Pendling till och från Nyköpings kommun 2014

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum Pendling till och från Nyköpings kommun 214

2 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har ökat med 26% från 5 12 personer år 2 till personer år 214. Under samma tidsperiod har inpendlingen ökat med 64% från till personer. Av samtliga utpendlare är endast 36% kvinnor. Bland inpendlarna däremot är 46% kvinnor. En viss ökning av andelen kvinnliga in- och utpendlare har skett från år 2 till år 214. Majoriteten av utpendlarna har sina arbeten inom tillverkningsindustrin medan de flesta inpendlarna arbetar inom vård och omsorg. De största utpendlingskommunerna är: Antal utpendlare från Nyköping till Oxelösund 193 Stockholm 13 Södertälje 626 Norrköping 534 Trosa 313 Katrineholm 182 De största inpendlingskommunerna är: Antal inpendlare till Nyköping från Oxelösund 155 Norrköping 59 Stockholm 359 Trosa 317 Katrineholm 36 Flen 279 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR PENDLINGSUNDERLAG PENDLINGSMÖJLIGHETER DEN TOTALA PENDLINGEN UTPENDLING INPENDLING NETTOPENDLING PENDLING LÄNSVIS UTPENDLING - LÄNSVIS INPENDLING - LÄNSVIS NETTOPENDLING LÄNSVIS PENDLING KOMMUNVIS UTPENDLING KOMMUNVIS INPENDLING KOMMUNVIS NETTOPENDLING KOMMUNVIS PENDLING EFTER ÅLDER PENDLING EFTER BRANSCH PENDLING EFTER YRKE PENDLINGSKARTA PENDLING PÅ KOMMUNDELSNIVÅ UTPENDLING INPENDLING PENDLINGSRELATIONER JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER I LÄNET PENDLINGSPROGNOS BILAGA 1 PENDLING TILL OCH FRÅN ANDRA KOMMUNER

4 1. Inledning Arbetspendling är en viktig anpassningsmekanism för att komma till rätta med regionala obalanser på arbetsmarknaden. Precis som flyttningar bidrar pendling till arbetsmarknadens funktionssätt genom att slussa arbetskraft från regioner och orter med svag arbetskraftsefterfrågan till regioner och orter där nya arbetstillfällen skapas. Vetenskapliga studier har visat att sambandet mellan läget på arbetsmarknaden i en region och pendlingen till eller från regionen är mycket starkt. I hela Sverige var det år 214 totalt knappt personer som pendlade från sin bostadskommun för arbete i en annan kommun, vilket är en ökning med knappt 6 sedan år Arbetspendlingen är särskilt omfattande i tätbebyggda delar av landet såsom exempelvis i mälardalsregionen. I länen Västmanland, Stockholm, Uppsala, Örebro och Södermanland var det år 214 över 721 personer som pendlade över en kommungräns för sitt arbete. Det är en ökning med 277 personer sedan år Värt att notera är att de personer som pendlar in till ett arbete i Nyköping i viss mån kan anses som potentiella inflyttare, medan utpendlarna kan ses som potentiella utflyttare från kommunen. Infrastrukturen och förutsättningarna att snabbt och smidigt ta sig till arbete i andra kommuner har betydelse för människors val att pendla eller inte. Det finns klara skillnader i pendlingsbenägenheten mellan olika ålderskategorier. Pendlingsintensiteten är som störst i åldrarna 2 3 år, vilket är den åldersgrupp där även flyttningsbenägenheten är som störst. Men till skillnad från flyttningarna minskar inte pendlingsintensiteten lika dramatiskt med stigande ålder. En tänkbar förklaring till detta är att pendling inte förutsätter ett uppbrott från bostadsort, familj och vänner och därför kan betraktas som ett intressant alternativ även för äldre personer som hunnit bilda familj och rota sig. Det finns också en klar skillnad i pendlingsbenägenheten mellan könen. Andelen män som veckopendlar är ungefär dubbelt så hög som andelen kvinnor medan andelen män som pendlar kortare sträckor är drygt 3% högre än andelen kvinnor. Att kvinnor pendlar i såpass mycket mindre utsträckning avspeglar sannolikt det faktum att de i allmänhet tar ett betydligt större ansvar för barn och hem. Till viss del kan det också förklaras av att kvinnor i mycket högre grad än män arbetar inom offentlig verksamhet. Särskilt i den kommunala sektorn är arbetsplatserna så pass spridda i geografin att avståndet mellan hem och arbete sällan behöver bli särskilt långt. Vi kan dock notera att trots att skillnaderna i pendlingsbenägenhet mellan de båda könen alltjämt är mycket stora, så har det skett en viss utjämning över tiden. Pendlingsbenägenheten stiger med utbildningsnivån. Ju högre utbildning en person har, desto större blir pendlingsviljan. Pendlingsbenägenheten har dock stigit för samtliga utbildningsgrupper under de senaste åren och den grupp som uppvisat störst ökning i andelen pendlare sedan 1985 är personer med förgymnasial utbildning. Personer födda utomlands som är gifta eller sambor har generellt sett en lägre pendlingsbenägenhet än personer födda i Sverige. När det gäller ensamstående som är födda utomlands är sambandet inte lika klart. Generellt sett är par som har hemmavarande barn under 18 år inte mindre benägna att pendla än par som inte har barn. Ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år har precis samma pendlingsfrekvens som ensamstående män utan barn medan ensamstående kvinnor med barn under 18 år har lägre pendlingsfrekvens än kvinnor utan barn. 4

5 En undersökning har visat att pendlare i högre utsträckning tidigare i livet varit arbetslösa jämfört med personer som inte pendlar. Detta tyder på att pendlingen har varit ett sätt för dessa människor att få ett jobb och därigenom komma ur arbetslösheten. Vidare var den genomsnittliga inkomsten för pendlarna förhållandevis låg före påbörjad pendling men betydligt högre efter det att pendlingen påbörjats. Detta tyder på att pendling kan vara ett sätt för personer att få ett mer kvalificerat jobb och därigenom en högre lön. För invånarna i Nyköpings kommun har möjligheterna till pendling varit viktiga under lång tid. Tack vare det utmärkta geografiska läget med närhet till Stockholmsområdet och Norrköping/Linköping finns idag relativt goda möjligheter till arbetspendling. Under de senaste årtiondena har det också försvunnit en del jobb från Nyköping varför arbetskraften fått utvidga sitt sökområde. I nuläget är utpendlingen större än inpendlingen. Under de senaste åren har emellertid pendlingsunderskottet minskat. Definitionen av arbetspendling är att man är skriven i en kommun och arbetar i en annan. Det behöver därför inte röra sig om dagliga resor utan även veckopendling är medräknad. Arbetspendlingens omfattning fastställs den 31 december varje år. 5

6 2. Förutsättningar 2.1 Pendlingsunderlag Befolkning år Antal förvärvsarbetande Antal arbetstillfällen Arbetsplatskvot,95 Bruttopendlingskvot,46 Tabell 1. Pendlingsunderlag Arbetsplatskvoten anger förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning. Kvoten är 1 när det råder balans mellan in- och utpendling. En kvot >1 innebär en nettoinpendling till kommunen och en kvot <1 innebär en nettoutpendling från kommunen. Nyköpings kommun har,96 i arbetsplatskvot vilket innebär att det är fler som pendlar ut än som pendlar in. Jämfört med andra mellanstora kommuner i Mälardalsregionen har dock Nyköping ett relativt stort antal arbetsplatser. Bruttopendlingskvoten anger inpendling plus utpendling i förhållande till förvärvsarbetande nattbefolkning. Ju lägre värde desto fler personer arbetar i den egna kommunen. Ett högt värde innebär således stora pendlingsströmmar. Nyköpings kommun har,45 i bruttopendlingskvot, vilket är normalt i Mälardalsregionen. 2.2 Pendlingsmöjligheter Ort Antal förbindelser/dag Restid tåg/buss Restid bil Restidskvot Eskilstuna 21 1:35 1:23 1,1 Flen 16 1:8 :54 1,3 Gnesta 14 1:6 :4 1,7 Göteborg 18 3:48 4:4,9 Huddinge 14 :54 1:7,8 Katrineholm 16 1:2 1: 1,3 Linköping 15 1:13 1:12 1, Nacka 14 2:11 1:13 1,8 Norrköping 15 :4 :49,8 Oxelösund 57 :29 :16 1,6 Stockholm 14 1:6 1:15,9 Södertälje 14 :4 :49,8 Trosa 17 :5 :4 1,3 Uppsala 13 2:14 2: 1,1 Örebro 17 3:3 2:14 1,4 Tabell 2. Antal förbindelser och restider till de viktigaste pendlingsmålen. Invånarna i Nyköpings kommun har goda möjligheter att pendla både norrut mot Södertälje och Stockholm och söderut mot Norrköping och Linköping. Inåt landet däremot är förbindelserna inte lika goda och restidskvoterna höga. Restidskvoten anger förhållandet mellan restiden med allmänna kommunikationer och restiden med bil. Om restidskvoten är under 1, går det snabbare att resa kollektivt. 6

7 Antal personer 3. Den totala pendlingen 3.1 Utpendling Utpendling Kvinnor Män Diagram 1. Den totala utpendlingen från Nyköpings kommun mellan åren 2 och 214. Utpendlingen från Nyköpings kommun till andra kommuner ökade från år 213 till år 214. På lång sikt har utpendlingen ökat med 26% från 5 12 personer år 2 till personer år 214. Finanskrisen år 29 ledde till en markant nedgång i utpendlingen. Sedan år 2 har utpendlingen hos kvinnorna ökat mer än den gjort för männen. Minskningen från 28 till år 29 var inte lika tydlig för kvinnorna som för männen och det beror sannolikt på att det var tillverkningsindustrin som drabbades hårdast av finanskrisen och där arbetar relativt få kvinnor. Antalet utpendlande kvinnor har ökat med 44% från år 2 till år 214 medan andelen kvinnor av alla utpendlare har ökat sedan år 2 och låg år 214 på 36%. Hos männen steg antalet utpendlare i jämn takt från år 2 till år 29 då det skedde en klar nedgång på grund av finanskrisen. Under 21 och 211 skedde en återhämtning men under 212 och 213 minskade antalet manliga utpendlare. Under 214 skedde en viss uppgång. Av samtliga utpendlare är 64% män. Antalet manliga utpendlare har ökat med 17% från år 2 till 4 37 år

8 Antal personer 3.2 Inpendling Inpendling Kvinnor Män Diagram 2. Den totala inpendlingen till Nyköpings kommun mellan åren 2 och 214. Inpendlingen från andra kommuner till Nyköpings kommun har ökat stadigt från år till år sedan år 2. Finanskrisen under år 29 hade enbart en marginell inverkan på inpendlingen. År 214 pendlade personer in till Nyköpings kommun, vilket var en ökning med 64% från personer år 2. Inpendlingen bland kvinnorna ökade i stadig takt från år 2 till år 213 med undantag för år 26 då det skedde en marginell minskning Under 214 skedde ytterligare en marginell nedgång. Kvinnorna utgör 46% av samtliga inpendlare, en andel som bara ökat marginellt sedan år 2. Antalet kvinnliga inpendlare har ökat med 72% från år 2 till år 214. Även bland männen har det skett en stabil ökning av inpendlingen sedan år 2. Från 28 till 29 och från 213 till 214 skedde dock små nedgångar. Antalet män som pendlar till Nyköpings kommun har ökat med 58% från år 2 till år

9 Antal personer Antal personer 3.3 Nettopendling Nettopendling Diagram 3. Nettopendlingen mellan åren 2 och 214. Nettopendlingen är antalet inpendlare minus antalet utpendlare. Nyköpings kommun har en negativ nettopendling. År 2 var nettopendlingen På senare tid har dock situationen blivit ljusare. Pendlingsunderskottet har minskat betydligt och låg 214 på personer. Anledningen till att nettopendlingen är negativ är att det inte finns tillräckligt många arbetstillfällen inom kommunens gränser. 4 2 Nettopendling Kvinnor Män -18 Diagram 4. Nettopendlingen mellan åren 2 och 214 uppdelad på kön. Om vi övergår till att titta på nettopendlingen uppdelad på kön kan vi konstatera att männen haft en starkt negativ nettopendling under hela tidsperioden Nettopendlingen för kvinnor däremot har, med undantag för åren 2-22, varit positiv Från 213 till 214 minskade pendlingsöverskottet för kvinnorna. 9

10 Antal personer 4. Pendling länsvis 4.1 Utpendling - länsvis Utpendling länsvis Västra Götalands län; 84 Östergötlands län; 679 Övriga län; 392 Stockholms län; 2285 Södermanlands län; 2854 Diagram 5. Utpendlingen 214 fördelad på län. Vart pendlar då kommuninvånarna i Nyköpings kommun? Knappt hälften håller sig inom länet medan drygt en tredjedel pendlar till Stockholms län. En tiondel pendlar till Östergötlands län medan 8% pendlar till övriga län. Tillsammans tar Södermanlands län och Stockholms län emot 82% av alla utpendlare. Det är en högre andel kvinnor än män som pendlar till Östergötlands län. Männen har dock en större tendens att pendla utanför regionen än vad kvinnorna har. 3 Utpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 6. Utpendlingen från Nyköpings kommun fördelad på län Om man tittar på utvecklingen från 2 till 214 har Södermanlands län och Stockholms län fått ta emot allt fler utpendlande Nyköpingsbor. Från 28till 29 sjönk dock utpendlingen till vårt eget län. Pendlingen till Östergötlands län har ökat något sedan år 2 medan antalet utpendlare till övriga län har legat stilla på knappt 5 personer. 1

11 Antal personer 4.2 Inpendling - länsvis Inpendling länsvis Västra Götalands län; 129 Östergötlands län; 734 Övriga län; 536 Stockholms län; 84 Södermanlands län; 2922 Diagram 7. Inpendlingen 214 fördelad på län. Majoriteten av de som pendlar till Nyköpings kommun kommer från Södermanlands län. En mindre andel kommer från grannlänen och övriga län. Av de inpendlande kvinnorna kommer 62% från länet och nästan alla andra kommer från Stockholms län och Östergötlands län. Drygt hälften av de män som pendlar till Nyköping kommer från övriga kommuner i länet. Merparten av de resterande männen kommer från Stockholms och Östergötlands län. Bland de långväga inpendlarna dominerar männen. 35 Inpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 8. Inpendlingen mellan åren 2 och 214 fördelad på län Historiskt sett har inpendlingen från vårt eget län ökat markant sedan år 2. Ökningen var särskilt stor från 21 till 211 och från 212 till 213. Från 213 till 214 skedde dock en liten nedgång. Inpendlingen från grannlänen i nordost och söder har under de senaste 14 åren uppvisat en svagt uppåtgående trend. Inpendlingen från övriga län har också ökat. 11

12 Antal personer Antal personer 4.3 Nettopendling länsvis 4 Nettopendling - länsvis 2-2 Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 9. Nettopendlingen 214 fördelad på län Det enda län som Nyköpings kommun har pendlingsunderskott gentemot är Stockholms län. Mot övriga kommuner i Södermanlands län finns ett visst överskott. Även gentemot Östergötlands län finns ett överskott. Noterbart är att det finns ett pendlingsöverskott även gentemot övriga län i Sverige. 4 2 Nettopendling Övriga län Södermanlands län Östergötlands län Stockholms län -18 Diagram 1. Nettopendlingen mellan åren 2 och 214 fördelad på län Pendlingsnettot gentemot Stockholms län har varierat en del sedan år 2 men någon tydlig trend finns inte. Nettona gentemot Södermanlands län och Östergötlands län har gått från underskott till överskott. Pendlingsnettot gentemot övriga län har också förbättrats. 12

13 Uppsala Sollentuna Örebro Linköping Västerås Katrineholm Botkyrka Oxelösund Södertälje Flen Solna Huddinge Sigtuna Göteborg Stockholm Trosa Norrköping Nacka Gnesta Eskilstuna Procent Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Katrineholm Flen Solna Eskilstuna Huddinge Gnesta Linköping Botkyrka Nacka Göteborg Västerås Örebro Uppsala Sigtuna Sollentuna Antal personer 5. Pendling kommunvis 5.1 Utpendling kommunvis Utpendling 214 Diagram 11. Utpendlingen 214 fördelad på kommuner Den i särklass viktigaste utpendlingskommunen för Nyköpingsborna är Oxelösund. Stockholm, Södertälje och Norrköping är det också många som pendlar till. De som veckopendlar gör det i första hand till Göteborg och Malmö. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Utpendling könsuppdelad % Kvinnor % Män Diagram 12. Utpendlingen 214 fördelad på kön Om vi delar upp utpendlarna efter kön kan vi konstatera att enbart till Eskilstuna och Gnesta är det fler kvinnor än män som pendlar ut från Nyköping. Utpendlarna till Nacka, Norrköping och Trosa har en relativt jämn könsfördelning. Störst mansdominans är det bland utpendlarna till Uppsala, Sollentuna, Örebro och Linköping. Att det är mestadels män som pendlar till Oxelösund torde bero på att den största arbetsgivaren där, SSAB, är en arbetsplats som domineras av män. En tredjedel av alla utpendlande män pendlar till Oxelösund. Jämfört med tidigare år har dock andelen kvinnliga utpendlare till Oxelösund ökat. 13

14 Antal personer Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Solna Katrineholm Eskilstuna Huddinge Linköping Nacka Botkyrka Trosa Västerås Sigtuna Gnesta Uppsala Sollentuna Göteborg Örebro Flen Antal personer 6 Förändringar i utpendlingen Diagram 13. Utpendlingens förändring från 2 till 214 Sedan 2 har utpendlingen ökat till 17 av de 2 största utpendlingskommunerna. Sett i antal personer har utpendlingen ökat mest till Oxelösund, Stockholm och Södertälje. Även Norrköping, Solna och Katrineholm har fått ta emot betydligt fler utpendlande Nyköpingsbor. Däremot har utpendlingen minskat till Flen, Örebro och Göteborg. Sifferredovisning återfinns i bilaga 1. 2 Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Diagram 14. Utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner Om vi tittar lite närmare på utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner under perioden framgår det att utpendlingen till Oxelösund stigit i en relativt jämn takt med ett hack i kurvan år 29 som beror på SSAB:s neddragningar på grund av finanskrisen. Utpendlingen till Stockholm har varit konstant sedan 26. Utpendlingen till Södertälje och Norrköping har stigit svagt sedan år 2. 14

15 Finspång Vingåker Uppsala Botkyrka Västerås Katrineholm Nacka Norrköping Linköping Stockholm Huddinge Örebro Flen Södertälje Göteborg Trosa Gnesta Strängnäs Oxelösund Eskilstuna Procent Oxelösund Norrköping Stockholm Trosa Katrineholm Flen Eskilstuna Gnesta Södertälje Linköping Strängnäs Västerås Göteborg Botkyrka Huddinge Uppsala Örebro Vingåker Nacka Malmö Antal personer 5.2 Inpendling kommunvis Inpendling 214 Diagram 15. Inpendlingen 214 fördelad på kommuner. När det gäller inpendlingen dominerar Oxelösund än mer än när det gäller utpendlingen. Över 3% av alla inpendlare kommer från Oxelösund. Vid sidan av Oxelösund är Norrköping och Stockholm samt våra grannkommuner Trosa, Katrineholm och Flen de viktigaste inpendlingskommunerna. Inpendlingen från Södertälje är bara en tredjedel så stor som den från Norrköping trots att de båda städerna är nästan lika stora och ligger på samma avstånd. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inpendling könsuppdelad % Kvinnor % Män Diagram 16. Inpendlingen 214 fördelad på kön Inpendlarna är betydligt mer jämställda än utpendlarna. Kvinnorna dominerar inpendlingen från tre kommuner, nämligen Eskilstuna, Oxelösund och Strängnäs. Från ytterligare åtta kommuner är könsfördelningen relativt jämn. Andelen män är störst bland inpendlarna från Finspång, Vingåker, Uppsala och Botkyrka. Det är färre kvinnor än män som pendlar riktigt långtifrån in till Nyköpings kommun. Nyköpings lasarett är arbetsplats för en stor del av de kvinnor som pendlar in från andra kommuner. 15

16 Antal personer Oxelösund Norrköping Stockholm Eskilstuna Södertälje Katrineholm Trosa Flen Gnesta Botkyrka Göteborg Strängnäs Huddinge Örebro Västerås Linköping Vingåker Finspång Nacka Uppsala Antal personer Diagram 17 nedan visar inpendlingsutvecklingen från 2 till 214. Den största ökningen av inpendlingen under de senaste fjorton åren svarar Oxelösundarna och Norrköpingsborna för. Inpendlingen från Stockholm, Eskilstuna och Södertälje har också ökat. Antalet personer som pendlar in till Nyköping från Uppsala har däremot minskat. Procentuellt sett har ökningen av inpendlingen varit störst från Botkyrka, Södertälje och Göteborg. Siffror finns i bilaga 1. 4 Förändringar i inpendlingen Diagram 17. Inpendlingens förändring från 2 till Inpendling Oxelösund Norrköping Stockholm Trosa Diagram 18. Inpendlingen från våra fyra största inpendlingskommuner En mer detaljerad studie av inpendlingsutvecklingen från våra fyra största inpendlingskommuner ger vid handen att inpendlingen från Oxelösund har ökat kraftigt sedan år 2. Under det senaste året minskade dock inpendlingen från Oxelösund marginellt. Inpendlingen från Norrköping har ökat markant under 2-talet. Inpendlingen från Stockholm ökade betydligt från år 2 till år 24 för att sedan stabilisera sig på en högre nivå. Från Trosa slutligen var inpendlingen konstant från 2 till 24 för att sedan stiga svagt. 16

17 Antal personer 5.3 Nettopendling kommunvis 2 Nettopendling Diagram 19. Nettopendlingen till och från de största pendlingskommunerna 214. Nyköpings kommun har ett negativt pendlingsnetto gentemot majoriteten av våra vanligaste in- och utpendlingskommuner. Flen, Katrineholm, Gnesta, Eskilstuna och Norrköping är de enda kommuner som vi har ett klart pendlingsöverskott gentemot. Störst pendlingsunderskott har Nyköpings kommun gentemot Stockholm, Södertälje och Oxelösund. Nettopendlingens grundstruktur har inte förändrats sedan år 2 med tre undantag och det är att nettopendlingen till Norrköpings, Trosa och Eskilstuna kommuner som var negativ år 2 har blivit positiv år 214. När det gäller Norrköping är förbättringen av pendlingsnettot verkligen kraftig. I övrigt är det samma kommuner som vi hade pendlingsöverskott mot år 2 som vi hade överskott mot 214 och även de kommuner som vi hade pendlingsunderskott mot 2 var desamma 214. Överskottet har ökat gentemot samtliga kommuner som vi hade överskott gentemot år 2. Pendlingsunderskottet har ökat gentemot Oxelösund och Södertälje. Gentemot Stockholm har pendlingsunderskottet minskat jämfört med år 2. 17

18 Antal personer Antal personer 6. Pendling efter ålder Utpendling 214 uppdelad i ålderskategorier 1 8 kvinnor män Diagram 2. Antal utpendlare i olika åldrar Drygt två tredjedelar av alla utpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna. Inpendling 214 uppdelad i ålderskategorier kvinnor män Diagram 21. Antal inpendlare i olika åldrar Två tredjedelar av alla inpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. De största ålderskategorierna är åringarna och åringarna. 18

19 7. Pendling efter bransch Utpendling efter näringsgren 214 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt Antal personer Diagram 22. Antal utpendlare i olika branscher Den stora majoriteten av utpendlarna jobbar inom tillverkningsindustrin. Många jobbar också inom handel, vård och omsorg samt företagstjänster. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta branscherna. Det är mycket få kvinnor som pendlar till arbeten inom byggverksamhet samt energiförsörjning och miljöverksamhet medan kvinnorna är i majoritet bland de som pendlar till jobb inom utbildning samt vård och omsorg. Bland de som pendlar ut till arbeten inom tillverkningsindustrin är andelen kvinnor låg men antalet är högt. Utpendlingen till arbeten inom offentlig förvaltning har dock en jämn könsfördelning liksom utpendlingen till jobb inom kulturella och personliga tjänster samt finans- och försäkringsverksamhet. 19

20 Inpendling efter näringsgren 214 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvin nor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt Antal personer Diagram 23. Antal inpendlare i olika branscher Den bransch som flest pendlar in till vård och omsorg. Därefter kommer handel, företagstjänster och offentlig förvaltning. Bland de som arbetar inom transportsektorn är det åtskilliga som har sin arbetsplats på Skavsta flygplats. Värt att notera är att nästan 6 personer pendlar in till jobb inom tillverkningsindustrin. Inpendlarna har en jämnare könsfördelning än utpendlarna. Precis som bland utpendlarna dominerar männen inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten medan kvinnorna är i majoritet inom utbildning samt inom vård och omsorg. Mest jämställda är inpendlarna inom kulturella och personliga tjänster, företagstjänster samt finans- och försäkringsverksamhet. 2

21 Antal personer Vård och omsorg Hotell- och restaurang Byggverksamhet Handel Utbildning Energiförsörjning; miljöverksamhet Kulturella och pers. tjänster Information och kommunikation Finans och försäkring Jord- och skogsbruk Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Företagstjänster Tillverkning och utvinning Offentlig förv. Antal personer Företagstjänster Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Handel Vård och omsorg Hotell- och restaurang Offentlig förv. Kulturella och pers. tjänster Fastighetsverksamhet Jord- och skogsbruk Information och kommunikation Finans och försäkring Utbildning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet 5 Förändringar i utpendlingen Diagram 24. Förändringar i utpendlingen efter bransch Från 213 till 214 har utpendlingen till arbeten inom företagstjänster och tillverkningsindustrin ökat betydligt. Även utpendlingen till jobb inom transport och magasinering, handel samt vård och omsorg har ökat liksom utpendlingen till arbeten inom hotell- och restaurang. Utpendlingen till arbeten inom byggverksamhet har däremot minskat liksom utpendlingen till jobb inom energifördörjning och miljöverksamhet. 8 Förändringar i inpendlingen Diagram 25. Förändringar i inpendlingen efter bransch När det gäller inpendlingens förändring under tidsperioden kan vi konstatera att inpendlingen till jobb inom vård och omsorg har ökat markant. Andra branscher som fått en ökad inpendling är hotell och restaurang, byggverksamhet samt handel. Tre branscher har fått en klart minskad inpendling, nämligen offentlig förvaltning, tillverkningsindustri samt företagstjänster. 21

22 8. Pendling efter yrke Process- och maskinoperatörer Omsorgsyrken Metallhantverks- och reparatörsyrken Transport- och maskinföraryrken Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsyrken Civilingenjörsyrken Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och Kontorsassistenter och sekreterare Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. Serviceyrken Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl. Yrken inom materialförvaltning m.m. Politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän m.fl. Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering Banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl. Sjuksköterskor Behandlingsassistenter och pastorer Skatte- och socialförsäkringshandläggare m.fl. Chefer inom hälso- och sjukvård samt annan samhällsservice Diagram 26. Antal utpendlare efter yrke Process- och maskinoperatörer är den största yrkeskategorin bland utpendlarna. Utpendlingen är också stor till omsorgsyrken, metallhantverks- och reparationsyrken samt transport- och maskinföraryrken. Omsorgsyrken Metallhantverks- och reparatörsyrken Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. Transport- och maskinföraryrken Byggnads- och anläggningsyrken Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. Kontorsassistenter och sekreterare Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. Ingenjörer och tekniker Sjuksköterskor Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och Städyrken Andra bevaknings- och säkerhetsyrken Skatte- och socialförsäkringshandläggare m.fl. Civilingenjörsyrken Serviceyrken Chefer inom hälso- och sjukvård samt annan samhällsservice Yrken inom materialförvaltning m.m. Process- och maskinoperatörer Gymnasielärare Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. Återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och övriga Läkare Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och Diagram 27. Antal inpendlare efter yrke Utpendling efter yrke Inpendling efter yrke 214 Antal personer Antal personer Den största yrkeskategorin bland inpendlarna är omsorgsyrken. Därefter kommer metallhantverks- och reparationsyrken samt försäljningsyrken inom detaljhandeln. Andra yrkesgrupper med stor inpendling till kommunen är transport- och maskinföraryrken samt byggnads- och anläggningsyrken. 22

23 9. Pendlingskarta Karta 1. In- och utpendlingen 214 mellan Nyköpings kommun och de tio vanligaste in- och utpendlingskommunerna. 23

24 1. Pendling på kommundelsnivå 1.1 Utpendling 214 Karta 2. Antal utpendlare från Nyköpings stadsdelar I Nyköpings tätort är utpendlingen störst från de områden som har flest invånare. Socioekonomiska faktorer spelar dock också in. Brandkärr har lika många invånare som Öster och Väster men betydligt färre utpendlare. Karta 3. Antal utpendlare från kommunens socknar Även på landsbygden är utpendlingen starkt kopplad till folkmängden. De socknar som har många invånare tenderar att ha flest utpendlare. De socknar som ligger nära kommungränsen har flest utpendlare till andra kommuner. 24

25 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund 3 3 Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården 1 1 Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp 1 1 Kuggnäs Branthäll Örstig Björkö Björshult Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan 1 1 Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 3. Total utpendling från Nyköpings stadsdelar. Lägger man ihop utpendlingen till andra kommuner och utpendlingen till övriga delar av kommunen får man den totala utpendlingen. 214 var den totala utpendlingen störst från Öster med 1581 personer tätt följd av Väster med 1433 personer. Därefter följer Fågelbo med Brandkärr på fjärde plats. Lägst total utpendling har de stadsdelar som har lägst invånarantal. 25

26 Råby-Rönö Nicolai landsb Svärta Tystberga Husby-Oppunda Bälinge Kila Ludgo Lid Alla Helgona landsb Ripsa Runtuna Spelvik Halla Bogsta Vrena Stigtomta Nykyrka Lästringe Bärbo Sättersta Lunda Bergshammar Tuna Tunaberg Förändring Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 4. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Stigtomta, Tuna och Tunaberg flest utpendlare. 3 Förändring av utpendlingen Diagram 28. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 213 till 214. Sedan 213 har utpendlingen ökat markant från Råby-Rönö socken. Därtill har utpendlingen också ökat klart från Nicolai landsbygd, Svärta och Tystberga. Utpendlingen har minskat framförallt från Tunaberg, Tuna och Bergshammar. I samtliga fall rör det sig dock om relativt små förändringar på mindre än 3 personer. 26

27 Förändring av utpendlingen Högbrunn Fågelbo Oppeby Bryngelstorp Oxbacken Hagalund Malmbryggshagen Rosenkälla Harg Örstig Spelhagen Brandholmen Björkö Herrhagen Labro Ängstugan Kungshagen Öster Påljungshage Björshult Branthäll Finntorp Gumsbacken Hemgården Idbäcken Tjuvholmen Ekensberg Krikonbacken Anderslund Blommenhov Nöthagen Kuggnäs Isaksdal Hållet Oppeby Gård Ö Villastaden Stenkulla Långsätter Väster Brandkärr Förändring Diagram 29. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 213 till 214. Under perioden har utpendlingen ökat mest från Högbrunn som fått en ökad befolkning under perioden. Andra stadsdelar med klart ökad utpendling är Fågelbo, Oppeby och Bryngelstorp. Även Oxbacken och Hagalund har fått fler utpendlare. Under samma tidsperiod har Brandkärr och Väster fått en minskad utpendling med 31 respektive 25 personer. Minskningar av utpendlingen har också skett från Långsätter, Stenkulla, Östra Villastaden och Oppeby Gård. 27

28 1.2 Inpendling 214 Karta 4. Antal inpendlare till Nyköpings stadsdelar Störst inpendling har de stadsdelar som har många arbetsplatser. Framförallt är det Väster och Öster med alla affärer, Hållet med lasarettet samt industriområdena Kungshagen, Björkö och Finntorp. Andra stadsdelar med stor inpendling är Högbrunn, Spelhagen och Fågelbo. Karta 5. Antal inpendlare till kommunens socknar Inpendlingen till våra socknar går framförallt till Nicolai landsbygd där Skavsta flygplats är den stora arbetsgivaren samt till Bälinge där Studsviks arbetsplatsområde är beläget. Bland övriga socknar har Stigtomta och Svärta störst inpendling. 28

29 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp Kuggnäs Branthäll Örstig Björkö Björshult Krikonbacken 3 3 Hagalund 5 5 Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 5. Total inpendling till Nyköpings stadsdelar. I tabell 5 redovisas den totala inpendlingen till Nyköpings stadsdelar. Den överlägset största inpendlingen har Väster med drygt 35 personer. Därefter kommer Hållet med knappt 19 inpendlare samt Öster med knappt 17 inpendlare. Kungshagen och Spelhagen har tillsammans drygt 19 inpendlare. På Arnö sker den största inpendlingen till Björkö och Finntorp som tillsammans har drygt 19 inpendlare. 29

30 Förändring Lästringe Svärta Tunaberg Tuna Bogsta Ludgo Lunda Kila Nykyrka Halla Ripsa Spelvik Vrena Råby-Rönö Runtuna Tystberga Sättersta Bärbo Lid Husby-Oppunda Bergshammar Alla Helgona landsb Stigtomta Bälinge Nicolai landsb Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka 9 9 Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 6. Total inpendling till Nyköpings socknar På landsbygden har Nicolai landbygd och Bälinge överlägset flest inpendlare. 2 Förändring av inpendlingen Diagram 3. Förändring av inpendlingen från 213 till 214 Den största ökningen av inpendlingen från 213 till 214 har skett till Lästringe och Svärta. I övrigt har det bara varit marginella ökningar av inpendlingen. Endast en socken har fått uppleva en kraftig minskning av inpendlingen och det är Nicolai landsbygd. Inpendlingen har även minskat till Bälinge, Stigtomta och Alla Helgona landsbygd. 3

31 Förändring av inpendlingen Kungshagen Hållet Påljungshage Fågelbo Gumsbacken Blommenhov Nöthagen Hemgården Finntorp Ekensberg Örstig Oppeby Gård Anderslund Isaksdal Brandholmen Stenkulla Labro Tjuvholmen Ängstugan Rosenkälla Harg Branthäll Kuggnäs Bryngelstorp Brandkärr Hagalund Malmbryggshagen Oxbacken Björshult Ö Villastaden Långsätter Spelhagen Herrhagen Idbäcken Krikonbacken Öster Oppeby Högbrunn Väster Björkö Förändring Diagram 31. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 213 till 214. Under perioden har den klart största ökningen av inpendlingen skett till Kungshagen som fått nya arbetstillfällen tack att ett städföretag flyttat dit. Andra stadsdelar med ökad inpendling är Hållet, Påljungshage och Fågelbo. Under samma tidsperiod har inpendlingen till Björkö minskat betydligt på grund av att Eberspächer minskat sin personalstyrka. Även inpendlingen till Väster, Högbrunn och Oppeby har gått ner. 31

32 1.3 Pendlingsrelationer Pendlingsstatistiken ger goda möjligheter till detaljerade analyser av in- och utpendlingen till olika kommundelar. Nedan följer några exempel på analyser. Var arbetar de som bor i Oppeby? Väster 73 Oxelösund 69 Hållet 66 Finntorp 35 Öster 35 Spelhagen 28 Kungshagen 26 Björkö 25 Skavsta arbetsområde 22 Stockholm 21 Södertälje 21 Fågelbo 19 Högbrunn 17 Brandkärr 17 Oppeby Gård 14 Nöthagen 11 Norrköping 11 Gumsbacken 9 Studsviks arbetsområde 9 Idbäcken 7 Brandholmen 7 Solna 7 Påljungshage 6 Rosenkälla 6 Flen 6 Eskilstuna 6 Trosa 6 Gnesta 5 Övriga kommundelar 14 Övriga kommuner 26 Total utpendling 714 Tabell 7. Utpendling från Oppeby 214 Invånarna i Oppeby har sina arbetsplatser väl utspridda. Det viktigaste arbetsplatsområdet är Väster. Andra stadsdelar som många Oppebybor pendlar till är Hållet, Finntorp, Öster och Spelhagen. Av de som pendlar ut till andra kommuner pendlar de flesta till Oxelösund. Andra viktiga pendlingsmål är Stockholm, Södertälje, Norrköping och Solna. Var arbetar de som bor i Tystberga tätort? Södertälje 58 Stockholm 31 Trosa 2 Studsviks arbetsområde 18 Väster 13 Oxelösund 12 Öster 11 Hållet 8 Gnesta 8 Finntorp 7 Ekensberg 7 Tystberga landsbygd 7 Huddinge 7 Botkyrka 7 Fågelbo 6 Björkö 5 Kungshagen 5 Högbrunn 4 Idbäcken 4 Brandkärr 4 Spelvik landsbygd 4 Bogsta landsbygd 4 Lästringe landsbygd 4 Nöthagen 3 Spelhagen 3 Katrineholm 3 Nykvarn 2 Linköping 2 Övriga kommundelar 49 Övriga kommuner 15 Total utpendling 331 Tabell 8. Utpendling från Tystberga tätort 214 Av de som bor i Tystberga tätort är det 18 personer som arbetar i Studsvik. Övrig utpendling inom kommunen sker framförallt till Väster, Öster, Hållet och Finntorp. Hälften av invånarna i Tystberga pendlar till andra kommuner. Framförallt är det Södertälje och Stockholm som Tystbergaborna pendlar till men det finns också de som pendlar till exempelvis Trosa och Oxelösund.

33 Var bor de som arbetar i Gumsbacken? Öster 28 Väster 27 Oxelösund 22 Brandkärr 14 Högbrunn 13 Bergshammars tätort 13 Fågelbo 12 Svalsta tätort 11 Stenkulla 1 Oppeby 9 Isaksdal 9 Herrhagen 8 Rosenkälla 7 Harg 6 Bryngelstorp 6 Långsätter 5 Hagalund 5 Stigtomta tätort 7 Oppeby Gård 4 Råby landsbygd 4 Runtuna landsbygd 4 Flen 4 Norrköping 4 Nicolai landsbygd 4 Svärta landsbygd 3 Katrineholm 3 Sigtuna 2 Trosa 2 Övriga kommundelar 31 Övriga kommuner 9 Total inpendling 286 Tabell 9. Inpendling till Gumsbacken 214 En stor andel av de som arbetar i Gumsbacken kommer från stadsdelarna Öster och Väster. Många bor också i Brandkärr, Högbrunn och Bergshammars tätort. Inpendlingen till Gumsbacken från Oxelösund är omfattande. Det finns också utomkommunala inpendlare från Flen, Norrköping, Katrineholm, Sigtuna och Trosa. Var bor de som arbetar i Bergshammar? Svalsta tätort 13 Oxelösund 1 Högbrunn 8 Väster 7 Harg 7 Öster 7 Fågelbo 6 Brandkärr 4 Isaksdal 4 Bryngelstorp 4 Jönåkers tätort 4 Norrköping 4 Oppeby 3 Herrhagen 3 Rosenkälla 3 Enstaberga tätort 3 Stigtomta tätort 3 Katrineholm 3 Långsätter 2 Linköping 2 Täby 1 Stockholm 1 Vingåker 1 Gnesta 1 Trosa 1 Finspång 1 Västerås 1 Älvdalen 1 Övriga kommundelar 33 Övriga kommuner Total inpendling 141 Tabell 1. Inpendling till Bergshammar 214 Av de som har sin arbetsplats i Bergshammars tätort är det 13 personer som bor i Svalsta som bara ligger några få kilometer bort. Det finns också en stor inpendling från Nyköpings tätort och då framförallt från stadsdelarna Öster, Väster Högbrunn och Harg. Av de som pendlar in från andra kommuner kommer de flesta från Oxelösund, Norrköping. Katrineholm och Linköping. 33

34 Oxelösund Vingåker Trosa Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Eskilstuna Gnesta Trosa Strängnäs Vingåker Oxelösund Flen Nyköping Katrineholm Eskilstuna 11. Jämförelser med andra kommuner i länet 6% Andel utpendlare 214 5% 4% 3% 2% 1% % Diagram 32. Andel utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 214. Jämfört med övriga kommuner i Södermanlands län har Nyköpings kommun en låg utpendling. Störst utpendling har Gnesta och Trosa som ligger geografiskt nära Stockholm och som har goda väg- och järnvägsförbindelser med huvudstaden. Lägst utpendling har Eskilstuna och Katrineholm. Utpendlingen till Oxelösund har ökat kraftigt sedan år 2. 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Andel inpendlare 214 Diagram 33. Andel inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 214. Inpendlingen till Nyköpings kommun är den tredje lägsta i länet. Störst inpendling har Oxelösund, Vingåker och Trosa medan Eskilstuna har minst inpendling. Sedan år 2 har inpendlingen ökat mest till Oxelösund, Trosa och Flen. Endast Strängnäs har fått en minskad inpendling. 34

35 Botkyrka Eskilstuna Finspång Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Stockholm Strängnäs Södertälje Trosa Uppsala Vingåker Västerås Örebro Antal personer Botkyrka Eskilstuna Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Södertälje Trosa Uppsala Utlandet Västerås Örebro Antal personer 12. Pendlingsprognos Avslutningsvis redovisas här resultatet av kommunens senaste pendlingsprognos. Prognosen bygger på en framskrivning av den förändring som skett i pendlingen från 2 till 214. När det gäller utpendlingen kommer den fram till 22 att öka framförallt till Oxelösund, Stockholm och Södertälje. Inpendlingen kommer enligt prognosen öka mest från Oxelösund, Norrköping och Stockholm. Totalt kommer utpendlingen att öka med 792 personer till 7 86 personer år 22. Inpendlingen kommer att öka med personer till personer år 22. På ännu längre sikt torde såväl in- som utpendlingen söderut mot Norrköping och Linköping samt norrut mot Södertälje och Stockholm öka när den nya järnvägen Ostlänken är klar. Utpendling 214 och Diagram 34. Faktisk utpendling 214 och prognos för Inpendling 214 och Diagram 35. Faktisk inpendling 214 och prognos för

36 Bilaga 1 Utpendling från Nyköpings kommun till Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Katrineholm Flen Solna Eskilstuna Huddinge Gnesta Linköping Botkyrka Nacka Göteborg Västerås Örebro Uppsala Sigtuna Sollentuna Haninge Sundbyberg Finspång Strängnäs Salem

37 Inpendling till Nyköpings kommun från Inpendling Oxelösund Norrköping Stockholm Trosa Katrineholm Flen Eskilstuna Gnesta Södertälje Linköping Strängnäs Västerås Göteborg Botkyrka Huddinge Uppsala Örebro Vingåker Nacka Haninge Finspång Söderköping Solna Jönköping Umeå