Pendling till och från Nyköpings kommun 2008

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD Planeringsenheten Magnus Eriksson Datum Pendling till och från Nyköpings kommun 28

2 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har ökat med 47% från 4 1 personer år 1991 till 6 43 personer år 28. Under samma tidsperiod har inpendlingen ökat med 24% från till personer. Av samtliga utpendlare är endast 34% kvinnor. Bland inpendlarna däremot är 47% kvinnor. Könsfördelningen bland såväl ut- som inpendlarna har ändrat sig ytterst lite från 1991 till 28. Majoriteten av utpendlarna har sina arbeten inom tillverkningsindustrin medan de flesta inpendlarna arbetar inom handel och transportbranscherna. De största utpendlingskommunerna är: Antal utpendlare från Nyköping till Oxelösund 1841 Stockholm 128 Södertälje 629 Norrköping 425 Trosa 35 Flen 193 De största inpendlingskommunerna är: Antal inpendlare till Nyköping från Oxelösund 1361 Norrköping 462 Katrineholm 292 Stockholm 287 Trosa 283 Flen 269 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR PENDLINGSUNDERLAG PENDLINGSMÖJLIGHETER DEN TOTALA PENDLINGEN UTPENDLING INPENDLING NETTOPENDLING PENDLING LÄNSVIS UTPENDLING - LÄNSVIS INPENDLING - LÄNSVIS NETTOPENDLING LÄNSVIS PENDLING KOMMUNVIS UTPENDLING KOMMUNVIS INPENDLING KOMMUNVIS NETTOPENDLING KOMMUNVIS PENDLING EFTER ÅLDER PENDLING EFTER BRANSCH PENDLINGSKARTA PENDLING PÅ KOMMUNDELSNIVÅ UTPENDLING INPENDLING PENDLINGSRELATIONER STUDIEPENDLING JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER MED NÄSTAN SAMMA FOLKMÄNGD PENDLINGSPROGNOS BILAGA 1 PENDLING TILL OCH FRÅN ANDRA KOMMUNER

4 1. Inledning Arbetspendling är en viktig anpassningsmekanism för att komma till rätta med regionala obalanser på arbetsmarknaden. Precis som flyttningar bidrar pendling till arbetsmarknadens funktionssätt genom att slussa arbetskraft från regioner och orter med svag arbetskraftsefterfrågan till regioner och orter där nya arbetstillfällen skapas. Vetenskapliga studier har visat att sambandet mellan läget på arbetsmarknaden i en region och pendlingen till eller från regionen är mycket starkt. Under de senaste 3 åren har det skett en markant ökning av arbetspendlingen pendlade drygt 18 procent av de förvärvsarbetande till arbete i en annan kommun än bostadskommunen. 25 är motsvarande siffra 3 procent. Det rör sig alltså nästan om en fördubbling av pendlingsfrekvensen över kommungräns under de senaste trettio åren. Uttryckt i absoluta tal handlar det om en ökning av antalet pendlare över kommungräns från knappt 7 till väl över 1,2 miljoner. Pendlingsregionerna har blivit allt större och även den långväga pendlingen, veckopendlingen, har ökat alltmer under senare år, från 4% av de förvärvsarbetande år 1975 till 8% 3 år senare. I absoluta tal rör det sig om en ökning av antalet långväga pendlare från knappt 14 till nästan 32, alltså mer än en fördubbling under de senaste trettio åren. Den ökade arbetspendlingen har inneburit att nästan samtliga kommuner i landet blivit funktionellt sammanlänkade med andra kommuner. Regionförstoringen har dock inte gått lika fort i alla delar av landet. Snabbast har utvecklingen gått i Mälardalen och i södra Sverige, där antalet lokala arbetsmarknader minskat påtagligt. I Norrland har regionförstoringen däremot inte gått särskilt fort. Få och ytstora kommuner med låg befolkningstäthet och långa avstånd till angränsande kommuner har inneburit att det där är ungefär samma arbetsmarknadsregioner idag som för trettio år sedan. Det finns klara skillnader i pendlingsbenägenheten mellan olika ålderskategorier. Pendlingsintensiteten är som störst i åldrarna 2 3 år, vilket är den åldersgrupp där även flyttningsbenägenheten är som störst. Men till skillnad från flyttningarna minskar inte pendlingsintensiteten lika dramatiskt med stigande ålder. En tänkbar förklaring till detta är att pendling inte förutsätter ett uppbrott från bostadsort, familj och vänner och därför kan betraktas som ett intressant alternativ även för äldre personer som hunnit bilda familj och rota sig. Det finns också en klar skillnad i pendlingsbenägenheten mellan könen. Andelen män som veckopendlar är ungefär dubbelt så hög som andelen kvinnor medan andelen män som pendlar kortare sträckor är drygt 3% högre än andelen kvinnor. Att kvinnor pendlar i såpass mycket mindre utsträckning avspeglar sannolikt det faktum att de i allmänhet tar ett betydligt större ansvar för barn och hem. Till viss del kan det också förklaras av att kvinnor i mycket högre grad än män arbetar inom offentlig verksamhet. Särskilt i den kommunala sektorn är arbetsplatserna så pass spridda i geografin att avståndet mellan hem och arbete sällan behöver bli särskilt långt. Vi kan dock notera att trots att skillnaderna i pendlingsbenägenhet mellan de båda könen alltjämt är mycket stora, så har det skett en viss utjämning över tiden. Pendlingsbenägenheten stiger med utbildningsnivån. Ju högre utbildning en person har, desto större blir pendlingsviljan. Pendlingsbenägenheten har dock stigit för samtliga utbildningsgrupper under de senaste åren och den grupp som uppvisat störst ökning i andelen pendlare sedan 1985 är personer med förgymnasial utbildning. 4

5 Personer födda utomlands som är gifta eller sambor har generellt sett en lägre pendlingsbenägenhet än personer födda i Sverige. När det gäller ensamstående som är födda utomlands är sambandet inte lika klart. Generellt sett är par som har hemmavarande barn under 18 år inte mindre benägna att pendla än par som inte har barn. Ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år har precis samma pendlingsfrekvens som ensamstående män utan barn medan ensamstående kvinnor med barn under 18 år har lägre pendlingsfrekvens än kvinnor utan barn. En nyligen genomförd undersökning har visat att pendlare i högre utsträckning tidigare i livet varit arbetslösa jämfört med personer som inte pendlar. Detta tyder på att pendlingen har varit ett sätt för dessa människor att få ett jobb och därigenom komma ur arbetslösheten. Vidare var den genomsnittliga inkomsten för pendlarna förhållandevis låg före påbörjad pendling men betydligt högre efter det att pendlingen påbörjats. Detta tyder på att pendling kan vara ett sätt för personer att få ett mer kvalificerat jobb och därigenom en högre lön. För invånarna i Nyköpings kommun har möjligheterna till pendling varit viktiga under lång tid. Tack vare det utmärkta geografiska läget med närhet till Stockholmsområdet och Norrköping/Linköping finns idag relativt goda möjligheter till arbetspendling. Under de senaste årtiondena har det också försvunnit en del jobb från Nyköping varför arbetskraften fått utvidga sitt sökområde. I nuläget är utpendlingen betydligt större än inpendlingen. Under det senaste året har emellertid pendlingsunderskottet minskat. Definitionen av arbetspendling är att man är skriven i en kommun och arbetar i en annan. Det behöver därför inte röra sig om dagliga resor utan även veckopendling är medräknad. Arbetspendlingens omfattning fastställs den 31 december varje år. 5

6 2. Förutsättningar 2.1 Pendlingsunderlag Befolkning år Antal förvärvsarbetande Antal arbetstillfällen Arbetsplatskvot,93 Bruttopendlingskvot,43 Tabell 1. Pendlingsunderlag Arbetsplatskvoten anger förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning. Kvoten är 1 när det råder balans mellan in- och utpendling. En kvot >1 innebär en nettoinpendling till kommunen och en kvot <1 innebär en nettoutpendling från kommunen. Nyköpings kommun har,93 i arbetsplatskvot vilket innebär att det är fler som pendlar ut än som pendlar in. Jämfört med andra mellanstora kommuner i Mälardalsregionen har dock Nyköping ett relativt stort antal arbetsplatser. Bruttopendlingskvoten anger inpendling plus utpendling i förhållande till förvärvsarbetande nattbefolkning. Ju lägre värde desto fler personer arbetar i den egna kommunen. Ett högt värde innebär således stora pendlingsströmmar. Nyköpings kommun har,43 i bruttopendlingskvot, vilket är normalt i Mälardalsregionen. 2.2 Pendlingsmöjligheter Ort Antal förbindelser/dag Restid tåg/buss Restid bil Restidskvot Eskilstuna 9 1:3 1:5 1,4 Flen 14 1:5 :45 1,4 Gnesta 12 :5 :35 1,4 Göteborg 12 4: 3:46 1,1 Huddinge 11 :51 :55,9 Katrineholm 13 1:2 :45 1,8 Linköping 1 1:6 1: 1,1 Nacka 11 1:42 1:2 1,3 Norrköping 1 :38 :4 1, Oxelösund 34 :27 :2 1,4 Stockholm 11 1: 1: 1, Södertälje 11 :39 :4 1, Trosa 17 :54 :3 1,8 Uppsala 11 1:55 1:32 1,3 Örebro 12 3:2 2:27 1,4 Tabell 2. Antal förbindelser och restider till de viktigaste pendlingsmålen. Invånarna i Nyköpings kommun har goda möjligheter att pendla både norrut mot Södertälje och Stockholm och söderut mot Norrköping och Linköping. Inåt landet däremot är förbindelserna inte lika goda och restidskvoterna höga. Restidskvoten anger förhållandet mellan restiden med allmänna kommunikationer och restiden med bil. Om restidskvoten är under 1, går det snabbare att resa kollektivt. 6

7 3. Den totala pendlingen 3.1 Utpendling Utpendling Kvinnor Män Diagram 1. Den totala utpendlingen från Nyköpings kommun mellan åren 1991 och 28. Utpendlingen från Nyköpings kommun till andra kommuner har ökat med 47% från 4 1 personer år 1991 till 6 43 personer år 28. Ökningen har varit relativt jämnt fördelad över åren. Utpendlingen hos kvinnorna har varierat mer mellan åren än den gjort för männen. En stigande trend är dock tydlig. Antalet utpendlande kvinnor har ökat med 7% från 1 28 år 1991 till 2 48 år 28 medan andelen kvinnor av alla utpendlare har visat sig ligga konstant runt 3%. Hos männen har antalet utpendlare stigit i jämn takt sedan De enda år som avviker är 1992, 1993, 1997 och 23 då det skedde marginella minskningar. Av samtliga utpendlare är två tredjedelar män. Antalet manliga utpendlare har ökat med 38% från år 1991 till år 28. 7

8 3.2 Inpendling Inpendling Kvinnor Män Diagram 2. Den totala inpendlingen till Nyköpings kommun mellan åren 1991 och 28. Inpendlingen från andra kommuner till Nyköpings kommun var ovanligt hög under 1991 och var sedan i stort sett konstant från 1992 till 1999 för att sedan stiga från år till år. En sannolik förklaring är att det finns en konjunkturberoende komponent i inpendlingen. När det är högkonjunktur och finns många jobb, då ökar pendlingen. År 28 pendlade personer in till Nyköpings kommun, vilket var en ökning med 24% från personer år Inpendlingen bland kvinnorna var i stort sett konstant från 1992 till 2 för att sedan öka i en stadig takt fram till 28. Kvinnorna utgör 47% av samtliga inpendlare. Antalet kvinnliga inpendlare har ökat med 2% från år 1991 till 2 16 år 28. Bland männen låg inpendlingen på samma nivå från 1992 till 1999 för att sedan öka gradvis fram till 28. Antalet män som pendlar till Nyköpings kommun har ökat med 27% från år 1991 till år 28. 8

9 3.3 Nettopendling Nettopendling Diagram 3. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 28. Nettopendlingen är antalet inpendlare minus antalet utpendlare. Nyköpings kommun har en negativ nettopendling var nettopendlingen -58 personer varefter den gradvis ökade till personer På senare tid har dock situationen blivit ljusare. Pendlingsunderskottet har minskat sedan 1998 och låg 28 på personer. Anledningen till att nettopendlingen är negativ är att det inte finns tillräckligt många arbetstillfällen inom kommunens gränser. Nettopendling Män Kvinnor Diagram 4. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 28 uppdelad på kön. Om vi övergår till att titta på nettopendlingen uppdelad på kön kan vi konstatera att männen haft en starkt negativ nettopendling under hela tidsperioden Nettopendlingen för kvinnor däremot har, med undantag för år 1991 då den var starkt positiv, konstant legat runt -strecket. 9

10 4. Pendling länsvis 4.1 Utpendling - länsvis Utpendling 28 - länsvis Övriga län; 322 Skåne län; 69 Västra Götalands län; 74 Östergötlands län; 557 Södermanlands län; Stockholms län; Diagram 5. Utpendlingen 28 fördelad på län. Vart pendlar då kommuninvånarna i Nyköpings kommun? Knappt hälften håller sig inom länet medan drygt en tredjedel pendlar till Stockholms län. En tiondel pendlar till Östergötlands län medan 7% pendlar till övriga län. Tillsammans tar Södermanlands län och Stockholms län emot 82% av alla utpendlande kvinnor. Det är en högre andel kvinnor än män som pendlar till Östergötlands län. Bland männen dominerar Södermanlands län och Stockholms län än mer som resmål. 83% av de utpendlande männen pendlar till något av dessa län. Männen har även en större tendens att pendla utanför regionen än vad kvinnorna har. Utpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 6. Utpendlingen från Nyköpings kommun fördelad på län Om man tittar på utvecklingen från 1991 till 28 har Södermanlands län och Stockholms län fått ta emot allt fler utpendlande Nyköpingsbor medan pendlingen till Östergötlands län har legat stilla på ca 5 personer. Antalet utpendlare till övriga län har ökat något. 1

11 4.2 Inpendling - länsvis Inpendling 28- länsvis Övriga län; 445 Skåne län; 85 Västra Götalands län; 91 Östergötlands län; 62 Södermanlands län; Stockholms län; 65 Diagram 7. Inpendlingen 28 fördelad på län. Majoriteten av de som pendlar till Nyköpings kommun kommer från Södermanlands län. En mindre andel kommer från grannlänen och övriga län. Av de inpendlande kvinnorna kommer ⅔ från länet och nästan alla andra kommer från Stockholms län och Östergötlands län. Hälften av de män som pendlar till Nyköping kommer från övriga kommuner i länet. Merparten av de resterande männen kommer från Stockholms och Östergötlands län. Bland de långväga inpendlarna dominerar männen. Inpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 8. Inpendlingen mellan åren 1991 och 28 fördelad på län Historiskt sett har inpendlingen från vårt eget län minskat från år 1991 till 1993 för att sedan vara konstant fram till år 2, varefter en gradvis ökning har skett. Inpendlingen från grannlänen i nordost och söder har under de senaste 15 åren uppvisat en svagt uppåtgående trend. Inpendlingen från övriga län har också ökat. 11

12 4.3 Nettopendling länsvis Nettopendling - länsvis Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 9. Nettopendlingen 28 fördelad på län Det län som Nyköpings kommun har överlägset störst pendlingsunderskott gentemot är Stockholms län. Mot övriga kommuner i Södermanlands län finns ett visst underskott. Gentemot Östergötlands län däremot är inpendlingen nästan lika stor som utpendlingen. Noterbart är att det finn ett pendlingsöverskott gentemot övriga län i Sverige. Nettopendling Övriga län Östergötlands län Södermanlands län Stockholms län Diagram 1. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 28 fördelad på län Pendlingsnettot gentemot Södermanlands län och Stockholms län har blivit mer negativt sedan 1991 medan nettona gentemot Östergötlands län och övriga län gått åt andra hållet och blivit mer positiva. 12

13 5. Pendling kommunvis 5.1 Utpendling kommunvis Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Flen Katrineholm Eskilstuna Solna Huddinge Linköping Gnesta Botkyrka Nacka Malmö Sundbyberg Göteborg Västerås Sollentuna Örebro Diagram 11. Utpendlingen 28 fördelad på kommuner Den i särklass viktigaste utpendlingskommunen för Nyköpingsborna är Oxelösund. Stockholm, Södertälje och Norrköping är det också många som pendlar till. De som veckopendlar gör det i första hand till Göteborg och Malmö. Utpendling 28 - könsuppdelad 1.% 9.% 8.% 7.% Procent 6.% 5.% 4.% 3.% 2.% 1.%.% % Kvinnor % Män Malmö Nacka Sollentuna Botkyrka Västerås Sundbyberg Oxelösund Södertälje Linköping Flen Solna Katrineholm Huddinge Stockholm Göteborg Norrköping Trosa Örebro Eskilstuna Gnesta Diagram 12. Utpendlingen 28 fördelad på kön Om vi delar upp utpendlarna efter kön kan vi konstatera att enbart till Gnesta Eskilstuna och Örebro är det fler kvinnor än män som pendlar ut från Nyköping. Utpendlarna till Norrköping och Trosa har en relativt jämn könsfördelning. Störst mansdominans är det bland utpendlarna till Malmö, Nacka, Sollentuna och Botkyrka. Att det är mestadels män som pendlar till Oxelösund torde bero på att den största arbetsgivaren där, SSAB, är en arbetsplats som domineras av män. Närmare 33% av alla utpendlande män pendlar till Oxelösund. Jämfört med tidigare år har andelen kvinnliga utpendlare ökat både till Oxelösund och till Trosa. 13

14 Förändringar i utpendlingen Oxelösund Södertälje Stockholm Trosa Huddinge Katrineholm Eskilstuna Solna Norrköping Flen Botkyrka Gnesta Sundbyberg Örebro Västerås Nacka Sollentuna Malmö Linköping Göteborg Diagram 13. Utpendlingens förändring från 1991 till 28 Sedan 1991 har utpendlingen ökat till samtliga av de tjugo största utpendlingskommunerna. Sett i antal personer har utpendlingen ökat mest till Oxelösund och Södertälje. Även Stockholm, Trosa och Huddinge har fått ta emot betydligt fler utpendlande Nyköpingsbor. Procentuellt sett har ökningen av utpendlingen varit störst till Huddinge, Örebro och Sundbyberg. Sifferredovisning återfinns i bilaga 1. Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Diagram 14. Utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner Om vi tittar lite närmare på utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner under perioden framgår det att utpendlingen till Oxelösund, Stockholm och Södertälje har stigit i en relativt jämn takt. Utpendlingen till Norrköping däremot har legat på nästan samma nivå under hela tidsperioden. 14

15 5.2 Inpendling kommunvis Inpendling Oxelösund Norrköping Katrineholm Stockholm Trosa Flen Gnesta Eskilstuna Södertälje Linköping Uppsala Göteborg Strängnäs Västerås Huddinge Nacka Botkyrka Örebro Vingåker Solna Diagram 15. Inpendlingen 28 fördelad på kommuner. När det gäller inpendlingen dominerar Oxelösund än mer än när det gäller utpendlingen. Hela 31% av alla inpendlare kommer från Oxelösund. Vid sidan av Oxelösund är Norrköping och Stockholm samt våra grannkommuner Trosa, Katrineholm, Flen och Gnesta de viktigaste inpendlingskommunerna. Inpendlingen från Södertälje är bara en fjärdedel så stor som den från Norrköping trots att de båda städerna är nästan lika stora och ligger på samma avstånd. Inpendling 28 - könsuppdelad 1.% 9.% 8.% 7.% Procent 6.% 5.% 4.% 3.% 2.% 1.%.% % Kvinnor % Män Örebro Södertälje Västerås Botkyrka Stockholm Katrineholm Uppsala Vingåker Huddinge Nacka Gnesta Linköping Flen Göteborg Solna Norrköping Trosa Eskilstuna Oxelösund Strängnäs Diagram 16. Inpendlingen 28 fördelad på kön Inpendlarna är betydligt mer jämställda än utpendlarna. Kvinnorna dominerar inpendlingen från tre kommuner, nämligen Strängnäs, Oxelösund och Eskilstuna. Från ytterligare nio kommuner är könsfördelningen relativt jämn. Andelen män är störst bland inpendlarna från Örebro, Södertälje, Västerås och Botkyrka. Det är färre kvinnor än män som pendlar riktigt långtifrån in till Nyköpings kommun. Nyköpings lasarett är arbetsplats för en stor del av de kvinnor som pendlar in från andra kommuner. 15

16 Diagram 17 nedan visar inpendlingsutvecklingen från 1991 till 28. Den största ökningen av inpendlingen under de senaste sexton åren svarar Norrköpingsborna för. Inpendlingen från Stockholm och Katrineholm har också ökat markant. Antalet personer som pendlar in till Nyköping från grannkommunerna Oxelösund, Trosa och Gnesta har däremot minskat kraftigt. Procentuellt sett har ökningen av inpendlingen varit störst från Örebro, Norrköping, Västerås och Nacka. Siffror finns i bilaga 1. Förändringar i inpendlingen Norrköping Stockholm Katrineholm Flen Södertälje Linköping Eskilstuna Västerås Örebro Nacka Uppsala Göteborg Botkyrka Vingåker Strängnäs Gnesta Solna Huddinge Trosa Oxelösund -2 Diagram 17. Inpendlingens förändring från 1991 till 28 Inpendling Oxelösund Norrköping Katrineholm Stockholm Diagram 18. Inpendlingen från våra fyra största inpendlingskommuner En mer detaljerad studie av inpendlingsutvecklingen från våra fyra största inpendlingskommuner ger vid handen att inpendlingen från Oxelösund sjönk från 1991 till 1995 för att därefter stabilisera sig på en lägre nivå. På senare år har dock inpendlingen från Oxelösund börjat stiga igen. Inpendlingen från Norrköping och Stockholm var i stort sett konstant från 1991 till 1998 varefter en stigande trend inleddes. Inpendlingen från Katrineholm slutligen har ökat relativt kraftigt under 2-talet. 16

17 5.3 Nettopendling kommunvis Nettopendling Katrineholm Gnesta Flen Norrköping Göteborg Västerås Örebro Nacka Linköping Sollentuna Botkyrka Eskilstuna Malmö Sundbyberg Trosa Huddinge Solna Oxelösund Södertälje Stockholm Diagram 19. Nettopendlingen till och från de största pendlingskommunerna 28. Nyköpings kommun har ett negativt pendlingsnetto gentemot majoriteten av våra vanligaste in- och utpendlingskommuner. Katrineholm, Gnesta, Flen och Norrköping är de enda kommuner som vi har ett klart pendlingsöverskott gentemot. Störst pendlingsunderskott har Nyköpings kommun gentemot Stockholm, Södertälje och Oxelösund. Nettopendlingens grundstruktur har inte förändrats sedan 1991 med tre undantag och det är dels att nettopendlingen till Oxelösunds och Trosa kommuner som var positiv 1991 har blivit negativ 28 och dels att underskottet mot Norrköping har förbytts mot ett överskott. I övrigt är det samma kommuner som vi hade pendlingsöverskott mot 1991 som vi hade överskott mot 28 och även de kommuner som vi hade pendlingsunderskott mot 1991 var desamma 28. Överskottet har minskat gentemot Gnesta men ökat gentemot Katrineholm och Flen. Pendlingsunderskottet har ökat gentemot Huddinge, Södertälje och Stockholm. 17

18 6. Pendling efter ålder Utpendling 28 uppdelad i ålderskategorier kvinnor män Diagram 2. Antal utpendlare i olika åldrar Två tredjedelar av alla utpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna. Inpendling 28 uppdelad i ålderskategorier kvinnor män Diagram 21. Antal inpendlare i olika åldrar Knappt två tredjedelar av alla inpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna. Inpendlarna har en lägre medelålder än utpendlarna. 18

19 7. Pendling efter bransch Utpendling efter näringsgren 28 A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske C+D utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+9 energi- o vattenförsörjning, avfallshantering F byggverksamhet G+I parti-, detaljhandel, transport, magasinering H+Oexkl9+P personliga och kulturella tjänster män kvinnor J+Kexkl73 kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster L+Q civila myndigheter, försvar; internat. organisationer M+73 forskning och utveckling, utbildning N hälso- o sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet okänd näringsgren Diagram 22. Antal utpendlare i olika branscher Den stora majoriteten av utpendlarna jobbar inom tillverkningsindustrin. Många jobbar också inom detaljhandel och transport samt inom kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta branscherna. Det är mycket få kvinnor som pendlar till arbeten inom byggverksamhet samt energi- o vattenförsörjning och avfallshantering medan kvinnorna är i majoritet bland de som pendlar till jobb inom utbildning och FoU samt hälso- och sjukvård. Bland de som pendlar ut till arbeten inom tillverkningsindustrin är andelen kvinnor låg men antalet är högt. Utpendlingen till arbeten inom personliga och kulturella tjänster har dock en jämn könsfördelning liksom utpendlingen till jobb inom civila myndigheter och internationella organisationer. 19

20 Inpendling efter näringsgren 28 A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske C+D utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+9 energi- o vattenförsörjning, avfallshantering F byggverksamhet G+I parti-, detaljhandel, transport, magasinering H+Oexkl9+P personliga och kulturella tjänster män kvinnor J+Kexkl73 kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster L+Q civila myndigheter, försvar; internat. organisationer M+73 forskning och utveckling, utbildning N hälso- o sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet okänd näringsgren Diagram 23. Antal inpendlare i olika branscher Våra inpendlare arbetar framförallt inom två branscher, nämligen detaljhandel och transport samt hälso- och sjukvård. Bland de som arbetar inom transportsektorn är det åtskilliga som har sin arbetsplats på Skavsta flygplats. Värt att notera är att över nästan 4 personer pendlar in till jobb inom tillverkningsindustrin. Inpendlarna har en jämnare könsfördelning än utpendlarna. Precis som bland utpendlarna dominerar männen inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten medan kvinnorna är i majoritet inom utbildning och FoU samt inom hälsooch sjukvård. Mest jämställda är inpendlarna inom personliga och kulturella tjänster tätt följa av inpendlarna inom civila myndigheter och internationella organisationer. 2

21 Förändringar i utpendlingen Tillverkningsindustri Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster Handel o transport Personliga o kulturella tjänster Hälso- o sjukvård Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer Forskning o utveckling, utbildning Energi- o vattenförsörjning okänd näringsgren Byggverksamhet Jord- o skogsbruk Diagram 24. Förändringar i utpendlingen efter bransch En studie av hur utpendlarnas branschpreferenser har förändrats sedan 1991 ger vid handen att utpendlingen till arbeten inom tillverkningsindustri samt banker och företagstjänster ökat kraftigt liksom utpendlingen till arbeten inom handel och transport. Sammantaget har utpendlingen ökat till alla branscher utom jord- och skogsbruk som istället fått marginellt färre utpendlare. Förändringar i inpendlingen Handel o transport Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster Personliga o kulturella tjänster Forskning o utveckling, utbildning Hälso- o sjukvård Byggverksamhet Energi- o vattenförsörjning okänd näringsgren Tillverkningsindustri Jord- o skogsbruk Diagram 25. Förändringar i inpendlingen efter bransch När det gäller inpendlingens förändring under tidsperioden är utvecklingen mer blandad. Två branscher har ökat klart, nämligen myndigheter och internationella organisationer samt handel och transport. Andra branscher som ökat är banker och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. En bransch har minskat klart, nämligen jord- och skogsbruk. Även inpendlingen till arbeten inom okänd näringsgren samt tillverkningsindustri har minskat. 21

22 8. Pendlingskarta Karta 1. In- och utpendlingen 28 mellan Nyköpings kommun och de tio vanligaste in- och utpendlingskommunerna. 22

23 9. Pendling på kommundelsnivå 9.1 Utpendling 28 Hagalund Krikonbacken Harg Påljungshage Oxbacken Oppeby Oppeby Gård Brandkärr Ekensberg Malmbryggshagen Blommenhov Isaksdal Anderslund Östra Villa- Hållet staden Stenkulla Labro Nöthagen Bryngelstorp Hemgården Väster Öster Rosenkälla Högbrunn Ängstugan Fågelbo Gumsbacken Idbäcken Kungshagen Tjuvholmen Spelhagen Brandholmen Herrhagen Utpendling Till egna kommunen Till andra kommuner Björshult Kuggnäs Långsätter Björkö Finntorp Branthäll Örstig Karta 2. Antal utpendlare från Nyköpings stadsdelar I Nyköpings tätort är utpendlingen störst från de områden som har flest invånare. Socioekonomiska faktorer spelar dock också in. Brandkärr har lika många invånare som Öster och Väster men betydligt färre utpendlare. Utpendling Till egna kommunen Till andra kommuner Kila Ripsa Ludgo Husby- Lid Lästringe Oppunda Spelvik Sättersta Vrena Halla Råby Runtuna Bogsta Nykyrka Bärbo Alla Stigtomta Helgona Bälinge Svärta Bergs- Lunda hammar Tuna Nicolai Tystberga Tunaberg Karta 3. Antal utpendlare från kommunens socknar Även på landsbygden är utpendlingen är starkt kopplad till folkmängden. De socknar som har många invånare tenderar att ha flest utpendlare. De socknar som ligger nära kommungränsen har flest utpendlare till andra kommuner. 23

24 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp Kuggnäs Branthäll Örstig Björkö Björshult Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen 2 2 Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 3. Total utpendling från Nyköpings stadsdelar. Lägger man ihop utpendlingen till andra kommuner och utpendlingen till övriga delar av kommunen får man den totala utpendlingen. 28 var den totala utpendlingen störst från Öster med 1652 personer tätt följd av Väster med 1547 personer. Därefter följer Långsätter med Brandkärr på fjärde plats. Lägst total utpendling har de stadsdelar som har lägst invånarantal. 24

25 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 4. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Stigtomta, Tunaberg och Tuna flest utpendlare. Förändring av utpendlingen Förändring Svärta Tuna Tystberga Tunaberg Lunda Alla Helgona landsb Lid Vrena Halla Spelvik Bärbo Råby-Rönö Ripsa Bogsta Sättersta Lästringe Kila Ludgo Stigtomta Bälinge Nykyrka Nicolai landsb Bergshammar Husby-Oppunda Runtuna Diagram 26. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 26 till 28 Sedan 26 har utpendlingen ökat radikalt från Svärta socken. Anledningen till detta är de nya invånare som flyttat till Lappetorp. Därtill har utpendlingen också ökat klart från Tuna, Tystberga, Tunaberg, Lunda och Alla Helgona landsbygd. Utpendlingen har minskat framförallt från Runtuna, Husby-Oppunda och Bergshammar. I samtliga fall rör det sig dock om små minskningar på mindre än 3 personer. 25

26 Positiv förändring av utpendlingen Förändring Brandholmen Malmbryggshagen Harg Fågelbo Spelhagen Örstig Stenkulla Långsätter Brandkärr Högbrunn Rosenkälla Herrhagen Öster Oxbacken Nöthagen Påljungshage Bryngelstorp Isaksdal Tjuvholmen Hagalund Blommenhov Kungshagen Ängstugan Anderslund Hemgården Diagram 27. Stadsdelar med ökad utpendling från 26 till 28 Under perioden har utpendlingen ökat mest från de stadsdelar där det byggts nya bostäder, nämligen Brandholmen, Malmbryggshagen, Harg, Fågelbo, Spelhagen och Örstig. Dessutom har utpendlingen från Stenkulla ökat. Negativ eller ingen förändring av utpendlingen Idbäcken Gumsbacken Finntorp Branthäll Björshult Labro Oppeby Björkö Krikonbacken Ekensberg Kuggnäs Ö Villastaden Hållet Oppeby Gård Väster -1 Förändring Diagram 28. Stadsdelar med minskad eller oförändrad utpendling från 26 till 28 Under samma tidsperiod har Väster fått en minskad utpendling på grund av att ett antal pendlare gått i pension och därmed slutat pendla. Utpendlingen har också minskat från Oppeby Gård, Hållet och Östra Villastaden. 26

27 9.2 Inpendling 28 Hagalund Krikonbacken Oppeby Harg Påljungshage Oxbacken Oppeby Gård Brandkärr Ekensberg Malmbryggshagen Blommenhov Isaksdal Anderslund Hållet Östra Villa- staden Labro Nöthagen Stenkulla Bryngelstorp Hemgården Väster Öster Rosenkälla Högbrunn Ängstugan Fågelbo Gumsbacken Tjuvholmen Kungshagen Idbäcken Spelhagen Brandholmen Herrhagen Inpendling Från egna kommunen Från andra kommuner Björshult Kuggnäs Långsätter Björkö Finntorp Branthäll Örstig Karta 4. Antal inpendlare till Nyköpings stadsdelar Störst inpendling har de stadsdelar som har många arbetsplatser. Framförallt är det Öster och Väster med alla affärer, Hållet med lasarettet och Spelhagen med en av kommunens största privata arbetsgivare Swenox samt CEWE Instrument, Skatteverket m.fl. arbetsgivare. Swenox flytt till Björkö kommer att märkas först i 29 års statistik. Inpendling Från egna kommunen Från andra kommuner Kila Ripsa Ludgo Husby- Lid Lästringe Oppunda Spelvik Sättersta Vrena Halla Råby Bogsta Runtuna Nykyrka Bärbo Alla Stigtomta Bälinge Helgona Svärta Bergs- Lunda hammar Tuna Nicolai Tystberga Tunaberg Karta 5. Antal inpendlare till kommunens socknar Inpendlingen till våra socknar går framförallt till Nicolai landsbygd där Skavsta flygplats är den stora arbetsgivaren samt till Bälinge där Studsviks arbetsplatsområde är beläget. Bland övriga socknar har Tuna och Stigtomta störst inpendling. 27

28 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården 3 3 Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp Kuggnäs 8 8 Branthäll Örstig Björkö Björshult 2 2 Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan 2 2 Tjuvholmen 1 1 Malmbryggshagen Labro Tabell 5. Total inpendling till Nyköpings stadsdelar. I tabell 5 redovisas den totala inpendlingen till Nyköpings stadsdelar. Den överlägset största inpendlingen har Väster med 34 personer. Därefter kommer Hållet med knappt 18 inpendlare samt Öster med drygt 15 inpendlare. Kungshagen och Spelhagen har tillsammans drygt 2 4 inpendlare. På Arnö sker den största inpendlingen till Finntorp med drygt 7 personer. 28

29 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid 3 3 Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta 5 5 Lästringe Tabell 6. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Nicolai landbygd och Bälinge flest inpendlare. Förändring av inpendlingen Förändring Nicolai landsb Tunaberg Tuna Stigtomta Bälinge Ludgo Husby-Oppunda Runtuna Bogsta Nykyrka Lunda Ripsa Halla Råby-Rönö Lästringe Spelvik Sättersta Bärbo Alla Helgona landsb Lid Kila Bergshammar Vrena Svärta Tystberga Diagram 29. Socknar med ökad inpendling från 26 till 28 Den överlägset största ökningen av inpendlingen från 26 till 28 har skett till Nicolai landsbygd. Av ökningen på 25 personer är det Skavsta flygplats som svarar för lejonparten, nämligen 234 personer. En markant ökning av inpendlingen har också skett till Tunaberg, Tuna, Stigtomta, Bälinge och Ludgo. Det är glädjande för det tyder på en levande landsbygd där nya arbetstillfällen skapas. Endast fyra socknar har förlorat fler än 1 inpendlare, nämligen Bergshammar, Vrena, Svärta och Tystberga. 11 socknar har i stort sett oförändrad inpendling. 29

30 Positiv förändring av inpendlingen Förändring Väster Finntorp Idbäcken Oppeby Spelhagen Påljungshage Gumsbacken Fågelbo Brandholmen Brandkärr Ekensberg Bryngelstorp Malmbryggshagen Nöthagen Oppeby Gård Isaksdal Anderslund Ängstugan Blommenhov Krikonbacken Diagram 3. Stadsdelar med ökad inpendling från 26 till 28 Under perioden har den klart största ökningen av inpendlingen skett till Väster som fått många nya arbetstillfällen. Andra stadsdelar med ökad inpendling är Finntorp, Idbäcken och Oppeby. Negativ eller ingen förändring av inpendlingen Branthäll Örstig Stenkulla Labro Hemgården Tjuvholmen Björshult Kuggnäs Hagalund Långsätter Harg Björkö Oxbacken Kungshagen Rosenkälla Högbrunn Herrhagen Ö Villastaden Hållet Öster Förändring Diagram 31. Stadsdelar med minskad eller oförändrad inpendling från 26 till 28 Under samma tidsperiod har inpendlingen till Öster minskat betydligt. Även inpendlingen till Hållet, Östra Villastaden och Herrhagen har gått ner. 3

31 9.3 Pendlingsrelationer Pendlingsstatistiken ger goda möjligheter till detaljerade analyser av in- och utpendlingen till olika kommundelar. Nedan följer några exempel på analyser. Var arbetar de som bor i Kuggnäs? Väster 39 Oxelösund 29 Öster 18 Spelhagen 17 Hållet 16 Finntorp 11 Kungshagen 1 Fågelbo 1 Kuggnäs 9 Björkö 9 Långsätter 8 Stockholm 7 Oppeby 5 Nöthagen 5 Brandkärr 5 Södertälje 5 Idbäcken 4 Herrhagen 4 Skavsta flygplats 4 Rosenkälla 4 Brandholmen 3 Studsviks arbetsomr. 3 Flen 3 Högbrunn 2 Ö Villastaden 2 Enstaberga tätort 2 Svalsta tätort 2 Eskilstuna 2 Norrköping 2 Övriga kommundelar 19 Övriga kommuner 1 Total nattbefolkning 269 Tabell 7. Utpendling från Kuggnäs 28 Invånarna i Kuggnäs har sina arbetsplatser väl utspridda. Det viktigaste arbetsplatsområdet är Väster. Andra stadsdelar som många Kuggnäsbor pendlar till är Öster, Spelhagen, Hållet och Finntorp. Av de som pendlar ut till andra kommuner pendlar de i särklass flesta till Oxelösund. Ett mindre antal pendlar till Stockholm, Södertälje och Flen. Var arbetar de som bor i Vrena tätort? Vrena tätort 26 Flen 26 Väster 22 Hållet 19 Kungshagen 19 Katrineholm 17 Spelhagen 17 Vrena landsbygd 1 Fågelbo 8 Stockholm 7 Oxelösund 7 Brandkärr 7 Högbrunn 6 Idbäcken 6 Finntorp 6 Stigtomta tätort V 6 Stigtomta tätort Ö 6 Norrköping 4 Björkö 4 Skavsta flygplats 4 Jönåkers tätort 4 Nöthagen 3 Långsätter 3 Öster 3 Bergshammars tätort 3 Södertälje 2 Linköping 2 Oppeby 2 Blommenhov 2 Övriga kommundelar 38 Övriga kommuner 7 Total nattbefolkning 296 Tabell 8. Utpendling från Vrena tätort 28 Av de som bor i Vrena tätort är det 26 personer som arbetar inom den egna tätorten. De som pendlar inom kommunen gör det framförallt till Väster, Hållet och Kungshagen. 32 % av invånarna i Vrena tätort pendlar till andra kommuner, vilket är en ovanligt hög andel. Framförallt är det Flen och Katrineholm som Vrenaborna pendlar till.

32 Var bor de som arbetar i Finntorp? Oxelösund 78 Långsätter 56 Öster 52 Väster 38 Brandkärr 27 Fågelbo 27 Högbrunn 21 Herrhagen 21 Norrköping 19 Rosenkälla 19 Stenkulla 18 Oppeby 16 Stigtomta tätort V 16 Bryngelstorp 15 Bergshammars tätort 15 Svalsta tätort 15 Flen 12 Isaksdal 12 Kuggnäs 11 Harg 11 Sjösa tätort 11 Ö Villastaden 1 Nävekvarns tätort 9 Stockholm 8 Trosa 8 Gnesta 7 Brandholmen 7 Katrineholm 6 Laholm 3 Järfälla 2 Södertälje 2 Linköping 2 Ängelholm 2 Övriga kommundelar 141 Övriga kommuner 17 Total dagbefolkning 734 Tabell 9. Inpendling till Finntorp 28 En stor andel av de som arbetar i Finntorp kommer från vår grannkommun Oxelösund. En relativt stor andel bor i den grannstadsdelen Långsätter. Många bor också i Öster, Väster, Brandkärr och Fågelbo. Bortsett från Oxelösund kommer de flesta utomkommunala pendlarna från Norrköping, Flen, Stockholm och Trosa. Var bor de som arbetar i Enstaberga? Enstaberga tätort 26 Väster 8 Öster 7 Oxelösund 5 Oppeby 5 Bryngelstorp 5 Bergshammars tätort 5 Svalsta tätort 5 Stigtomta landsbygd 5 Högbrunn 4 Jönåkers tätort 4 Stigtomta tätort V 4 Stigtomta tätort Ö 4 Flen 3 Katrineholm 3 Långsätter 3 Krikonbacken 3 Fågelbo 3 Stenkulla 3 Buskhyttans tätort 3 Skeppsviks småort 3 Tuna landsbygd 3 Bärbo landsbygd 3 Husby-Oppunda landsbygd 3 Uppsala 2 Norrköping 2 Kuggnäs 2 Ö Villastaden 2 Rosenkälla 2 Lunda landsbygd 2 Stockholm 1 Finspång 1 Övriga kommundelar 15 Övriga kommuner Total dagbefolkning 149 Tabell 1. Inpendling till Enstaberga 28 Av de som har sin arbetsplats i Enstaberga är det 26 personer som också bor i tätorten. Många kommer från Nyköpings tätort och i synnerhet från stadsdelarna Väster, Öster, Oppeby och Bryngelstorp. Det finns också en relativt stor inpendling från Bergshammar, Svalsta och Stigtomta landsbygd. Ett fåtal bor i Oxelösund, Flen och Katrineholm. 32

33 1. Studiependling Förra året köpte kommunen för första gången in uppgifter om studiependlingen för högskolestuderande Nyköpingsbor. Vi kan konstatera att Linköping har en dominerande roll som studieort för studenter från Nyköping. Enligt statistiken från SCB framgår att hela 46 % av studenterna från Nyköping studerar vid Linköpings universitet (222 av totalt 484). Näst största studieort är Stockholm (Universitetet/KTH), följt av Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Södertörns högskola. Naturligtvis kan detta sägas vara en avspegling av den rådande strukturen med ett sedan länge etablerat och dominerande kommunikationsstråk norr- resp. söderut via Nyköping. Samtidigt pekar det på det angelägna i att bevaka och utveckla kommunikationerna söderut mot Norrköping-Linköping utifrån rådande behovsbild i Nyköping. Utbyggnaden av Ostlänken som ger ökad tidsmässig närhet till Linköping, men även mot Flemingsberg- Stockholm och kanske även mot Uppsala ter sig från detta perspektiv både angelägen och följdriktig. Studiependling läsåret 27/28 Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Mälardalens högskola Kungl. Tekniska högskolan Södertörns högskola Lunds universitet Karolinska institutet Mittuniversitetet Lärarhögskolan i Stockholm Örebro universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Sveriges lantbruksuniversitet Antal pendlande studenter Diagram 32. Studiependling från Nyköpings kommun till olika högskolor läsåret 27/28 33

34 12. Jämförelser med andra kommuner med nästan samma folkmängd Utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 28 Procent 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Tyresö Lidingö Kungälv Norrtälje Uddevalla Hässleholm Nyköping Trollhättan Borlänge Varberg Falun Skövde Kalmar Karlskrona Östersund Gotland Örnsköldsvik Diagram 33. Andel utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 28. Jämfört med övriga kommuner i samma storleksklass har Nyköpings kommun en medelhög utpendling. Störst utpendling har Tyresö och Lidingö som ligger i en region med goda kommunikationer och geografisk närhet till många andra kommuner. Lägst utpendling har Örnsköldsvik och Gotland. Inpendlare i förhållandde till dagbefolkningen 28 5% 45% 4% 35% Procent 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Lidingö Tyresö Kungälv Trollhättan Skövde Borlänge Uddevalla Kalmar Hässleholm Falun Östersund Nyköping Varberg Karlskrona Norrtälje Örnsköldsvik Gotland Diagram 34. Andel inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 28 Inpendlingen till Nyköpings kommun är lägre än till de flesta av jämförelsekommunerna. Störst inpendling har Lidingö, Tyresö och Kungälv medan Norrtälje, Örnsköldsvik och Gotland har minst inpendling. 34

35 13. Pendlingsprognos Avslutningsvis redovisas här resultatet av kommunens senaste pendlingsprognos. Prognosen bygger på en framskrivning av den förändring som skett i pendlingen från 1991 till 28. När det gäller utpendlingen kommer den fram till 215 att öka framförallt till Oxelösund, Stockholm och Trosa. Inpendlingen kommer enligt prognosen öka mest från Norrköping, Stockholm och Katrineholm. Totalt kommer utpendlingen att öka med 832 personer till personer år 215. Inpendlingen kommer att öka med 454 personer till 4 99 personer år 215. På ännu längre sikt torde såväl in- som utpendlingen söderut mot Norrköping och Linköping samt norrut mot Södertälje och Stockholm öka om den nya järnvägen Ostlänken byggs. Utpendling 28 och Botkyrka Eskilstuna Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Malmö Nacka Norrköping Oxelösund Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Trosa Västerås Örebro Diagram 35. Faktisk utpendling 28 och prognos för 215. Inpendling 28 och Botkyrka Eskilstuna Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Solna Stockholm Strängnäs Södertälje Trosa Uppsala Vingåker Västerås Örebro Diagram 36. Faktisk inpendling 28 och prognos för

36 Bilaga 1 Utpendling från Nyköpings kommun till Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Flen Katrineholm Eskilstuna Solna Huddinge Linköping Gnesta Botkyrka Malmö Nacka Sundbyberg Göteborg Västerås Sollentuna Örebro Sigtuna Uppsala Inpendling till Nyköpings kommun från Oxelösund Norrköping Katrineholm Stockholm Trosa Flen Gnesta Eskilstuna Södertälje Linköping Uppsala Göteborg Strängnäs Västerås Huddinge Nacka Botkyrka Örebro Vingåker Solna Söderköping Umeå