Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningsförändringar per kvartal 2009"

Transkript

1 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos

2

3 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur 2010:7 1

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, Regionplanekontoret, Projektledare Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN ISSN XXXX-XXXX 2

5 Förord Flyttningarna på den inomregionala nivån varierar framför allt beroende på den bostads- och åldersstruktur som sätter sin prägel på varje kommun. I arbetet med befolkningsprognoserna på kommun- och basområdesnivån är det viktigt att förstå den roll som olika typer av kommuner och respektive kommuns bostadsbestånd spelar för fördelningen och omfördelningen av befolkningen. Med hjälp av den information om flyttningar som varje kvartal redovisas i Tabell 101: BEF- PAK Befolkningsförändringar; Flyttningar för länet och dess kommuner och Flyttningar för kommunen och dess församling(ar), analyseras på ett enkelt sätt säsongsvariationerna, trenderna och förändringarna i in- och utflyttningarna och flyttnettona för Stockholms län och kommunerna i länet. Redovisningen har jämfört med förra året kompletterats med åldersstrukturen för inrikesflyttare och utrikes- och Sverigefödda in- och utvandrare per kvartal Ca 70 procent av de inflyttade till länet från övriga Sverige är i åldrarna år. Den säsongsvariation som föreligger i invandringen av utrikes födda är koncentrerad till åldrarna under 30 år. Genom att studera kvartalens åldersmönster kan man få en viss uppfattning om hur migranternas egenskaper varierar mellan kvartalen. Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Gradvis har de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länets flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. 3

6 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Stora säsongsvariationer i länets inrikes omflyttning och tilltagande i den utrikes inflyttningen... 6 Säsongsvariationer i flyttarnas åldersstruktur... 9 In- och utvandring av utrikes födda In- och utvandring av personer födda i Sverige Stor säsongsvariation i kommuner med småhusbebyggelse Små säsongsvariationer i kommuner med små lägenheter Likheter och olikheter mellan kommunerna Ändrat bosättningsmönster? Kommunresultat Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm stad hela flyttningsutbytet Stockholm stads flyttningsutbyte mot kommunerna i länet Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Bilaga 1: Definition av flyttning avvikelser i tillämpningen Bilaga 2: Beräkning av glidande medeltal

7 Sammanfattning Störst omflyttning under 3:e kvartalet Både inflyttningen till Stockholms län och utflyttningen från länet är störst under 3:e kvartalet. Till länet från övriga Sverige flyttar företrädesvis nyexaminerade från högskolor men också unga personer i de åldrar då man börjar vid universitet och högskolor. Från länet flyttar under 3:e kvartalet framförallt personer i åldrarna runt 20 år. Även den utrikes inflyttningen, som är starkt reglerad för tredjelandsmedborgare, har under de senaste åren allt fler inflyttade under 3:e kvartalet. Rekordstor invandring Till Stockholms län har i runda tal invandrat årligen Det är drygt fler än genomsnittet under föregående 4-årsperiod. Ökad inflyttning till följd av den stora invandringen noteras i Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholms stad och Södertälje. Kraftigt ökad inflyttning till 10 av länets kommuner Ca 10 av länets kommuner har expanderat snabbt under de senaste åren. En del på grund av stort bostadsbyggande medan andra har ökat på grund av att invandrare har bosatt sig i kommunen. De starkt expanderande kommunerna är Sundbyberg med 42 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2005 till 3:e kvartalet Södertälje med 39 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2005 till 2:a kvartalet 2007 och därefter en nedgång med 19 procent till 4:e kvartalet Upplands-Bro med 36 procent ökad inflyttning från 3:e kvartalet 2005 till 3:e kvartalet Solna med 35 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2003 till 2:a kvartalet 2008 för att därefter ligga kvar på samma höga nivå. Stockholms stad med 32 procent ökad inflyttning från 3:e kvartalet 2003 till 3:e kvartalet Sollentuna med 31 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2004 till 4:e kvartalet Huddinge med 45 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2002 till 2:a kvartalet 2008 och därefter 6 procents nedgång. Nacka med 27 procent ökad inflyttning från 1:a kvartalet 2003 till 2:a kvartalet 2007 och därefter en nedgång under 5 kvartal följt av en ny uppgång. Inflyttningen 4:e kvartalet 2009 var några procent högre än under tidigare toppnotering 2:a kvartalet Sigtuna med 26 procents ökad inflyttning från 4:e kvartalet 2006 till 2:a kvartalet Botkyrka med 25 procent ökad inflyttning från 1:a kvartalet 2005 till 3:e kvartalet 2007 för att sedan avta något. Järfälla med 21 procent ökad inflyttning från 1:a kvartalet 2006 till 2:a kvartalet 2008 och därefter en nedgång med 7 procent. Fler bor kvar i innerstadskommunerna långsammare expansion i kommuner med villabebyggelse Från de centralt belägna kommunerna Huddinge, Stockholms stad och Sundbyberg har utflyttningen till förortskommuner med småhusbebyggelse avtagit åren 2008 och Förortskommuner som fått vidkännas minskad inflyttning är Salem, Värmdö, Vaxholm och Österåker. Flyttströmmen i motsatt riktning d.v.s. från förortskommuner till länets centrala delar fortsätter att öka. Under åren 2008 och 2009 har därför expansionstakten i förortskommuner med småhusbebyggelse bromsats in. Omflyttningen mellan förortskommuner med bostäder i flerfamiljhus och länets centrala delar fortsätter att växa enligt tidigare mönster. Förortskommuner med kraftigt ökat flyttningsutbyte med de centrala delarna av länet är Sigtuna, Upplands-Bro, Järfälla, Södertälje och Botkyrka. 5

8 Stora säsongsvariationer i länets inrikes omflyttning och tilltagande i den utrikes inflyttningen Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Åren var variationerna mellan kvartalen ganska små. De små variationerna kan bero på att migrationen till Sverige är starkt reglerad. För nordiska medborgare gäller inga restriktioner och för medborgare i EUländerna är restriktionerna numera obetydliga. Drygt 50 procent av de som folkbokförs som inflyttade från utlandet till Stockholms län är tredjelandsmedborgare vilket medför att tillstånd krävs från Migrationsverket för att bli folkbokförd som immigrant. Tillståndsprövningen tar tid. Ansökningarna om tillstånd kan variera över året medan besluten fattas i en ganska jämn takt. Diagram 1 Inflyttade till Stockholms län fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) Åren 2007, 2008 och 2009 har säsongsvariationerna i den utrikes inflyttningen blivit kraftigare än i den inrikes omflyttningen. År 2006 ökade inflyttningen av personer från EU-länderna med följt av en ökning med under År 2008 och 2009 noteras en nedgång med 600 resp. 800 inflyttade. Personer från Polen svarar både för merparten av uppgången och nedgången. Åren återvände fler svenskar än tidigare. Den ökade rörligheten bland EU-medborgare torde ha bidragit till ökade säsongsvariationer. Sedan 4:e kvartalet 2006 har det glidande medelvärdet 1 för inflyttningen till Stockholms län pendlat inom ett mycket snävt intervall mellan och På årsbasis ger det drygt inflyttare till länet. Den inrikes inflyttningen noterade höga värden under 1:a kvartalet 2007 t.o.m. 1:a kvartalet Under de följande kvartalen 2008 föll inflyttningen från övriga Sverige för att under 2009 stabiliseras på en nivå med ca inflyttade per kvartal. Från 4:e kvartalet 2004 till 1:a kvartalet 2007 ökade inflyttningen från utlandet med drygt till ca enligt det glidande medeltalet en ökning med ca 65 procent. Därefter har inflyttningen från utlandet legat på en konstant nivå på i genomsnitt per kvartal. 1 Det glidande medelvärdet är ett vägt medeltal baserat på 5 kvartal där det första och sista kvartalet väger 0,125 medan de tre mittkvartalen väger 0,25. Medelvärdena för 3:e och 4:e kvartalen 2009 är preliminära och utgår från att 1:a och 2:a kvartalet 2010 förändras enligt normalt säsongsmönster i förhållande till 4:e kvartalet Se bilaga. 6

9 Diagram 2 Utflyttade från Stockholms län fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Utflyttningen till utlandet uppvisar bara obetydliga säsongsvariationer. En del av förklaringen till detta kan vara att cirka en fjärdedel av utflyttarna inte anmäler flyttningen till Skatteverket. Så småningom upptäcks det av Skatteverket och personerna avförs som emigranter. Dessa avregistreringar jämnar sannolikt ut kurvan (se även sid 22). Utflyttningen från länet minskade något fr.o.m. 4:e kvartalet 2007 t.o.m. 2:a kvartalet 2009 för att därefter ligga på en konstant nivå. Utflyttningen till utlandet har avtagit från en toppnivå under 1:a kvartalet 2007 till 2:a kvartalet 2009 för att därefter förbli på en konstant nivå. Till övriga landet började utflyttningen minska under 2:a kvartalet 2008 och har fortsatt så under 2009 men i avtagande takt. Diagrammet nedan över de kvartalsvisa flyttningsnettona är tyvärr rörigt. Kurvorna korsar varandra. Till en början, åren , var det inrikes flyttningsnettot större än det utrikes. Fr.o.m har det varit tvärt om det utrikes flyttnettot har varit större än det inrikes. Åren var det utrikes flyttnettot t.o.m. större än det totala flyttnettot. De senaste åren, , svarar i stort sett de utrikes flyttningarna för hela flyttnettot. Gradvis har således de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länets flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. Under åren ökade det kvartalsvisa flyttnettot från ca till Enligt diagram 3 tycks flyttnettot plana ut på ca under 3:e och 4:e kvartalet. De glidande medelvärdena för 3:e och 4:e kvartalet 2009 baseras delvis på den normala säsongsvariationen åren Den svaga nedgången i flyttnettot mellan 3:e och 4:e kvartalet 2009 bör än så länge inte tillmätas någon betydelse. 7

10 Diagram 3 Flyttningsnettot för Stockholms län fördelat per kvartal Källa: tabell 101 i Befpak (SCB). Observera att höjdskalan i diagrammet ovan bara är ungefär en tredjedel av vad den är i de två föregående diagrammen. 8

11 Säsongsvariationer i flyttarnas åldersstruktur Som framgår av diagrammen 1-3 och tabellen nedan är både inflyttningen till Stockholms län och utflyttningen från Stockholms län högre under 3:e kvartalet än de övriga kvartalen. Ett undantag finns dock och det gäller utvandringen bland utrikes födda. Den registrerade utvandringen är ungefär lika stor under 2:a och 3:e kvartalet. Tabell 1 In- och utflyttade till/från Stockholms län fördelade på flyttströmmar och kvartal procentuell fördelning inom varje flyttström Flyttström Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Summa Inflyttade från övriga Sverige Utflyttade till övriga Sverige Inflyttade från utlandet Födda utomlands Födda i Sverige Utflyttade till utlandet Födda utomlands Födda i Sverige Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Uppgifterna avser perioden Migranter har ett specifikt åldersmönster. Omflyttningen är intensiv i de åldrar då unga människor lämnar föräldrahemmet, studerar, etablerar sig på bostads- och arbetsmarknaden och bildar familj. Ca 70 procent av de inflyttade till länet från övriga Sverige är i åldrarna år. Genom att studera kvartalens åldersmönster kan man få en viss uppfattning om hur migranternas egenskaper varierar mellan kvartalen. Diagram 4 Inflyttade till Stockholms län och utflyttade från Stockholms län från/till övriga Sverige fördelade per kvartal Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Uppgifterna avser medelvärden för åren Flyttningarna från övriga Sverige till Stockholms län är som intensivast i åldrarna år m.a.o. i de åldrar då personer är nyexaminerade från universitet och högskolor. Den observationen gäller samtliga kvartal. 9

12 Utmärkande för 3:e kvartalet är den höga inflyttningen av personer i åldern 19 år, dubbelt så många som genomsnittet för kvartalen. 19 år är den normala åldern för att börja på universitet och högskolor. Även i åldrarna år är inflyttningen hög under 3:e kvartalet. Något fler barnfamiljer flyttar också till länet under 3:e kvartalet jämfört med de andra kvartalen. Den lägre inflyttningen under 4:e kvartalet beror på att färre personer i singelåldrarna år flyttar till länet men också på en något lägre inflyttning av barnfamiljer. Däremot är det relativt hög inflyttning i åldern 19 år. Utflyttningen från länet till övriga Sverige har något kraftigare säsongsvariationer än inflyttningen. Under 1:a kvartalet är det en lägre andel utflyttare och under tredje kvartalet är det en högre andel utflyttare jämfört med inflyttarna. Av diagrammet ovan kan man dra slutsatsen att utflyttarna är ett par år äldre när de lämnar länet än inflyttarna. Möjligen kan den förhållandevis höga utflyttningen av 21- och 22-åringar från länet förklaras av att de som kom till länet som 19-åringar flyttar vidare efter något år i Stockholms län. (Se Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:5 Befolkningsprognos för mer detaljerade studier av genuina flyttare och återflyttare.) Under 3:e kvartalet, då det är vanligt att påbörja högskolestudier, förekommer en utflyttning av personer i åldrarna 20 och 21 år men också i åldrarna 19 och år. Barnfamiljer flyttar också från länet under 3:e kvartalet. 4:e kvartalet karakteriseras av låg utflyttning - båda av personer i singelstadiet (här år) och av barnfamiljer. Under åren flyttade ca barn och ungdomar 0-18 år ut från länet medan ca flyttade in, vilket ger ett nettounderskott av i snitt 250 per kvartal. Det finns stora likheter mellan utflyttningarna kvartalen 1, 2 och 4. Traditionellt har 3:e kvartalet uppvisat fler flyttningar på grund av det uppehåll som görs under sommaren då många företag och skolorna är stängda. Kravet att studenterna skall vara folkbokförda på studieorten har också påverkat statistiken för 3:e kvartalet. In- och utvandring av utrikes födda Personer som är medborgare i EU-länderna och ESS-länderna 2 har uppehållsrätt i Sverige under vissa förutsättningar. Principen för att få uppehållsrätt är att man ska kunna försörja sig och sin familj. (Se vidare sid 22.) Under åren har mellan 33 och 38 procent av de till länet invandrade utrikes födda kommit från EU- eller ESS-länderna. Övriga har registrerats som invandrare först när de erhållit tillstånd av Migrationsverket att bosätta sig i länet. Det gör att säsongsvariationerna i invandringen till stor del är en följd av i vilken takt tillstånden 3 beviljas. Den säsongsvariation som föreligger i invandringen av utrikes födda är koncentrerad till åldrarna under 30 år. Under 3:e kvartalet är invandringen ca 35 procent högre än genomsnittet i åldrarna under 30 år. 2:a kvartalet, med den lägsta invandringen av utrikes födda, karakteriseras av låg invandring i åldrarna år men också i skolans åldrar. Den högre invandringen under 3:e kvartalet av barn i skolåldern kan delvis bero på att svenskar som vistats utomlands återvänder med barn de fött utomlands. Utvandringen av utrikes födda har ett avvikande säsongsmönster med låg utflyttning under 1:a, hög under 2:a och 3:e kvartalet och tämligen normal under 4:e kvartalet. Under 3:e kvartalet är det barnfamiljer som flyttar utomlands medan under 2:a kvartalet är det vanligare att personer i åldrarna år lämnar länet. Det är förhållandevis små säsongsvariationer i utflyttningen bland utrikes födda. En del av förklaringen kan vara att utflyttade utrikes födda inte alltid själva anmäler till skattemyndigheten att de bosätter sig utomlands. Barn till invandrare, födda i Sverige, som tillsammans med sina föräldrar flyttar till utlandet redovisas först i diagram 6 och finns således inte med i diagrammet nedan. 2 ESS-länderna är Island, Liechtenstein och Norge. Se 3 År 2009 fick personer tillstånd att bosätta sig i Sverige av arbetsmarknadsskäl varav bosatte sig i Stockholms län. I vilken omfattning personerna har folkbokförts som immigranter framgår inte av någon statistik från SCB eller Migrationsverket (27 mars 2010). 10

13 Diagram 5 Invandring till Stockholms län och återutvandring från Stockholms län av personer födda utomlands fördelade per kvartal Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Uppgifterna avser medelvärden för åren Fr.o.m. 3 års ålder är värdena utjämnade med 3-åriga glidande medelvärden. Observera att höjdskalan på diagrammet över återutvandringen bara är ¼ av höjdskalan av diagrammet över invandringen. Barn födda i Sverige med föräldrar födda utomlands ingår inte i diagrammet ovan utan i nästa diagram. Barn födda utomlands av svenska föräldrar ingår i diagrammet ovan. In- och utvandring av personer födda i Sverige Åldersprofilen över utvandrade personer födda i Sverige avviker från de övriga. Andelen barn är ovanligt stor. Som tidigare påpekats ingår bland utflyttarna barn födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. Störst är utvandringen i åldrarna 1 och 2 år. Låg utvandring noteras i åldrarna 17 och 18 år. Bland de vuxna är utvandringen störst i åldrarna år d.v.s. i de åldrar då många har barn i förskoleåldern. Möjligen är det bara en liten andel av de ungdomar i årsåldern som vistas utomlands för t.ex. studier som registreras som utvandrade. Utvandringen av personer födda i Sverige är högst under 3:e kvartalet och lägst under 4:e. Under 3:e kvartalet är det högre utflyttning i nästan alla åldrar. Fler i de åldrar där man studerar, fler i de åldrar man har långvarig arbetslivserfarenhet, år, och fler med barn i åldrarna 4-10 år. Mellan 60 och 70 procent av de Sverigefödda som utvandrar återvänder inom några år. En ganska stor del av de som utvandrar är barnfamiljer. Barnfamiljer försöker anpassa sina flyttningar efter skolorna. Av återvändarna kommer drygt 60 procent under 2:a och 3:e kvartalet. De som återvänder under 3: kvartalet har i stor omfattning barn i skolåldrarna. Det gäller också i viss mån de som kommer under andra kvartalet. Observera att den höga invandringen av Sverigefödda 1-åringar i stort sett är en artificiell företeelse beroende på folkbokföringens regler. Barn födda i Sverige med föräldrar som inte är folkbokförda i landet registreras som immigranter när föräldrarna folkbokförs. Som regel är det fråga om barn till asylsökande. 11

14 Diagram 6 Utvandring från Stockholms län och återinvandring till Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade per kvartal åren Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Uppgifterna avser medelvärden för åren Fr.o.m. 3 års ålder är värdena utjämnade med 3-åriga glidande medelvärden. Observera: Bland utvandrarna ingår barn födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Bland invandrarna ingår barn födda i Sverige med föräldrar som inte var folkbokförda i Sverige vid barnets födelse men blivit det senare. Bland invandrarna i diagrammet ovan saknas barn födda utomlands med svenska föräldrar. De ingår i diagram 5. 12

15 Stor säsongsvariation i kommuner med småhusbebyggelse Ett områdes bostadsbestånd och geografiska läge inom ett storstadsområde har avgörande betydelse för åldersstrukturen på de in- och utflyttade. Kommuner med villaområden passar barnfamiljer men har svårt att behålla ungdomar. Barnfamiljer försöker anpassa sin flyttning och ibland också sin folkbokföring till förskolan och skolan. För att illustrera säsongsvariationerna i inflyttningen väljer vi Värmdö kommun där småhus inkl. permanentade fritidshus utgjorde 75 procent av bostadsbeståndet i slutet av år Högre andel småhus föreligger i Ekerö ca 85 procent av bostadsbeståndet. Österåker och Nykvarn har lika hög andel småhus som Värmdö. Inflyttningen till Värmdö en kommun där ca 250 fritidshus permanentas varje år Värmdö har i mer än 20 år legat på 10-i-topplistan över Sveriges snabbast växande kommuner. Folkmängden fördubblades på 25 år, från 1984 till År 2008 bröts utvecklingen. Inflyttningen avtog. Både 2008 och 2009 hamnade Värmdö utanför topplistan. Antalet köp av småhus föll 2008 med 19 procent jämfört med Antalet färdigställda lägenheter var bara 48 jämfört med ca 175 i genomsnitt åren I Värmdö permanentas ca 250 fritidshus per år. År 2008 var antalet bara 215. Den snabba folkökningen har avtagit bl.a. beroende på att utflyttningen från Stockholms stad och Nacka till Värmdö minskat. Inflyttningen 2009 ligger kvar på 2008 års nivå. Nedanstående diagram visar antalet inflyttade till Värmdö kommun åren fördelade per kvartal. Kurvan är tandad och har likheter med profilen på en såg. Tredje kvartalet har genomgående flest inflyttade i genomsnitt 77 fler än det glidande medelvärdet. Uttryckt i procent överstiger 3:e kvartalets inflyttning det glidande medelvärdet med i genomsnitt 12 procent. Inflyttningen under 2:a (5 procent över) och 4:e kvartalet (±0 procent) ligger nära det glidande medelvärdet. Värmdö har som regel låg inflyttning under 1:a kvartalet i genomsnitt 101 färre inflyttade än det glidande medeltalet. Uttryckt i procent är inflyttningen under 1:a kvartalet 18 procent lägre än det glidande medelvärdet. Diagram 7 Inflyttade till Värmdö fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Så länge som säsongsvariationen är stabil d.v.s. inflyttningen ligger på ungefär samma nivå som året innan innebär de kvartalsvisa avvikelserna inget större bekymmer vid tolkningen av statistiken. När mönstret ändras blir det dock svårigheter att analysera utvecklingen. En anpassning med ett glidande medelvärde baserat på 5 kvartal kan underlätta tolkningen. Medelvärdena för de 2 sista kvartalen 4 är något osäkra eftersom de delvis bygger på antaganden om att de två nästkommande kvartalen, d.v.s. 1:a och 2:a kvartalet 2010, följer det observerade säsongsmönstret Medelvärdet för 3:e kvartalet baseras till 87,5 procent på observerade värden och medelvärdet för 4:e kvartalet till 62,5 procent på observerade värden. Se även bilagan på sid

16 En enkel analys baserad på de glidande medelvärdena visar att inflyttningen till Värmdö steg t.o.m. 1:a kvartalet 2007 för att sedan under 2008 falla till samma nivåer som observerades 2002 och En intressant iakttagelse är att inflyttningen till Värmdö avtog redan innan finanskrisen. Utflyttningen från länets centrala delar (Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka) till Värmdö har avtagit med 14 procent från åren till En utveckling som Värmdö delar med flera förortskommuner med villabebyggelse. Utflyttare från kommuner med småhus utflugna barn och familjer med småbarn eller utflugna barn Något schablonartat kan man påstå att utflyttarna från kommuner med småhusbebyggelse antingen är vuxna barn som lämnar föräldrahemmet eller familjer med eller utan barn. Familjerna som flyttar från sådana kommuner påverkas av efterfrågan på bostäder för barnfamiljer medan de vuxna barnen hellre väljer en tidpunkt som är lämplig för dem själva. Säsongsvariationen kan därför bli mindre bland utflyttarna från småhuskommunerna än bland inflyttarna. Det gäller för t.ex. Ekerö, Danderyd och Täby men inte för Värmdö. När de flesta flyttningar sker inom en gemensam bostadsmarknad och där det är stor efterfrågan på bostäder finns det som regel samband mellan säsongsmönstren i in- och utflyttningen. När det blir förändringar i säsongsmönstret för de inflyttade blir säsongsmönstret också oregelbundet för de utflyttade. Åren har säsongsmönstret för de utflyttade från Värmdö avvikit från det som observerades åren Diagram 8 Utflyttade från Värmdö fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Som regel är utflyttningen under 2:a och 4:e kvartalen nära det glidande medelvärdet 1 procent under resp. 2 procent över. Under 1:a kvartalet är utflyttningen 16 procent lägre än det glidande medelvärdet medan den under 3:e kvartalet är 14 procent över medelvärdet. Säsongsvariationerna i in- och utflyttningen mildrar variationerna i flyttnettot De avvikelser som finns mellan kvartalsvärdena och det glidande medeltalet är som regel negativa både för inflyttningen och utflyttningen under 1:a kvartalet positiva både för inflyttningen och utflyttningen under 3:e och 4:e kvartalet. Eftersom avvikelserna går i samma riktning dämpas variationerna i flyttnettot. Under 2:a kvartalet ligger inflyttningen till Värmdö som regel över det glidande medeltalet medan utflyttningen ligger under. Säsongsvariationerna i flyttnettot blir därmed något större än i de båda flyttströmmarna. Som tidigare påpekats är dock avvikelserna mellan det glidande medelvärdet och de observerade värdena på in- och utflyttningen under 2:a kvartalet små. 14

17 Diagram 9 Flyttningsnetto för Värmdö kommun fördelat per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). 15

18 Små säsongsvariationer i kommuner med små lägenheter In- och utflyttningen till/från Sundbyberg som illustrationsexempel Sundbybergs stad tillhör tillsammans med Stockholms stad och Solna stad den mest urbana delen av länet. Den höga andelen smålägenheter medför att det framförallt är ungdomar som flyttar till Sundbyberg. Sundbyberg har ett underskott av barnfamiljer men ett överskott av singlar framför allt i åldrarna år jämfört med länets åldersfördelning. Hög andel ungdomar bland inflyttarna ger en låg säsongsvariation den lägsta bland länets kommuner. Under åren 2008 och 2009 har betydligt fler bostäder färdigställts i Sundbyberg än de föregående åren. Det kan vara bakgrunden till den högre variationen under de båda åren. Diagram 10 Inflyttade till Sundbyberg fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). De personer som flyttar från Sundbyberg är något äldre än inflyttarna. En del av utflyttarna är familjer med barn i förskoleåldern. Det gör att det blir ett något tydligare säsongsmönster bland utflyttarna men med låga variationer jämfört med övriga kommuner i länet. Det är bara Solna av länets kommuner som har lägre variationer bland utflyttarna. Som regel har länets kommuner större variation mellan kvartalen i inflyttningen än i utflyttningen. Sundbyberg är ett undantag tillsammans med några andra kommuner som Upplands Väsby, Järfälla och Södertälje. De uppräknade kommunerna har ett tydligt säsongsmönster i utflyttningen medan säsongsvariationerna i inflyttningen tidvis är obetydliga. En bidragande orsak till de låga säsongsvariationerna i inflyttningen kan vara en förhållandevis hög andel invandrare bland inflyttarna och låg andel barnfamiljer. 16

19 Diagram 11 Utflyttade från Sundbyberg fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Sundbybergs flyttnetto varierar mer mellan kvartalen än inflyttningen och ungefär lika mycket som utflyttningen. Den höga inflyttningen 2008 och framför allt 2009 ger tydliga utslag i Sundbybergs flyttnetto. Jämförelserna görs utifrån låga nivåer varför det ändå inte bör vara så stora problem att tolka nettots utveckling över tiden. Diagram 12 Flyttningsnettot för Sundbyberg fördelat på kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). 17

20 Likheter och olikheter mellan kommunerna Genom att studera säsongsvariationerna i flyttningarna i en kommun med stora svängningar, Värmdö och en med små svängningar, Sundbyberg, har vi funnit att mönstren varierar mellan kommunerna i Stockholms län. In- och utflyttningen till/från länet har betydande säsongsvariationer. Dessa variationer påverkar kommunerna på olika sätt. Inflyttningen är koncentrerad till Stockholms stad och kringliggande kommuner medan utflyttningen från länet mer faller på förortskommunerna. Diagram 13 Standardavvikelsen i procent av medelvärdet på in- respektive utflyttade per kvartal åren Källa: Egna beräkningar baserade på Befpak tabell 101 (SCB). Metod: Standardavvikelsen är beräknad på avståndet mellan observerade värdet och det glidande medelvärdet för att fånga säsongsvariationen. Intressant är att se om det finns grupper av kommuner som har ungefär likadana säsongsvariationer och om det i övrigt finns likheter mellan kommuner med gemensamma säsongsmönster. Stora säsongsvariationer i små kommuner med småhus Som vanligt finns samband mellan säsongsvariationerna och storleken på kommunerna men variationerna är också beroende på bebyggelsens struktur. De minsta kommunerna har stora variationer mellan kvartalen beroende på att andelen småhus är hög. I denna kategori ingår bl.a. Nykvarn med invånare i slutet av år 2009, Vaxholm (11 001), Salem (15 313), Upplands-Bro (23 202) och Ekerö (25 095). Gemensamt för de två minsta kommunerna, Nykvarn och Vaxholm, är att de har 18

21 stora svängningar både i inflyttningen och i utflyttningen. För de allra minsta kommunerna är säsongsmönstret i inflyttningen dessutom oregelbundet. Attraktiva kommuner för ungdomar har små säsongsvariationer Små variationer mellan kvartalen har kommuner som är attraktiva för unga flyttare. Typexemplen är Sundbyberg och Solna. Ett antal förortskommuner med ungefär 2/3 av bostadsbeståndet i flerfamiljhus har också ganska små säsongsvariationer i inflyttningen. Flera av kommunerna med flerfamiljshus har större variationer i utflyttningen. Det tyder på att det är unga människor som flyttar till kommunerna och sedan bildar familj eftersom utflyttarna i större omfattning är barnfamiljer. Denna grupp utgörs av Botkyrka, Järfälla, Nacka, Huddinge, Haninge och Upplands Väsby. Gemensamt för kommunerna, med undantag av Nacka, är att kommunerna har hög inflyttning av utrikes födda. De perioder då det varit hög inflyttning av utrikes födda har svängningarna mellan kvartalen varit mindre. Sundbyberg har också ett liknande mönster som de ovan uppräknade kommunerna med en större variation i utflyttningen än i inflyttningen. Södertälje har också högre säsongsvariation i utflyttningen än i inflyttningen. Sundbyberg och Södertälje har likheter med kommunerna ovan hög andel invandrare och inflyttning av unga personer. Kommuner med inflyttade barnfamiljer har stora säsongsvariationer Några kommuner - Danderyd, Ekerö, Täby och Lidingö har höga säsongsvariationer i inflyttningen men låga i utflyttningen. Flyttnettot får därmed också stora svängningar mellan kvartalen. Inflyttningen är hög under tredje kvartalet. Det är barnfamiljer som flyttar till kommunerna. Ett kännetecken för dessa kommuner är att befolkningen har höga inkomster och toppar listan över medellivslängden i länet. Inflyttningen till Stockholms stad följer länets variationer Stockholms stad och Solna utgör de mest urbana delarna av länet. För inflyttarna från övriga Sverige är Stockholms stad det naturliga målet. Drygt 50 procent av länets inflyttare från övriga Sverige bosätter sig i de båda kommunerna. För stadens del medför det att länets säsongsmönster i inflyttningen ger utslag. Både Stockholms stad och Solna har större säsongsvariation i inflyttningen än i utflyttningen. Omkring hälften 5 av länets kommuner rekryterar en tredjedel eller mer av sina inflyttare från Stockholms stad. Utflyttarnas säsongsmönster påverkar därför variationerna i inflyttningen till flertalet av länets kommuner. Skärgårdskommunerna har stora variationer både i in- och i utflyttningen Flera av länets skärgårdskommuner Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö och Nynäshamn - har stora variationer i både in- och utflyttningen. För flera av kommunerna är säsongsmönstret i utflyttningen regelbundet. Typexemplet är Österåker som har låg utflyttning under första kvartalet och hög under tredje kvartalet. 5 Kommuner som har mer än en tredjedel av inflyttarna från Stockholms stad är Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Vaxholm och Värmdö. 19

22 Ändrat bosättningsmönster? Åren 2008 och 2009 har bosättningsmönstret i Stockholms län ändrats jämfört med År 2007 är inte med i jämförelsen beroende på att det året var toppår vad gäller inflyttningen för flera kommuner. I tabell 2 jämförs flyttströmmarna mellan 21 förortskommuner och de 5 centralt belägna kommunerna Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad och Sundbyberg. Inflyttningen till de 5 centrala kommunerna från förortskommunerna ökade med 11 procent medan flyttningen i den motsatta riktningen bara ökade med 3 procent. De kommande åren får avgöra om det är fråga om ett ändrat bosättningsmönster eller bara tillfällig avvikelse från det gängse mönstret. Flera förortskommuner med småhusbebyggelse har ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna och minskad inflyttning. Salem med 33 procent ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna och 16 procent minskad inflyttning. Värmdö med 18 procent ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna och 14 procent minskad inflyttning. Vaxholm 13 procent ökad utflyttning och 11 procent minskad inflyttning. Tyresö med 9 procent ökad utflyttning och 10 procent minskad inflyttning. Österåker med 4 procent ökad utflyttning och 14 procent minskad inflyttning. Ekerö som har störst andel bostäder i småhus av alla kommuner i länet har noterat en ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna med 26 procent medan inflyttningen till Ekerö ligger kvar på en oförändrad nivå. Omflyttningen mellan centrum och förortskommuner, där flerbostadshusen dominerar, har utvecklas i enlighet med tidigare mönster d.v.s. en ökad omflyttning i båda riktningarna. Exempel på sådana kommuner är: Sigtuna med 32 procent ökad inflyttning från de 5 centralt belägna kommunerna och 21 procent ökad utflyttning till de 5 kommunerna. Upplands-Bro med 25 procent ökad inflyttning och 15 procent ökad utflyttning. Järfälla med 20 procent ökad inflyttning och 13 procent ökad utflyttning. Södertälje med 13 procent ökad inflyttning och 20 procent ökad utflyttning. Botkyrka med 11 procent ökad inflyttning från de 5 centralt belägna kommunerna och 15 procent ökad utflyttning till de 5 kommunerna. De växande flyttströmmarna från förortskommunerna har gått till Stockholms stad, Sundbyberg och Huddinge (tabell 3). Nacka och Solna har årligen något färre inflyttare från förortskommunerna än under perioden Samtidigt har utflyttningen från Nacka och Solna till förortskommunerna ökat kraftigt. Trots att utflyttningen till förortskommunerna från Stockholms stad och Huddinge antalsmässigt ökat något har den avtagit i förhållande till de båda kommunernas folkmängd. 20

23 Tabell 2 Flyttningar mellan Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad samt Sundbyberg och övriga 21 kommuner i Stockholms län Utflyttnings- /Inflyttningskommun Inflyttade till Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad och Sundbyberg Genomsnitt åren Procentuell förändring Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Järfälla Lidingö Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Summa Källa: raps. Tabell 3 Flyttningar mellan 21 förortskommuner i Stockholms län och Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad samt Sundbyberg Utflyttade från Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad och Sundbyberg Genomsnitt åren Procentuell förändring Utflyttnings- /Inflyttningskommun Inflyttade från 21 förortskommuner i länet Utflyttade till 21 förortskommuner i länet Genomsnitt åren Procentuell Genomsnitt åren Procentuell förändring förändring Huddinge Nacka Solna Stockholm Sundbyberg Summa Källa: raps. 21

24 Kommunresultat På de kommande sidorna finns tre diagram per kommun med inflyttning, utflyttning och flyttningsnetto fördelade per kvartal. Observera att höjdskalan är kapad för att på ett begränsat utrymme kunna visa säsongsvariationerna så tydligt som möjligt. Inom varje kommun är höjdskalan gemensam men varierar tyvärr mellan kommunerna. Källhänvisningen till alla diagram i detta avsnitt är: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB. Metoden för beräkning av det glidande medeltalet framgår av bilaga 2. Under diagrammen finns en kort beskrivning av säsongsvariationerna i flyttningarna och kommentarer till utvecklingen. De flesta flyttningar sker över korta avstånd. Länets kommuner har följaktligen störst flyttningsutbyte mot andra kommuner i länet. För länets kommuner innebär det att de säsongsvariationer som genereras vid flyttningar mellan kommunerna i länet har större betydelse än variationerna i flyttningarna över länets gränser. Som regel kommer procent av inflyttarna från andra kommuner i Stockholms län. För Vallentuna gällde att 78 procent av inflyttarna åren kom från Stockholms län. Värmdö hade nästan lika hög procentsats 77 procent. Undantag är perifera kommuner som Södertälje och Norrtälje med flyttningsomland i grannlänen samt den mest centrala kommunen, Stockholms stad, med ett flyttningsomland som sträcker sig långt utanför länets gränser. Diagram 14 Inflyttningen och utflyttningen till/från länets kommuner fördelade efter ut/inflyttningsområden genomsnitt för åren Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB. 22

25 Botkyrka Diagram 15 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Botkyrka per kvartal Under andra delen av 2005 började inflyttningen till länet från utlandet öka (diagram 1). Uppgången fortsatte till 2007 för att sedan ligga kvar på en hög nivå. Botkyrka med näst högst andel utrikes födda av Sveriges kommuner (Haparanda har högre) har starkt påverkats av den ökade invandringen. Från en nivå på inflyttade per kvartal har kommunen sedan år 2007 drygt inflyttade per kvartal. Från 1:a kvartalet 2005 till 3:e kvartalet 2007 ökade inflyttningen med 25 procent. Folkmängden i kommunen har ökat med varav utrikes födda från slutet av 2004 till slutet av Som följd av ökad inflyttning har också utflyttningen ökat men i långsammare takt än inflyttningen. Under 2009 observeras en svag uppgång i inflyttningen och avtagande utflyttning. Flyttnettot har därmed vänt uppåt. 23

26 Danderyd Diagram 16 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Danderyd per kvartal År 2008 föll inflyttningen till Danderyd med 6 procent jämfört med Antalet köp av småhus minskade med hela 30 procent mellan de båda åren. År 2009 har inflyttningen återgått till de etablerade mönstren. Inflyttningen har ökat med 6 procent jämfört med 2008 medan köpen av småhus fortfarande ligger under 2007 års nivå. Utflyttningen från Danderyd började falla under andra delen av Den låga nivån på utflyttningen har legat kvar under hela Den låga inflyttningen till Danderyd under 4:e kvartalet 2009 kan vara en tillfällighet. I diagrammet ovan dras det glidande medelvärdet ned av 4:e kvartalet. Sammanfattningsvis gäller att Danderyd i genomsnitt har drygt 600 inflyttade per kvartal och knappt 600 utflyttade. Flyttnettot blir i genomsnitt ca +50 per kvartal. 24

27 Ekerö Diagram 17 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Ekerö per kvartal Ekerö är den mest utpräglade småhuskommunen i länet. Drygt 80 procent av bostäderna återfinns i småhus. Som regel är det barnfamiljer som bosätter sig i kommuner med småhusbebyggelse. Av diagrammen ovan ser man att det blev störningar i de traditionella säsongsmönstren åren Den höga inflyttningen 2007 följdes av låg inflyttning fr.o.m. 2:a kvartalet 2008 t.o.m. 1:a kvartalet Därefter har inflyttningen varit hög under 4:e kvartalet 2009 t.o.m. mycket hög. Den uppåtgående trenden under 2009 kan justeras ned. Det ändrade säsongsmönstret i inflyttningen har också påverkat utflyttningen. Sedan 2007 har de sedvanliga variationerna mellan kvartalen i stort sett upphört. Variationerna i Ekerös flyttnetto påverkas sedan 2007 nästan uteslutande av hur inflyttningen förändras mellan kvartalen. Den stigande inflyttningen under de 3 sista kvartalen 2009 har medfört att nettot åter närmar sig den normala nivån d.v.s. ett överskott på ca 50 personer per kvartal. 25

28 Haninge Diagram 18 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Haninge per kvartal Inflyttningen till Haninge ökade från drygt per kvartal åren till mellan och åren Inflyttningen från utlandet har fördubblats, från en tämligen låg nivå, och den inrikes inflyttningen har ökat med ca 10 procent. Folkmängden har ökat med åren trots att det bara färdigställts drygt 800 lägenheter under perioden dvs. det har blivit fler boende per lägenhet. Som regel brukar utflyttningen tillta något år efter ökad inflyttning. I Haninge har utvecklingen varit den motsatta. Åren ökade utflyttningen från ca per kvartal till omkring År 2008 minskade utflyttningen något för att ligga kvar på samma nivå Haninges flyttnetto föll från millennieskiftet till 2004 för att sedan vända uppåt. Under åren 2008 och 2009 har nettot uppgått till knappt 200 per kvartal. Man får gå tillbaka till slutet av talet för att finna lika höga eller högre flyttnetto för Haninge. 26

29 Huddinge Diagram 19 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Huddinge per kvartal Till Huddinge har inflyttningen ökat med 45 procent från 2:a kvartalet 2002 till 2:a kvartalet 2008 för att därefter gå ned med 6 procent. Huddinge kommun har haft en stor folkökning åren med drygt personer varav de utrikes födda svarar för något mer än Procentuellt sett har Huddinge ökat snabbare än länet. År 2009 har dock tillväxten avtagit. Under åren har det färdigställts drygt lägenheter. Största delen av folkökningen har således skett inom det befintliga bostadsbeståndet. Från 2002 till början av 2008 har inflyttningen till Huddinge ökat linjärt med personer per kvartal enligt det glidande medeltalet. Under tredje kvartalet 2008 bröts utvecklingen. Utflyttningen har legat på en ganska konstant nivå de tre senaste åren. Den uppåtgående trenden i flyttnettot bröts under 3:e kvartalet 2008 för att därefter avta. Huddinge kommun har i förhållande till folkmängden både hög in- och utflyttning bl.a. beroende på att Södertörns högskola, KI Syd och KTH Syd drar till sig unga människor. 27

30 Järfälla Diagram 20 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Järfälla per kvartal Järfälla är en av de ca 10 kommuner i länet som haft en betydande uppgång i inflyttningen under de senaste åren. Till Järfälla har inflyttningen ökat med 21 procent från 1:a kvartalet 2006 till 2:a kvartalet 2008 och därefter en nedgång med 7 procent. Den stora inflyttningen har bidragit till en folkökning på ca personer åren De utrikes födda har svarat för av folkökningen. I Järfälla har det tillkommit ca lägenheter under 4-årsperioden dvs i förhållande till folkökningen något fler än i Haninge och Huddinge. Inflyttningen ökade både 2006 och 2007 för att nå en toppnivå under andra kvartalet 2008 enligt det glidande medelvärdet. Därefter har inflyttningen avtagit något. Sedan 2003 har utflyttningen legat på en konstant nivå på knappt personer per kvartal. Eftersom utflyttningen har legat på en i stort sett konstant nivå är det variationerna i inflyttningen som påverkar flyttnettots utveckling. Under 2008 låg nettot på ca +175 per kvartal. Beroende på avtagande inflyttning år 2009 har flyttnettot minskat till ca +100 sista kvartalet

31 Lidingö Diagram 21 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Lidingö per kvartal Lidingö stad har bara marginellt påverkats av den ökade invandringen till länet. Folkmängden har ökat med ca 400 per år Antalet utrikes födda har ökat med blygsamma 160 per år. Tillskottet av lägenheter har varit ca 160 per år under åren För Lidingös del är förhållandet mellan folkökning och lägenhetstillskott normalt. Från 2004 till 2:a kvartalet 2008 ökade inflyttningen svagt för att sedan minska något. Utflyttningen, enligt det glidande medelvärdet, pendlar mellan 650 och 700 per kvartal d.v.s. ligger på en ganska konstant nivå. Lidingös flyttnetto har avtagit under 3:e och 4:e kvartalet 2009 beroende på något färre inflyttare och något fler utflyttare. 29

32 Nacka Diagram 22 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Nacka per kvartal Fr.o.m. 1:a kvartalet 2003 t.o.m. 2:a kvartalet 2007 ökade inflyttningen till Nacka kvartal efter kvartal. Bostadsbyggandet har varit högt åren med drygt 500 färdigställda lägenheter i genomsnitt per år. År 2008 blev dock bara 169 lägenheter klara. Det låga bostadsbyggandet drog ner inflyttningen år År 2009 återgick bostadsbyggandet till nästa lika hög nivå som 2007 med påföljd att inflyttningen åter ökade. Åren har Nackas befolkning ökat med personer eller 15 procent. Utflyttningen från Nacka har ökat i ett långsammare tempo än inflyttningen vilket medfört att Nackas flyttningsöverskott har blivit betydligt större under de senare åren. Under åren 2008 och 2009 tycks det vara så att ett nytt mönster håller på att etableras. Benägenheten att flytta från de centrala delarna av länet har avtagit. Utflyttningen har minskat från Nacka. Liknande mönster finns i Danderyd. Andra centralt belägna kommuner som Solna, Sollentuna och Huddinge har konstant utflyttning trots att folkmängden ökat. 30

33 Norrtälje Diagram 23 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Norrtälje per kvartal Norrtälje har stora säsongsvariationer både i in- och utflyttningen (diagram 13). Mönstren är tämligen regelbundna. År 2008 inträffade störningar i mönstret i likhet med i många andra kommuner med småhusbebyggelse. Relativt hög inflyttning under de båda första kvartalen följdes av låg inflyttning under 3:e kvartalet 2008 och 1:a kvartalet Fr.o.m. 2:a kvartalet inträffade en återhämtning som år 2009 avslutades med hög inflyttning under 4:e kvartalet. Ökar inflyttningen ger det som regel effekter på säsongsmönstret vilket det gjorde år 2004 på grund av högt bostadsbyggande samma år. Samtidigt som inflyttningen ökade tilltog också utflyttningen. År 2008 varierade också flyttnettot kraftigt mellan kvartalen. Medan inflyttningen legat på en ganska konstant nivå på drygt 600 i genomsnitt per kvartal under de senaste 10 åren ökade utflyttningen något fram till 2004 för att sedan ligga på en ganska konstant nivå på något mer än 500 per kvartal. Norrtäljes flyttnetto har därmed också varit tämligen konstant ca +100 per kvartal. 31

34 Nykvarn Diagram 24 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Nykvarn per kvartal Nykvarns kommun bröts 1999 ut ur Södertälje. Uppgifter saknas därför för Nykvarn är länets minsta kommun med ca i slutet av år I förhållande till omflyttningen har Nykvarn störst säsongsvariation av länets kommuner (diagram 13). Säsongsmönstret blir inte så regelbundet som i större kommuner. Tredje kvartalet är i vanlig ordning den mest flyttintensiva perioden under året. Eftersom inflyttningen och i viss mån utflyttningen har oregelbundna mönster är det svårt att se regelbundna variationer i flyttnettot. I likhet med andra kommuner med småhusbebyggelse inträffade störningar i säsongsmönstret år Jämfört med 2006 och 2007 minskade inflyttningen under de tre första kvartalen 2008 samtidigt som utflyttningen ökade under kvartal 3 och 4. Nykvarns flyttnetto avtog. Även under 2009 har inflyttningen varit låg med undantag av 3:e kvartalet. Utflyttningen har år 2009 återgått till det normala säsongsmönstret och ligger enligt det glidande medeltalet på samma nivå som

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsförändringar Den underliggande

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Inledning Byggplanens påverkan på kommunernas prognosresultat Byggandets

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Befolkningsprognos 2015 2024

Befolkningsprognos 2015 2024 Upplands-Bro kommun Befolkningsprognos 215 224 PL-391 PL-392 PL-393 PL-394 PL-395 Bro-distrikts glesbygd Uppl-B NÖ- Kungsä. glesb Bro tätort Kungsängen-Tibble Brunna Kommentarer om tabellerna På kommunnivå

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda

Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda Statistik om Stockholms län och region Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda 4 2002 En statistisk studie av migration till Stockholmsregionen 1990 1998 Rapporten är framtagen av Nordregio

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

2016-04-04 1. Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016

2016-04-04 1. Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016 1 Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016 2 Innehåll Sammanfattning Resultat per fråga Deltagarna i undersökningen Om undersökningen 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025

Befolkningsprognos 2015-2025 Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA Peter Stein, Stein Brothers AB Januari 2016 Förord Ett områdes demografiska utveckling påverkar förutsättningarna

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26 Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 216 4 26 SKL 216-4-26 1 Innehåll Vad bestämmer bostadsefterfrågan i olika kommuner? Varför varierar bostadsbyggandet

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Demografisk rapport 2011:01 Andra rapporter i samma serie: Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Befolkningsframskrivning 2009 2030 2010:3

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2014 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster

Läs mer

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 1 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 Statistiska centralbyrån 2002 2 Demographic reports 2002:6 Labour migration a solution on increasing dependency

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. december 2011

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. december 2011 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi december 2011 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2016

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2016 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi juni 2016 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer November 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Osäkerhet och bolånetak bromsar bostadsbyggandet Återigen minskar bostadsbyggandet. Efter finanskrisen

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM VÄGEN TILL EN NY BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. oktober 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. oktober 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi oktober 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer