Jämförelser regional utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämförelser regional utveckling"

Transkript

1 Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1

2 Innehåll Inledning Läsanvisningar Demografisk utveckling 1.1. Demografisk utveckling: ålders- och könsfördelning 1.2. Befolkningsprognos 1.3. Demografisk försörjningskvot 1.4. Befolkningsutveckling: födda och döda; in- och utflyttade 1.5. Utländsk-/svensk bakgrund Regional tillväxt 2.1. Bruttoregionalprodukt och inkomster 2.2. Arbetsproduktivitet 2.3. Konjunktur Arbetsmarknad 3.1. Näringsgrenar 3.2. Sysselsättning 3.3. Innovationer 3.4. Nyföretagande och tillväxtvilja 3.5. Konkurser Kompetensförsörjning 4.1. Utbildningsbehörighet och utbildningsövergång 4.2. Utbildningsnivå Attraktiva regioner 5.1. IT-infrastruktur 5.2. Kollektivtrafik och pendling 5.3. Boende 5.4. Kultur Folkhälsa, klimat och energi 6.1. Folkhälsa 6.2. Klimat och energi Avslutning 7.1. Vidare lästips Referenser 2

3 Inledning Avsikten med detta kunskapsunderlag är att illustrera jämförelser avseende regional utveckling: över tid, inom länet samt länet i förhållande till riket och andra län. Detta utifrån att det regionala utvecklingsansvaret, med tillhörande uppgifter, den 1 januari 2015 tillföll nybildade Region Gävleborg. Arton nationella politikområden och tre politiska målområden berörs av regional utveckling. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande över alla dessa, utan presenterar ett urval av indikatorer för regional utveckling. Indikatorerna är utvalda och prioriterade utifrån de samhällsutmaningar beskrivna i Budgetpropositionens (2014/15:1) utgiftsområde 19 Regional tillväxt: Demografisk utveckling Inkluderande tillväxt Klimat, miljö, energi Globalisering samt de prioriterade områdena för regional tillväxt i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft (Regeringskansliet 2014a): Innovation, företagande och entreprenörskap Attraktiva miljöer Kompetensförsörjning Internationellt- och gränsöverskridande samarbete Ovan nämnda samhällsutmaningar och prioriterade områden beskrivs närmre i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Där fokuseras även på förutsättningar för regional tillväxt. Detta innebär att förutsättningar för regional tillväxt, så som tillgänglig utbildning, infrastruktur, inkluderande arbetsmarknad, service, it, kultur och boende, är av vikt att beakta så väl arbete med, som jämförelser av regional utveckling. Detta har beaktats i rapporten. 3

4 Läsanvisningar Rapporten är indelad i sex kapitel utifrån tidigare beskrivna samhällsutmaningar och prioriterade områden. I kapitlens olika avsnitt beskrivs länets utveckling över tid samt nuläge, utifrån senast tillgängliga offentliga data. Där möjligt presenteras statistiken könsfördelat. De figurer som ingår i rapporten är klickbara: klicka på figuren för att få fram dem i en större, mer läsvänlig storlek i bildbanken ; klicka på figuren igen (i bildbanksläget) för att komma tillbaka till rapporten. Det ska noteras att rapporten är deskriptiv till sin karaktär. Detta innebär att länets utveckling och nuläge beskrivs i nivåer och i positionsförhållande till riket och andra län. Statistiska analyser av samband mellan olika indikatorer för regional utveckling förekommer inte i denna deskriptiva rapport. Statistiska tester över säkerställda skillnader mellan exempelvis län och rike, eller mellan kön, förekommer enbart i enstaka fall i rapporten. Figurerna som ingår i rapporten är klickbara: klicka på en figur för att få den i ett större format; klicka på den igen för att komma tillbaka till rapporten. Rapporten avses att uppdateras kontinuerligt allteftersom ny offentlig data blir tillgängligt. Dokumentet är i denna bemärkelse levande och kan komma att förändras. Förslag till möjliga fördjupningar samt ett urval förslag till vidare läsning ges i slutet av rapporten. 4

5 1. Demografisk utveckling 5

6 1. Demografisk utveckling Befolkningens sammansättning i form av antal, åldersammansättning, utbildningsnivå eller hälsa etc. är av stor betydelser för en region. Skillnader i befolkningens sammansättning mellan regioner bidrar till att utvecklingen ser olika ut i olika delar av landet. Befolkningens sammansättning är ett resultat av historiska sociala, politiska och ekonomiska processer: till exempel in- och utflyttning av unga eller äldre, män eller kvinnor, arbetslösa eller högutbildade, och kunskap om vilka faktorer som i huvudsak bestämmer befolkningsförändringen är därför av stor vikt. Exempelvis kan en obalans i flyttningar generera en obalans både i regionens ålders- och könssammansättning. Detta till exempel genom ett underskott av unga och/eller kvinnor. En sådan obalans kan förstärka ett negativt födelsenetto och befästa en ogynnsam demografisk utveckling (Tillväxtanalys, 2013). Det är människor som skapar tillväxt och alla människor tillsammans blir därför den mest betydelsefulla tillväxtresursen i en region. (Tillväxtanalys, 2013) I detta avsnitt beskrivs befolkningen i Gävleborgs län bland annat utifrån köns- och åldersfördelning samt in- och utflyttning. Avsnittet innehåller även en befolkningsprognos för både länet och riket. Demografisk utveckling 1.1. Demografisk utveckling: ålders- och könsfördelning 1.2. Befolkningsprognos 1.3. Demografisk försörjningskvot 1.4. Befolkningsutveckling: födda och döda; in- och utflyttade 1.5. Utländsk-/svensk bakgrund 6

7 1. Demografisk utveckling 1.1 Ålders- och könsfördelning Gävleborgs län hade sista december invånare. Befolkningspyramiderna till höger visar åldersstrukturen för befolkningen i Gävleborgs län respektive riket utifrån antalet invånare fördelat på femårsåldersklasser och kön. Observera att figurerna har olika skalor. Andelen äldre ökar i Gävleborgs län, idag är invånare eller knappt en fjärdedel (23 procent) av befolkningen i länet 65 år eller äldre. Gävleborg har en större andel äldre än i riket där motsvarande andel är 20 procent. I länet är andelen äldre kvinnor (65 år och äldre ) högre än andelen yngre kvinnor (0-19 år). Andelen äldre kvinnor är 25 procent och andelen yngre kvinnor är 21 procent. För männen i länet är det en jämnare fördelning mellan äldre (65 år och äldre) och yngre (0-19 år) andelen är 22 procent för båda grupperna. I riket är andelen yngre större än andelen äldre för både män och kvinnor. För kvinnorna är andelen yngre 22 procent och andelen äldre 21 procent. För männen är det större skillnad där är andelen yngre 23 procent och andelen äldre 18 procent. Könsfördelningen mellan män och kvinnor är jämn i såväl länet som riket. Både i länet och riket är det 50 procent män respektive 50 procent kvinnor. 7 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

8 1. Demografisk utveckling 1.1 Ålders- och könsfördelning Figurerna till höger visar befolkningens sammansättning för män respektive kvinnor i Gävleborgs län i jämförelse med andra län och riket. Befolkningen är indelad i åldersgrupperna 0-19 år barn och ungdomar, år förvärvsarbetande samt 65 år och uppåt äldre. Båda figurerna är sorterade efter gruppen 0-19 år. För männen i länet är fördelningen 22 procent barn och ungdomar, 56,5 procent förvärvsarbetande samt 21,5 procent äldre. För kvinnorna 20,8 procent barn- och ungdomar, 54,2 procent förvärvsarbetande och 25 procent äldre. Främsta skillnaderna mot riket är i åldersgruppen äldre, I Gävleborgs län tillhör 3,5 procent fler av männen och 3,7 procent fler av kvinnorna åldersgruppen äldre i jämförelse med riket. 8 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

9 1. Demografisk utveckling 1.2 Befolkningsprognos Figurerna till höger visar befolkningsprognos fram till år 2050 för riket och länet för män respektive kvinnor. Prognosen bygger på SCB data där 2010 är första prognosår. Som tidigare nämnts bor personer i Gävleborg (31 december 2014). Enligt prognosen kommer befolkningsmängden i länet minska något 2015 för att sedan sakta öka beräknas befolkningen öka till personer. Varav män och kvinnor. I riket finns en tydlig trend att befolkningen ökar. 31 december 2014 bodde personer i riket beräknas befolkningen i riket vara personer. Varav män och kvinnor. 9 Källa: SCB, befolkningsstatistik och Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning

10 1. Demografisk utveckling 1.2 Befolkningsprognos Som komplement till befolkningsprognosen på föregående sida visar figuren till höger en prognos för genomsnittlig årlig befolkningsförändring under åren fördelat på län. Stockholms län beräknas ha den högsta befolkningsökningen under perioden med en ökning om 1,47 procent. Norrbottens län beräknas ha en minskad befolkningsutveckling om -0,07 procent. Prognosen för Gävleborgs län visar en ökning med 0,12 procent mellan 2012 och 2020, och hör därmed till de åtta län med prognosticerad befolkningsökning under 0,2 procent. 10 Källa: Tillväxtanalys och Samhällsmedicin

11 1. Demografisk utveckling 1.3 Demografisk försörjningskvot Försörjningskvoten räknas ut genom att ta antalet personer i icke arbetsför ålder (0-19 år och äldre än 65 år) delat med antal personer i arbetsför ålder (20-64 år). Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder som 100 personer i arbetsför ålder ska försörja. Försörjningskvoten ger en uppfattning om såväl tillgång på arbetskraft, som skatteunderlag och även vårdbehov. Ju högre värde desto större utmaning då färre är i yrkesaktiv ålder och ska försörja fler som är i icke yrkesaktiv ålder. Figuren till höger visar försörjningskvoten för Gävleborgs län i jämförelse med andra län och riket År 2014 var försörjningskvoten i Gävleborgs län 81 personer. 100 personer i arbetsförålder ska alltså försörja ytterligare 81 personer i icke arbetsför ålder. I riket var försörjningskvoten 73 personer. Det finns en bred variation mellan länen i riket gällande den demografiska försörjningskvoten från 65 i Stockholms län till 89 i Örebro län. Majoriteten av länen har en försörjningskvot mellan Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

12 1. Demografisk utveckling 1.3 Demografisk försörjningskvot Figuren till höger visar en prognos för den demografiska försörjningskvoten från för länet och riket. Precis som befolkningsprognosen bygger den här prognosen på SCB data där 2010 är första prognosår. Försörjningskvoten i Gävleborgs län beräknas 2015 vara 82 personer. Inom 20 år förväntas länets försörjningskvot stiga till 94 personer, 2050 beräknas försörjningskvoten vara 91 personer. Det vill säga från 2015 och framåt är det en ökning som sedan stabiliseras. Rikets försörjningskvot beräknas 2015 vara 74 personer. Ökningstakten förväntas vara något lägre i riket jämfört med länet, och Gävleborgs försörjningskvot ligger redan idag högre än rikets. I länet beror den största delen av ökningen av försörjningskvoten på den ökande andelen äldre. 12 Källa: SCB, befolkningsstatistik och Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning

13 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: Födda och döda Figurerna till höger visar födelseöverskottet för män respektive kvinnor i länet i jämförelse med andra län samt ett rikssnitt för Födelseöverskottet räknas ut genom att jämföra antalet levande födda med antalet döda. Födelseöverskottet är skillnaden däremellan. I Gävleborgs län föddes under flickor och 1430 pojkar det vill säga sammanlagt 2836 barn. Under samma period dog 1654 kvinnor och 1564 män det vill säga sammanlagt 3218 personer. Detta ger ett negativt födelseöverskott på totalt -382 personer och fördelat på kön -134 för männen och -248 för kvinnorna. Rikssnittet är 748 för männen och 486 för kvinnorna. Tillsammans med Västernorrlands och Norrbottens län har Gävleborg de högsta negativa födelseöverskotten i riket. 13 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

14 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: Födda och döda I figurerna till höger visas födelseöverskottet för män respektive kvinnor i Gävleborgs läns kommuner samt ett länssnitt för Alla kommuner utom Gävle kommun har ett negativt födelseöverskott. Vilket resulterar i att även länet som helhet har ett negativt födelseöverskott. Totalt sett har Ljusdals- och Bollnäs kommun de högsta negativa födelseöverskotten i länet. För kvinnorna ligger även Hudiksvalls- och Söderhamns kommun högt. För männen är det även Ockelbo- och Ovanåkers kommun som ligger högt. 14 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

15 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: In- och utflyttade Sammanlagt flyttade personer till Gävleborg år 2014 av dessa var 4881 kvinnor och 5358 män. Under samma period flyttade sammanlagt 7872 personer från länet, av dessa var 3788 kvinnor och 4084 män. Figurerna till höger visar höger visar flyttnettot för män respektive kvinnor i länet i jämförelse med andra län och riket. Flyttningsnettot räknas ut genom att jämföra antalet inflyttade med antalet utflyttade. Flyttnettot är skillnaden däremellan. Flyttningsnettot i dessa figurer baserar sig på total inflyttning och utflyttning, det vill säga ingen åtskillnad görs för vart eller varifrån flytten sker. För både kvinnor och män hör Gävleborgs län till den halvan av län med högst flyttnetto. 15 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

16 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: In- och utflyttade I figurerna till höger visas flyttningsnetto för män respektive kvinnor i Gävleborgs läns kommuner samt ett länssnitt för Precis som för länet har nio av tio kommuner i länet ett positivt flyttningsnetto. Där Gävle kommun har, som största kommun, det största positiva flyttningsnettot med 410 män och 419 kvinnor. Hofors sticker ut med ett negativt flyttnetto för både män och kvinnor -15 respektive Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

17 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: In- och utflyttade Som komplement till länets och kommunernas flyttningsnetto visas på följande sidor antal flyttningar utifrån varifrån man flyttar respektive till var man flyttar. Figurerna till höger visar en länsjämförelse av antal inflyttade män respektive kvinnor fördelat på varifrån de flyttat. Det är tydligt att det sker störst inflyttning i de större regionerna i Sverige; Stockholm, Västra Götaland och Skåne, detta gäller för både kvinnor och män. Totalt flyttade 5358 män och 4881 kvinnor till Gävleborgs län Majoriteten av dessa 65 procent (3 484) för männen respektive 70 procent (3 409) för kvinnorna flyttade från andra delar av Sverige. Övriga, 35 procent av männen (18749) och 30 procent av kvinnorna (1472) flyttade till länet från annat land. 17 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

18 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: In- och utflyttade På motsvarande vis som föregående sidas länsjämförelse visar figurerna till höger en kommunjämförelse över antal inflyttade fördelat på varifrån man flyttat och här även med tillägget flytt från egna länet Det är tydligt att det sker störst inflyttning i kommunerna med de större orterna. Gävle-, Sandvikens- och Hudiksvalls kommun ligger i topp för både män och kvinnor. Kommunerna med lägst inflyttning är för både män och kvinnor Ockelbo- och Hofors kommun. I de flesta av kommunerna, sju av tio för männen och i alla kommunerna för kvinnorna sker majoriteten av inflyttningen från övriga delar av Sverige. I Ockelbo kommun kommer dock de flesta av de inflyttade männen från det egna länet och i Ljusdal och Söderhamn kommer de flesta av de inflyttade männen från utlandet. 18 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

19 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: In- och utflyttade På motsvarande vis som föregående sidor om inflyttade visas här antal utflyttade män respektive kvinnor i länet samt i jämförelse med andra län, fördelat på till var man flyttar. Även här är det, precis som för inflyttning tydligt att flest utflyttningar sker i de större regionerna i Sverige; Stockholm, Västra Götaland och Skåne ligger i topp för både män och kvinnor. Totalt flyttade män och kvinnor från Gävleborgs län Majoriteten av dessa, 90 procent (3 714) för männen respektive 91 procent (3 478) för kvinnorna, flyttade till andra delar av Sverige. 19 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

20 1. Demografisk utveckling 1.4 Befolkningsutveckling: In- och utflyttade Figurerna till höger visar antal utflyttade män respektive kvinnor i de tio kommunerna i Gävleborgs län. Det är tydligt att det precis som gällande inflyttning sker störst utflyttning från kommunerna med de större orterna: Gävle, Sandviken och Hudiksvall ligger i topp för både män och kvinnor. Kommunerna med lägst utflyttning för både män och kvinnor är Ockelbo och Ovanåker. I de flesta av kommunerna åtta av tio för männen och nio av tio för kvinnorna sker majoriteten av utflyttningen till övriga delar av Sverige. Från Ockelbo flyttar de flesta av kvinnorna och männen till andra orter i det egna länet. 20 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

21 1. Demografisk utveckling 1.5 Utländsk-/svensk bakgrund Figuren högst upp till höger visar andel av befolkningen, i Gävleborgs län och i riket 2013, med utländsk- respektive svensk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas att vara utrikes född, alternativt vara inrikes född med en eller två utrikes födda föräldrar. Med svensk bakgrund menas att vara inrikes född med två inrikes födda föräldrar. I Gävleborg är drygt 82 procent av såväl kvinnor som män inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Det är en något högre nivå än rikets genomsnitt om 72 procent, för både kvinnor och män. Omkring sju procent av länets befolkning, och tolv procent av rikets befolkning, är inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar. Det är mer vanligt med en utrikes född förälder, än med två utrikes födda föräldrar. Omkring tio procent av Gävleborgarna är utrikes födda, motsvarande siffra för riket är 16 procent. Den högra figuren längst ner visar åldersfördelningen av befolkningen med utländsk bakgrund: yngre än 25 år, respektive 25 år eller äldre i länet och riket. Figuren visar att det bland utrikes födda finns en relativt stor skillnad mellan de två åldersgrupperna, liksom mellan länet och riket. I Gävleborg är omkring tre procent av de utrikes födda under 25 år, medan sju till åtta procent är 25 år eller äldre. Motsvarande siffror för riket är tre respektive 13 procent. Bland inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar finns däremot inte någon större skillnad mellan de två åldersgrupperna: nivån ligger omkring en till tre procent. Nivån är något högre i riket, men inte heller här finns några stora skillnader. 21 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Samhällsmedicin

22 2. Regional tillväxt 22

23 2. Regional tillväxt Något förenklat kan regional tillväxt beskrivas som den ekonomiska tillväxtdimensionen av regional utveckling. Regional tillväxt upplevs många gånger som så stor del av regional utveckling att de två begreppen används synonymt. Enligt SOU2007:13 Regional utveckling och regional samhällsorganisation är ekonomisk regional tillväxt dock endast en av 18 politikområden som har samröre med regional utveckling. Det finns många olika sätt att redogöra för ekonomisk tillväxt på en regional nivå. I linje med SCB har för detta avsnitt ett antal indikatorer valts ut för att beskriva den ekonomiska situationen i länet, samt i relation till andra län. Därutöver beskrivs företagares upplevelser av konjunkturen i länet utifrån konjunkturbarometern. Först beskrivs Bruttoregionalprodukten (BRP) som är den regionala motsvarigheten till Bruttonationalprodukten (BNP). BRP kan ses som ett komplett mått då det både inkluderar löner och eventuella driftöverskott. Ett högt BRP behöver dock inte betyda att ev. driftöverskott i produktionen kommer den regionala ekonomin till del. Därför redovisas här också Regional inkomst: dvs lönesumma per person med bostad i regionen (s.k. nattbefolkning). Avsnittet avslutas med en beskrivning av konjunkturläget. Konjunkturläget beskriver svängningar i den ekonomiska aktiviteten genom att sätta aktuell BNP-nivå i förhållande till ett referensvärde: den högsta möjliga BNP-nivå som är förenlig med stabil inflation, det vill säga den potentiella BNP-nivån (Konjunkturinstitutet, 2005). Konjunkturinstitutet beräknar denna potentiella BNP-nivån genom enkätundersökningar till företag, hushåll och offentlig sektor om deras syn på den ekonomiska utvecklingen. I denna rapport redovisas företagens syn på den ekonomiska utvecklingen då Företagsbarometern är regionalt indelad, och därför av intresse för syftet med denna rapport. Regional tillväxt 2.1. Bruttoregionalprodukt och inkomster 2.2. Arbetsproduktivitet 2.3. Konjunktur Genom att också se till den inkomst som förvärvas erhålls ett mått på arbetsmarknadens relation till det värde som skapas och som sedan blir kvar i regionen. Om produktion i länet skapar värde så syns det på regionens BRP, men om värdet inte stannar på samma ort finns en risk att måttet på tjänste-, och varuproduktion i länet inte ger hela bilden (exempelvis i fall där ett företag finns på flera orter och eventuellt värde som skapas centreras till huvudkontoret i annat län). 23

24 2. Regional tillväxt 2.1 Bruttoregionalprodukt och inkomster: BRP för länen 2012 Bruttoregionprodukt (BRP) kan förstås som den regionala andelen av det nationellt sammanfattande måttet Bruttonationalprodukt (BNP) och kan användas för att spegla den ekonomiska utvecklingen i länet. BRP är dock ett mått som ska tolkas med försiktighet då det i strikt mening inte är ett mått på tillväxt utan produktion*. BRP är också känsligt för sammansättningen av olika näringsgrenar i länet och speglar därför inte alltid ekonomisk utveckling korrekt. Tillsammans med andra mått kan BRP dock vara en viktig komponent för att förstå länets utveckling. Figuren till höger visar att Gävleborg var ett av de sex län med en positiv volymutveckling *För mer information om BRP, med förklaring av volymutveckling av BRP, ges exempelvis i Statistiska centralbyråns rapport Regional ekonomisk tillväxt förutsättningar, indikatorer och mått, 2005:1. 24 Källa: SCB, Regionalräkenskaper och Samhällsmedicin

25 2. Regional tillväxt 2.1 Bruttoregionalprodukt och inkomster: BRP-utveckling Som figuren till höger visar så följer Gävleborg i stort rikets trend samtidigt som det finns avvikelser i relationen mellan regionen och riket. Vad som är viktigt att ha i åtanke är att BRP är känsligt för näringsgrenars sammansättning och att BRP faktiskt till och med kan öka när vissa former av arbeten, exempelvis arbetsintensiva men inte produktionsintensiva, försvinner från regionen. SCB ger exempel på hur exempelvis sjukvård kan ses som en näringsgren som är arbetsintensiv men inte produktionsintensiv. Bilden ger dock en förståelse för hur regionen generellt har befunnit sig i relation till rikets trend samtidigt som det är tydligt att regionen under 2007 och 2010 tappat snabbare än riket i den samlade produktionen. 25 Källa: SCB, Regionalräkenskaper och Samhällsmedicin

26 2. Regional tillväxt 2.1 Bruttoregionalprodukt och inkomster: Förvärvsinkomst Som ses av figuren överst till höger har medianvärdet, det vill säga det mittersta värdet, för förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan, samt från näringsverksamhet exklusive kapitalinkomst), stadigt ökat för män och kvinnor i såväl länet som riket under de 20 åren mellan Män har under hela perioden haft en högre förvärvsinkomst än kvinnor, och skillnaderna ökar över perioden. Rikets medianvärde för förvärvsinkomst har under hela perioden varit högre än länets medianvärde för förvärvsinkomst, detta gäller för både män och kvinnor, och skillnaden mellan rikets och länets medianvärde ökar över perioden. Fördelningen av medianvärde för förvärvsinkomst i länet 2013 över länets tio kommuner visar också tydligt den relativt stora könsskillnaden: för alla kommuner ligger männens medianvärde för förvärvsinkomst högre än kvinnornas motsvarande värde och det högsta medianvärdet för kvinnors förvärvsinkomst 2013 (Gävle kommun kr) är lägre än det lägsta medianvärdet för mäns förvärvsinkomst 2013 (Ljusdals kommun kr.) Variationen av medianvärde av förvärvsinkomst bland kvinnorna i länet är större än bland länets män: från kr i Sandvikens kommun till kr i Ljusdals kommun, än bland länets kvinnor: från kr i Gävle kommun till kr i Nordanstigs kommun. Den större variationen bland kvinnor kan möjligen till viss del kunna förklaras av kvinnors genomsnittligt högre medellivslängd och därmed högre andel kvinnor med inkomst från pension, jämfört med män. 26 Källa: SCB, Hushållens ekonomi och Samhällsmedicin

27 2. Regional tillväxt 2.1 Bruttoregionalprodukt och inkomster: Förvärvsinkomst I jämförelse med rikets övriga län är medianvärdet för kvinnor och mäns förvärvsinkomst (inkomst av tjänst, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan, samt från näringsverksamhet exklusive kapitalinkomst) lägre i Gävleborgs län än de flesta andra län. Bland kvinnor sticker Stockholms län ut något med ett medianvärde om kr. För övriga varierar medianvärdet för kvinnors förvärvsinkomst med kr: från kr i Norrbottens län, till i Skåne län. Variationerna mellan länen är något större när vi ser till medianvärde för förvärvsinkomst bland män: från kr i Stockholms län, till kr i Gotlands län. Tydligt av figurerna till höger är också är att medianvärdet för förvärvsinkomst är högre för män än för kvinnor i rikets alla län. Det högsta medianvärdet för kvinnors förvärvsinkomst 2013 (Stockholms län kr) är högre än det lägsta medianvärdet för mäns förvärvsinkomst 2013 (Gotlands län kr), men lägre än alla övriga läns medianvärde för mäns förvärvsinkomst. 27 Källa: SCB, Hushållens ekonomi och Samhällsmedicin

28 2. Regional tillväxt 2.2 Arbetsproduktivitet Produktivitet kan mätas på flera sätt, ett vanligt och ofta använt mått är arbetsproduktivitet. Mängden varor och tjänster mäts vanligen i relation till arbetade timmar. Om arbetsproduktiviteten ökar från ett år till ett annat innebär det att man med samma mängd arbetade timmar producerar mer än föregående år (Riksbanken, 2007). Arbetsproduktiviteten kan även beskrivas med hjälp av förädlingsvärdet, det vill säga företagets produktion minus värdet av insatsvarorna som har använts. Diagrammet till höger visar arbetsproduktiviteten för rikets värden då regiondata saknas. Diagrammet visar produktivitetsförändringen för näringslivet totalt, i procent från föregående år. Data finns inte att tillgå för perioden efter Källa: SCB och Samhällsmedicin

29 2. Regional tillväxt 2.3 Konjunktur: Företagsbarometern Företagsbarometern är en undersökning som frågar drygt företag om hur de upplever nuläget och vad de har för förväntningar om den närmaste framtiden. Företagsbarometern bygger på så vis på företagens uppfattning om omvärlden: hur olika aktörer tolkar och bedömer ekonomiska förändringar. Måttet Konfidensindikator beräknas som ett medelvärde av de i företagsbarometern ingående frågorna och används som ett sammantaget mått på läget i respektive bransch eller region. Konfidensindikatorn standardiseras över en längre tidsperiod med referensvärdet 100. Detta innebär att ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt; och att värden under 100 motsvarar en svagare ekonomisk tillväxt än normalt. På motsvarande vis innebär värden över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt; och värden under 90 en mycket svagare ekonomisk tillväxt än normalt. Företagsbarometern och dess konfidensindikator kan brytas ned på bransch (Tillverkningsindustri; Byggindustri; Handel; samt Privata tjänstenäringar) samt på region utifrån NUTS2 indelningen. NUTS är den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. Gävleborgs län tillhör tillsammans med Dalarnas och Värmlands län NUTS2 regionen Norra Mellansverige. Det bör poängteras igen att avsnittet behandlar företagens upplevelse av konjunkturläge och framtidsplaner, och täcker inte av hela det ekonomiska läget, till exempel saknas information om hushållen och den offentliga sektorn. Ändå ges en bred informationsbas, relaterat till regional tillväxt. 29 Källa: Konjunkturinstitutet

30 2. Regional tillväxt 2.3 Konjunktur: Företagsbarometern Sedan slutet av 2012 har så väl NUTS2 regionen Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län) som riket sett en positiv utveckling av konfidensindikatorn för det totala näringslivet (figuren ovan till höger). Sedan slutet av 2013 ligger nivån för konfidensindikatorn över 100 vilket innebär en starkare ekonomisk tillväxt än normalt. För Norra Mellansverige ses en ökning av konfidensindikatorn särskilt under de tre senare kvartalen av 2014, en ökning som gjort att regionen nu ligger i nivå med riket. Figuren nedan till höger visar konfidensindikator för NUTS2-regionen Norra Mellansverige fördelat per bransch. Den positiva utvecklingen de senaste kvartalet som nämndes ovan ses i alla fyra branscher. Sista kvartalet 2014 sågs något av en minskning för Handel och Byggindustri, men alla branscher ligger vid eller något över medelvärdet och särskilt handeln visar en starkare tillväxt än normalt. Handeln är den bransch som under längst tid haft nivåer av konfidensindikatorn som visar på starkare tillväxt (sedan andra kvartalet, 2013, övriga branscher har följt efter sedan första kvartalet Noteras kan att konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin har haft tydliga kvartalsvisa variationer med högre och lägre tillväxt än normalt och att Byggindustrin är den bransch som under längst tid haft svagare tillväxt än normalt i Norra Mellansverigeregionen. Totalt sett så börjar regionen närma sig de nivåer av konfidensindikatorn som var innan ekonomiska krisåren Källa: Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutet och Samhällsmedicin

31 2. Regional tillväxt 2.3 Konjunktur: Företagsbarometern Figuren till höger visar branschfördelad konfidensindikator fjärde kvartalet 2014 för de åtta NUTS2-regoinerna i landet. Totalt sett hade Västsverige sista kvartalet 2014 den starkaste tillväxten med konfidensindikator om 109. Skillnaderna är dock små, lägsta totala konfidensindikatorn var 105 vilket beräknades för Övre Norrland och Sydsverige. Det finns viss variation mellan regionerna avseende vilken bransch som går starkast och hur stor variationerna mellan branscherna är. I Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län) är Byggindustrin klart starkast, medan den är svagast, och har en svagare ekonomisk tillväxt än normalt i Sydsverige (Blekinge och Skåne län). Övre Norrland (Västerbottens och Norrbottens län) har en lägre konfidensindikator för Handel än vad de övriga NUTS2-regionerna har. I jämförelser med del andra NUTS-2 regionerna har Norra Mellansverige-regionen den högsta konfidensindikatorn, det vill säga den starkaste tillväxten jämfört med normalläge, för Handeln, och näst högsta för Privata tjänstenäringar (högst för Småland med öarna). För Byggbranschen har Norra Mellansverige istället den fjärde lägsta konfidensindikatorn och för Tillverkningsindustrin den andra lägsta konfidensindikatorn. Mellersta Norrland och Västsverige har de högsta konfidensindikatorerna för Tillverkningsindustrin. Det ska dock igen påpekas att skillnaderna är små, konfidensindikatorns värde varierar enbart mellan 99 (Byggindustri i Sydsverige) till 112 (Handel i Norra Mellansverige) och avspeglar endast läget vid sista kvartalet Källa: Norrlandsbarometern, Norrlandsfonden, Konjunkturinstitutet och Samhällsmedicin

32 3. Arbetsmarknad 32

33 3. Arbetsmarknad Kompletterande till det föregående avsnittet om regional tillväxt beskriver följande avsnitt arbetsmarknaden. I det här avsnittet presenteras branschdiversifieringen i regionen, andelen sysselsatta samt på vilket sätt män och kvinnor är anställda. Här presenteras också nyföretagande och tillväxtvilja samt företagskonkurser. Genom att undersöka hur stor andel av befolkningen som är i sysselsättning, hur mycket de arbetar, och vilken genomsnittlig disponibel inkomst de har kan eventuella differenser mellan BRP och länets köpkraft synliggöras. Arbetsmarknad 3.1. Näringsgrenar 3.2. Sysselsättning 3.3. Innovationer 3.4. Nyföretagande och tillväxtvilja 3.5. Konkurser Den första av de fyra prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet i den nationella strategin för tillväxt och attraktionskraft är Innovation, företagande och entreprenörskap. Nationella strategin beskriver också att innovations-, företags- och entreprenörskapsklimatet har en avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft (Regeringskansliet, 2014a). Innovationer är nya eller förbättrade lösningar. Det kan vara förbättringar i form av varor, tjänster, organisationssätt, tekniska lösningar: förbättringar som svarar mot behov och efterfrågan och som skapar värden för samhälle, företag eller individer. I avsnittet beskrivs innovationer, eller innovativitet i regioner, genom indikatorer för FoU-utgifter samt genom företagares självskattning av sitt företags innovativitet. Det bör noteras att FoU-utgifter inte ger hela bilden av innovativitet: många företag är innovativa även om regionen har låga FoU-utgifter (SCB, 2012). Innovationer i form av värdeskapande förbättringar som utgår från forskning och utveckling beskrivs i den nationella strategin som viktigt, men där poängteras även att en stor del av innovationerna sker löpande i företagen, utan koppling till forskning. Avsnittet avslutas med en översikt av nystartade företag samt företagskonkurser över tid för Gävleborgs län. Här ingår också en bild av vad företagarna i regionen ser som möjligheter samt hinder för tillväxt och utveckling. 33

34 3. Arbetsmarknad 3.1 Näringsgrenar Ett diversifierat näringsliv är viktigt för befolkningen då det ger tillgång till en bred arbetsmarknad. Ett diversifierat näringsliv är också viktigt för regionen då den är mindre sårbar för branschspecifika chocker, eftersom branscher är olika konjunkturkänsliga (Tillväxtanalys, 2013). Här ges en bild av branschdiversifieringen i regionen: figurerna till höger visar fördelningen av andel förvärvsarbetande män respektive kvinnor i befolkningen i åldersgruppen 16 år och äldre efter näringsgren i jämförelse med andra län och riket. Siffrorna är för 2013 och avser nattbefolkningen, det vill säga de som har sin bostad i länet. I Gävleborgs län arbetar den största andelen av männen, 25,7 procent inom tillverkning och utvinning och den största andelen av kvinnorna, 31,8 procent inom vård, omsorg och sociala tjänster. Även i riket är det störst andel av männen som arbetar inom tillverkning och utvinning, 18,2 procent och störst andel av kvinnorna som arbetar inom vård, omsorg och sociala tjänster 27,6 procent. Dessa två största näringsgrenar för respektive kön varierar över riket: bland männen arbetar 8,5 procent i Stockholms län och 31 procent i Jönköpings län inom tillverkning och utvinning. Bland kvinnorna arbetar 20,5 procent i Stockholms län och 34,6 procent i Västerbottens län inom vård, omsorg och sociala tjänster. Andra stora näringsgrenar är för männen: byggverksamhet, handel och företagstjänster och för kvinnor: utbildning och handel. Även här finns en variation i riket. 34 Källa: SCB RAMS och Samhällsmedicin

35 3. Arbetsmarknad 3.1 Näringsgrenar Figurerna till höger visar av andelen förvärvsarbetande män respektive kvinnor i befolkningen i åldersgruppen 16 år och äldre efter näringsgren i Gävleborgs län. Precis som på föregående sida är det nattbefolkningen som avses, det vill säga de som har sin bostad i länet. Siffrorna är för Även här är det tydligt att det för männen är tillverkning och utvinning som är den största näringsgrenen med 25,7 procent. På andra plats ligger sedan byggverksamhet, 14,5 procent följt av handel, 9,7 procent. Den minsta näringsgrenen för männen i länet är inom finans- och försäkringsverksamhet med 0,8 procent. För kvinnorna är vård, omsorg och sociala tjänster den största näringsgrenen med 31,8 procent. Följt av utbildning, 15,5 procent och handel 9,4 procent. Minsta näringsgrenen för kvinnorna i länet är energiförsörjning, miljöverksamhet med 0,7 procent. 35 Källa: SCB RAMS och Samhällsmedicin

36 3. Arbetsmarknad 3.1 Näringsgrenar Figurerna till höger visar utveckling över tid för andelen förvärvsarbetande män respektive kvinnor i Gävleborgs län i åldersgruppen 16 år och äldre fördelat efter näringsgren. Även här avses nattbefolkningen har använts som basår för att titta på utvecklingen över tid. År 2009 var det en stor ekonomiska nedgång, därför ses det svårt att här använda 2009 eller tidigare som basår då volymökningar eller volymförändringar då kan vara missvisande i många fall. För både män och kvinnor har det under perioden varit starkast positiv utveckling inom yrken som kategoriseras som Okänd verksamhet där SCB, RAMS inkluderar bland andra: tillfällig personal i kommuner som inte kan kopplas till ett specifikt arbetsställe; anställda i handelsbolag som saknar bransch; samt egenföretagare som saknas i företagsregistret. För näringsgrenen Okänd verksamhet har det skett en ökning för män med 41,2 procent och för kvinnor med 64 procent. Näst starkast positiv utveckling är det för hotell- och restaurangverksamhet för män och inom jordbruk, skogsbruk och fiske för kvinnor. För både kvinnor och män är det främst yrken inom näringsgrenen tillverkning och utvinning som har haft en negativ utveckling under perioden. Där har det skett en nedgång på 5,9 procent för män och 8 procent för kvinnor. 36 Källa: SCB RAMS och Samhällsmedicin

37 3. Arbetsmarknad 3.2 Sysselsättning: Sysselsättningsgrad Figurerna till höger visar sysselsättningsgraden för män respektive kvinnor i länet i jämförelse med riket och andra län för Sysselsättningsgraden är andel sysselsatta av befolkningen år. Kategorin Sysselsatt omfattar följande personer: - Personer som under mätveckan utförde minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare; som egna företagare; eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande person av samma hushåll - Personer som under mätveckan inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning; var egen företagare; eller arbete som medhjälpande hushållsmedlem och var tillfälligt frånvarande under hela mätveckan på grund av sjukdom, semester, tjänstledighet, värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Personer som är heltidsstuderande, arbetslösa, sjuka eller pensionärer klassas ej som sysselsatta (SCB, 2015). Gävleborgs län har med 61,9 procent för männen och 57 procent för kvinnorna lägst sysselsättningsgrad i hela riket för både män och kvinnor. I riket är motsvarande nivåer 68,6 procent för män och 63,8 procent för kvinnor. Sysselsättningsgraden bland män varierar från knappt 73 procent i Stockholms län till runt 62 procent i Blekinge län och Gävleborgs län. Bland kvinnorna varierar sysselsättningsgraden från drygt 68 procent i Stockholms och Hallands län till 57 procent i Gävleborgs län. Kvinnor har generellt lägre sysselsättningsgrad än män. Jämnast sysselsättningsgrad är det i Jämtlands län där det endast skiljer en tiondel mellan könen, till kvinnornas fördel. 37 Källa: SCB:AKU och Samhällsmedicin

38 3. Arbetsmarknad 3.2 Sysselsättning: Arbetslöshet I figurerna till höger visas andelen arbetslösa män respektive kvinnor i länet i jämförelse med riket och andra län för Andelen arbetslösa är beräknade utifrån hela arbetskraften. Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa i åldern år. I Gävleborg är andelen arbetslösa män 10,1 procent och andelen arbetslösa kvinnor 9,4 procent. Vilket innebär att för männen är Gävleborg på tredje plats och för kvinnorna på andra plats gällande högst arbetslöshet i riket. Andel arbetslösa bland män varierar från knappt 6 procent i Hallands län till drygt 10 procent i Gävleborgs, Blekinge och Skåne län. Bland kvinnorna varierar arbetslösheten från drygt 5 procent i Jönköpings och Uppsala län till knappt 10 procent i Örebro län. När det gäller arbetslöshet finns det inte lika tydliga mönster mellan könen som det finns för sysselsättningsgrad, i nio län har kvinnorna högre arbetslöshet än männen och i tolv län samt riket har männen högre arbetslöshet än kvinnorna. I vissa län som exempelvis Stockholms och Jämtland län är det väldigt jämt mellan könen det skiljer endast en tiondel, i båda fallen till männens fördel. 38 Källa: SCB:AKU och Samhällsmedicin

39 3. Arbetsmarknad 3.2 Sysselsättning: Sysselsättningsgrad och arbetslöshet utveckling över tid Figuren högst upp till höger visar utvecklingen av andel sysselsatta i länet och riket för åldersgruppen år fördelat på kön. För kvinnor är det 2014 lägre andel sysselsatta än vad det var 2005, högst andel sysselsatta kvinnor i länet var det 2007 med 60,2 procent. En liknande trend finns för männen i länet för dem var det högst andel sysselsatta 2011 med 66,4 procent. Rikets sysselsättningsgrad för både män och kvinnor ligger under perioden i snitt drygt 4 procent över länets. I riket var det högst andel sysselsatta kvinnor 2007 (63,9 procent) och högst andel sysselsatta män 2008 (69,6 procent). Figuren längst ner till höger visar utvecklingen av andel arbetslösa i länet och riket för åldersgruppen år fördelat på kön. För männen i länet låg arbetslösheten på en något lägre andel 2014 än vad den gjorde 2005 då den var som högst. Allra lägst låg den dock För kvinnorna är arbetslösheten 2014 något högre än 2005, även för kvinnorna var andelen arbetslösa lägst 2008 men högst Kvinnorna i länet har sedan 2007 haft mer eller mindre ständigt ökande arbetslöshet, medan nivåerna för männen fluktuerat mer både uppåt och nedåt. Både 2009 och 2012 var det en kraftig ökning av andel arbetslösa i länet var det även en kraftig ökning av andel arbetslösa i riket. Arbetslösheten i riket låg under perioden i snitt 1,6 procent lägre för männen och 1,2 procent lägre för kvinnorna än i länet. Under perioden var arbetslösheten i länet i stort i nivå med riket, efter denna period har skillnaderna ökat. 39 Källa: SCB:AKU och Samhällsmedicin

40 3. Arbetsmarknad 3.2 Sysselsättning: Volymutveckling sysselsättning utveckling över tid Genom att beräkna andel av befolkningen i sysselsättning inom respektive län för åren 2010 och 2014 och sedan subtrahera andelen från 2010 ifrån andelen 2014 erhålls ett mått på volymutveckling där måttet är kontrollerat för befolkning. Förändringar har inte med befolkningsökningar eller befolkningsminskningar att göra utan påverkas endast av hur stora andelar som är i sysselsättning under respektive år. Utifrån detta mått står det klart att det har skett en reell minskning i sysselsättning i Gävleborgs och Gotlands län och att Gävleborg är det län där minskningen är som störst med knappt fyra procent. Antalet arbetstillfällen i Gävleborg har med andra ord minskat även om befolkningsförändringen hålls konstant. Bäst volymutveckling för sysselsatta under perioden har Västernorrlands och Västerbottens län haft då de ökat antal sysselsatta med drygt fem respektive drygt fyra procent. 40 Källa: SCB:AKU och Samhällsmedicin

41 3. Arbetsmarknad 3.2 Sysselsättning: Genomsnittlig arbetstid Figurerna till höger visar den genomsnittliga arbetstiden för män och kvinnor i Sverige fördelat på kön. I Gävleborg arbetar kvinnor i snitt 35,7 timmar i veckan medan männen i snitt arbetar 39,3 i veckan. Skillnaderna mellan länen är små för männen skiljer det drygt 2 timmar mellan Gotlands län som har högst genomsnittlig arbetstid (40,1) och Västerbottens län som har lägst genomsnittlig arbetstid (38). För kvinnorna skiljer det knappt två timmar mellan Norrbottens län som har högst genomsnittlig arbetstid (35,9) och Hallands län som har lägst genomsnittlig arbetstid (34,3). Gävleborgs län placerar sig på en niondeplats för männen och på en andra plats för kvinnorna i jämförelse med övriga län. En generell skillnad mellan könen i alla län är att kvinnorna har lägre genomsnittlig arbetstid än männen. I snitt skiljer det 4 timmar genomsnittlig arbetstid mellan män och kvinnor. 41 Källa: SCB:AKU och Samhällsmedicin

42 3. Arbetsmarknad 3.2 Sysselsättning: Anställningsform Översta figuren till höger visar anställningsform för män och kvinnor i länet och riket under Både i länet och i riket är det för både kvinnor och män vanligast att ha en fast anställning (tillsvidare tjänst). Andelen fast anställda män och kvinnor är dock lägre i Gävleborg än riket. För männen skiljer det fyra procent och för kvinnorna sju procent mellan länet och riket. Det är något färre manliga företagare i länet än i riket. De kvinnliga företagarna i länet är i nivå med riket. Dock är det både i länet och riket fler manliga företagare än kvinnliga. När det gäller tidsbegränsat anställda är länet i nivå med riket för både kvinnor och män. I stort har arbetsmarknaden i Gävleborg samma fördelning som riket. De två nedre figurerna visar utvecklingen av anställningsform för länet och riket fördelat på kön. För andel fast anställda män i både länet och i riket har det inte skett någon egentlig förändring. I länet har det varit det en variation på tre procent och i riket två procent under perioden. För andel fast anställda kvinnor i riket har det varit en liknade utveckling som för männen i länet och riket, ingen egentlig förändring och en variation på två procent. För andel fast anställda kvinnor i länet däremot har det fluktuerat mer både uppåt och nedåt, högst andel fast anställda var det 2010 med 46 procent och lägst 2014 med 41 procent. Värt att nämna är även att 2010 när andelen fast anställa kvinnor i länet var som högst var även det år under perioden då vi låg närmast riket eftersom riket då hade sin lägsta andel fast anställda kvinnor med 47 procent. Andel både kvinnliga och manliga företagare och tidsbegränsat anställda i länet och riket har legat i stort konstant under perioden. 42 Källa: SCB:AKU och Samhällsmedicin

43 3. Arbetsmarknad 3.3 Innovationer: FoU Enligt den nationella strategin för tillväxt och attraktionskraft är innovationer viktigt för att stärka regioners förnyelseförmåga och näringslivets konkurrenskraft (Regeringskansliet, 2014a). Figuren till höger visar den regionala fördelningen av landets samlade FoU-utgifter för samtliga sektorer: företagssektorn; universitet- och högskolesektorn; den offentliga sektorn; samt den privata icke-vinstdrivande sektorn. De tre storstadslänen utmärker sig genom att tillsammans stå för mer än 70 procent av landets FoU-utgifter. Även Östergötlands och Uppsala län har högre andelar än övriga län som alla ligger under två procent. Gävleborgs län placerar sig omkring mitten med 1,2 procent av landets totala FoU-utgifter. På nästkommande sida illustreras de totala utgifterna för egen FoU-verksamhet samt utgifter för utlagd FoU-verksamhet inom landstingskommunal respektive primär kommunal verksamhet. Även i denna jämförelse har de tre storstadslänen, och Östergötlands län, högre FoU-utgifter än övriga län. För landstingkommunala FoU-verksamheter är utgifterna i de tre storstadslänen betydande jämfört med övriga län. Gävleborgs län tillhör de län med lägre FoU-utgifter i landstingskommunal verksamhet (omkring 26 miljoner år 2013) och bland de lägsta inom primärkommunal verksamhet (omkring en miljon år 2013). Noterbart är att de län som har de lägsta FoU-utgifterna i landstingskommunal verksamhet har, i jämförelse med andra län, något högre utgifter i primärkommunal verksamhet: och motsatt: de län med lägsta FoU-utgifterna i primärkommunal verksamhet har något högre utgifter i landstingskommunal verksamhet 43 Källa: SCB: Utbildning och forskning, och Samhällsmedicin

44 3. Arbetsmarknad 3.3 Innovationer: FoU Observera de skilda skalorna för FoU-utgifter i landstingskommunal respektive primärkommunal verksamhet. 44 Källa: SCB: Utbildning och forskning, och Samhällsmedicin

45 3. Arbetsmarknad 3.3 Innovationer: FoU Företagssektorns FoU-utgifter följer i stort samma mönster som de landstingskommunala och primärkommunala verksamheterna med de högsta utgifterna, och de största personalresurserna i form av antal årsverken*, i de tre storstadslänen. Gävleborgs län placerar sig i denna jämförelse något högre än vid jämförelser mellan FoU-utgifter i kommunal verksamhet. Noterbart är att även om de regionala skillnaderna i FoU-utgifter är betydande liknar de i hög grad mönstret i andra innovativa länder (SCB, 2012). Enligt myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har större regioner och städer för det mesta de nödvändiga institutionerna, t.ex. universitet, FoU, tjänster m.m., som krävs för att stödja kluster- och innovationsprocesser (Tillväxtanalys, 2013). Det bör också igen noteras att FoU-utgifter inte ger hela bilden av innovativitet och att många företag är innovativa även om regionen har låga faktiska FoU-utgifter. (SCB, 2012). * Ett årsverke (personår) är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En person som varit heltidsanställd men endast ägnat halva sin tid åt FoU har gjort 0,5 FoU-årsverke (SCB, 2014). 45 Källa: SCB: Utbildning och forskning, och Samhällsmedicin

46 3. Arbetsmarknad 3.3 Innovationer: FoU Utvecklingen av företagens utgifter för egen FoU-verksamhet samt personalresurser i form av antal årsverken inom egen FoU-verksamhet illustreras av figuren överst till höger. Mellan 2007 och 2013 har länets företagare ökat sina utgifter för FoUverksamhet med drygt 400 miljoner: från 960 till 1366 miljoner. Antal årsverken inom egen FoU-verksamhet har varit relativt stabilt över perioden, med högsta värde år 2008: 838 årsverken. I riket som genomsitt ökar de totala utgifterna för FoU-verksamhet, medan personalresurserna är relativt stabila med viss ökning. I figuren nederst till höger illustreras utvecklingen av den totala utgiften för egen samt utlagd FoU-verksamhet i landstingskommunal och primärkommunal verksamhet för Gävleborgs län, och för rikssnittet. Det är av figuren tydligt att rikssnittet för totala FoU-utgifter i landstingen under hela perioden är betydligt högre än länets totala utgifter. Över de senaste åtta åren ses dock en relativt kraftig ökning avseende FoU-utgifter i landstinget Gävleborgs län: från 7 miljoner 2009 till 26 miljoner För kommunerna i länet har FoU-utgifterna minskat mellan , efter en ökning åren dessförinnan. 46 Källa: SCB: Utbildning och forskning, och Samhällsmedicin

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015 Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland Oktober 2015 Konjunkturläge - konjunkturbarometer Konjunkturinstitutet mäter konjunkturen i ett antal branscher i Sverige på nationell och regional nivå

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsläget Skaraborg

Arbetsmarknadsläget Skaraborg Mats Granér 213-1-24 Regionutvecklingssekretariatet Arbetsmarknadsläget I början av 212 präglades Västra Götalands arbetsmarknad till stor del av SAAB:s konkurs. Konkursen drabbade Fyrbodals arbetsmarknad

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 7 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 7 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 3 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 1 1 9 9 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 9 9 9 9 9 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 33 33 3 33 33 1 33 3 9 3 3 7 3 3 3 3 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder

Läs mer

Fakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB)

Fakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB) Fakta 2010 FAKTA OM ESKILSTUNA KOMMUN 2010 Eskilstuna- den stolta Fristaden Eskilstuna har ett strategiskt läge och en integrerad arbetsmarknad mitt i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Eskilstuna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025

Befolkningsprognos 2015-2025 Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 998-7 Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 8 998 999 7 Andel Folkmängd den december 7 Folkmängdsförändring från 998 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. december 2011

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. december 2011 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi december 2011 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2016

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2016 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi juni 2016 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Ljusning i alla regioner

Ljusning i alla regioner REGIONALA UTSIKTER F E B R U A R I 2 0 1 4 Ljusning i alla regioner Universitetsorterna lokala sning tillväxtmotorer Inflyttningen till storstadsregionerna fortsätter men det sker även en lokal urbanisering

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län.

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. Rapporten är ett baspaket av fakta till Vill framtiden bo i Jämtlands län?, en förstudie av ungdomar och deras situation

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2014 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018 1(13) Stadsledningsförvaltningen Näringslivs- och utvecklingsenheten Lars Ekberg Uppdaterad 2016-04-12 Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Döda och medellivslängd

Döda och medellivslängd Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003

Läs mer