Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkning i Nyköpings kommun 2012"

Transkript

1 Datum Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson

2 Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 12 Kommundelar 14 Orter och landsbygdsområden 14 Befolkningsmängd 14 Födda barn och födelsenetto 18 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 19 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 22 Befolkning med utländsk bakgrund 26 Stadsdelar 27 Befolkningsmängd 27 Födda barn och födelsenetto 29 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 31 Befolkning med utländsk bakgrund 35 Flyttningar till och från kommundelar 36 Sammanfattning Under 212 har befolkningsmängden i Nyköpings kommun ökat betydligt mer än under 211. Ökningen i folkmängd beror framför allt på att fler flyttar till kommunen än härifrån. Antalet födda i kommunen var bara något högre än antalet döda. Inflyttningen har ökat sedan år 2 och uppgick år 212 till drygt 2 6 inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Utflyttningen har också ökat under den senaste 12-årsperioden, och uppgick år 212 till knappt 2 2 personer. Utflyttningen sker framför allt till andra delar av landet. Flyttnettot varierar över åren och trenden sedan år 2 har varit ett ökande flyttnetto. Sett som netto har flyttningarna från utlandet en stor del i kommunens befolkningsökning. Flyttnettot gentemot utlandet har dubblerats sedan år 2. Flyttnettot till Nyköpings kommun från Stockholms län är positivt, medan flyttnettot till Nyköpings kommun från Östergötlands län fortfarande är negativt. Nyköping har ett stort negativt flyttnetto av personer i åldern 2-24 år. Nettot har dock förbättrats sedan år 2. Under de senaste 12 åren har kommunen även fått ett förbättrat flyttnetto för ungdomar på 1-19 år och unga vuxna på år. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn och personer i åldern 3-79 år. Antalet och andelen utrikes födda ökar långsamt i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund är 14,5% eller knappt 7 6 personer. Finland är vanligast som ursprungsland med drygt 1 4 personer. Sedan kommer Somalia, Irak, Bosnien-Hercegovina, Tyskland och Polen. 2

3 Hela kommunen Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 212 ökade kommunens befolkningsmängd med 44 personer och uppgick till personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att kommunens befolkning ökat varje år sedan år 21 i en relativt jämn takt. Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun Folkmängd i Nyköpings kommun Antal personer Tabell 1 Befolkningsförändringar Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB Befolkningsökningen på 44 personer under 212 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2 som är 251 personer/år. Under de senaste 12 åren har inte bara folkmängden förändrats utan det har även skett förändringar i åldersstrukturen. En klar minskning av antalet personer i åldrarna 5-14 år, 3-39 år och 5-59 år kan skönjas. Antalet barn mellan och 4 år och antalet unga vuxna mellan 2 och 24 år har ökat liksom antalet personer mellan 6 och 74 år. Se figur 2 på nästa sida. 3

4 Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen (i förgrunden) och (i bakgrunden) I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 2-44 år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 6 år och äldre i kommunen. Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden)

5 Födda och döda Antalet födda ökade med 16 barn under 212 till 579 barn. Det är det högsta födelsetalet sedan början av 199-talet. Figur 4 Födda och döda Födda och döda Antal personer Födda Döda Antalet döda (figur 4) minskade till 554 personer under 212. Dödsrisken för kvinnor ligger på samma nivå i kommunen som i riket som helhet. För män däremot är dödsrisken något lägre i kommunen. Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar 212 Antal födda barn per kvinna efter ålder Antal födda per 1 kvinnor Nyköpings kommun Riket År 212 var den yngsta modern 17 år medan den äldsta var 45 år. De kvinnor som var 3 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder även fler barn. 5

6 Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal Nyköping Riket Fruktsamhetstalet (figur 6) ökade något under 212 till 2, barn per kvinna. Nivån ligger över rikssnittet som 212 var 1,91 barn per kvinna. Födelsenettot steg kraftigt från år 21 till år 27. Därefter sjönk nettot under åren 28 och 29. Under år 21 bröts dock nedgången och en ny uppgång inleddes. År 212 blev födelsenettot +25. Figur 7 Födelsenetto Födelsenetto

7 Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser. Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör ca 25-3 % av den inrikes inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan 2 har inflyttningen stadigt legat högre än 2 personer/år. Sett i ett tioårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8. Figur 8 Inflyttningen Inflyttning personer 15 utlandet övr Sverige länet I figur 9 redovisas motsvarande diagram för utflyttningen. Utflyttningen har också ökat sett över de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande på cirka 2 2 personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun. 7

8 Figur 9 Utflyttningen Utflyttning 25 2 personer 15 1 utlandet övr Sverige länet Figur 1 Flyttnettot Flyttnetto Personer utlandet övr Sverige länet När vi studerar flyttnettot (figur 1) blir bilden en annan. Diagrammet visar nettotillskottet av nya kommuninvånare. Variationerna i flyttrelationerna blir större över åren. Flyttnettot gentemot övriga Sverige som var negativt 28 och 29 har återigen blivit positivt. Flyttnettot mot övriga kommuner i länet har varit positivt alla år utom 22. Endast flyttnettot mot utlandet är stadigt positivt och har under 2-talet blivit en allt viktigare del av vårt flyttnetto. 8

9 Figur 11 visar flyttnettot gentemot våra viktigaste flyttlän. Flyttnettot gentemot Södermanlands län sjönk kraftigt från 21 till 211. Från 211 till 212 skedde sedan en återhämtning. Flyttnettot gentemot Stockholms län har varit synnerligen varierande under hela det senaste decenniet. De två senaste åren har flyttnettot gentemot Stockholms län minskat betydligt. Flyttnettot gentemot Östergötland är negativt och har så varit under lång tid. Däremot har flyttnettot gentemot övriga län förbättrats kraftigt sedan år 28. Figur 11 Flyttnettot gentemot Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län Flyttnetto mot AB-, D-, E- samt övriga län personer Södermanlands län Övriga län Stockholms län Östergötlands län Figur 12 visar flyttnettot gentemot några viktiga flyttkommuner. Den kommun som Nyköping har allra mest flyttrörelser gentemot är Oxelösund. En stor del av Nyköpings kommuns befolkningsökning under 199-talet kan förklaras av ett positivt flyttnetto gentemot vår granne i söder. Under 2-talet har dock flyttnettot gentemot Oxelösund inte varit lika positivt trots att det stigit markant under de två senaste åren. Flyttnettot gentemot Stockholms stad har varierat kraftigt år från år. De två senaste åren har emellertid flyttnettot gentemot huvudstaden försämrats. Flyttnettot gentemot Södertälje kommun har varit stadigare och inneburit ett flyttningsöverskott alla år utom 26. Trenden de senaste åren är dock neråtgående. Flyttnettot gentemot Norrköping slutligen har varit negativt under hela den gångna 12-årsperioden med undantag för åren 29 och 21. 9

