående medellivslängd och kvarlevande Med kvarlevande avses de individer bland levande födda som vid observerade dödsrisker beräknas uppnå åldern x år, de betecknas här l x. Antalet 0-åringar bestäms till l 0 = och kvarlevande vid övriga åldrar beräknas på följande sätt: L x lx 1( 1 qx 1) Den högsta ålder i hela år som antas kunna uppnås betecknas w. Återstående förväntad medellivslängd är ett sammanfattande mått på dödligheten i alla åldrar för ett år eller en period. Beräkningen görs i en livslängdstabell och med en standardbefolkning som gör att måttet blir jämförbart mellan olika länder och tidsperioder. Användningen av en standardbefolkning gör att medellivslängden vid födelsen kan ses som medelåldern för alla dödsfall under året. Måttet är ett livslängdsmått bara om dödligheten förblir densamma som för det år som beräkningen görs. Måttet har därför inget med framtiden att göra, det vill säga svarar inte på frågan hur länge vi lever. Den återstående medellivslängden vid födelsen brukar oftast bara förkortas som medellivslängden. Den återstående medellivslängden beräknas enligt följande: e x w i x l x L i Den genomlevda tiden i en ettårig åldersklass beräknas först genom L x ( l l ) / 1 2 x x Uttrycket gäller under antagandet att antalet dödsfall i en åldersklass är jämnt fördelat. Under första levnadsåret är detta antagande inte tillämpbart. Då gäller L 0 a0l0 ( 1 a0 ) l1 där a 0 = medelåldern för dem som dör under första levnadsåret. Eftersom födda endast registreras i födelselandsgruppen Sverige har dödsrisker för 0-åringar i hela riket använts för utrikes födda 0-åringar. Standardiserade dödstal (SMR) För att kunna avgöra om ett län har en dödlighet som skiljer sig från rikets dödlighet, eller att en grupp har en avvikande dödlighet från dödligheten i Stockholms län, beräknas ett s.k. åldersstandardiserat dödstal (SMR från engelskans Standardized Mortality Ratio ). SMR är kvoten mellan observerat antal döda och förväntat antal döda. Förväntat antal döda i ett län eller en grupp beräknas genom att använda länets eller gruppens åldersstruktur och jämförelsebefolkningens dödlighet per kön och ålder. Jämförelsebefolkningen är riket när det gäller jämförelser mellan olika län och Stockholms län när det gäller jämförelser mellan utrikes födda, personer med svensk och utländsk bakgrund. Alla beräkningar görs för kvinnor och män. 34

35 SMR för län eller grupp, g, beräknas enligt SMR D E g g D observerat antal döda i länet eller gruppen och E Där förväntat antal döda i länet gruppen givet dödstalen i jämförelsebefolkningen, riket eller Stockholms län. Observerat antal döda är summan av antalet döda i varje ålder x, x 0,1,, X för region g d.v.s. X D g D gx x 1 E beräknas enligt: E g X x 1 T gx D T g ' x g ' x Där T gx är medelfolkmängden i länet eller gruppen, D g ' x Stockholms län, och T ' medelfolkmängden i riket eller i Stockholms län. g x är antalet döda i riket, alternativt Ett län eller en grupp som har ett SMR-tal mindre än 1 har en dödlighet som är lägre än i jämförelsebefolkningen, det vill säga riket eller Stockholms län. Ett SMR-tal större än 1 indikerar en högre dödlighet än i jämförelsebefolkningen. Om SMR-talet avviker signifikant från 1 avgörs med signifikanstest. För att avgöra om SMR för ett län avviker jämfört med riket, samt för utrikes födda, personer med utländsk bakgrund och svensk bakgrund avviker från Stockholms län, används följande testvariabel 15, z D E E där z är asymptotiskt normalfördelad (0,1). Hypotesen som testas är om dödlighetsnivån (observerat antal döda) är densamma som jämförelsebefolkningens eller om den avviker från den nivån. Rikets dödlighetsnivå, alternativt Stockholms läns dödlighetsnivå, är indicerad till Berry,

36 Referenser Berry, G The analysis of mortality by the subject-years method. Biometrics 39: Martinelle, S A generalized perks formula for old-age mortality. SCB, Research and Development Report. SCB Arbete och barnafödande. Demografiska rapporter 2008:1 SCB Beskrivning av Sveriges befolkning 2008 SCB Beskrivning av statistiken, Befolkningsstatistik 2010, SCB Födda i Sverige ändå olika? Demografiska rapporter 2010:2 SCB Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen. Demografiska rapporter 2011:2 SCB Olika generationers barnafödande. Demografiska rapporter 2011:3 SCB Befolkningens utbildning Statistiska meddelanden UF37SM1301 SCB Får utrikes födda fler barn? Välfärd Nr SCB Medellivslängden ökar mest för högutbildade, webbartikel 2013: aspx SCB Övertäckning i Registret över totalbefolkningen en registerstudie. Bakgrundsfakta Befolkning och Välfärd 2015:1 36

37 37

38 Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet :04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Prognosmetoder och modeller 2014:10 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för :01 Demografiska prognoser för Stockholms län , kommunnivå 2015:02 Barn och unga och deras familjer 2013/ :03 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2015:06 Befolkningsprognos /50 Stockholms län-huvudrapport 2015:07 Bostadbyggnadsplaner till prognoserna /30/50, bilaga 2015:08 Kommunprognoser , sammanfattning, bilaga 2015:09 Fruktsamhet & mortalitet :10 38

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2015

Fruktsamhet och mortalitet 2015 Demografisk rapport 2016:05 Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2012 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden

Fruktsamhet och mortalitet 2012 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Demografisk rapport 2013:06 Fruktsamhet och mortalitet 2012 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2013-2022/45 Fruktsamhet och mortalitet 2012 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2011

Fruktsamhet och mortalitet 2011 Demografisk rapport 2012:08 Fruktsamhet och mortalitet 2011 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos för Stockholms län 2012-2021 Fruktsamhet och mortalitet 2011 uppdelat på

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1401 Sveriges framtida befolkning 2014 2060 The future population of Sweden 2014 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Döda och medellivslängd

Döda och medellivslängd Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Inledning Byggplanens påverkan på kommunernas prognosresultat Byggandets

Läs mer

Befolkningsprognos 2015 2024

Befolkningsprognos 2015 2024 Upplands-Bro kommun Befolkningsprognos 215 224 PL-391 PL-392 PL-393 PL-394 PL-395 Bro-distrikts glesbygd Uppl-B NÖ- Kungsä. glesb Bro tätort Kungsängen-Tibble Brunna Kommentarer om tabellerna På kommunnivå

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Adoptioner. www.scb.se

Adoptioner. www.scb.se Adoptioner Vid utgången av 2010 var 74 614 kvinnor och 64 631 män adopterade. De flesta, 6 av 10, är födda i Sverige men åtta av tio adopterade som är födda efter 1970 är född utomlands. Under 2010 adopterades

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM VÄGEN TILL EN NY BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025

Befolkningsprognos 2015-2025 Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Befolkning och befolkningsförändringar

Befolkning och befolkningsförändringar 2 Befolkning och befolkningsförändringar Befolkning och befolkningsförändringar Befolkningen i Stockholms län uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 2 019 182 personer vilket var en ökning med 37 919 personer

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2014 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. oktober 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. oktober 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi oktober 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografisk rapport 2013:02 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Befolkningsprognos 2013-2022/45 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografi och sociala

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2016

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2016 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi juni 2016 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda

Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda Statistik om Stockholms län och region Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda 4 2002 En statistisk studie av migration till Stockholmsregionen 1990 1998 Rapporten är framtagen av Nordregio

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-08 005506-2012 1 (51) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 6 Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Origo. www.origostockholm.se

Origo. www.origostockholm.se Origo 2014 www.origostockholm.se Ungdomar 119 nya ungdomar har tagit direkt kontakt med Origo varav 17 var unga män. Totalt har 727 stöd och rådgivningssamtal erbjudits ungdomar 2014. Ungdomar som har

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer