Befolkning i Nyköpings kommun 2018

Transkript

1 Datum Befolkning i Nyköpings kommun 2018 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson

2 Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 12 Kommundelar 14 Orter och landsbygdsområden 14 Befolkningsmängd 14 Födda barn och födelsenetto 18 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 19 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 22 Befolkning med utländsk bakgrund 26 Stadsdelar 27 Befolkningsmängd 27 Födda barn och födelsenetto 29 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 31 Befolkning med utländsk bakgrund 35 Flyttningar till och från kommundelar 36 Sammanfattning Under 2018 har befolkningsmängden i Nyköpings kommun ökat med en person mer än under Ökningen i folkmängd beror framför allt på att fler flyttar till kommunen än härifrån. Antalet födda i kommunen var dock högre än antalet döda, vilket bidrog till folkökningen. Inflyttningen har ökat sedan år 2000 och uppgick år 2018 till drygt inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Utflyttningen har också ökat under den senaste 18-årsperioden, och uppgick år 2018 till drygt personer. Utflyttningen sker framför allt till andra delar av landet. Flyttnettot varierar över åren och trenden sedan år 2000 har varit ett ökande flyttnetto. Sett som netto har flyttningarna från utlandet en stor del i kommunens befolkningsökning. Flyttnettot gentemot utlandet har fyrdubblats sedan år Flyttnettot till Nyköpings kommun från Stockholms län är positivt, medan flyttnettot till Nyköpings kommun från Östergötlands län numera bara är svagt negativt. Nyköping har ett negativt flyttnetto av personer i åldern år. Nettot har dock förbättrats sedan år Under de senaste 18 åren har kommunen även fått ett förbättrat flyttnetto för barn samt för ålderskategorierna år och år. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn och personer som är år. Antalet och andelen utrikes födda ökar långsamt i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund är 19,8% eller drygt personer. Somalia är vanligast som ursprungsland med drygt personer. Sedan kommer Finland, Syrien, Irak, Bosnien-Hercegovina och Polen. 2

3 Hela kommunen Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 2018 ökade kommunens befolkningsmängd med 544 personer och uppgick till personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att kommunens befolkning ökat varje år sedan år 2001 i en eskalerande takt. Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun Tabell 1 Befolkningsförändringar Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB

4 Befolkningsökningen på 544 personer under 2018 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2000 som är 365 personer/år. Under de senaste 18 åren har inte bara folkmängden förändrats utan det har även skett förändringar i åldersstrukturen. En klar minskning av antalet personer i åldrarna år, år och år kan skönjas. Antalet barn mellan 0 och 4 år och antalet unga vuxna mellan 25 och 29 år har ökat liksom antalet personer mellan 65 och 79 år. Se figur 2 nedan. Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen (i förgrunden) och (i bakgrunden) 4

5 I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 65 år och äldre i kommunen. Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden)

6 Antal födda per 1000 kvinnor Antal personer Födda och döda Antalet födda ökade med 4 barn under 2018 till 595 barn. Det är likväl en nedgång jämfört med år 2016 då 622 nyfödda såg dagens ljus. Figur 4 Födda och döda 700 Födda och döda Döda Födda Antalet döda (figur 4) minskade till 567 personer under Dödsrisken för såväl kvinnor som män är något lägre i kommunen än i riket som helhet. Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar Antal födda barn per kvinna efter ålder Nyköpings kommun Riket År 2018 var den yngsta modern 17 år medan den äldsta var 48 år. De kvinnor som var 30 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder också fler barn. 6

7 Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal Nyköping 0.1 Riket Fruktsamhetstalet (figur 6) ökade under 2018 till 1,87 barn per kvinna. Nivån ligger klart över rikssnittet som 2018 var 1,76 barn per kvinna. Födelsenettot hade en stigande trend från 2009 till År 2017 skedde en klar nedgång. Under 2018 har dock födelsenettot återigen stigit. År 2018 blev födelsenettot +28. Figur 7 Födelsenetto 7

8 Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser. Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör ca % av den totala inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan 2000 har inflyttningen stadigt legat högre än personer/år. Sett i ett tioårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8. Figur 8 Inflyttningen I figur 9 redovisas motsvarande diagram för utflyttningen. Utflyttningen har också ökat sett över de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande på cirka personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun. 8

9 Figur 9 Utflyttningen Figur 10 Flyttnettot När vi studerar flyttnettot (figur 10) blir bilden en annan. Diagrammet visar nettotillskottet av nya kommuninvånare. Variationerna i flyttrelationerna blir större över åren. Flyttnettot gentemot övriga Sverige står för en synnerligen liten del av det totala flyttnettot. Flyttnettot mot övriga kommuner i länet har varit positivt alla år utom Endast flyttnettot mot utlandet är stadigt positivt och har under 2000-talet blivit en allt viktigare del av vårt flyttnetto. 9

10 Figur 11 visar flyttnettot gentemot våra viktigaste flyttlän. Flyttnettot gentemot Södermanlands län steg kraftigt från 2014 till Under de tre senaste åren har det dock skett en gradvis minskning. Flyttnettot gentemot Stockholms län steg betydligt från 2012 till 2013 för att sedan falla tillbaka något från 2013 till Under 2017 och 2018 vände nettot upp igen. Flyttnettot gentemot Östergötland som länge varit negativt ligger nu bara strax under 0. Flyttnettot gentemot övriga län minskade klart från 2015 till 2016 för att sedan återhämta sig något under 2017 och Figur 11 Flyttnettot gentemot Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län Figur 12 visar flyttnettot gentemot några viktiga flyttkommuner. Den kommun som Nyköping har allra mest flyttrörelser gentemot är Oxelösund. En stor del av Nyköpings kommuns befolkningsökning under 1990-talet kan förklaras av ett positivt flyttnetto gentemot vår granne i söder. Under 2000-talet har flyttnettot gentemot Oxelösund inte varit lika positivt. Från 2013 till 2015 skedde en kraftig ökning av flyttnettot gentemot Oxelösund som följdes av en liten minskning från 2015 till Flyttnettot gentemot Stockholms stad har varierat kraftigt år från år. Under det senaste året har emellertid flyttnettot gentemot huvudstaden förbättrats något. Flyttnettot gentemot Södertälje kommun har varit stadigare och inneburit ett flyttningsöverskott nästan alla år. Under 2017 och 2018 har dock flyttnettot gentemot Södertälje varit negativt. Flyttnettot gentemot Norrköping slutligen har varit negativt eller 0 under hela den gångna 18-årsperioden med undantag för åren 2009, 2010 och

11 Figur 12 Flyttnettot gentemot några kommuner Våra stora och betydelsefulla flyttrörelser gentemot Oxelösund är ett tydligt tecken på att Nyköping och Oxelösund till stora delar är en gemensam bostadsregion. Figur 13 visar flyttnettot för regionen Nyköping/Oxelösund. Oxelösunds flyttningsnetto har varit mindre positivt än Nyköpings alla år utom 2002 och Det sammanlagda flyttnettot är trots allt ett flyttningsöverskott under hela tidsperioden. Under åren 2010, 2013 och 2015 skedde mycket kraftiga ökningar av nettoflyttningen till regionen. År 2018 minskade flyttnettot för Nyköping men ökade för Oxelösund. Figur 13 Flyttnettot i regionen Nyköping/Oxelösund 11

12 Flyttarnas åldersfördelning Det finns uppgifter om åldersfördelningen på våra in- och utflyttare. Här nedan redovisas endast flyttnettots åldersfördelning. I figur 14 jämförs åldersfördelningen 2018 med 2000 års åldersfördelning. Den största skillnaden mellan de båda åren är att flyttnettot för barn och ungdomar samt för ålderskategorierna år, år och år har förbättrats drastiskt. Även flyttnettot för åringarna har förbättrats men är fortfarande negativt. Figur 14 Flyttnettot 2000 och 2018 för olika ålderskategorier Man kan nu fråga sig om åldersfördelningen på kommunens flyttare skiljer sig från rikssnittet. I figur 15 redovisas kommunens åldersfördelning i jämförelse med en åldersfördelning enligt rikssnittet. Figuren visar att kommunen flyttmönster avviker starkt från rikssnittet på några punkter. För det första har kommunen en betydligt större inflyttning av barn under 15 år. Flyttnettot för åringarna är mer negativt i kommunen än i riket. För samtliga ålderskategorier från 30 till 79 år är flyttnettot klart mer positivt i kommunen än i riket som helhet. 12

13 Figur 15 Åldersfördelning flyttnetto i jämförelse med riket Befolkning med utländsk bakgrund Såväl antalet som andelen personer med utländsk bakgrund har ökat stadigt i kommunen under den senaste 15-årsperioden. Fr.o.m har en person utländsk bakgrund om personen är född utomlands och/eller om båda föräldrarna är födda utomlands. I den tidigare definitionen räckte det med att en av föräldrarna var född utomlands för att ha utländsk bakgrund. Såväl andelen med utländsk bakgrund som andelen utrikes födda är klart lägre i Nyköpings kommun än i riket som helhet. Figur 16 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda 13

14 Figur 17 Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund resp. som är utrikes födda De sex största ursprungsländerna 2018 bidrog med över 300 personer vardera. Av de sex största ursprungsländerna var tre europeiska. Somalia är störst med cirka personer. Den näst största gruppen utgörs av personer från Finland. De största ökningarna under de senaste åren svarar somalierna och syrierna för. Figur 18 De sex största ursprungsländerna personer med utländsk bakgrund 14

15 Kommundelar Orter och landsbygdsområden Befolkningsmängd och åldersfördelning Tabell 2 Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning Förändr Förändr , % Tätorter CENTRALORT Nyköping ,6% STÖRRE TÄTORTER (1000- invånare) Stigtomta ,6% Svalsta ,9% Totalt ,1% MELLANSTORA TÄTORTER ( invånare) Bergshammar ,4% Tystberga ,3% Nävekvarn ,7% Vrena ,2% Jönåker ,1% Sjösa ,4% Enstaberga ,4% Totalt ,3% MINDRE TÄTORTER ( invånare) Stavsjö ,0% Buskhyttan ,1% Runtuna ,6% Ålberga ,9% Sillekrog ,6% Totalt ,4% Småorter ( invånare) Horn ,7% Skeppsvik ,2% Råby ,2% Bränn-Ekeby ,6% Kisäng ,1% Aspa ,8% Lästringe ,9% Koppartorp ,3% Uttervik ,6% Lid ,9% Kila ,3% Edstorp ,6% Sjöskogen ,5% Totalt ,3% 15

16 Tabell 2 (forts) Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning Förändr Förändr , % Större fritidshusområden (Minst 50 fastigheter men med färre än 50 invånare) Vålarö ,2% Stavvik ,9% Fredön ,6% Risö Totalt ,4% Socknar exkl. tätorter och småorter Nicolai landsb ,1% Alla Helgona landsb ,0% Tunaberg landsb ,4% Bergshammar landsb ,8% Tuna landsb ,1% Lunda landsb ,3% Kila landsb ,4% Stigtomta landsb ,9% Bärbo landsb ,3% Nykyrka landsb ,4% Halla landsb ,9% Vrena landsb ,7% Råby landsb ,6% Husby-Oppunda landsb ,8% Lid landsb ,9% Ripsa landsb ,2% Runtuna landsb ,3% Spelvik landsb ,5% Ludgo landsb ,2% Svärta landsb ,5% Tystberga landsb ,2% Bogsta landsb ,8% Bälinge landsb ,7% Sättersta landsb ,8% Lästringe landsb ,5% Totalt ,3% Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 68 % av befolkningen. I kommunen finns 15 tätorter med fler än 200 invånare. Den minsta tätorten är Sillekrog som den 31/12 år 2018 hade 237 invånare. I kommunen finns även 13 småorter, d.v.s. orter med minst 50 invånare. De flesta fritidshusområden med mer än 50 fritidshusfastigheter är idag antingen småorter eller tätorter. Kommunen består av 25 socknar. I tabell 2 ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i orterna, de större fritidshusområdena samt även befolkningen i arbetsplatsområdena Skavsta och Studsvik räknats bort. Landsbygdsbefolkningen är störst i Kila socken med 631 invånare och minst i Halla socken med 57 invånare. Merparten av landsbygdsområdena har fler än 200 invånare. 16

17 I figurerna 19 och 20 nedan ser vi hur befolkningsmängden förändrats sedan 2000 i kommunens orter. Den överlägset största befolkningsökningen har skett i Horn och Bergshammar tack vare villabyggnation. I övrigt har befolkningsökningen varit störst i Svalsta, Stigtomta och Sillekrog. De orter som har haft störst negativ befolkningsförändring är Nävekvarn, Tystberga, Skeppsvik och Ålberga. Procentuellt sett har Horn, Råby och Sillekrog fått flest nya invånare medan Skeppsvik, Ålberga och Lid tappat flest invånare. Figur 19 Förändring i orternas befolkningsmängd Figur 20 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd

18 Figur 21 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd I figurerna 21 och 22 samt i Karta 1 redovisas förändringar i befolkningsmängden i våra landsbygdsområden. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden negativ. Nicolai, Kila och Runtuna svarar för de största folkökningarna medan Råby, Lunda och Stigtomta minskat mest. Procentuellt sett är vinnarna Nicolai och Tuna medan Ripsa och Råby är förlorarna. Figur 22 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd

19 Karta 1. Befolkningsförändringar i kommunens socknar inkl. tätorter Födda barn och födelsenetto I sju av kommunens orter och landsbygdsområden föddes sju eller fler barn under Dessa sju var Nyköping (411 födda), Stigtomta tätort (13 födda), Bergshammars tätort (12 födda), Svalsta tätort (11 födda), Vrena tätort (9 födda), Jönåkers tätort (8 födda) och Tystberga tätort (7 födda). De största orterna/landsbygdsområdena utan någon född 2018 var Bärbo landsbygd (218 inv.), Skeppsviks småort (175 inv.) och Kisäng småort (130 inv.). Tabell 3 visar de orter och landsbygdsområden som hade högst antal födda barn per 100 invånare. Inga tätorter återfinns i tabellen. Överst hamnar ett fritidshusområde följt av ett landsbygdsområde. Nyköpings tätort kan användas som jämförelse. Där föddes 1,08 barn per 100 invånare. Tabell 3 De orter/landsbygdsområden i kommunen där det föddes flest barn per 100 invånare 2018 Risö fritidshusområde 33,33 Halla landsbygd 3,51 Sättersta landsbygd 2,73 Vrena landsbygd 2,62 Utterviks fritidshusområde 2,35 Horn småort 1,84 Husby-Oppunda landsbygd 1,80 Bogsta landsbygd 1,75 Spelvik landsbygd 1,74 Lästringe småort 1,74 19

20 Karta 2 nedan visar antalet födda per 100 invånare i kommunens socknar under Såväl tätorter som landsbygd är medräknade. Karta 2. Antal födda per 100 invånare i kommunens socknar inkl. tätorter Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Kommunens orter och landsbygdsområden fördelade sig grovt sett så att hälften hade ett positivt födelsenetto, en fjärdedel ett födelsenetto på 0 och en fjärdedel ett negativt födelsenetto. Mest positivt netto hade Bergshammars tätort (11), Svalsta tätort (7), Vrena tätort (6) och Runtuna landsbygd (5). Störst födelseunderskott hade Nyköpings tätort (-23), Jönåkers tätort (-11), Aspa småort (-6) och Tystberga tätort (-5). Placeringen av kommunens äldreboenden har stor påverkan på orternas födelsenetto. Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter I figurerna redovisas åldersfördelningen i kommunens orter. Störst andel barn och ungdomar upp till 18 år finns i Sjösa, Svalsta, Stigtomta och Bergshammar. Lägst andel barn och ungdomar finns i Skeppsvik och Sjöskogen. Andelen åringar varierar förhållandevis lite mellan orterna. Andelen äldre varierar desto mer. Störst andel åringar finns i de orter som har minst andel barn och ungdomar. I Sjöskogen, Skeppsvik, och Uttervik är 4 av 10 invånare år. I Råby och Sjösa däremot finns det få åringar. Andelen äldre äldre d.v.s. 80 år eller mer i orterna präglas mycket av om det finns äldreboende på orten eller inte. Det är av den anledningen naturligt att Aspa och Jönåker ligger i toppen. Uttervik, Skeppsvik och Ålberga saknar äldreboenden men har ändå en ovanligt hög andel 80+. Den lägsta andelen personer som är 80 år eller äldre återfinns i Horn, Råby och Runtuna. 20

21 Figur 23 Andel av befolkningen i orterna som är 0-18 år Figur 24 Andel av befolkningen i orterna som är år 21

22 Figur 25 Andel av befolkningen i orterna som är år Figur 26 Andel av befolkningen i orterna som är 80-w år 22

23 Medelålder i kommunens orter Figur 27 Medelåldern i kommunens orter 2018 De två orter vars befolkning har högst medelålder är båda fritidshusområden, nämligen Vålarö och Sjöskogen. Lägst medelålder har invånarna i Risö, Skavsta och Råby. Som jämförelse kan nämnas att medelåldern för hela Nyköpings kommun är 43,0 år. Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden Figurerna och kartorna 3-4 visar åldersfördelningen i kommunens landsbygdsområden. Andelen barn mellan 0 och 18 år är högst i Bärbo, Spelvik samt Nykyrka och lägst i Husby- Oppunda, Halla samt Tunaberg. Andelen i åldern år skiljer sig inte så mycket mellan områdena. Halla har den största andelen åringar. Om vi övergår till att studera andelen äldre kan vi konstatera att lägst andel åringar finns i Spelvik, Bärbo och Tuna. Högst andel åringar återfinns i Husby-Oppunda, Tunaberg och Ludgo. Andelen som är i åldern 80 år och uppåt ligger under kommungenomsnittet i samtliga landsbygdsområden. Bälinge, Lid och Runtuna har högst andel invånare i denna ålderskategori. Nykyrka, Tuna och Svärta har lägst andel invånare i åldern 80 år och uppåt. 23

24 Figur 28 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 0-18 år Karta 3. Andel av befolkningen som är 0-18 år i kommunens socknar inkl. tätorter 24

25 Figur 29 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är år Figur 30 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är år 25

26 Figur 31 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 80-w år Karta 4. Andel av befolkningen som är 65 år och över i kommunens socknar inkl. tätorter 26

27 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden Figur 32 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden 2018 Medelåldern på kommunens landsbygdsbefolkning skiljer sig relativt lite från område till område. Den äldsta befolkningen har Husby-Oppunda och Tunaberg medan Bärbo och Spelvik har den yngsta befolkningen. Befolkning med utländsk bakgrund I statistiken för orter och landsbygdsområden ser vi att andelen personer med utländsk bakgrund varierar stort mellan orterna och mellan landsbygdsområdena. Högst andel personer med utländsk bakgrund finns på Skavsta flygplats. Höga andelar finns även i Sillekrog, Skeppsvik, Nicolai landsbygd samt i Tystberga tätort. Lägst andel invånare med utländsk bakgrund återfinns i Risö fritidshusområde, Edstorp småort, Alla Helgona landsb, och Svärta landsb. Kommungenomsnittet är 19,8 %. Figur 33 De 10 kommundelar med högst andel invånare med utländsk bakgrund

28 Stadsdelar i Nyköpings tätort Befolkningsmängd och befolkningsförändring Nyköpings tätort är indelad i 40 stadsdelar. I tabell 4 finns folkmängden i alla stadsdelar redovisad. Storleken mätt i folkmängd varierar kraftigt mellan stadsdelarna. Brandkärr är störst med drygt invånare och därefter kommer Väster och Öster med drygt respektive drygt invånare. Tabell 4 Folkmängd i Nyköpings tätorts stadsdelar Befolkning Förändring Förändring 00-18, % Oppeby ,8% Oppeby gård ,3% Hållet ,5% Nöthagen ,9% Blommenhov ,4% Anderslund ,0% Väster ,2% Spelhagen ,0% Högbrunn ,2% Idbäcken ,0% Hemgården ,7% Gumsbacken ,0% Herrhagen ,8% Långsätter ,1% Finntorp ,0% Kuggnäs ,1% Branthäll ,0% Örstig ,3% Björkö ,0% Björshult ,0% Krikonbacken ,2% Hagalund ,7% Harg ,4% Oxbacken ,4% Påljungshage ,6% Brandkärr ,7% Ö Villastaden ,6% Isaksdal ,8% Ekensberg ,4% Öster ,6% Kungshagen ,0% Fågelbo ,3% Stenkulla ,4% Rosenkälla ,0% Bryngelstorp ,9% Brandholmen ,2% Ängstugan ,0% Tjuvholmen ,3% Malmbryggshagen ,0% Labro ,0% Summa ,6% 28

29 Befolkningsutvecklingen i de olika stadsdelarna sedan 2000 framgår av figurerna samt av karta 5. De stadsdelar där det skett ett omfattande bostadsbyggande under perioden, Brandholmen, Herrhagen, Fågelbo, Malmbryggshagen Spelhagen och Harg har naturligt haft en stor befolkningstillväxt. Den största befolkningsökningen har dock skett i Brandkärr som fått nya invånare. I stort sett hela befolkningsökningen i Brandkärr förklaras av en ökad inflyttning från utlandet. I andra stadsdelar har det skett en utglesning med färre boende per bostad och därmed en befolkningsminskning. Allra mest har befolkningen minskat i Långsätter, Oppeby och Hållet. Figur 34 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Figur 35 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd

30 Karta 5. Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar Födda barn och födelsenetto Elva stadsdelar hade 12 eller fler födda under Se tabell 5. Den enda stadsdelen med fler än 20 invånare som inte hade någon född under 2018 var Hemgården. Barnafödandet i Brandkärr har minskat något sedan föregående år men är ändå högt både i absoluta tal och i relativa tal kopplat till befolkningsmängden. Tabell 5 Stadsdelar med 12 eller fler födda 2018 Brandkärr 87 Väster 39 Stenkulla 29 Öster 29 Långsätter 27 Fågelbo 25 Herrhagen 24 Oppeby 21 Bryngelstorp 18 Isaksdal 12 Rosenkälla 12 30

31 Tabell 6 visar de stadsdelar med fler än 20 invånare som hade högst antal födda barn per 100 invånare under Ängstugan ligger i topp, följt av Örstig och Brandkärr. Genomsnittet för Nyköpings tätort var 1,08 barn per 100 invånare. Karta 6 nedan visar antalet födda per 100 invånare i Nyköpings stadsdelar under Tabell 6 De stadsdelar i Nyköping där det föddes flest barn per 100 invånare 2016 Ängstugan 2,63 Örstig 2,07 Brandkärr 1,91 Nöthagen 1,89 Malmbryggshagen 1,84 Påljungshage 1,67 Tjuvholmen 1,64 Stenkulla 1,57 Kuggnäs 1,36 Herrhagen 1,36 Karta 6. Antal födda per 100 invånare i Nyköpings stadsdelar under år Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Stadsdelarna fördelade sig grovt sett så att en tredjedel hade ett positivt födelsenetto, en tredjedel ett födelsenetto på 0 och en tredjedel ett negativt födelsenetto. Placeringen av kommunens äldreboenden har stort genomslag på födelsenettot i stadsdelarna och gör det svårt att göra jämförelser. Högst födelsenetto hade Långsätter (20), Stenkulla (18), Kuggnäs (10), Malmbryggshagen (9) och Fågelbo (6). Lägst födelsenetto hade Väster (-30), Brandholmen (-21) och Hållet (-18). 31

32 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna Vilka stadsdelar har störst andel barn och ungdomar mellan 0 och 18 år? Svaret finns i figur 36 och karta 7. Den största andelen unga finns i Örstig (45%). Ytterligare sex stadsdelar har en andel på över 30%, nämligen Påljungshage, Malmbryggshagen, Kuggnäs, Oxbacken, Långsätter och Brandkärr. Lägst andel har de centrala stadsdelarna Spelhagen, Öster och Högbrunn. Endast stadsdelar med fler än 25 invånare finns redovisade i diagrammen. Figur 36 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 0-18 år Figur 37 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är år 32

33 Andelen åringar är ganska jämbördig i de olika stadsdelarna med vissa undantag. Högbrunn, Nöthagen och Fågelbo har ovanligt höga andelar. Oppeby Gård, Spelhagen och Hållet är de stadsdelar där andelen personer mellan 19 och 64 år är lägst. Karta 7. Andel av befolkningen som är 0-18 år i Nyköpings stadsdelar. Figur 38 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är år 33

34 Andelen äldre varierar dock kraftigt mellan stadsdelarna. Av de tretton stadsdelar som har en högre andel åringar än kommungenomsnittet är majoriteten stadsdelar som domineras av flerbostadshus. Undantagen är Tjuvholmen, Hållet, Krikonbacken, Bryngelstorp och Östra Villastaden som är utpräglade småhusstadsdelar. Den allra högsta andelen finns i Spelhagen. Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen att de lägenheter som finns där är nybyggda och har en så pass hög hyra att de lämpar sig för äldre som sålt sin villa. Den höga andelen åringar i Oppeby Gård föreklaras delvis av det nya seniorboendet Bovieran. Lägst andel personer mellan 65 och 79 år finns i Påljungshage samt i de nybyggda stadsdelarna Malmbryggshagen och Örstig. Karta 8 visar att Spelhagen, Väster, Hållet, Oppeby och Oppeby Gård har en hög andel äldre jämfört med övriga stadsdelar. Karta 8. Andel av befolkningen som är 65 år och över i Nyköpings stadsdelar. Hållet har den högsta andelen invånare som är 80 år eller äldre. Oppeby Gård och Spelhagen har också höga andelar liksom Rosenkälla, Oppeby och Väster. Däremot är andelen personer som är 80 år eller äldre låg i Malmbryggshagen och Kuggnäs. Stadsdelarna Nöthagen, Örstig och Påljungshage saknar helt personer i denna ålderskategori. Se figur 39 på nästa sida. 34

35 Figur 39 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 80- w år Medelålder i stadsdelarna Figur 40 Medelåldern i Nyköpings stadsdelar 2018 Den högsta medelåldern har befolkningen i stadsdelarna Spelhagen och Oppeby Gård. Detta är naturligt då båda stadsdelarna som vi precis konstaterat har höga andelar äldre invånare. Därefter kommer Hållet, Oppeby och Rosenkälla. Lägst medelålder har invånarna i Örstig, Malmbryggshagen, Påljungshage och Kuggnäs. 35

36 Befolkning med utländsk bakgrund Nyköpings tätort har en högre andel personer med utländsk bakgrund än kommunen som helhet. Högst andel med utländsk bakgrund har befolkningen i stadsdelarna Ängstugan och Brandkärr som sticker ut tydligt med sina höga andelar. I Ängstugan har 71,1% av befolkningen utländsk bakgrund och i Brandkärr är andelen 63,3%. Värt att notera är att andelen invånare med utländsk bakgrund i Herrhagen har minskat från 47,2% år 2009 till 41,1% år Nöthagen, Stenkulla och Oppeby Gård har också höga andelar med utländsk bakgrund. Fyra stadsdelar har andelar av befolkningen med utländsk bakgrund på under 10%, nämligen Hagalund, Krikonbacken, Bryngelstorp och Oppeby. Allra lägst andel har Hagalund med 6,4 %. Figur 41 Andel av befolkningen i stadsdelarna som har utländsk bakgrund 36

37 Flyttningar till och från kommundelar I statistiken kan man också få svar på frågor om flyttningar mellan områden. T.ex.: Hur stor var omflyttningen i ett område? Varifrån kom inflyttarna? Vart flyttade man? Till vilka områden flyttar barn och ungdomar eller äldre? Vilka områden har en utflyttning av barn och ungdomar eller äldre? Nedan besvaras dessa frågor för ett urval av kommundelar. Figur 42 visar in- och utflyttningen i de kommundelar som hade en positiv eller ingen nettoinflyttning under Kommundelarna redovisas med de som har högst nettoinflyttning till vänster och minst nettoinflyttning till höger. Figur 43 visar motsvarande för de kommundelar som hade en negativ nettoinflyttning, med de med högst nettoutflyttning till höger. Förutom de kommundelar som redovisas i figur 42 och 43 så har vi Nyköpings tätort som hade en inflyttning på personer och en utflyttning på personer, d.v.s. en nettoinflyttning på 470 personer. I siffrorna ingår flyttningar till och från utlandet, övriga kommuner och övriga kommundelar. Figur 42 In- och utflyttning i kommundelar som hade positiv eller ingen nettoflyttning

38 Figur 43 In- och utflyttning i de kommundelar som hade negativ nettoflyttning 2018 Flyttningarna är ofta betydande. I majoriteten av områdena flyttade över 10 % av befolkningen under år Eftersom in- och utflyttningen ofta är mer eller mindre lika stora så blir dock nettoförändringen i de flesta fall liten. De kommundelar med störst positiv förändring är, förutom Nyköpings tätort, Kila landsbygd, Ripsa landsbygd och Bergshammar landsbygd. Kommundelarna med störst flyttningsunderskott är Bergshammars tätort, Tystberga landsbygd och Stigtomta landsbygd. 38

39 Figur 44 In- och utflyttning i stadsdelar 2018 Figur 44 visar in- och utflyttningen i Nyköpings tätorts stadsdelar. Herrhagen hade högst nettoinflyttning tack vare nybyggnation av bostäder. Den näst högsta nettoinflyttning hade Väster på grund av inflyttning från Fågelbo och Flen. Därefter kommer Brandholmen där 21 radhus färdigställdes under året. Även Öster hade ett positivt flyttnetto genom nybyggnation. Krikonbacken hamnade på femte plats i inflyttningsligan tack vare en omfattande byggnation av parhus. Den högsta nettoutflyttningen under 2018 hade Långsätter, Bryngelstorp och Brandkärr. 39

40 I tabell 7 redovisas flyttrelationerna för exemplen Råby småort och Bergshammar landsbygd. Inflyttningen till Råby från Stockholm var relativt omfattande men från andra kommuner kom bara enstaka personer. Av de som flyttade till Råby från andra delar av kommunen kom flest från Krikonbacken, Horn småort och Sillekrog tätort. Utflyttningen från Råby tätort gick mestadels till Vallentuna, Linköping och Karlskoga samt till andra delar av kommunen såsom Oppeby och Väster. Av de som flyttade till Bergshammar landsbygd kom över hälften från andra delar av kommunen, såsom exempelvis Bergshammars tätort, Öster och Nicolai landsbygd. Resten kom från andra kommuner såsom Botkyrka, Oxelösund och Uppsala. Av utflyttarna flyttade många till Öster och Isaksdal samt till Östersund och Oxelösund. Tabell 7 In- och utflyttningsrelationer i Råby småort och Bergshammar landsbygd Varifrån kom de som flyttade till Råby småort 2018? Stockholm 7 Krikonbacken 3 Horn småort 3 Sillekrog tätort 3 Väster 2 Högbrunn 2 Råby landsbygd 2 Oxelösund 1 Trosa 1 Skara 1 Umeå 1 Övriga kommunen 0 Andra kommuner 0 Utlandet 0 Totalt antal inflyttade 26 Vart flyttade de som flyttade från Råby småort 2018? Vallentuna 7 Linköping 2 Karlskoga 2 Oppeby 2 Väster 2 Nynäshamn 1 Stigtomta tätort 1 Övriga kommunen 0 Andra kommuner 0 Utlandet 0 Totalt antal utflyttade 17 Varifrån kom de som flyttade till Bergshammar landsbygd 2018? Bergshammars tätort 6 Öster 5 Botkyrka 4 Oxelösund 4 Nicolai landsbygd 4 Oppeby Gård 3 Svalsta tätort 3 Uppsala 2 Högbrunn 1 Brandkärr 1 Rosenkälla 1 Stockholm 1 Enköping 1 Norrköping 1 Övriga kommunen 0 Andra kommuner 3 Utlandet 6 Totalt antal inflyttade 46 Vart flyttade de som flyttade från Bergshammar landsbygd 2018? Öster 6 Östersund 4 Oxelösund 4 Isaksdal 4 Horn småort 3 Brandkärr 3 Oppeby 2 Kila landsbygd 2 Flen 1 Uppsala 1 Norrköping 1 Väster 1 Tuna landsbygd 1 Vrena tätort 1 Övriga kommunen 1 Andra kommuner 0 Utlandet 0 Totalt antal utflyttade 35 40

41 Tabell 8 visar flyttrelationerna för exemplen Isaksdal och Krikonbacken. Ett stort antal av inflyttarna till Isaksdal kom andra stadsdelar i Nyköping såsom till exempel Brandkärr, Väster och Fågelbo. Inflyttningen från andra kommuner var relativt liten och de största flyttströmmarna kom från Stockholm. Utflyttningen från Isaksdal gick framförallt till Brandkärr, Öster och Stenkulla samt till Oxelösund och Flen. De som flyttade till Krikonbacken kom framförallt från övriga delar av kommunen. Flest personer kom från Fågelbo, Långsätter och Oppeby. Av de som kom från andra kommuner kom många från Oxelösund och Ronneby. Utflyttningen från Krikonbacken gick framförallt till Oppeby och Brandholmen. En del flyttade till andra kommuner bland annat till Ronneby och Ystad. Tabell 8 In- och utflyttningsrelationer i Isaksdal och Krikonbacken Varifrån kom de som flyttade till Isaksdal 2018? Brandkärr 56 Väster 26 Oxelösund 16 Fågelbo 15 Öster 13 Herrhagen 12 Stenkulla 11 Högbrunn 7 Långsätter 7 Rosenkälla 6 Tystberga tätort 6 Oppeby 5 Norrköping 4 Stockholm 4 Övriga kommunen 52 Andra kommuner 44 Utlandet 12 Totalt antal inflyttade 296 Vart flyttade de som flyttade från Isaksdal 2018? Brandkärr 30 Öster 30 Stenkulla 17 Fågelbo 16 Väster 15 Oxelösund 15 Herrhagen 14 Långsätter 14 Högbrunn 11 Flen 9 Bryngelstorp 8 Stockholm 6 Norrköping 6 Södertälje 5 Övriga kommunen 76 Andra kommuner 36 Utlandet 2 Totalt antal utflyttade 310 Varifrån kom de som flyttade till Krikonbacken 2018? Fågelbo 13 Långsätter 9 Oxelösund 8 Oppeby 7 Harg 7 Ronneby 6 Rosenkälla 5 Stockholm 4 Nässjö 4 Umeå 4 Oppeby Gård 4 Stigtomta tätort 4 Husby-Oppunda landsb 4 Högbrunn 3 Övriga kommunen 17 Andra kommuner 4 Utlandet 0 Totalt antal inflyttade 103 Vart flyttade de som flyttade från Krikonbacken 2018? Oppeby 6 Brandholmen 5 Nöthagen 4 Råby småort 3 Herrhagen 2 Brandkärr 1 Ronneby 6 Ystad 3 Oxelösund 2 Vingåker 1 Växjö 1 Malmö 1 Falun 1 Karlstad 1 Övriga kommunen 5 Övriga kommuner 0 Utlandet 0 Totalt antal utflyttade 42 41

42 Till vilka områden flyttar barn- och ungdomar? Tabell 9 visar de orter och landsbygdsområden i kommunen som 2018 hade högst positiv nettoinflyttning av 0-18 åringar. I statistiken ingår såväl inflyttare från utlandet, andra kommuner som inflyttare från andra delar av kommunen. Tabellen visar att Stigtomta tätort hade störst nettoinflyttning av barn och ungdomar. Även Kila landsbygd är populärt att flytta till för den här ålderskategorin. Som jämförelse kan nämnas att Nyköpings tätort hade en nettoinflyttning på 227 personer i åldern 0-18 år under Bergshammars tätort, Bogsta landsbygd och Kisäng småort hade den största nettoutflyttningen av 0-18 åringar. Tabell 9 Inflyttningsområden för barn och ungdomar 0-18 år Stigtomta tätort 11 Kila landsbygd 10 Bergshammar landsbygd 9 Nävekvarns tätort 7 Ripsa landsbygd 6 Sillekrog småort 5 Råby landsbygd 4 Svärta landsbygd 4 Svalsta tätort 3 När vi tittar närmare på åldersgruppen åringar ser vi att nettoinflyttningen är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Ingen kommundel hade en nettoinflyttning som översteg 2 personer. Majoriteten av kommundelarna hade en nettoutflyttning av åringar och de flesta av dessa flyttade in till Nyköpings centralort som hade en nettoinflyttning på 87 personer i den aktuella åldersgruppen. Störst nettoutflyttning av åringar hade Horn småort, Sillekrog tätort och Tystberga landsbygd. Inflyttningen av personer som är 80 år eller mer är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Den flyttning som sker är koncentrerad till de orter som har äldreboenden. Tabell 10 Inflyttningsområden för åringar Fredöns fritidshusområde 2 Sjöskogens fritidshusområde 2 Tuna landsbygd 2 Nicolai landsbygd 1 Buskhyttans tätort 1 Koppartorp småort 1 Skeppsviks småort 1 Tunaberg landsbygd 1 Nykyrka landsbygd 1 Lid landsbygd 1 42

43 I tabell 11 ser vi de stadsdelar som hade störst positiv nettoinflyttning av unga mellan 0 och 18 år under Den största inflyttningen skedde i Brandholmen. Även Herrhagen och Väster hade en stor inflyttning av barn och ungdomar. Brandkärr, Oppeby och Långsätter hade störst nettoutflyttning av 0-18 åringar. Tabell 11 Stadsdelar med störst inflyttning av barn och ungdomar 0-18 år Brandholmen 38 Herrhagen 37 Väster 27 Krikonbacken 26 Rosenkälla 26 Stenkulla 22 Bryngelstorp 21 Kuggnäs 19 Malmbryggshagen 14 Oxbacken 13 Ängstugan 11 Oppeby Gård 9 De mest populära stadsdelarna att flytta till för ålderskategorin år är centrala stadsdelar med mycket flerbostadshus. Öster, Fågelbo och Stenkulla har flest inflyttare i denna ålderskategori. Då antalet i åldern år som flyttar är förhållandevis lågt får flyttningar till äldreboenden genomslag i statistiken. Merparten av stadsdelarna i Nyköping har ingen eller mycket liten inflyttning av personer i åldern år. De stadsdelar som hade störst nettoinflyttning under 2018 av denna åldersgrupp är Väster, Herrhagen och Öster. Störst nettoutflyttning hade Östra Villastaden, Oxbacken och Oppeby gård. Flyttningar för personer som är 80 år eller äldre sker nästan enbart till stadsdelar med äldreboenden. Tabell 12 Stadsdelar med störst inflyttning av personer i åldern år Väster 37 Herrhagen 33 Öster 20 Brandholmen 14 Stenkulla 6 Brandkärr 5 Rosenkälla 4 Ängstugan 4 Hållet 3 43