10 Figur 12 Flyttnettot gentemot några kommuner Flyttnetto mot några kommuner 1 5 Personer Oxelösund Södertälje Stockholms stad Norrköping Våra stora och betydelsefulla flyttrörelser gentemot Oxelösund är ett tydligt tecken på att Nyköping och Oxelösund till stora delar är en gemensam bostadsregion. Figur 13 visar flyttnettot för regionen Nyköping/Oxelösund. Oxelösunds flyttningsnetto har varit mindre positivt än Nyköpings alla år utom 22 och 23. Det sammanlagda flyttnettot är trots allt ett flyttningsöverskott under hela tidsperioden. Under åren 21 och 212 skedde mycket kraftiga ökningar av nettoflyttningen till regionen. Figur 13 Flyttnettot i regionen Nyköping/Oxelösund Flyttnetto Nyköping och Oxelösund Personer Nyköping+Oxelösund Nyköping Oxelösund

11 Flyttarnas åldersfördelning Det finns uppgifter om åldersfördelningen på våra in- och utflyttare. Här nedan redovisas endast flyttnettots åldersfördelning. I figur 14 jämförs åldersfördelningen 212 med 2 års åldersfördelning. Den största skillnaden mellan de båda åren är att flyttnettot för barn över 1 år och unga vuxna mellan 25 och 29 år har förbättrats drastiskt. Även flyttnettot för ungdomar mellan 2 och 24 år har förbättrats men det är fortfarande negativt. Figur 14 Flyttnettot 2 och 212 för olika ålderskategorier Flyttnetto 212 i jämf med Personer Man kan nu fråga sig om åldersfördelningen på kommunens flyttare skiljer sig från rikssnittet. I figur 15 redovisas kommunens åldersfördelning i jämförelse med en åldersfördelning enligt rikssnittet. Figuren visar att kommunen flyttmönster avviker starkt från rikssnittet på några punkter. För det första har kommunen en betydligt större inflyttning av små barn. Flyttnettot för 2-24 åringarna är positivt i riket men negativt i kommunen. För samtliga ålderskategorier från 3 till 79 år är flyttnettot klart mer positivt i kommunen än i riket som helhet. Figur 15 Åldersfördelning flyttnetto i jämförelse med riket Åldersfördelning flyttnetto 212 i jämförelse med riket 8 6 Personer Faktiskt flyttnetto 212 Beräknat flyttnetto vid åldersfördelning enligt rikssnitt

12 Befolkning med utländsk bakgrund En förändring i definitionen av begreppet utländsk bakgrund innebar att antalet och andelen av befolkningen minskade från 22 till 23 (figur 16 och 17). Sedan dess har antalet och andelen personer med utländsk bakgrund ökat stadigt i kommunen. Fr.o.m. 23 har en person utländsk bakgrund om personen är född utomlands och/eller om båda föräldrarna är födda utomlands. I den tidigare definitionen räckte det med att en av föräldrarna var född utomlands för att ha utländsk bakgrund. Såväl andelen med utländsk bakgrund som andelen utrikes födda är klart lägre i Nyköpings kommun än i riket som helhet. Figur 16 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda OBS! Definitionen av begreppet utländsk bakgrund ändrades 23 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda Antal personer utländsk bakgrund utrikes födda Figur 17 Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund resp. som är utrikes födda OBS! Definitionen av begreppet utländsk bakgrund ändrades 23 Andel med utländsk bakgrund resp. andel utrikes födda 25 2 Procent 15 1 utländsk bakgrund - Riket utländsk bakgrund - Nyköping utrikes födda - Riket utrikes födda - Nyköping

13 De sex största ursprungsländerna 211 bidrog med över 2 personer vardera. Av de sex största ursprungsländerna var fyra europeiska. Finland är klart störst och det enda ursprungslandet med fler än 1 personer. Den största ökningen under de senaste åren svarar somalierna för. Figur 18 De fem största ursprungsländerna personer med utländsk bakgrund OBS! Definitionen av begreppet utländsk bakgrund ändrades 23. Utländsk bakgrund - vanligaste ursprungsländer Antal personer Finland Somalia Irak Bosnien-Hercegovina Tyskland Polen 13

14 Kommundelar Orter och landsbygdsområden Befolkningsmängd och åldersfördelning Tabell 2 Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning Förändr. -12 Förändr. -12, % Tätorter CENTRALORT Nyköping % STÖRRE TÄTORTER (1- invånare) Stigtomta % Svalsta % Totalt % MELLANSTORA TÄTORTER (4-999 invånare) Bergshammar % Tystberga % Nävekvarn % Vrena % Jönåker % Sjösa % Enstaberga % Totalt % MINDRE TÄTORTER (2-399 invånare) Stavsjö % Buskhyttan % Runtuna % Ålberga % Sillekrog % Skeppsvik % Totalt % Småorter (5-199 invånare) Horn % Bränn-Ekeby % Aspa % Kisäng % Råby % Koppartorp % Lästringe % Lid % Kila % Uttervik % Edstorp % Sjöskogen % Totalt % 14

15 Tabell 2 (forts) Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning Förändr. -12 Förändr. -12, % Större fritidshusområden (Minst 5 fastigheter men med färre än 5 invånare) Vålarö % Stavvik % Fredön % Risö Totalt % Socknar exkl. tätorter och småorter Nicolai landsb % Alla Helgona landsb % Tunaberg landsb % Bergshammar landsb % Tuna landsb % Lunda landsb % Kila landsb % Stigtomta landsb % Bärbo landsb % Nykyrka landsb % Halla landsb % Vrena landsb % Råby landsb % Husby-Oppunda landsb % Lid landsb % Ripsa landsb % Runtuna landsb % Spelvik landsb % Ludgo landsb % Svärta landsb % Tystberga landsb % Bogsta landsb % Bälinge landsb % Sättersta landsb % Lästringe landsb % Totalt % Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 66 % av befolkningen. I kommunen finns 16 tätorter med fler än 2 invånare. Den minsta tätorten är Skeppsvik som den 31/12 år 212 precis hade hamnat under 2-gränsen med sina 199 invånare. I kommunen finns även 12 småorter, d.v.s. orter med minst 5 invånare. De flesta fritidshusområden med mer än 5 fritidshusfastigheter är idag antingen småorter eller tätorter. Kommunen består av 25 socknar. I tabell 2 ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i orterna, de större fritidshusområdena samt även befolkningen i arbetsplatsområdena Skavsta och Studsvik räknats bort. Landsbygdsbefolkningen är störst i Kila socken med 6 invånare och minst i Halla socken med sina 61 invånare. Merparten av landbygdsområdena har fler än 2 invånare. 15

16 I figurerna 19 och 2 nedan ser vi hur befolkningsmängden förändrats sedan 2 i kommunens orter. Den överlägset största befolkningsökningen har skett i Bergshammar och Horn tack vare villabyggnation. I övrigt har befolkningsökningen varit störst i Svalsta, Stigtomta och Råby. De orter som har haft störst negativ befolkningsförändring är Tystberga, Nävekvarn, Ålberga och Enstaberga. Procentuellt sett har Horn, Råby och Kila fått flest nya invånare medan Lästringe, Koppartorp och Ålberga tappat flest invånare. Figur 19 Förändring i orternas befolkningsmängd Förändring i orternas befolkningsmängd Antal personer Bergshammar Horn Svalsta Stigtomta Råby Sillekrog Sjösa Kila Jönåker Bränn-Ekeby Stavsjö Edstorp Sjöskogen Buskhyttan Aspa Uttervik Kisäng Runtuna Figur 2 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd Lid Vrena Koppartorp Skeppsvik Lästringe Enstaberga Ålberga Nävekvarn Tystberga 2% 18% 16% 14% 12% Procent 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% Horn Råby Kila Sillekrog Bergshammar Edstorp Sjöskogen Bränn-Ekeby Nyköping Hela kommunen Sjösa Svalsta Stavsjö Jönåker Aspa Buskhyttan Stigtomta Uttervik Kisäng Runtuna Vrena Lid Enstaberga Tystberga Nävekvarn Skeppsvik Ålberga Koppartorp Lästringe 16

17 Figur 21 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd Antal personer Förändring i landsbygdsområdenas folkmängd Nicolai landsb Ludgo landsb Tunaberg landsb Kila landsb Spelvik landsb Tuna landsb Tystberga landsb Runtuna landsb Vrena landsb Halla landsb Alla Helgona landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Nykyrka landsb Svärta landsb Bärbo landsb Lid landsb Bälinge landsb Lästringe landsb Ripsa landsb Bergshammar landsb Husby-Oppunda landsb Stigtomta landsb Råby landsb Lunda landsb I figurerna 21 och 22 samt i Karta 1 redovisas förändringar i befolkningsmängden i våra landsbygdsområden. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden negativ. Nicolai, Ludgo och Tunaberg svarar för de största folkökningarna medan Lunda, Råby och Stigtomta minskat mest. Procentuellt sett är vinnarna Nicolai och Ludgo medan Ripsa och Råby är förlorarna. Figur 22 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd Procent 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% Nicolai landsb -15% -2% -25% -3% -35% Ludgo landsb Spelvik landsb Procentuell förändring i landsbygdsområdenas folkmängd Tunaberg landsb Hela kommunen Kila landsb Tuna landsb Tystberga landsb Runtuna landsb Vrena landsb Svärta landsb Alla Helgona landsb Halla landsb Sättersta landsb Bälinge landsb Bogsta landsb Bärbo landsb Nykyrka landsb Stigtomta landsb Lunda landsb Lid landsb Lästringe landsb Bergshammar landsb Husby-Oppunda landsb Råby landsb Ripsa landsb 17

18 Karta 1. Befolkningsförändringar i kommunens landsbygdsområden Födda barn och födelsenetto I sex av kommunens orter och landsbygdsområden föddes åtta eller fler barn under 212. Dessa sex var Nyköping (382 födda), Stigtomta tätort (32 födda), Svalsta tätort (17 födda), Bergshammars tätort (14 födda), Jönåkers tätort (8 födda) och Nävekvarns tätort (8 födda). De största orterna/landsbygdsområdena utan någon född 212 var Buskhyttans tätort (288 inv.), Runtuna Tätort (243 inv.) och Alla Helgona landsbygd (197 inv.). Tabell 3 visar de orter och landsbygdsområden som hade högst antal födda barn per 1 invånare. Endast två tätorter återfinns i tabellen. Överst hamnar ett arbetsplatsområde följt av ett fritidshusområde och två småorter. Nyköpings tätort kan användas som jämförelse. Där föddes 1,1 barn per 1 invånare. Tabell 3 De orter/landsbygdsområden i kommunen där det föddes flest barn per 1 invånare 212 Skavsta arbetsplatsområde 7.7 Stavvik fritidshusområde 3.4 Lid småort 3.3 Råby småort 3. Sättersta landsbygd 2.5 Bärbo landsbygd 2.1 Lid landsbygd 2. Stigtomta tätort 1.7 Enstaberga tätort 1.6 Spelvik landsbygd

19 Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Kommunens orter och landsbygdsområden fördelade sig grovt sett så att hälften hade ett positivt födelsenetto, en fjärdedel ett födelsenetto på och en fjärdedel ett negativt födelsenetto. Mest positivt netto hade Stigtomta tätort (19), Svalsta tätort (13), (Bergshammars tätort (8) och Stigtomta landsbygd (7). Störst födelseunderskott hade Nyköping (-43), Tystberga tätort (-8), Nävekvarns tätort (-7) och Aspa småort (-5). Placeringen av kommunens äldreboenden har stor påverkan på orternas födelsenetto. Karta 2 nedan visar antalet födda per 1 invånare i kommunens socknar under 212. Såväl tätorter som landsbygd är medräknade. Karta 2. Antal födda per 1 invånare i kommunens socknar inkl. tätorter Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter I figurerna redovisas åldersfördelningen i kommunens orter. Störst andel barn och ungdomar upp till 18 år finns i Svalsta, Råby, Sjösa och Bergshammar. Lägst andel barn och ungdomar finns i, Skeppsvik och Kisäng. Andelen åringar varierar förhållandevis lite mellan orterna. Andelen äldre varierar desto mer. Störst andel åringar finns i de orter som har minst andel barn och ungdomar. I Skeppsvik, Sjöskogen och Uttervik är mer än var tredje invånare år. I Råby och Sjösa däremot finns det få åringar. Andelen äldre äldre d.v.s. 8 år eller mer i orterna präglas mycket av om det finns äldreboende på orten eller inte. Det är av den anledningen naturligt att Aspa, Jönåker och Tystberga ligger i topp. Den lägsta andelen personer som är 8 år eller äldre återfinns i Sillekrog, Svalsta och Runtuna. 19

20 Figur 23 Andel av befolkningen i orterna som är -18 år Orter - Andel av befolkningen i åldern -18 år Procent Svalsta Råby Sjösa Bergshammar Stigtomta Runtuna Kila Koppartorp Lid Enstaberga Jönåker Buskhyttan Hela kommunen Vrena Nyköping Bränn-Ekeby Sjöskogen Tystberga Lästringe Ålberga Stavsjö Nävekvarn Edstorp Aspa Sillekrog Horn Kisäng Skeppsvik Uttervik Figur 24 Andel av befolkningen i orterna som är år Orter - Andel av befolkningen i åldern år Procent Sillekrog Stavsjö Horn Lid Enstaberga Sjösa Tystberga Runtuna Kisäng Hela kommunen Kila Nyköping Lästringe Buskhyttan Ålberga Stigtomta Koppartorp Vrena Jönåker Råby Svalsta Bergshammar Bränn-Ekeby Uttervik Nävekvarn Edstorp Aspa Skeppsvik Sjöskogen 2

21 Figur 25 Andel av befolkningen i orterna som är år Orter - Andel av befolkningen i åldern år Skeppsvik Sjöskogen Uttervik Kisäng Edstorp Nävekvarn Horn Bränn-Ekeby Lästringe Sillekrog Aspa Vrena Ålberga Buskhyttan Stavsjö Koppartorp Nyköping Hela kommunen Bergshammar Tystberga Enstaberga Kila Jönåker Lid Runtuna Stigtomta Svalsta Procent Sjösa Råby Figur 26 Andel av befolkningen i orterna som är 8-w år Orter - Andel av befolkningen i åldern 8+ år Procent Aspa Jönåker Tystberga Uttervik Nyköping Skeppsvik Hela kommunen Ålberga Nävekvarn Råby Vrena Sjöskogen Edstorp Horn Stavsjö Stigtomta Kila Sjösa Lid Bränn-Ekeby Enstaberga Lästringe Koppartorp Bergshammar Buskhyttan Kisäng Runtuna Svalsta Sillekrog 21

22 Medelålder i kommunens orter Figur 27 Medelåldern i kommunens orter 212 Medelålder År Skeppsvik Uttervik Aspa Kisäng Sjöskogen Horn Edstorp Sillekrog Nävekvarn Bränn-Ekeby Vrena Ålberga Stavsjö Tystberga Nyköping Hela kommunen Lästringe Buskhyttan Koppartorp Jönåker Kila Enstaberga Lid Runtuna Bergshammar Stigtomta Råby Sjösa Svalsta De två orter vars befolkning har högst medelålder är båda fritidshusområden, nämligen Skeppsvik och Uttervik. Lägst medelålder har invånarna i Svalsta, Sjösa och Råby. Som jämförelse kan nämnas att medelåldern för hela Nyköpings kommun är 43,1 år. Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden Figurerna och kartorna 3-4 visar åldersfördelningen i kommunens landsbygdsområden. Andelen barn mellan och 18 år är högst i Spelvik, Bärbo samt Nykyrka och lägst i Halla, Lästringe samt Husby-Oppunda. Andelen i åldern år skiljer sig inte så mycket mellan områdena. Halla har den största andelen åringar. Andelen äldre är klart lägre än kommungenomsnittet i de flesta landsbygdsområden. Lägst andel åringar finns i Tuna, Nicolai och Alla Helgona. Högst andel åringar återfinns i Husby-Oppunda, Bälinge och Vrena. Andelen som är i åldern 8 år och uppåt ligger under kommungenomsnittet i samtliga landsbygdsområden. Råby, Sättersta och Ripsa har högst andel invånare i denna ålderskategori. Spelvik, Nicolai och Tuna har lägst andel invånare i åldern 8 år och uppåt. 22

23 Figur 28 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är -18 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern -18 år Procent Spelvik landsb Bärbo landsb Nykyrka landsb Tuna landsb Vrena landsb Stigtomta landsb Runtuna landsb Hela kommunen Nikolai landsb Kila landsb Tystberga landsb Bergshammar landsb Lid landsb Svärta landsb Råby landsb Lunda landsb Alla Helgona landsb Bälinge landsb Ludgo landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Tunaberg landsb Ripsa landsb Husby-Oppunda landsb Lästringe landsb Halla landsb Karta 3. Andel av befolkningen som är -18 år i kommunens socknar inkl. tätorter 23

24 Figur 29 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern år Procent Halla landsb Ripsa landsb Alla Helgona landsb Bogsta landsb Nikolai landsb Lästringe landsb Tuna landsb Sättersta landsb Råby landsb Tunaberg landsb Svärta landsb Kila landsb Bergshammar landsb Lunda landsb Runtuna landsb Ludgo landsb Tystberga landsb Husby-Oppunda landsb Lid landsb Nykyrka landsb Bärbo landsb Spelvik landsb Stigtomta landsb Hela kommunen Bälinge landsb Vrena landsb Figur 3 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern år Procent Husby-Oppunda landsb Bälinge landsb Vrena landsb Ludgo landsb Lid landsb Tystberga landsb Tunaberg landsb Lunda landsb Hela kommunen Stigtomta landsb Lästringe landsb Runtuna landsb Nykyrka landsb Kila landsb Bergshammar landsb Halla landsb Svärta landsb Råby landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Spelvik landsb Bärbo landsb Ripsa landsb Alla Helgona landsb Nikolai landsb Tuna landsb 24

25 Figur 31 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 8-w år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 8+ år Procent Hela kommunen Råby landsb Sättersta landsb Ripsa landsb Bergshammar landsb Bälinge landsb Stigtomta landsb Tunaberg landsb Lästringe landsb Halla landsb Svärta landsb Lid landsb Lunda landsb Kila landsb Runtuna landsb Alla Helgona landsb Husby-Oppunda landsb Bogsta landsb Nykyrka landsb Ludgo landsb Vrena landsb Tystberga landsb Bärbo landsb Tuna landsb Nikolai landsb Spelvik landsb Karta 4. Andel av befolkningen som är 65 år och över i kommunens socknar inkl. tätorter 25

26 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden Figur 32 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden 212 Medelålder 212 År Husby-Oppunda landsb Halla landsb Tunaberg landsb Bälinge landsb Lid landsb Lästringe landsb Ludgo landsb Vrena landsb Ripsa landsb Sättersta landsb Lunda landsb Tystberga landsb Bogsta landsb Hela kommunen Runtuna landsb Bergshammar landsb Svärta landsb Råby landsb Stigtomta landsb Kila landsb Alla Helgona landsb Nikolai landsb Nykyrka landsb Tuna landsb Bärbo landsb Spelvik landsb Medelåldern på kommunens landsbygdsbefolkning skiljer sig relativt lite från område till område. Den äldsta befolkningen har Husby-Oppunda och Halla medan Spelvik och Bärbo har den yngsta befolkningen. Befolkning med utländsk bakgrund I statistiken för orter och landsbygdsområden ser vi att andelen personer med utländsk bakgrund varierar stort mellan orterna och mellan landsbygdsområdena. Siffrorna visar på höga andelar i flera fritidshusområden såsom Sillekrog, Sjöskogen och Skeppsvik samt i Kila småort. Lägst andel invånare med utländsk bakgrund återfinns i Bogsta, Alla Helgona, Stigtomta och Lunda landsbygdsområden. Kommungenomsnittet är 14, %. Figur 33 De 12 kommundelar med högst andel invånare med utländsk bakgrund 211 Andel invånare med utländsk bakgrund 211 Procent Sillekrog småort Kila småort Sjöskogens fritidshusområde Skeppsviks småort Lästringe småort Hela kommunen Vålarö fritidshusområde Utterviks fritidshusområde Kisäng småort/fritidshusområde Kila landsbygd Runtuna landsbygd Koppartorp småort Tystberga tätort 26

27 Stadsdelar i Nyköpings tätort Befolkningsmängd och befolkningsförändring Nyköpings tätort är indelad i 4 stadsdelar. En revidering av stadsdelsindelningen genomfördes 23 bland annat på grund av stadens expansion. I tabell 4 finns folkmängden i alla stadsdelar redovisad. Storleken mätt i folkmängd varierar kraftigt mellan stadsdelarna. Öster, Väster och Brandkärr är klart störst med cirka 4 invånare vardera. Tabell 4 Folkmängd i Nyköpings tätorts stadsdelar Befolkning Förändring - 12 Förändring - 12, % Oppeby % Oppeby gård % Hållet % Nöthagen % Blommenhov % Anderslund % Väster % Spelhagen % Högbrunn % Idbäcken.% Hemgården % Gumsbacken.% Herrhagen % Långsätter % Finntorp % Kuggnäs % Branthäll % Örstig % Björkö % Björshult.% Krikonbacken % Hagalund % Harg % Oxbacken % Påljungshage % Brandkärr % Ö Villastaden % Isaksdal % Ekensberg % Öster % Kungshagen % Fågelbo % Stenkulla % Rosenkälla % Bryngelstorp % Brandholmen % Ängstugan % Tjuvholmen % Malmbryggshagen % Labro % Summa % 27

28 Befolkningsutvecklingen i de olika stadsdelarna sedan 2 framgår av figurerna samt av karta 5. De stadsdelar där det skett ett omfattande bostadsbyggande under perioden, Brandholmen, Malmbryggshagen, Herrhagen, Harg, Fågelbo och Spelhagen, har naturligt haft en stor befolkningstillväxt. Den näst största befolkningsökningen har skett i Brandkärr som fått 783 nya invånare. I stort sett hela befolkningsökningen i Brandkärr förklaras av en ökad inflyttning från utlandet. I andra stadsdelar har det skett en utglesning med färre boende per bostad och därmed en befolkningsminskning. Allra mest har befolkningen minskat i Långsätter, Oppeby och Krikonbacken. Figur 34 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Antal personer Brandholmen Brandkärr Malmbryggshagen Herrhagen Harg Fågelbo Väster Spelhagen Oxbacken Örstig Öster Högbrunn Bryngelstorp Oppeby gård Tjuvholmen Kuggnäs Ekensberg Branthäll Ö Villastaden Påljungshage Isaksdal Rosenkälla Kungshagen Ängstugan Finntorp Blommenhov Nöthagen Anderslund Hemgården Björkö Labro Hagalund Stenkulla Hållet Krikonbacken Oppeby Långsätter Figur 35 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd % 25% 2% Antal personer 15% 1% 5% % -5% Brandholmen Finntorp Kungshagen Tjuvholmen Oxbacken Harg Herrhagen Brandkärr Påljungshage Fågelbo Blommenhov Hela kommunen Högbrunn Väster Ekensberg Kuggnäs Oppeby gård Öster Bryngelstorp Ö Villastaden Isaksdal Rosenkälla Nöthagen Anderslund Spelhagen Hemgården Branthäll Björkö Ängstugan Malmbryggshagen Stenkulla Hagalund Oppeby Hållet Krikonbacken Långsätter Labro 28

29 Karta 5. Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar Födda barn och födelsenetto Tio stadsdelar hade 15 eller fler födda under 212. Se tabell 5. Den enda stadsdelen med fler än 6 invånare som inte hade någon född under 212 var Hållet. Värt att notera är att barnafödandet på Öster har ökat sedan föregående år samtidigt som antalet födda på Väster och i Brandkärr har minskat. Tabell 5 Stadsdelar med 15 eller fler födda 212 Brandkärr 62 Öster 4 Långsätter 33 Väster 3 Stenkulla 26 Fågelbo 22 Oppeby 2 Harg 18 Brandholmen 17 Herrhagen 15 29

30 Tabell 6 visar de stadsdelar som hade högst antal födda barn per 1 invånare under 212. Örstig ligger i topp, vilket kan förklaras av att här finns många nybildade familjer. Genomsnittet för Nyköpings tätort var 1,1 barn per 1 invånare. Karta 6 nedan visar antalet födda per 1 invånare i Nyköpings stadsdelar under 212. Tabell 6 De stadsdelar i Nyköping där det föddes flest barn per 1 invånare 212 Örstig 3.5 Oxbacken 2.1 Nöthagen 1.9 Påljungshage 1.7 Harg 1.7 Brandholmen 1.6 Långsätter 1.6 Brandkärr 1.5 Stenkulla 1.5 Oppeby 1.3 Karta 6. Antal födda per 1 invånare i Nyköpings stadsdelar under år 212. Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Stadsdelarna fördelade sig grovt sett så att 4% hade ett positivt födelsenetto, 3% ett födelsenetto på och 3% ett negativt födelsenetto. Placeringen av kommunens äldreboenden har stort genomslag på födelsenettot i stadsdelarna och gör det svårt att göra jämförelser. Högst födelsenetto hade Långsätter (25), Herrhagen (1), Oppeby (6), Oxbacken (6) och Fågelbo (6). Lägst födelsenetto hade Väster (-43), Hållet (-22) och Bryngelstorp (-15). 3

31 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna Vilka stadsdelar har störst andel barn och ungdomar mellan och 18 år? Svaret finns i figur 36 och karta 7. Den största andelen unga finns i Örstig (43%). Ytterligare sju stadsdelar har en andel på över 3%, nämligen Malmbryggshagen, Kuggnäs, Påljungshage, Herrhagen, Oxbacken, Långsätter och Harg. Lägst andel har de centrala stadsdelarna Spelhagen, Öster, Högbrunn och Väster. Endast stadsdelar med fler än 5 invånare finns redovisade i diagrammen. Figur 36 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är -18 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern -18 år Procent Örstig Malmbryggshagen Kuggnäs Påljungshage Herrhagen Oxbacken Långsätter Harg Hagalund Bryngelstorp Krikonbacken Brandkärr Ö Villastaden Ekensberg Hållet Nöthagen Hela kommunen Brandholmen Rosenkälla Tjuvholmen Isaksdal Stenkulla Oppeby Fågelbo Oppeby gård Väster Högbrunn Öster Spelhagen Figur 37 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern år Procent Nöthagen Högbrunn Påljungshage Fågelbo Ö Villastaden Öster Oxbacken Väster Isaksdal Herrhagen Hagalund Spelhagen Långsätter Hela kommunen Kuggnäs Stenkulla Oppeby Ekensberg Örstig Harg Malmbryggshagen Tjuvholmen Brandholmen Brandkärr Krikonbacken Hållet Rosenkälla Bryngelstorp Oppeby gård Med undantag för Nöthagen och Högbrunn som har ovanligt höga andelar åringar så är andelen personer i denna åldersgrupp ganska jämbördig i de olika stadsdelarna. Oppeby Gård, Bryngelstorp, Rosenkälla och Hållet är de enda stadsdelar där andelen personer mellan 19 och 64 år understiger 5%. 31

32 Karta 7. Andel av befolkningen som är -18 år i Nyköpings stadsdelar. Figur 38 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern år Procent Oppeby gård Spelhagen Tjuvholmen Rosenkälla Bryngelstorp Krikonbacken Brandholmen Väster Oppeby Isaksdal Ekensberg Öster Stenkulla Hela kommunen Hållet Högbrunn Fågelbo Ö Villastaden Brandkärr Hagalund Långsätter Harg Oxbacken Kuggnäs Herrhagen Nöthagen Malmbryggshagen Örstig Påljungshage 32

33 Andelen äldre varierar dock kraftigt mellan stadsdelarna. Av de tretton stadsdelar som har en högre andel åringar än kommungenomsnittet är majoriteten stadsdelar som domineras av flerbostadshus. Undantagen är Tjuvholmen, Bryngelstorp, Krikonbacken och Ekensberg som är utpräglade småhusstadsdelar. Den allra högsta andelen åringar återfinns i Oppeby Gård och en bidragande orsak till detta är det nya seniorboendet Bovieran. Den näst högsta andelen finns i Spelhagen. Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen att de lägenheter som finns där är nybyggda och har en så pass hög hyra att de lämpar sig för äldre som sålt sin villa. Lägst andel personer mellan 65 och 79 år finns i Påljungshage samt i de nybyggda stadsdelarna Örstig och Malmbryggshagen. Karta 8 visar att innerstaden, Oppeby, Oppeby Gård, Rosenkälla, Spelhagen och Ängstugan har en högre andel äldre än övriga stadsdelar. Karta 8. Andel av befolkningen som är 65 år och över i Nyköpings stadsdelar. Oppeby Gård har den högsta andelen invånare som är 8 år eller äldre. Hållet och Oppeby har också höga andelar liksom Öster, Väster och Rosenkälla. Däremot är andelen personer som är 8 år eller äldre låg i Långsätter och Kuggnäs. Malmbryggshagen, Tjuvholmen, Påljungshage, Örstig och Nöthagen saknar helt personer i denna ålderskategori. Se figur 39 på nästa sida. 33

34 Figur 39 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 8- w år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 8+ år Procent Oppeby gård Hållet Oppeby Öster Väster Rosenkälla Stenkulla Brandkärr Fågelbo Spelhagen Hela kommunen Brandholmen Harg Högbrunn Isaksdal Bryngelstorp Hagalund Ekensberg Krikonbacken Herrhagen Ö Villastaden Oxbacken Långsätter Kuggnäs Nöthagen Örstig Påljungshage Tjuvholmen Malmbryggshagen Medelålder i stadsdelarna Figur 4 Medelåldern i Nyköpings stadsdelar 212 Medelålder År Spelhagen Oppeby gård Öster Oppeby Väster Rosenkälla Tjuvholmen Hållet Stenkulla Brandholmen Fågelbo Högbrunn Hela kommunen Bryngelstorp Krikonbacken Isaksdal Ekensberg Ö Villastaden Brandkärr Hagalund Harg Långsätter Nöthagen Oxbacken Kuggnäs Herrhagen Påljungshage Malmbryggshagen Örstig Den högsta medelåldern har befolkningen i stadsdelarna Spelhagen och Oppeby Gård. Detta är naturligt då båda stadsdelar som vi precis konstaterat har höga andelar äldre invånare. Därefter kommer Öster, Oppeby och Väster. Lägst medelålder har invånarna i Örstig, Malmbryggshagen, Påljungshage och Herrhagen. 34

35 Befolkning med utländsk bakgrund Nyköpings tätort har en högre andel personer med utländsk bakgrund än kommunen som helhet. Detta beror framför allt på befolkningen i stadsdelarna Brandkärr och Herrhagen som sticker ut tydligt med sina höga andelar. I såväl Brandkärr som Herrhagen har nästan hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Stenkulla, Nöthagen och Isaksdal har också höga andelar med utländsk bakgrund. Fyra stadsdelar har andelar av befolkningen med utländsk bakgrund på under 7%, nämligen Krikonbacken, Malmbryggshagen, Hagalund och Örstig. Allra lägst andel har Krikonbacken med 2,4 %. Figur 41 Andel av befolkningen i stadsdelarna som har utländsk bakgrund Andel invånare med utländsk bakgrund 211 Brandkärr Herrhagen Stenkulla Nöthagen Isaksdal Kuggnäs Hela kommunen Öster Väster Långsätter Rosenkälla Fågelbo Harg Spelhagen Oppeby Gård Hållet Ö Villastaden Högbrunn Oxbacken Tjuvholmen Bryngelstorp Brandholmen Ekensberg Oppeby Påljungshage Örstig Hagalund Malmbryggshagen Krikonbacken Procent 35

36 Flyttningar till och från kommundelar I statistiken kan man också få svar på frågor om flyttningar mellan områden. T.ex.: Hur stor var omflyttningen i ett område? Varifrån kom inflyttarna? Vart flyttade man? Till vilka områden flyttar barn och ungdomar eller äldre? Vilka områden har en utflyttning av barn och ungdomar eller äldre? Nedan besvaras dessa frågor för ett urval av kommundelar. Figur 42 visar in- och utflyttningen i de kommundelar som hade en positiv eller ingen nettoinflyttning under 212. Kommundelarna redovisas med de som har högst nettoinflyttning till vänster och minst nettoinflyttning till höger. Figur 43 visar motsvarande för de kommundelar som hade en negativ nettoinflyttning, med de med högst nettoutflyttning till höger. Förutom de kommundelar som redovisas i figur 39 och 4 så har vi Nyköpings tätort som hade en inflyttning på 2 67 personer och en utflyttning på personer, d.v.s. en nettoinflyttning på 465 personer. I siffrorna ingår flyttningar till och från utlandet, övriga kommuner och övriga kommundelar. Figur 42 In- och utflyttning i kommundelar som hade positiv eller ingen nettoflyttning 212 In- och utflyttning i kommundelar Antal personer 6 4 Inflyttning Utflyttning 2 Tystberga landsbygd Tystberga tätort Jönåkers tätort Tunaberg landsbygd Bälinge landsbygd Nicolai landsbygd Horn småort Ålberga tätort Lid småort Kila landsbygd Vrena tätort Husby-Oppunda landsbygd Fredöns fritidshusområde Runtuna tätort Nävekvarns tätort Utterviks fritidshusområde Skavsta arbetsplatsområde Råby landsbygd Spelvik landsbygd Koppartorp småort Tuna landsbygd Råby småort Buskhyttans tätort Kisäng småort/fritidshusområde Risö fritidshusområde Studsviks arbetsplatsområde Bergshammar landsbygd Vålarö fritidshusområde Lästringe landsbygd 36

37 Figur 43 In- och utflyttning i de kommundelar som hade negativ nettoflyttning 212 In- och utflyttning i kommundelar Antal personer 15 1 Inflyttning Utflyttning 5 Bränn-Ekeby småort Edstorp småort/fritidshusområde Bergshammars tätort Nykyrka landsbygd Alla Helgona landsbygd Sjöskogens fritidshusområde Ludgo landsbygd Lästringe småort Halla landsbygd Sillekrog småort Stavsjö tätort Ripsa landsbygd Lid landsbygd Kila småort Vrena landsbygd Aspa småort Svärta landsbygd Stavvik fritidshusområde Stigtomta landsbygd Bärbo landsbygd Sjösa tätort Runtuna landsbygd Bogsta landsbygd Skeppsviks småort Enstaberga tätort Sättersta landsbygd Lunda landsbygd Svalsta tätort Stigtomta tätort Flyttningarna är ofta betydande. I majoriteten av områdena flyttade över 1 % av befolkningen under år 212. Eftersom in- och utflyttningen ofta är mer eller mindre lika stora så blir dock nettoförändringen i de flesta fall liten. De kommundelar med störst positiv förändring är, förutom Nyköpings tätort, Tystberga landsbygd, Tystberga tätort och Jönåkers tätort. Kommundelarna med störst negativ förändring är Stigtomta tätort, Svalsta tätort och Lunda landsbygd. 37

38 Figur 44 In- och utflyttning i stadsdelar 212 In- och utflyttning i stadsdelar Antal personer 5 4 Inflyttning Utflyttning Väster Brandholmen Oppeby Gård Brandkärr Isaksdal Öster Herrhagen Fågelbo Rosenkälla Kuggnäs Bryngelstorp Hållet Hagalund Spelhagen Örstig Ö Villastaden Finntorp Påljungshage Tjuvholmen Blommenhov Idbäcken Hemgården Gumsbacken Branthäll Björkö Björshult Kungshagen Labro Nöthagen Harg Ängstugan Anderslund Stenkulla Oppeby Malmbryggshagen Oxbacken Ekensberg Högbrunn Krikonbacken Långsätter Figur 44 visar in- och utflyttningen i Nyköpings tätorts stadsdelar. Väster hade högst nettoinflyttning tack vare ett begynnande generationsskifte med inflyttning av barnfamiljer. Därefter kommer Brandholmen som hade en hög nettoinflyttning tack vare ett omfattande bostadsbyggande. Därefter följer Oppeby Gård där ett exklusivt seniorboende färdigställdes under året samt Brandkärr som hade en omfattande inflyttning från utlandet. Den högsta nettoutflyttningen under 212 hade villastadsdelarna Långsätter och Krikonbacken samt Högbrunn som har blandad bebyggelse. 38

39 I tabell 7 redovisas flyttrelationerna för exemplen Nävekvarns tätort och Ludgo landsbygd. Hälften av de som flyttade till Nävekvarns tätort kom från andra delar av kommunen. Av dessa kom flest från Väster, Högbrunn och Oppeby. Tio personer kom från Stockholm och fem personer från Salem. Utflyttningen från Nävekvarns tätort gick mestadels till andra delar av kommunen samt till Oxelösund, Södertälje och Norrköping. Av de som flyttade till Ludgo landsbygd kom majoriteten från andra kommuner, såsom exempelvis Stockholm, Håbo och Ekerö. En del kom också från Runtuna landsbygd och Lid landsbygd. Av utflyttarna flyttade en hel del till Katrineholm och Flen samt till Råby landsbygd och Krikonbacken. Tabell 7 In- och utflyttningsrelationer i Nävekvarns tätort och Ludgo landsbygd Varifrån kom de som flyttade till Nävekvarns tätort 212? Stockholm 1 Väster 6 Salem 5 Högbrunn 4 Oxelösund 4 Örebro 4 Oppeby 3 Sjöskogen 3 Hemgården 2 Hagalund 2 Brandkärr 2 Öster 2 Buskhyttan 2 Jönåker 2 Övriga kommunen 11 Övriga riket 15 Utlandet 2 Totalt antal inflyttade 79 Vart flyttade de som flyttade från Nävekvarns tätort 212? Oxelösund 1 Väster 7 Brandkärr 7 Tuna landsb 6 Södertälje 6 Norrköping 5 Öster 4 Linköping 3 Oppeby Gård 2 Vrena tätort 2 Stockholm 2 Malmö 2 Falun 2 Österåker 1 Övriga kommunen 9 Övriga riket 5 Utlandet 2 Totalt antal utflyttade 75 Varifrån kom de som flyttade till Ludgo landsbygd 212? Runtuna landsb 7 Stockholm 3 Håbo 3 Lid landsb 2 Ekerö 2 Södertälje 2 Oxelösund 2 Strängnäs 2 Ludvika 2 Oppeby Gård 1 Aspa småort 1 Horn småort 1 Uppsala 1 Gnesta 1 Övriga kommunen Övriga riket 4 Utlandet Totalt antal inflyttade 34 Vart flyttade de som flyttade från Ludgo landsbygd 212? Katrineholm 5 Råby landsb 4 Flen 3 Krikonbacken 2 Runtuna landsb 2 Aspa småort 2 Oxelösund 2 Strängnäs 2 Laxå 2 Strömsund 2 Brandkärr 1 Öster 1 Rosenkälla 1 Nävekvarn 1 Övriga kommunen 1 Övriga riket 5 Utlandet 1 Totalt antal utflyttade 37 39

40 Tabell 8 visar flyttrelationerna för exemplen Oppeby Gård och Stenkulla. Ett stort antal av inflyttarna till Oppeby Gård kom från närliggande stadsdelar i Nyköping såsom till exempel Oppeby och Harg. Inflyttningen från andra kommuner var måttlig och de största flyttströmmarna kom från Oxelösund och Södertälje. Utflyttningen från Oppeby Gård gick framförallt till Harg och Hagalund samt till Flen och Vellinge. De som flyttade till Stenkulla kom framförallt från övriga delar av kommunen. Flest personer kom från Öster, Väster och Fågelbo. Ett relativt stort antal kom också från Oxelösund. Utflyttningen från Stenkulla gick framförallt till Öster, Väster, Fågelbo och Rosenkälla. Tabell 8 In- och utflyttningsrelationer i Oppeby Gård och Stenkulla Varifrån kom de som flyttade till Oppeby Gård 212? Oxelösund 18 Oppeby 13 Harg 11 Öster 1 Hagalund 8 Brandkärr 8 Södertälje 7 Stigtomta tätort 7 Stenkulla 6 Hållet 5 Högbrunn 4 Bryngelstorp 4 Katrineholm 3 Linköping 3 Övriga kommunen 6 Övriga riket 17 Utlandet 4 Totalt antal inflyttade 188 Vart flyttade de som flyttade från Oppeby Gård 212? Harg 12 Hagalund 8 Öster 7 Vrena tätort 6 Oppeby 5 Långsätter 5 Stigtomta tätort 5 Flen 5 Brandkärr 4 Vellinge 4 Isaksdal 3 Fågelbo 3 Överkalix 3 Oxelösund 2 Övriga kommunen 2 Övriga riket 15 Utlandet 11 Totalt antal inflyttade 118 Varifrån kom de som flyttade till Stenkulla 212? Öster 29 Väster 17 Fågelbo 17 Rosenkälla 15 Oxelösund 15 Brandkärr 14 Isaksdal 1 Herrhagen 7 Bryngelstorp 6 Jönåker 6 Stockholm 3 Södertälje 3 Flen 3 Katrineholm 3 Övriga kommunen 72 Övriga riket 41 Utlandet 9 Totalt antal inflyttade 27 Vart flyttade de som flyttade från Stenkulla 212? Öster 35 Väster 19 Fågelbo 16 Rosenkälla 16 Brandkärr 14 Isaksdal 13 Oxelösund 13 Långsätter 12 Stockholm 1 Norrköping 9 Brandholmen 8 Oppeby Gård 6 Harg 6 Bryngelstorp 5 Övriga kommunen 43 Övriga riket 42 Utlandet 5 Totalt antal inflyttade 272 4

41 Till vilka områden flyttar barn- och ungdomar? Tabell 9 visar de orter och landsbygdsområden i kommunen som 212 hade högst positiv nettoinflyttning av -18 åringar. I statistiken ingår såväl inflyttare från utlandet, andra kommuner som inflyttare från andra delar av kommunen. Tabellen visar att fyra tätort är populärast, nämligen Nävekvarn, Bergshammar, Ålberga och Vrena. Även Nicolai landbygd och Tystberga landsbygd är populära att flytta till för den här ålderskategorin. Som jämförelse kan nämnas att Nyköpings tätort hade en nettoinflyttning på 148 personer i åldern -18 år under 212. Stigtomta tätort, Lunda landsbygd, Sättersta landsbygd och Svalsta tätort hade den största nettoutflyttningen av -18 åringar. Tabell 9 Inflyttningsområden för barn och ungdomar -18 år Nävekvarns tätort 1 Bergshammars tätort 1 Ålberga tätort 1 Vrena tätort 1 Nicolai landsbygd 8 Tystberga landsbygd 7 Kila landsbygd 5 Bälinge landsbygd 4 Fredöns fritidshusområde 3 Spelvik landsbygd 3 Bränn-Ekeby småort 2 Tunaberg landsbygd 3 Runtuna tätort 2 Svärta landsbygd 2 När vi tittar närmare på åldersgruppen åringar ser vi att nettoinflyttningen är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Sammantaget är det endast 7 kommundelar som har en positiv nettoinflyttning av personer i den här åldersgruppen. Sillekrog, Svalsta och Tunabergs landsbygd var de enda kommundelar som hade en nettoinflyttning som översteg en enstaka person. Majoriteten av kommundelarna hade en nettoutflyttning av åringar och de flesta av dessa flyttade in till Nyköpings centralort som hade en nettoinflyttning på inte mindre än 126 personer i den aktuella åldersgruppen. Störst nettoutflyttning av åringar hade Stigtomta tätort, Bergshammars tätort, Enstaberga tätort och Skeppsviks småort. Inflyttningen av personer som är 8 år eller mer är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Den flyttning som sker är koncentrerad till de orter som har äldreboenden. Tabell 1 Inflyttningsområden för åringar Sillekrog småort 3 Svalsta tätort 2 Tunaberg landsbygd 2 Lunda landsbygd 1 Stavsjö tätort 1 Stigtomta landsbygd 1 Spelvik landsbygd 1 41

42 I tabell 11 ser vi de stadsdelar som hade störst positiv nettoinflyttning av unga mellan och 18 år under 212. Den största inflyttningen skedde på Väster. Även Bryngelstorp och Herrhagen hade en stor inflyttning av barn och ungdomar. Långsätter, Högbrunn och Stenkulla hade störst nettoutflyttning av -18 åringar. Tabell 11 Stadsdelar med störst inflyttning av barn och ungdomar -18 år Väster 31 Bryngelstorp 28 Herrhagen 22 Hagalund 19 Rosenkälla 17 Brandkärr 15 Isaksdal 14 Brandholmen 13 Harg 1 Ö Villastaden 9 Kuggnäs 7 Öster 7 Fågelbo 6 Hållet 5 Spelhagen 3 Örstig 2 De mest populära stadsdelarna att flytta till för ålderskategorin år är centrala stadsdelar med mycket flerbostadshus. Brandkärr och Oppeby har också många inflyttare i denna ålderskategori. Då antalet i åldern år som flyttar är förhållandevis lågt får flyttningar till äldreboenden genomslag i statistiken. Merparten av stadsdelarna i Nyköping har ingen eller mycket liten inflyttning av personer i åldern år. De stadsdelar som hade störst nettoinflyttning under 212 av denna åldersgrupp är Oppeby Gård, Öster och Isaksdal. Störst nettoutflyttning hade Bryngelstorp, Långsätter och Väster. Flyttningar för personer som är 8 år eller äldre sker nästan enbart till stadsdelar med äldreboenden. Tabell 12 Stadsdelar med störst inflyttning av personer i åldern år Oppeby Gård 65 Öster 4 Isaksdal 24 Brandkärr 19 Brandholmen 11 Fågelbo 1 Oppeby 8 Rosenkälla 6 Harg 3 Ekensberg 1 Stenkulla 1 42

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-9-23 Pendling till och från Nyköpings kommun 212 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2011

Pendling till och från Nyköpings kommun 2011 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 213-9-16 Pendling till och från Nyköpings kommun 211 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2008

Pendling till och från Nyköpings kommun 2008 SAMHÄLLSBYGGNAD Planeringsenheten Magnus Eriksson Datum 21-8-3 Pendling till och från Nyköpings kommun 28 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2014

Pendling till och från Nyköpings kommun 2014 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 216-9-16 Pendling till och från Nyköpings kommun 214 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Befolkningsprognos 2015 2024

Befolkningsprognos 2015 2024 Upplands-Bro kommun Befolkningsprognos 215 224 PL-391 PL-392 PL-393 PL-394 PL-395 Bro-distrikts glesbygd Uppl-B NÖ- Kungsä. glesb Bro tätort Kungsängen-Tibble Brunna Kommentarer om tabellerna På kommunnivå

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005 KOMMUNKONTORET Staben 2006-04-26 Bengt-Åke Leijon Georgios Iliadis Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005 Efterfrågan på nya bostäder i Lund är relativt stor. Spörsmålet om vilken hustyp och upplåtelseform

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omva rld Nr 2: 2013 Perspektiv Helsingborg Ännu ett år med många flyttande till Helsingborg - Om flyttning till och från Helsingborg år 2012 - Antalet inflyttade till

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025

Befolkningsprognos 2015-2025 Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun 2011 2015 Del 1 - Faktaunderlag

Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun 2011 2015 Del 1 - Faktaunderlag Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun 2011 2015 Del 1 - Faktaunderlag Antaget av Kommunfullmäktige 2011-04-12 Sammanfattning Nyköpings kommun har under de senaste decennierna upplevt en stadig

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer November 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Osäkerhet och bolånetak bromsar bostadsbyggandet Återigen minskar bostadsbyggandet. Efter finanskrisen

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkning. Population

Befolkning. Population Befolkning Population 30 3:1 Folkmängden i Jönköpings f.d. stad, nuvarande Jönköpings kommun samt riket 1910 2010 Population in Jönköping Municipality and the whole country År Jönköpings f.d. stad Jönköpings

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2014 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN 2015-03-06

FOLKHÄLSOPROFIL 2014 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN 2015-03-06 FOLKHÄLSOPROFIL 2014 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN 2015-03-06 3/87 Innehållsförteckning Inledning... 6 Bakgrund... 6 Folkhälsoprofil syfte och innehåll... 6 Sveriges folkhälsopolitik... 7 Bakgrundsfakta

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014

Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014 Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014 Förord I sammanställningen Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2003-2013 redogörs för befolkningsutvecklingen i Skövde kommun under

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

Centrum Söder. Områdesbeskrivning 2015 Centrum Söder Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden 2007-12-31 2017-12-31 i...

Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden 2007-12-31 2017-12-31 i... STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BEFOLKNING Prognos 08 delområden S 2008:10 Stefan Ström 2008-07-01 Tel: 508 35 051 Denna rapport redovisas prognoser för Stockholms befolkning för åren 2007-2017.

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer