Befolkningsprognos

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningsprognos 2015-2025"

Transkript

1 Befolkningsprognos Fördjupningsbilaga till strategisk plan Beslutad av kommunstyrelsen

2 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos Dokumenttyp Fördjupningsbilaga till strategisk plan Omfattar Kommunen Dokumentägare Kommundirektören Dokumentansvarig Sektorschef Samhällsbyggnadssektorn Publicering Författningssamling, Insidan Författningsstöd Beslutad Bör revideras senast Beslutsinstans Kommunstyrelsen Diarienummer 2015/

3 Innehåll 1 Borlängeborna fortsätter att öka Befolkningsprognos och kommunal planering Prognosmodell Åldersstrukturer Prognosgrupp Antaganden Fruktsamhet Dödlighet Flyttningar Utflyttning Inflyttning Utveckling i riket Osäkerhet i prognosen Prognos Framtida befolkningen i Borlänge kommun Prognos Prognos Demografisk utveckling Nyfödda och barn i förskoleålder Grundskolebarn Gymnasieungdomar De yrkesverksamma De äldre Försörjningskvoten Befolkningen och de kommunala intäkterna Marginaleffekter Befolkningen och de kommunala intäkterna

4 1 Borlängeborna fortsätter att öka Folkmängden i Borlänge kommun fortsätter att växa och det bor idag över invånare i kommunen. De senaste fem åren ökade befolkningen med 2034 personer. Senast folkmängden ökade lika snabbt som den gör i dagsläget var under sent 60- tal och tidigt 70-tal ökade Borlänge kommuns folkmängd med 692 personer och invånarantalet är idag personer. Befolkningsökningen under året var den största i kommunen sedan Idag bor det fler personer i kommunen än det någonsin har gjort tidigare. Befolkningstillväxten i Borlänge kommun förväntas att vara fortsatt positiv under de kommande åren Folkmängd i Borlänge kommun Antal personer Den historiska befolkningsutvecklingen i kommunen visar på tendenser över tid och ger viktig information för att kunna sia om den framtida utvecklingen. Idag ser vi exempelvis effekter av de stora barnakullarna som föddes på 40- och 90-talet. 40talisterna har idag uppnått en pensionsålder, medan 90talisterna nu befinner sig i en barnafödande ålder. Det stora antalet personer födda på 90-talet är en av huvudorsakerna till att födelsetalen för Borlänge kommun även fortsättningsvis förväntas att vara höga. 4

5 Ålderssammansättningen är betydelsefull av flera olika anledningar och är en viktig faktor för kommunens resursfördelning. Befolkningsprognosen fungerar här som ett stöd för de olika kommunala verksamheterna. Större stad En kommun med mellan invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Källa: SKL 1.1 Befolkningsprognos och kommunal planering De finansiella förutsättningarna för kommunen påverkas i hög grad av hur invånarantalet och ålderssammansättningen förändras. Befolkningsprognosen är således av en central betydelse i planeringsarbetet. Vid fördelningen av kommunens ekonomiska resurser till de olika verksamheterna och vid uppföljningen av dessa används befolkningsprognosen som utgångspunkt. Befolkningsutvecklingen har en stor påverkan på Borlänges näringsliv när det gäller uthyrning av lokaler och lägenheter, handel och service samt inte minst för kommunens skatteintäkter. Den statliga utjämningen av inkomst- och kostnadsskillnader mellan kommunerna bygger på befolkningsuppgifter. Eftersom Borlängebornas egen skattekraft är lägre än den genomsnittliga i riket, får kommunen ett tillskott per invånare i inkomstutjämningen. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall generellt till hela befolkningen i kommunen. 2 Prognosmodell Prognosen beställs från Statistiska Centralbyrån (SCB) en gång per år. Baserat på de senaste åren fruktsamhet, utflyttning, inrikes inflyttning och dödlighet i kommunen, görs en prognos över den framtida befolkningsutvecklingen. Det har även gjorts egna justeringar för framtida fruktsamhet och immigration utifrån lokalkänndedom i kommunen. 5

6 115 Befolkningsutveckling Index 100 = Borlänge Dalarna Riket Åldersstrukturer De åldersindelningar som finns med i prognosen används enligt de strukturella mönster som finns i samhället i dag. I detta mönster ingår förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, gymnasieskola, yrkesverksamhet samt verksamheter för äldre personer som befinner sig i övre pensionsålder. Åldersindelningarna som finns med i prognosen är sådana som efterfrågas av de olika kommunala verksamheterna. 2.2 Prognosgrupp För att få en så tillförlitlig prognos som möjligt sammankallas en prognosgrupp med representanter från de olika sektorerna inom kommunen. Dessa representanter stämmer av de nya förutsättningarna för prognosen. De som deltar i prognosgruppen är ekonomikontoret som tillhör verksamhetsstöd, för- och grundskola, sociala sektorn, bildningssektorn samt plan- och markkontoret på samhällsbyggnadssektorn. 2.3 Antaganden Folkmängden i en kommun förändras i invånarantal utifrån hur många som föds och avlider samt flyttar in och ut från kommunen. Borlänge kommun följer i stora drag rikets utveckling, med lokala variationer över tid för ålder och kön. Fruktsamheten och immigrationen har varit hög i Borlänge under de 6

7 senaste åren. Därför har vi valt att göra egna antaganden för kommunen. Dessa antaganden är främst baserade på de senaste årens utfall i kommunen gällande immigration, inrikes inflyttning och fruktsamhet. Med i diskussionen finns även andra påverkande faktorer som det ekonomiska konjunkturläget, familj- och flyktingpolitik, befintlig planberedskap i kommunen samt situationen på kommunens arbets- och bostadsmarknad. Nedan förklaras varje antagande för befolkningsprognosen mera utförligt Fruktsamhet Förväntningarna på antalet födda barn är baserad på antalet personer i barnafödande ålder utifrån den befintliga åldersstrukturen i Borlänge. De stora barnakullarna från 90-talet befinner sig under prognosperioden i en barnafödande ålder. Detta faktum kombinerat med en fortsatt stor invandring gör att barnafödandet förväntas att vara högt under de kommande åren. Det höga födelsetalet som Borlänge kommun har visat till de senaste tio åren förväntas därför att vara fortsatt högt under prognosperioden Födda och döda Födda Antal personer Döda Summerad fruktsamhet Den summerade fruktsamheten är en uppskattning av den aktuella fruktsamheten, det vill säga det genomsnittliga antal barn en kvinna beräknas att föda under sin livstid. Den summerade fruktsamheten har ökat i snabbare takt i Borlänge kommun än i riket under 2000-talet. Kommunen har under vissa år legat över reproduktionsnivån, som är den nivå då befolkningen reproducerar sig själv, minst 2,1 barn per kvinna. 7

8 Diagrammet nedan visar på att trenden i Borlänge kommun för den summerade fruktsamheten följer utvecklingen i riket. Kommunen urskiljer sig genom att ha en högre fruktsamhetsnivå under större delen av 2000-talet än riksgenomsnittet. Den summerade fruktsamheten En uppskattning om antalet barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Källa: SCB 2,5 Summerad fruktsamhet Antal barn per kvinna 2 1,5 1 0,5 Borlänge Reproduktionsnivå 2,1 Riket 0 Följande antaganden för fruktsamheten i Borlänge gäller: Fruktsamheten antas följa trenden enligt SCB:s riksprognos med en justering på 8 procent högre än i riket. Justeringen är grundad på den genomsnittliga utvecklingen för perioden , samt egna antaganden utifrån lokalkännedom Dödlighet I dag lever vi allt längre och förutsättningarna i det svenska välfärdssamhället har förbättrats. Dödligheten och dödsorsakerna speglar i allmänhet ett samhälles välstånd. Medellivslängden har ökat i Sverige från att på 70-talet varit 72 år för män och 77 år för kvinnor, till att idag vara 80 år för män och 84 år för kvinnor. De främsta orsakerna till den ökande medellivslängden i Sverige är förbättrade levnadsförhållanden. 8

9 Ändrade tobaksvanor och lägre blodfetter har minskat dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Samtidigt har den medicinska utvecklingen utvecklats vad det gäller läkemedel och behandlingsmetoder. Eftersom de stora barnkullarna på 40-talet blir äldre kommer även dödstalen att stiga mot slutet av prognosperioden. Se diagram sidan 6. Följande antaganden för dödlighet i Borlänge gäller: Dödligheten förväntas att följa den antagna utvecklingen i riket enligt SCB:s riksprognos. Justering efter kön och ålder baserad på observerad dödlighet för Borlänge kommun under åren , enligt nedan: o dödlighetsrisken för personer i åldern år antas för män vara 2 procent lägre än i riket och för kvinnor 9 procent högre än i riket o dödlighetsrisken för personer i åldern år antas för män vara 2 procent högre än i riket och för kvinnor 5 procent högre än i riket. o Ingen regional justering har gjorts för personer under 20 år eller över 90 år Flyttningar Sammanlagt flyttar det årligen cirka personer till och från kommunen. Med undantag för år 2011 har kommunen haft fler inflyttare än utflyttare varje år sedan Borlänge kommun är tillsammans med Falu kommun de kommunerna i länet som har högst antal in- och utflyttare. 9

10 Diagrammet nedan visar på att det finns variationer i flyttningarna över tiden. Under 2000-talet har antalet flyttningar ökat. De ökade flyttströmmarna till och från kommunen innebär att rörligheten bland befolkningen har ökat Flyttningar till och från Borlänge Antal personer Summa totalt antal flyttare Flyttningsöverskott Mellan år flyttade i genomsnitt 297 fler personer per år in till kommunen än ut ifrån den. År 2011 var det enda året under perioden som fler personer flyttade ut i större omfattning än in till kommunen. År 2014 hade kommunen ett positivt flyttningsnetto på hela 530 personer, varav stycken inflyttare och stycken utflyttare. 10

11 3 000 Inflyttning och utflyttning Antal personer Utflyttning Inflyttning Utflyttning Majoriteten av utflyttningen från Borlänge kommun sker till län i Sverige utanför Dalarnas län. I genomsnitt flyttade cirka 1200 personer från kommunen till andra län i landet årligen mellan åren Något färre, cirka 900 personer i snitt per år flyttade årligen under samma period till andra kommuner i Dalarnas län. 185 personer emigrerade under samma period i genomsnitt per år från Borlänge till utlandet. Sedan 1970 har utflyttningen från kommunen varit som störst år 1998 då personer flyttade ut och som lägst år 1993 då personer flyttade ut. Följande antaganden för utflyttning i Borlänge gäller: De antaganden som ligger till grund för den förväntade utflyttningen från Borlänge kommun baseras på kommunens utflyttning inrikes, samt emigration till andra länder under perioden

12 Utflyttningar från Borlänge Antal personer Utflyttare Inflyttning Den bidragande orsaken till att folkmängden har ökat i så stor omfattning i Borlänge kommun de senaste åren är att inflyttningen till kommunen har varit större än utflyttningen. Sedan 2009 har i snitt 1002 personer per år flyttat till Borlänge från andra kommuner i Dalarna. Under samma period har 1030 årligen i snitt flyttat in till kommunen från övriga Sverige. I genomsnitt har 573 immigranter från andra länder flyttat till kommunen varje år under perioden Mellan åren 1970 och 2014 var den totala inflyttningen i kommunen som högst år 2014 då personer valde att flytta in till kommunen och som lägst år 1983 då personer flyttade till Borlänge. 12

13 3000 Inflyttningar till Borlänge kommun Antal personer Inflyttare Inflyttningen till kommunen har varit stor de senaste åren och den skiljer sig beroende på varifrån den sker. Därför är inflyttningen indelad i två olika kategorier, inrikes inflyttning och immigration. Immigrationen är i sin tur indelad i tre stycken olika kategorier. Dessa tre är nyanlända flyktingar, anhöriginvandrare samt övriga inflyttade från andra länder. För att kunna göra en godtycklig bedömning av statistiken är denna form av indelning nödvändig. Inrikes inflyttning I genomsnitt flyttade 2042 personer årligen från andra kommuner i landet till Borlänge kommun under perioden År 2014 så flyttade personer till Borlänge från andra delar av landet, vilket var en ökning på 335 personer jämfört med året innan. Den genomgående trenden sedan 2000 är att inflyttningen inrikes har ökat. Följande antaganden för inrikes inflyttning i Borlänge gäller: Inflyttningen från inrikes har som utgångspunkt i den genomsnittliga inflyttningen för åren det vill säga personer. 13

14 Nettoförändring per år Födelse och flyttningsnetto : Födelsenetto: 162 Flyttningsnetto: 530 Totalt netto: +692 Födelsenetto Flyttningsnetto Diagrammet ovan visar att både födelsenettot och flyttningsnettot varit positivt nästan samtliga år under de senaste tio åren. Definitionen av födelsenettot är antalet födda minus antalet döda, medan definitionen av flyttningsnettot är det totala antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Sedan år 2004 har födelsenettot totalt varit och flyttningsnettot har totalt varit Även om det genom ett positivt födelsenetto finns en naturlig befolkningstillväxt i Borlänge, är det framförallt det positiva flyttningsnettot som gjort att befolkningen i kommunen har ökat i så stor omfattning under de senaste 10 åren. Immigration Inflyttningen från andra länder har varit hög i kommunen sedan var denna inflyttning som störst, då 815 personer flyttade till Borlänge från utlandet. Mellan 2008 och 2014 flyttade i genomsnitt 580 personer till Borlänge kommun från andra länder. Under 2014 minskade antalet immigranter något jämfört med året innan, till 502 stycken. I diagrammet på nästa sida går det att se utvecklingen av in- och utflyttare i kommunen till och från ett annat land , samt en prognos fram till

15 1000 Flyttning till och från utlandet Antal personer Immigranter Emigranter Under de senaste åren har flyktingar och anhöriginvandrare från Somalia utgjort den största andelen av immigranterna. De kommande åren förväntas immigrationen i Borlänge att vara fortsatt hög, för att sedan minska något. (se även Osäkerhet i prognosen). De närmaste fem åren förväntas i genomsnitt cirka 530 personer flytta till Borlänge från andra länder. I den senare delen av prognosen förväntas immigrationen i kommunen att följa trenden i riket. Under dessa år beräknas antalet immigranter därför att minska och vara cirka 380 per år. Antalet flyktingar förväntas att vara fortsatt stort under 2015 och Den totala flyktinginvandringen beräknas att vara 520 personer år 2015 och 570 personer år Eftersom det råder en stor osäkerhet om vad som händer i omvärlden framöver omfattar prognosen över antalet flyktingar endast 2 år framåt i tiden. Därför har prognosgruppen under framställandet av kommunens befolkningsprognos valt att bestämma antalet framtida immigranter utifrån de trender i riket som SCB:s riksprognos prognostiserar. Vidareflyttande flyktingar som flyttar från andra kommuner till Borlänge återfinns i statistiken inom kategorin inrikes inflyttning. Antalet flyktinginvandrare i kommunen behöver därför nödvändigtvis inte överensstämma med antalet immigranter. Prognosår Flytinginvandring Vuxna Barn totalt

16 Nyanlända flyktingar En stor andel av invandringen i Borlänge de senaste åren har bestått av flyktinginvandring. År 2014 flyttade 522 flyktingar till Borlänge varav 232 stycken barn och 290 stycken vuxna. Under året var antalet nymottagna flyktingar(522) högre än antalet utrikes inflyttade immigranter totalt(502) i Borlänge kommun. Anledningen är att flyktingarna även omfattas av vidareflyttare som varit bosatta en kort period i en annan kommun i Sverige innan de flyttat till Borlänge. Diagrammet Inrikes omflyttning av utländska medborgare i Borlänge kommun på sidan 16 visar med all tydlighet, att denna grupp ökade stort under Den största andelen vidareflyttare till kommunen år 2014 var flyktingar från Syrien Nymottagna flyktingar varav vuxna varav barn Immigranter (totalt) Andel flyktingar 48% 45% 53% 29% 50% 83% 104% Anhöriginvandring Antalet personer som har flyttat till Borlänge från ett annat land för att kunna återförenas med sina familjer har varit hög de senaste åren. Denna anhöriginvandring har i kommunen främst skett från Somalia. Den somaliska anhöriginvandringen förväntas att vara lägre under de kommande åren. Istället beräknas både flyktinginvandringen och anhöriginvandringen från Syrien att vara fortsatt hög, på grund av oroligheterna i området. Övrig immigration: invandring av andra skäl som arbetskraftsinvandring, hemvändare, anknytning eller annat Arbetskraftsinvandringen har minskat sedan 80-talet och det är idag främst flyktingoch anhöriginvandring som påverkar immigrationen både i riket och i Borlänge. Efter EU-utvidgningen 2004 som innefattade tio stycken nya medlemsländer och arbetskraftsreformen 2009, har det underlättat för personer både utanför och inom EU/EFTA att arbeta i Sverige. De som inte invandrar av flykting- eller anhörigskäl, går under kategorin övrig invandring. Denna kategori kan vara alltifrån arbetskraftsinvandrare, personer som tidigare varit bosatta i Sverige som flyttar tillbaka, utbytesstudenter, kärleksinvandrare eller bero på andra orsaker. Det är viktigt att komma ihåg att antalet immigranter till kommunen även omfattas av personer som flyttar in från utlandet på grund av dessa skäl. 16

17 Inrikes omflyttning av utländska medborgare Antalet inflyttade utländska medborgare från övriga Sverige till Borlänge kommun ökade kraftigt år 2014 till 617 inflyttade personer. Under perioden var det i snitt 269 utländska medborgare årligen som flyttade till Borlänge från andra kommuner i landet. Samtidigt flyttade cirka 300 utländska medborgare i snitt varje år från Borlänge till andra kommuner. Detta skapade ett negativt flyttningsnetto mellan på i snitt -31 personer per år. Den kraftiga ökningen av inrikes inflyttade utländska medborgare under 2014 skapade ett positivt flyttningsnetto 2014 bland dessa på 305 personer under året. Största anledningen till denna ökning var det stora antalet syriska medborgare som flyttade in från övriga Sverige. 700 Inrikes omflyttning av utländska medborgare i Borlänge kommun Inflyttare Utflyttare Utländsk bakgrund Av Borlänges invånare har personer utländsk bakgrund, vilket motsvarar 20 procent av befolkningen. Av dessa är födda utomlands och födda i Sverige. De flesta med utländsk bakgrund kommer från Asien, Afrika, Norden och övriga Europa. 17

18 De tio vanligaste ursprungsländerna i Borlänge kommun 2014 var: Somalia personer Finland Irak 890 Turkiet 885 Syrien 570 Utländsk bakgrund: Thailand 320 Utrikes född eller född i Sverige Iran 235 med båda föräldrarna födda Jugoslavien 200 utomlands. Källa: SCB 800 Utrikes och inrikes flyttningsnetto Flyttningsnetto antal personer Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Inrikes omflyttning av utländska medborgare flyttnetto Flyttningsnettot gentemot andra länder har varit positivt med i snitt 360 personer per år mellan år 2004 och Under samma period var flyttningsnettot inrikes negativt med i snitt -117 personer årligen. Diagrammet ovan visar att immigrationen är huvudorsaken till det positiva flyttningsnettot i Borlänge de senaste åren, och därmed även till den stora befolkningstillväxten i kommunen. Utan invandringen är det troligt att vi skulle haft en negativ befolkningstillväxt. Ett trendbrott skedde år 2014 och flyttningsnettot inrikes var för första gången positivt under de senaste tio åren på

19 personer. Anledningen till denna förändring var att nettoflyttningen mot övriga Sverige av utländska medborgare till och från kommunen ökade kraftigt Utveckling i riket Sveriges befolkning beräknas att öka varje år under prognosperioden Folkmängden i landet passerade nio miljoner under år 2004 och år 2017 beräknas folkmängden att nå tio miljoner. Befolkningstillväxten är mycket ojämnt fördelad geografiskt, både i Dalarna och i landet som helhet. Av befolkningsökningen i riket år 2014 på ca personer valde (26 %) att bosätta sig i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö. Ser man till ökningen i länen som dessa tre storstäder tillhör, blir den ojämna fördelningen över landet ännu tydligare (65 %) av befolkningsökningen år 2014 var fördelade över dessa tre län. Denna fördelningstrend har varit på samma höga nivå under många år. I Sverige är fruktsamheten hög jämfört med andra länder i Europa. Detta beror till viss del på en hög invandring. På grund av de stora barnkullarna på 90-talet förväntas fruktsamheten i Sverige att vara fortsatt hög under de kommande åren Osäkerhet i prognosen Utgångspunkten för en prognos är att den är baserad både på den tidigare utvecklingen samt på andra faktorer vi har kunskap om, som kan påverka utfallet. Det är viktigt att komma ihåg att prognosen är en framskrivning av befolkningsutvecklingen som aldrig kan säkerhetsställas med 100 %. Skillnader mellan prognoser och faktiskta utfall kan bero på antaganden som sedan slår fel. Ju längre fram i tiden i prognosen avser desto svårare blir det att göra en korrekt bedömning. Det finns en allmän osäkerhet, som inte enbart gäller för Borlänge, när det gäller bedömningen av framtida födelsetal och medellivslängd. Likaså är ovissheten stor när det gäller flyttrörelser. Detta gäller framför allt åldersgruppen år där flyttbenägenheten är störst. En befolkningsprognos omfattar även flera andra faktorer som på olika sätt påverkar utvecklingen. Stora förändringar på viktiga samhällsfunktioner som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, ekonomiska konjunkturer, familjepolitik, invandring, högskolans utveckling och förändrade serviceförutsättningar, påverkar i sin tur fruktsamheten, dödligheten och flyttmönstret i kommunen. Under varje höst jämförs befolkningsprognosen mot det faktiska utfallet av befolkningsutvecklingen. En revidering av befolkningsprognosen föreslås till hösten om befolkningen ökar eller minskar med fler än 200 invånare jämfört med utfallet i 19

20 prognosen. Ett förslag om revidering föreslås även om en ökning eller minskning med över 100 personer sker inom någon av de olika åldersgrupperna. Det gäller att vara uppmärksam på att förändringar som sker under en kortare tidsperiod senare kan jämna ut sig på utvecklingen över året som helhet. Oroligheter i andra länder 2014 var det en fortsatt hög invandring till Sverige ifrån omvärlden, och antalet immigranter var cirka De ökade flyktingströmmarna från kriget i Syrien förklarade en stor del av denna stora invandring. Invandringen var även stor från Eritrea, Polen och Somalia. Även i Borlänge var invandringen under 2014 fortsatt hög. Den största gruppen nyanlända i kommunen utgjordes utav syrier som var 234 stycken, följt av somalier som var 163 stycken. Efter ett domsbeslut i Migrationsöverdomstolen år 2010 blev det ett ökat krav på att styrka sin identifikation för immigranter till Sverige. På grund av en mycket svag och bristfällig myndighetsstruktur i Somalia, innebar ett krav på id-papper att i princip ingen därifrån fick uppehållstillstånd under 2011 av anhörighetsskäl. Detta genspeglade sig i lägre immigrationssiffror till Borlänge kommun under 2011 och Först under 2012 blev det möjligt att via DNA-analys fastställa identiteter. Av denna anledning ökade återigen immigrationen i Borlänge. Mellan år flyttade 628 stycken personer från Somalia till Borlänge av anhörighetsskäl. Läget i Somalia är fortfarande instabilt, med en viss positiv utveckling i området. Därför är förväntningarna att något färre flyktingar från Somalia kommer att flytta till Borlänge under de kommande åren. Oroligheterna är idag stora i Syrien, vilket gör att mottagandet av nyanlända syrier beräknas att vara fortsatt högt i Borlänge under de närmaste åren. 3 Prognos Befolkningsprognosen baseras på den faktiska befolkningsutvecklingen för åren Beräkningen sker utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, utflyttningsoch inflyttningsrisker. Hela prognosperioden omfattar de kommande tio åren Prognos en realistisk och acceptabel trolighet 20

21 Prognos Folk- Förändring Födelse- Flyttning Flytt- År Mängd Födda Döda överskot In Ut överskott Framtida befolkningen i Borlänge kommun Enligt prognosen beräknas antalet Borlängebor att öka med nästan invånare under den kommande tioårsperioden. Detta innebär en ökning på cirka 8 % fram tills Folkmängden förväntas att öka från personer år 2014 till personer år En ökning i kommunen med totalt 3860 invånare fram till ,8% Ålderssammansättning 2014 och 2025 Andel av befolkningen 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0%

22 3.2 Prognos Fram tills år 2019 väntas befolkningen i Borlänge kommun att öka med totalt personer, en ökning av befolkningsandelen på cirka 4 %. Ålderssammansättningen fem år framåt i tiden visar på att antalet 0-5 åringar förväntas att öka med 4 %, vilket motsvarar 308 stycken. Antalet barn i grundskoleålder (7-15 år) beräknas under de kommande fem åren att öka och bli 648 stycken fler. Detta motsvarar en ökning på 12 % under perioden Enligt prognosen kommer gymnasieungdomarna (16-19 år) att öka de tre kommande åren ( ) med sammanlagt 167 personer(7%). För befolkningen i yrkesverksam ålder (20-64 år) förväntas det ske en ökning med ca 1 %, vilket motsvarar 409 fler personer i kommunen. De yngre pensionärerna mellan år ökar enligt prognosen med 8 % vilket motsvarar 552 fler. De äldre som är mellan år förväntas att öka med 112 personer, en ökning på 5 %. Befolkningen som är 90 år eller äldre ökar enligt prognosen med 5 personer eller cirka 1 %. Ålderssammansättning prognos (referensår: 2014) Förändring kommande fem åren år 308 4% 6-15 år % år 167 7% år 409 1% år 552 8% år 112 5% 90-w 5 1% 3.3 Prognos I den senare delen av prognosen väntas folkmängden att öka med 2,5 % eller 1306 personer. Åldersfördelningen visar att antalet 0-5 åringar ökar med 75 personer, cirka 2 %. Barnen i grundskoleålder 6-15 år förväntas att öka med 3 %, vilket motsvarar 225 stycken. Gymnasieungdomarna mellan år ökar enligt prognosen med 8 % vilket motsvarar 203 personer. Befolkningen i yrkesverksam ålder (20-64 år) ökar med 217 personer, en ökning på cirka 1 %. Den grupp äldre som ökar mest är åringarna som förväntas att bli 24 % eller 555 personer fler fram tills Antalet yngre pensionärer år minskar enligt prognosen med 0,05 % eller 4 personer. De äldsta som är 90 år och äldre förväntas att öka med 35 personer, motsvarande 7 %. 22

23 Ålderssammansättning prognos (Referensår: 2020) Förändring sista fem åren av prognosen år 75 2% 6-15 år 225 3% år 203 8% år 217 0,75% år -4-0,05% år % 90-w 35 7% Demografi = befolkningslära Den vetenskap som ägnas åt studier av befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning. 3.4 Demografisk utveckling Borlängebornas ålderssammansättning delas in i förhållande till dagens samhällsstrukturer som skolålder, arbetsför ålder och pensionsålder. Nedan görs en mera utförlig beskrivning av utvecklingen inom olika åldersgrupperingar av nyfödda och förskolebarn, grundskolebarn, gymnasieungdomar, personer i yrkesverksam ålder och de äldre Nyfödda och barn i förskoleålder I slutet av 80-talet och i början på 90-talet föddes det precis som i riket många barn i Borlänge, i genomsnitt 610 barn per år. Andra hälften av 90-talet följdes av låga födelsetal på 450 barn i snitt årligen. Under 2005 så vände utvecklingen och nu föds det allt fler barn i kommunen. År 2000 var antalet 0-åringar 430 stycken. De senaste åren har barnafödandet åter ökat och vid årsskiftet 2014/2015 fanns hela åringar i kommunen. 23

24 Antal barn i ålder 0-6 år för åren Befolkningsunderlaget till förskola och pedagogisk omsorg förväntas att öka med 285 barn fram tills åringarna förväntas att stå för den största ökningen med 9 % eller 78 fler barn. I den senare perioden av prognosen ( ) förväntas antalet barn i förskoleålder att öka i en lägre takt med totalt cirka 1,4 %, vilket motsvarar 49 fler barn. 5-åringar ökar under denna period mest och blir 3 % fler. Skillnaderna inom åldersgruppen 1 år till 5 år kan ses i tabellen nedan. Barn 1-6 år ( ) Förändring Totalt % 1 åringar % 2 åringar % 3 åringar % 4 åringar % 5 åringar % 6-åringar % 24

25 Antal barn Antal barn i åldern 0-6 år åringar 3-5-åringar 0-åringar 6-åringar Grundskolebarn Från millennieskiftet fram tills 2014 har antalet elever i förskoleklass och grundskola minskat med 407 stycken (ålder 6-15 år) ökade antalet grundskolebarn för första gången sedan år 2000, utfallet blev då barn. En ökning med 81 personer i jämförelse med året innan. Vid årsskiftet 2014/2015 var antalet 6-15 åringar i kommunen I slutet av prognosperioden år 2025 förväntas antalet grundskolebarn att bli 965 fler än år 2014, en ökning som motsvarar 16 %. 25

26 Antal barn i åldern 7-15 år Lågstadium 7-9 år Mellanstadium år Antal barn Högstadium år De kommande fem åren förväntas antalet grundskolebarn att öka med drygt 658 stycken eller cirka 11 %. Under prognosens senare del under åren återfinns en något svagare ökning med 225 barn eller cirka 3 %. Det är högstadieeleverna som förväntas att öka mest under hela prognosperioden ( ) och förväntas att bli 365 stycken fler. Antalet barn i mellanstadiet ökar med 263 stycken och antalet barn i lågstadieålder beräknas att bli 236 stycken fler. Barn som befinner sig i förskoleålder förväntas att bli 17 stycken fler under åren

27 Barn i högstadieålder förväntas att öka mest under den första delen av prognosperioden mellan åren med 306 stycken, efterföljt av antalet mellanstadieelever som ökar med 221 stycken. Lågstadieeleverna ökar med 120 stycken, medan antalet förskoleelever beräknas att minska med 10 stycken. Se tabell nedan. Elevunderlag grundskolan Elevunderlag totalt Förändring per år Förskoleklass 6 år Lågstadiet 7-9 år Mellanstadiet år Högstadiet år Nettoförändring Förskoleklass 6 år Lågstadiet 7-9 år Mellanstadiet år Högstadiet år

28 3.4.3 Gymnasieungdomar De som befinner sig i åldern mellan år ökar totalt med 604 personer under åren 2014 till Denna åldersgrupp har minskat med 579 personer sedan På grund av större ålderskullar vänder utvecklingen under 2015 och antalet gymnasieungdomar kommer istället att börja öka varje år under prognosperioden Antal ungdomar i åldern år åringar Antal personer åringar åringar

29 3.4.4 De yrkesverksamma Befolkningen som är mellan år, befinner sig i den ålder då de förväntas att kunna vara yrkesverksamma. Den demografiska utvecklingen visar generellt i Sverige på att allt färre personer ska försörja allt fler i framtiden. Precis som i många andra länder kommer andelen äldre i landet att öka påtagligt under de kommande åren. Det ökade antalet personer i icke-yrkesaktiv ålder är redan i dag en utmaning för ekonomin inom den offentliga sektorn. De kommande tio åren fram tills 2025 förväntas en minskning ske av andelen åringar både i Borlänge och i riket. Även om de i yrkesverksam ålder förväntas att öka något i Borlänge så ökar befolkningen under 20 år och över 65 år i betydligt snabbare takt. Detta gör att andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska i Borlänge med ungefär 4 %, vilket är en andelsminskning i ungefärlig nivå med riket. 70% Andel i yrkesaktiv ålder år ( ) Andel år 60% 50% Borlänge Riket 40%

30 3.4.5 De äldre Den äldre befolkningen ökar och vi lever allt längre. Dagens äldre motionerar betydligt mer än tidigare generationer. Andelen som ägnar sig åt trädgårdsarbete, promenader och annan form av vardagsmotion har ökat. Sedan 1980-talet har äldre personer generellt fått en bättre funktionsförmåga och upplever själva att hälsan har förbättrats. Samtidigt är det fler som lever med långvariga sjukdomar idag. Antalet yngre äldre (65-69 år) minskar de kommande fem åren med 317 personer eller 10 %. En av orsakerna till detta är att de stora barnkullarna från 40-talet blir äldre och kommer att tillhöra åldersgruppen år i prognosen. Denna grupp beräknas att öka med 869 personer och därmed bli 21 % större fram tills De äldre mellan år ökar med 112 personer eller 5 %. Personer som är 90 år och äldre förväntas öka med 1 % vilket motsvarar 5 personer. I den senare delen av prognosen ökar antalet äldre mellan år med 24 % eller 555 personer. De yngre äldre mellan år ökar med knappa 38 personer åringarna minskar med 41 personer (-1 %) och de allra äldsta som är över 90 år ökar med 35 personer (7 %) år och äldre Pensionärer år Antal personer Pensionärer år Pensionärer år Pensionärer 90 år och äldre

31 3.4.6 Försörjningskvoten Försörjningskvoten har de senaste åren ökat i Borlänge kommun och den förväntas att fortsätta göra det under prognosperioden. Anledningarna är att det finns en allt större andel barn och unga mellan 0-19 år, samtidigt som det även har skett en ökning av andelen äldre personer över som är 65 år. Försörjningskvoten kan kort förklaras som skillnaden mellan den ekonomisk aktiva befolkningen och den som inte är ekonomiskt aktiv. Närmare förklarat så avses skillnaden mellan antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år), jämfört med den yngre (0-19 år) och äldre befolkningen (65 år och äldre) som inte kan förväntas att ta ett arbete. För kommunen är detta ett viktigt mått i relation till skola, vård och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Under den prognostiserade tioårsperioden kommer antalet yngre och äldre i kommunen att öka stort. Samtidigt så förväntas även antalet personer i yrkesverksam ålder att öka, men till en betydligt mindre andel. Detta gör att försörjningsbördan i Borlänge kommun kommer att öka under de kommande åren. 50% Försörjningskvotens utveckling i Borlänge Andel av yrkesverksam ålder (20-64 år) 40% 30% 0-19 år 65 år och äldre 20%

32 4 Befolkningen och de kommunala intäkterna De finansiella förutsättningarna i kommunen påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen. Vid den statliga bidragsgivningen fördelas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget i förhållande till antalet invånare i varje kommun vid en viss tidpunkt. Den 1 november är mätdatum för befolkningsrelaterade tillägg eller avdrag under det kommande budgetåret. Ca % av kommunernas verksamhet är demografiskt betingad, dvs kostnadernas storlek är beroende av åldersstrukturen. För den enskilda kommunen betyder skillnader i åldersstrukturer att kostnaderna för verksamheten, allt annat lika, blir olika utslaget per invånare. Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas mellan kommunerna ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. I inkomstutjämningen får kommunen ett tillskott eller ett avdrag per invånare relaterat till kommunens egen skattekraft, jämfört med den garanterade genomsnittliga skattekraften i riket. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall rent generellt till hela befolkningen i kommunen. 4.1 Marginaleffekter Befolkningen och de kommunala intäkterna De finansiella förutsättningarna i kommunen påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen. Vid den statliga bidragsgivningen fördelas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget i förhållande till antalet invånare i varje kommun vid en viss tidpunkt. Den 1 november är mätdatum för befolkningsrelaterade tillägg eller avdrag under det kommande budgetåret. Ca % av kommunernas verksamhet är demografiskt betingad, dvs kostnadernas storlek är beroende av åldersstrukturen. För den enskilda kommunen betyder skillnader i åldersstrukturer att kostnaderna för verksamheten, allt annat lika, blir olika utslaget per invånare. Grundtanken med det kommunala utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas mellan kommunerna ska 32

33 motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. I inkomstutjämningen får kommunen ett tillskott eller ett avdrag per invånare relaterat till kommunens egen skattekraft, jämfört med den garanterade genomsnittliga skattekraften i riket. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall rent generellt till hela befolkningen i kommunen. Utgångspunkten för inkomstutjämningen är att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 % av genomsnittet i landet. De kommuner som ligger under den garanterade nivån kompenseras mellan den egna skattekraften och nivån på 115 %. Eftersom kommunens skattekraft ökar när en person med inkomst flyttar in, minskar inkomstutjämningen. Har inflyttaren ingen inkomst ökar kommunens inkomstutjämning. Borlänge har en egen skattekraft på 91 % av rikssnittet och får ett bidrag på i kronor per invånare Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader och bidraget eller avdraget betalas som ett enhetligt belopp per invånare. Generellt går det att säga att om det flyttar in en person i åldern år minskar andelen barn, ungdomar, äldre och personer i andra socioekonomiska grupper av den totala befolkningen. Därför kommer kostnadsutjämningen för dessa verksamheter att försämras. Sett ur utjämningsperspektiv, har Borlänge en något ogynnsam struktur när det gäller befolkningens sammansättning, geografiskt läge, social struktur mm. Avdraget är på 80 kronor per invånare

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2016-2026 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2016-05-31 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2016-2026 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Befolkningsprognos för Borlänge kommun

Befolkningsprognos för Borlänge kommun Befolkningsprognos för Borlänge kommun 2017-2027 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2017-2020 Beslutad av kommunstyrelsen 2017-05-30 99 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2017-2027

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1401 Sveriges framtida befolkning 2014 2060 The future population of Sweden 2014 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

Befolkningsprognos 2015 2024

Befolkningsprognos 2015 2024 Upplands-Bro kommun Befolkningsprognos 215 224 PL-391 PL-392 PL-393 PL-394 PL-395 Bro-distrikts glesbygd Uppl-B NÖ- Kungsä. glesb Bro tätort Kungsängen-Tibble Brunna Kommentarer om tabellerna På kommunnivå

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 1 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 Statistiska centralbyrån 2002 2 Demographic reports 2002:6 Labour migration a solution on increasing dependency

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering.

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner

Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:11 Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner Efter rekordnivåerna för mottagna flyktingar i Linköpings kommun kommer

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA Peter Stein, Stein Brothers AB Januari 2016 Förord Ett områdes demografiska utveckling påverkar förutsättningarna

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2016-2025 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste fyra åren har befolkningen ökat med ungefär 950 personer, en årlig ökning på drygt 230 personer. Vetlanda

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016 FAKTA uppdaterad senast 22 april 216 Befolkningsprognos 216-225 Befolkning 215 och prognos 225 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år 8 6 4 2 2 4 6 8 215 Kvinnor 215 Män 225 Män 225 Kvinnor

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

RAPPORT 2016:18. Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025

RAPPORT 2016:18. Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 RAPPORT 2016:18 Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 Titel: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 Rapportnummer:

Läs mer

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet

Läs mer

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI Bilaga 9 till LU 1999/2000 Bilaga 9 till LU 1999/2000 Förord Förord Långtidsutredningen 1999/2000 har utarbetats inom Finansdepartementets strukturenhet.

Läs mer

2015 09 16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.

2015 09 16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län. 1 Förord Denna rapport är framtagen av Samhällsmedicin, en förvaltning inom Centrum för kunskapsstyrning, med syftet att fungera som ett faktabaserat kunskapsunderlag vid diskussioner i samband med uppstarten

Läs mer

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 Rapport 2013:3 Rapporten Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 vänder sig till kommuner, byggföretag och andra som intresserar sig för bostadsmarknadens

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014

Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014 Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014 Förord I sammanställningen Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2003-2013 redogörs för befolkningsutvecklingen i Skövde kommun under

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2017 2026/2050 Alexandra Malm Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer