Pendling till och från Nyköpings kommun 2012

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum Pendling till och från Nyköpings kommun 212

2 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har ökat med 21% från 5 12 personer år 2 till 6 79 personer år 212. Under samma tidsperiod har inpendlingen ökat med 59% från till personer. Av samtliga utpendlare är endast 35% kvinnor. Bland inpendlarna däremot är 46% kvinnor. Könsfördelningen bland såväl ut- som inpendlarna har ändrat sig ytterst lite från 2 till 212. Majoriteten av utpendlarna har sina arbeten inom tillverkningsindustrin medan de flesta inpendlarna arbetar inom vård och omsorg. De största utpendlingskommunerna är: Antal utpendlare från Nyköping till Oxelösund 199 Stockholm 97 Södertälje 599 Norrköping 53 Trosa 269 Flen 169 De största inpendlingskommunerna är: Antal inpendlare till Nyköping från Oxelösund 156 Norrköping 552 Katrineholm 38 Stockholm 38 Flen 273 Trosa 273 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR PENDLINGSUNDERLAG PENDLINGSMÖJLIGHETER DEN TOTALA PENDLINGEN UTPENDLING INPENDLING NETTOPENDLING PENDLING LÄNSVIS UTPENDLING - LÄNSVIS INPENDLING - LÄNSVIS NETTOPENDLING LÄNSVIS PENDLING KOMMUNVIS UTPENDLING KOMMUNVIS INPENDLING KOMMUNVIS NETTOPENDLING KOMMUNVIS PENDLING EFTER ÅLDER PENDLING EFTER BRANSCH PENDLINGSKARTA PENDLING PÅ KOMMUNDELSNIVÅ UTPENDLING INPENDLING PENDLINGSRELATIONER STUDIEPENDLING JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER I SAMMA STORLEKSKLASS PENDLINGSPROGNOS BILAGA 1 PENDLING TILL OCH FRÅN ANDRA KOMMUNER

4 1. Inledning Arbetspendling är en viktig anpassningsmekanism för att komma till rätta med regionala obalanser på arbetsmarknaden. Precis som flyttningar bidrar pendling till arbetsmarknadens funktionssätt genom att slussa arbetskraft från regioner och orter med svag arbetskraftsefterfrågan till regioner och orter där nya arbetstillfällen skapas. Vetenskapliga studier har visat att sambandet mellan läget på arbetsmarknaden i en region och pendlingen till eller från regionen är mycket starkt. Under de senaste 35 åren har det skett en markant ökning av arbetspendlingen pendlade drygt 18 procent av de förvärvsarbetande till arbete i en annan kommun än bostadskommunen. 21 var motsvarande siffra 33 procent. Det rör sig alltså nästan om en fördubbling av pendlingsfrekvensen över kommungräns under dessa trettiofem år. Uttryckt i absoluta tal handlar det om en ökning av antalet pendlare över kommungräns från knappt 7 till väl över 1,4 miljoner. Pendlingsregionerna har blivit allt större och även den långväga pendlingen, veckopendlingen, har ökat alltmer under senare år, från 4% av de förvärvsarbetande år 1975 till 8% 3 år senare. I absoluta tal rör det sig om en ökning av antalet långväga pendlare från knappt 14 till nästan 32, alltså mer än en fördubbling under denna trettioårsperiod. Den ökade arbetspendlingen har inneburit att nästan samtliga kommuner i landet blivit funktionellt sammanlänkade med andra kommuner. Regionförstoringen har dock inte gått lika fort i alla delar av landet. Snabbast har utvecklingen gått i Mälardalen och i södra Sverige, där antalet lokala arbetsmarknader minskat påtagligt. I Norrland har regionförstoringen däremot inte gått särskilt fort. Få och ytstora kommuner med låg befolkningstäthet och långa avstånd till angränsande kommuner har inneburit att det där är ungefär samma arbetsmarknadsregioner idag som för trettio år sedan. Det finns klara skillnader i pendlingsbenägenheten mellan olika ålderskategorier. Pendlingsintensiteten är som störst i åldrarna 2 3 år, vilket är den åldersgrupp där även flyttningsbenägenheten är som störst. Men till skillnad från flyttningarna minskar inte pendlingsintensiteten lika dramatiskt med stigande ålder. En tänkbar förklaring till detta är att pendling inte förutsätter ett uppbrott från bostadsort, familj och vänner och därför kan betraktas som ett intressant alternativ även för äldre personer som hunnit bilda familj och rota sig. Det finns också en klar skillnad i pendlingsbenägenheten mellan könen. Andelen män som veckopendlar är ungefär dubbelt så hög som andelen kvinnor medan andelen män som pendlar kortare sträckor är drygt 3% högre än andelen kvinnor. Att kvinnor pendlar i såpass mycket mindre utsträckning avspeglar sannolikt det faktum att de i allmänhet tar ett betydligt större ansvar för barn och hem. Till viss del kan det också förklaras av att kvinnor i mycket högre grad än män arbetar inom offentlig verksamhet. Särskilt i den kommunala sektorn är arbetsplatserna så pass spridda i geografin att avståndet mellan hem och arbete sällan behöver bli särskilt långt. Vi kan dock notera att trots att skillnaderna i pendlingsbenägenhet mellan de båda könen alltjämt är mycket stora, så har det skett en viss utjämning över tiden. Pendlingsbenägenheten stiger med utbildningsnivån. Ju högre utbildning en person har, desto större blir pendlingsviljan. Pendlingsbenägenheten har dock stigit för samtliga utbildningsgrupper under de senaste åren och den grupp som uppvisat störst ökning i andelen pendlare sedan 1985 är personer med förgymnasial utbildning. 4

5 Personer födda utomlands som är gifta eller sambor har generellt sett en lägre pendlingsbenägenhet än personer födda i Sverige. När det gäller ensamstående som är födda utomlands är sambandet inte lika klart. Generellt sett är par som har hemmavarande barn under 18 år inte mindre benägna att pendla än par som inte har barn. Ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år har precis samma pendlingsfrekvens som ensamstående män utan barn medan ensamstående kvinnor med barn under 18 år har lägre pendlingsfrekvens än kvinnor utan barn. En nyligen genomförd undersökning har visat att pendlare i högre utsträckning tidigare i livet varit arbetslösa jämfört med personer som inte pendlar. Detta tyder på att pendlingen har varit ett sätt för dessa människor att få ett jobb och därigenom komma ur arbetslösheten. Vidare var den genomsnittliga inkomsten för pendlarna förhållandevis låg före påbörjad pendling men betydligt högre efter det att pendlingen påbörjats. Detta tyder på att pendling kan vara ett sätt för personer att få ett mer kvalificerat jobb och därigenom en högre lön. För invånarna i Nyköpings kommun har möjligheterna till pendling varit viktiga under lång tid. Tack vare det utmärkta geografiska läget med närhet till Stockholmsområdet och Norrköping/Linköping finns idag relativt goda möjligheter till arbetspendling. Under de senaste årtiondena har det också försvunnit en del jobb från Nyköping varför arbetskraften fått utvidga sitt sökområde. I nuläget är utpendlingen betydligt större än inpendlingen. Under det senaste året har emellertid pendlingsunderskottet minskat. Definitionen av arbetspendling är att man är skriven i en kommun och arbetar i en annan. Det behöver därför inte röra sig om dagliga resor utan även veckopendling är medräknad. Arbetspendlingens omfattning fastställs den 31 december varje år. 5

6 2. Förutsättningar 2.1 Pendlingsunderlag Befolkning år Antal förvärvsarbetande Antal arbetstillfällen Arbetsplatskvot,96 Bruttopendlingskvot,45 Tabell 1. Pendlingsunderlag Arbetsplatskvoten anger förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning. Kvoten är 1 när det råder balans mellan in- och utpendling. En kvot >1 innebär en nettoinpendling till kommunen och en kvot <1 innebär en nettoutpendling från kommunen. Nyköpings kommun har,96 i arbetsplatskvot vilket innebär att det är fler som pendlar ut än som pendlar in. Jämfört med andra mellanstora kommuner i Mälardalsregionen har dock Nyköping ett relativt stort antal arbetsplatser. Bruttopendlingskvoten anger inpendling plus utpendling i förhållande till förvärvsarbetande nattbefolkning. Ju lägre värde desto fler personer arbetar i den egna kommunen. Ett högt värde innebär således stora pendlingsströmmar. Nyköpings kommun har,45 i bruttopendlingskvot, vilket är normalt i Mälardalsregionen. 2.2 Pendlingsmöjligheter Ort Antal förbindelser/dag Restid tåg/buss Restid bil Restidskvot Eskilstuna 18 1:35 1:23 1,1 Flen 1 1:8 :54 1,3 Gnesta 14 1:6 :4 1,7 Göteborg 16 3:48 4:4,9 Huddinge 14 :54 1:7,8 Katrineholm 1 1:2 1: 1,3 Linköping 15 1:13 1:12 1, Nacka 14 2:11 1:13 1,8 Norrköping 15 :4 :49,8 Oxelösund 42 :29 :16 1,6 Stockholm 14 1:6 1:15,9 Södertälje 14 :4 :49,8 Trosa 18 :5 :4 1,3 Uppsala 14 2:14 2: 1,1 Örebro 2 3:3 2:14 1,4 Tabell 2. Antal förbindelser och restider till de viktigaste pendlingsmålen. Invånarna i Nyköpings kommun har goda möjligheter att pendla både norrut mot Södertälje och Stockholm och söderut mot Norrköping och Linköping. Inåt landet däremot är förbindelserna inte lika goda och restidskvoterna höga. Restidskvoten anger förhållandet mellan restiden med allmänna kommunikationer och restiden med bil. Om restidskvoten är under 1, går det snabbare att resa kollektivt. 6

7 3. Den totala pendlingen 3.1 Utpendling Utpendling Kvinnor Män Diagram 1. Den totala utpendlingen från Nyköpings kommun mellan åren 2 och 212. Utpendlingen från Nyköpings kommun till andra kommuner ökade bara marginellt från år 211 till år 212. På lång sikt har dock utpendlingen ökat med 21% från 5 12 personer år 2 till 6 79 personer år 212. Finanskrisen år 29 ledde till en markant nedgång i utpendlingen. Sedan år 2 har utpendlingen hos kvinnorna ökat mer än den gjort för männen. Minskningen från 28 till år 29 var inte lika tydlig för kvinnorna som för männen och det beror sannolikt på att det var tillverkningsindustrin som drabbades hårdast av finanskrisen och där arbetar relativt få kvinnor. Antalet utpendlande kvinnor har ökat med 36% från år 2 till 2 14 år 212 medan andelen kvinnor av alla utpendlare har ökat sedan år 2 och låg år 212 på 35,2%. Hos männen har antalet utpendlare stigit i jämn takt sedan 2. De enda år som avviker är 23 och 212 då det skedde marginella minskningar samt år 29 då det skedde en klar nedgång på grund av finanskrisen. Av samtliga utpendlare är cirka två tredjedelar män. Antalet manliga utpendlare har ökat med 14% från år 2 till år

8 3.2 Inpendling Inpendling Kvinnor Män Diagram 2. Den totala inpendlingen till Nyköpings kommun mellan åren 2 och 212. Inpendlingen från andra kommuner till Nyköpings kommun har ökat stadigt från år till år sedan år 2. Finanskrisen under år 29 hade enbart en marginell inverkan på inpendlingen. År 212 pendlade personer in till Nyköpings kommun, vilket var en ökning med 59% från personer år 2. Inpendlingen bland kvinnorna har ökat i en stadig takt från år 2 till år 212 med undantag för år 26 då det skedde en marginell minskning. Kvinnorna utgör 46% av samtliga inpendlare, en andel som inte har förändrats nämnvärt sedan år 2. Antalet kvinnliga inpendlare har ökat med 67% från år 2 till år 212. Även bland männen har det skett en stabil ökning av inpendlingen sedan år 2. Från 28 till 29 skedde dock en liten nedgång. Antalet män som pendlar till Nyköpings kommun har ökat med 53% från år 2 till år

9 3.3 Nettopendling Nettopendling Diagram 3. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 29. Nettopendlingen är antalet inpendlare minus antalet utpendlare. Nyköpings kommun har en negativ nettopendling. År 2 var nettopendlingen På senare tid har dock situationen blivit ljusare. Pendlingsunderskottet har minskat betydligt och låg 212 på personer. Anledningen till att nettopendlingen är negativ är att det inte finns tillräckligt många arbetstillfällen inom kommunens gränser. 2-2 Nettopendling Kvinnor Män Diagram 4. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 29 uppdelad på kön. Om vi övergår till att titta på nettopendlingen uppdelad på kön kan vi konstatera att männen haft en starkt negativ nettopendling under hela tidsperioden Nettopendlingen för kvinnor däremot har, med undantag för åren 2-22, varit positiv Från 211 till 212 minskade pendlingsunderskottet för männen. 9

10 4. Pendling länsvis 4.1 Utpendling - länsvis Västra Götalands län; 91 Östergötlands län; 643 Utpendling länsvis Övriga län; 389 Södermanlands län; 2816 Stockholms län; 214 Diagram 5. Utpendlingen 212 fördelad på län. Vart pendlar då kommuninvånarna i Nyköpings kommun? Knappt hälften håller sig inom länet medan drygt en tredjedel pendlar till Stockholms län. En tiondel pendlar till Östergötlands län medan 7% pendlar till övriga län. Tillsammans tar Södermanlands län och Stockholms län emot 81% av alla utpendlande kvinnor. Det är en högre andel kvinnor än män som pendlar till Östergötlands län. Bland männen dominerar Södermanlands län och Stockholms län än mer som resmål. 82% av de utpendlande männen pendlar till något av dessa län. Männen har även en större tendens att pendla utanför regionen än vad kvinnorna har. 3 Utpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 6. Utpendlingen från Nyköpings kommun fördelad på län Om man tittar på utvecklingen från 2 till 29 har Södermanlands län och Stockholms län fått ta emot allt fler utpendlande Nyköpingsbor. Från 211 till 212 var dock utpendlingen till dessa båda län oförändrad. Pendlingen till Östergötlands län har legat stilla på ca 5 personer sedan år 2 medan antalet utpendlare till övriga län har ökat något. 1

11 4.2 Inpendling - länsvis Inpendling 212- länsvis Västra Götalands län; 17 Östergötlands län; 712 Övriga län; 569 Stockholms län; 749 Södermanland s län; 2829 Diagram 7. Inpendlingen 212 fördelad på län. Majoriteten av de som pendlar till Nyköpings kommun kommer från Södermanlands län. En mindre andel kommer från grannlänen och övriga län. Av de inpendlande kvinnorna kommer ⅔ från länet och nästan alla andra kommer från Stockholms län och Östergötlands län. Hälften av de män som pendlar till Nyköping kommer från övriga kommuner i länet. Merparten av de resterande männen kommer från Stockholms och Östergötlands län. Bland de långväga inpendlarna dominerar männen. 3 Inpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 8. Inpendlingen mellan åren 2 och 212 fördelad på län Historiskt sett har inpendlingen från vårt eget län ökat sedan år 2. Ökningen var särskilt stor från 21 till 211. Inpendlingen från grannlänen i nordost och söder har under de senaste 12 åren uppvisat en svagt uppåtgående trend. Inpendlingen från övriga län har också ökat. 11

12 4.3 Nettopendling länsvis 4 Nettopendling - länsvis 2-2 Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 9. Nettopendlingen 212 fördelad på län Det enda län som Nyköpings kommun har pendlingsunderskott gentemot är Stockholms län. Mot övriga kommuner i Södermanlands län finns ett litet överskott. Även gentemot Östergötlands län finns ett överskott. Noterbart är att det finns ett pendlingsöverskott även gentemot övriga län i Sverige. 4 Nettopendling Övriga län Östergötlands län Södermanlands län Stockholms län Diagram 1. Nettopendlingen mellan åren 2 och 212 fördelad på län Pendlingsnettot gentemot Stockholms län har blivit mindre negativt sedan år 2 medan nettona gentemot Södermanlands län och Östergötlands län gått från underskott till överskott. Pendlingsnettot gentemot övriga län har också förbättrats. 12

13 5. Pendling kommunvis 5.1 Utpendling kommunvis Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Katrineh Flen Eskilstuna Solna Gnesta Huddinge Linköping Nacka Sigtuna Göteborg Botkyrka Västerås Uppsala Örebro Sundbyb Diagram 11. Utpendlingen 212 fördelad på kommuner Den i särklass viktigaste utpendlingskommunen för Nyköpingsborna är Oxelösund. Stockholm, Södertälje och Norrköping är det också många som pendlar till. De som veckopendlar gör det i första hand till Göteborg och Malmö. Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Linköping Örebro Uppsala Oxelösund Västerås Katrineholm Nacka Göteborg Flen Södertälje Sundbyberg Botkyrka Huddinge Solna Stockholm Sigtuna Trosa Norrköping Eskilstuna Diagram 12. Utpendlingen 212 fördelad på kön Utpendling könsuppdelad Gnesta % Kvinnor % Män Om vi delar upp utpendlarna efter kön kan vi konstatera att enbart till Gnesta och Eskilstuna är det fler kvinnor än män som pendlar ut från Nyköping. Utpendlarna till Norrköping och Trosa har en relativt jämn könsfördelning. Störst mansdominans är det bland utpendlarna till Linköping, Örebro, Uppsala och Oxelösund. Att det är mestadels män som pendlar till Oxelösund torde bero på att den största arbetsgivaren där, SSAB, är en arbetsplats som domineras av män. Närmare 35% av alla utpendlande män pendlar till Oxelösund. Jämfört med tidigare år har dock andelen kvinnliga utpendlare till Oxelösund ökat. 13

14 6 Förändringar i utpendlingen Oxelösund Södertälje Stockholm Norrköping Solna Eskilstuna Katrineholm Nacka Linköping Sigtuna Västerås Gnesta Huddinge Uppsala Botkyrka Sundbyberg Göteborg Örebro Trosa Flen Diagram 13. Utpendlingens förändring från 2 till 212 Sedan 2 har utpendlingen ökat till 17 av de 2 största utpendlingskommunerna. Sett i antal personer har utpendlingen ökat mest till Oxelösund, Södertälje och Stockholm. Även Norrköping, Solna och Eskilstuna har fått ta emot betydligt fler utpendlande Nyköpingsbor. Däremot har utpendlingen minskat till Flen, Trosa och Örebro. Sifferredovisning återfinns i bilaga Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Diagram 14. Utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner Om vi tittar lite närmare på utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner under perioden framgår det att utpendlingen till Oxelösund stigit i en relativt jämn takt med ett hack i kurvan år 29 som beror på SSAB:s neddragningar på grund av finanskrisen. Utpendlingen till Stockholm har varit konstant sedan 26. Utpendlingen till Södertälje och Norrköping har stigit svagt sedan år 2. 14

15 5.2 Inpendling kommunvis Inpendling Oxelösund Norrköping Stockholm Katrineholm Flen Trosa Eskilstuna Gnesta Södertälje Linköping Västerås Strängnäs Botkyrka Uppsala Göteborg Örebro Nacka Vingåker Finspång Huddinge Diagram 15. Inpendlingen 212 fördelad på kommuner. När det gäller inpendlingen dominerar Oxelösund än mer än när det gäller utpendlingen. Över 3% av alla inpendlare kommer från Oxelösund. Vid sidan av Oxelösund är Norrköping och Stockholm samt våra grannkommuner Katrineholm, Flen och Trosa de viktigaste inpendlingskommunerna. Inpendlingen från Södertälje är bara en tredjedel så stor som den från Norrköping trots att de båda städerna är nästan lika stora och ligger på samma avstånd. Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Vingåker Västerås Botkyrka Nacka Örebro Finspång Katrineholm Diagram 16. Inpendlingen 212 fördelad på kön Inpendling könsuppdelad Uppsala Linköping Norrköping Stockholm Huddinge Södertälje Trosa Flen Strängnäs Göteborg Gnesta Eskilstuna Oxelösund % Kvinnor % Män Inpendlarna är betydligt mer jämställda än utpendlarna. Kvinnorna dominerar inpendlingen från tre kommuner, nämligen Oxelösund, Eskilstuna och Gnesta. Från ytterligare åtta kommuner är könsfördelningen relativt jämn. Andelen män är störst bland inpendlarna från Vingåker, Västerås, Botkyrka och Nacka. Det är färre kvinnor än män som pendlar riktigt långtifrån in till Nyköpings kommun. Nyköpings lasarett är arbetsplats för en stor del av de kvinnor som pendlar in från andra kommuner. 15

16 Diagram 17 nedan visar inpendlingsutvecklingen från 2 till 212. Den största ökningen av inpendlingen under de senaste tolv åren svarar Norrköpingsborna och Oxelösundarna för. Inpendlingen från Eskilstuna, Stockholm och Södertälje har också ökat. Antalet personer som pendlar in till Nyköping från Uppsala har däremot minskat. Procentuellt sett har ökningen av inpendlingen varit störst från Botkyrka, Södertälje och Eskilstuna. Siffror finns i bilaga Förändringar i inpendlingen Oxelösund Norrköping Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Flen Gnesta Trosa Västerås Botkyrka Linköping Strängnäs Göteborg Örebro Finspång Nacka Huddinge Vingåker Uppsala Diagram 17. Inpendlingens förändring från 2 till Inpendling Oxelösund Norrköping Stockholm Katrineholm Diagram 18. Inpendlingen från våra fyra största inpendlingskommuner En mer detaljerad studie av inpendlingsutvecklingen från våra fyra största inpendlingskommuner ger vid handen att inpendlingen från Oxelösund har ökat kraftigt sedan år 2. Under det senaste året har dock inpendlingen från Oxelösund legat kvar på samma nivå. Inpendlingen från Norrköping har ökat markant under 2-talet. Inpendlingen från Katrineholm och Stockholm slutligen ökade från år 2 till år 27 för att sedan stabilisera sig på en högre nivå. 16

17 5.3 Nettopendling kommunvis 2 Nettopendling Diagram 19. Nettopendlingen till och från de största pendlingskommunerna 212. Nyköpings kommun har ett negativt pendlingsnetto gentemot majoriteten av våra vanligaste in- och utpendlingskommuner. Katrineholm, Flen, Gnesta, Norrköping och Eskilstuna är de enda kommuner som vi har ett klart pendlingsöverskott gentemot. Störst pendlingsunderskott har Nyköpings kommun gentemot Stockholm, Södertälje och Oxelösund. Nettopendlingens grundstruktur har inte förändrats sedan år 2 med tre undantag och det är att nettopendlingen till Norrköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner som var negativ år 2 har blivit positiv år 212. När det gäller Norrköping är förbättringen av pendlingsnettot verkligen kraftig. I övrigt är det samma kommuner som vi hade pendlingsöverskott mot år 2 som vi hade överskott mot 212 och även de kommuner som vi hade pendlingsunderskott mot 2 var desamma 212. Överskottet har ökat gentemot samtliga kommuner som vi hade överskott gentemot år 2. Pendlingsunderskottet har ökat gentemot Oxelösund och Solna. Gentemot Stockholm och Södertälje är pendlingsunderskottet oförändrat jämfört med år 2. 17

18 6. Pendling efter ålder 16 Utpendling 212 uppdelad i ålderskategorier kvinnor män Diagram 2. Antal utpendlare i olika åldrar Drygt två tredjedelar av alla utpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna Inpendling 212 uppdelad i ålderskategorier Diagram 21. Antal inpendlare i olika åldrar kvinnor män Två tredjedelar av alla inpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna. 18

19 7. Pendling efter bransch Utpendling efter näringsgren 212 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt Diagram 22. Antal utpendlare i olika branscher Den stora majoriteten av utpendlarna jobbar inom tillverkningsindustrin. Många jobbar också inom handel, vård och omsorg samt företagstjänster. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta branscherna. Det är mycket få kvinnor som pendlar till arbeten inom byggverksamhet samt energiförsörjning och miljöverksamhet medan kvinnorna är i majoritet bland de som pendlar till jobb inom utbildning samt vård och omsorg. Bland de som pendlar ut till arbeten inom tillverkningsindustrin är andelen kvinnor låg men antalet är högt. Utpendlingen till arbeten inom offentlig förvaltning har dock en jämn könsfördelning liksom utpendlingen till jobb inom kulturella och personliga tjänster samt hotell- och restaurangverksamhet. 19

20 Inpendling efter näringsgren 212 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt Diagram 23. Antal inpendlare i olika branscher Den bransch som flest pendlar in till vård och omsorg. Därefter kommer handel, företagstjänster och offentlig förvaltning. Bland de som arbetar inom transportsektorn är det åtskilliga som har sin arbetsplats på Skavsta flygplats. Värt att notera är att över 5 personer pendlar in till jobb inom tillverkningsindustrin. Inpendlarna har en jämnare könsfördelning än utpendlarna. Precis som bland utpendlarna dominerar männen inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten medan kvinnorna är i majoritet inom utbildning samt inom vård och omsorg. Mest jämställda är inpendlarna inom kulturella och personliga tjänster samt inom företagstjänster tätt följda av inpendlarna inom hotell- och restaurangverksamhet. 2

21 6 Förändringar i utpendlingen Vård och omsorg Företagstjänster Energiförsörjning; miljöverksamhet Kulturella och pers. tjänster Utbildning Byggverksamhet Fastighetsverksamhet Jord- och skogsbruk Okänt Transport och magasinering Hotell- och restaurang Information och kommunikation Finans och försäkring Handel Offentlig förv. Tillverkning och utvinning Diagram 24. Förändringar i utpendlingen efter bransch Från 211 till 212 har utpendlingen till arbeten inom vård och omsorg ökat betydligt. Även utpendlingen till jobb inom företagstjänster, energiförsörjning samt personliga och kulturella tjänster har ökat liksom utpendlingen till arbeten inom utbildning och byggverksamhet. Utpendlingen till arbeten inom tillverkningsindustrin har däremot minskat liksom utpendlingen till jobb inom offentlig förvaltning och handel. 1 Förändringar i inpendlingen Tillverkning och utvinning Kulturella och pers. tjänster Utbildning Handel Diagram 25. Förändringar i inpendlingen efter bransch Okänt Företagstjänster Hotell- och restaurang Fastighetsverksamhet Finans och försäkring Information och kommunikation Energiförsörjning; miljöverksamhet Vård och omsorg Offentlig förv. Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Transport och magasinering När det gäller inpendlingens förändring under tidsperioden kan vi konstatera att inpendlingen till jobb inom tillverkningsindustrin har ökat markant. Andra branscher som ökat är kulturella och personliga tjänster, utbildning och handel. En bransch har minskat klart, nämligen transport och magasinering. Även inpendlingen till arbeten inom jord- och skogsbruk samt byggverksamhet har minskat. 21

22 8. Pendlingskarta Karta 1. In- och utpendlingen 212 mellan Nyköpings kommun och de tio vanligaste in- och utpendlingskommunerna. 22

23 9. Pendling på kommundelsnivå 9.1 Utpendling 212 Karta 2. Antal utpendlare från Nyköpings stadsdelar I Nyköpings tätort är utpendlingen störst från de områden som har flest invånare. Socioekonomiska faktorer spelar dock också in. Brandkärr har lika många invånare som Öster och Väster men betydligt färre utpendlare. Karta 3. Antal utpendlare från kommunens socknar Även på landsbygden är utpendlingen starkt kopplad till folkmängden. De socknar som har många invånare tenderar att ha flest utpendlare. De socknar som ligger nära kommungränsen har flest utpendlare till andra kommuner. 23

24 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården 2 2 Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp 1 1 Kuggnäs Branthäll Örstig Björkö Björshult Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan 1 1 Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 3. Total utpendling från Nyköpings stadsdelar. Lägger man ihop utpendlingen till andra kommuner och utpendlingen till övriga delar av kommunen får man den totala utpendlingen. 212 var den totala utpendlingen störst från Öster med 171 personer tätt följd av Väster med 1569 personer. Därefter följer Brandkärr med Långsätter på fjärde plats. Lägst total utpendling har de stadsdelar som har lägst invånarantal. 24

25 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 4. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Stigtomta, Tunaberg och Tuna flest utpendlare. Förändring Tuna Runtuna Bergshammar Nykyrka Förändring av utpendlingen Bogsta Spelvik Lunda Råby-Rönö Alla Helgona landsb -4 Diagram 26. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 21 till 212. Tystberga Nicolai landsb Vrena Lid Sedan 21 har utpendlingen ökat markant från Tuna socken. Därtill har utpendlingen också ökat klart från Runtuna, Bergshammar och Nykyrka. Utpendlingen har minskat framförallt från Husby-Oppunda, Stigtomta och Ripsa. I samtliga fall rör det sig dock om små minskningar på mindre än 3 personer. Halla Bälinge Lästringe Kila Bärbo Sättersta Tunaberg Ludgo Svärta Ripsa Stigtomta Husby-Oppunda 25

26 1 Positiv förändring av utpendlingen Brandholmen Brandkärr Väster Öster Stenkulla Fågelbo Herrhagen Rosenkälla Oxbacken Kuggnäs Oppeby Isaksdal Örstig Diagram 27. Stadsdelar med ökad utpendling från 21 till 212 Spelhagen Oppeby Gård Påljungshage Bryngelstorp Hållet Blommenhov Nöthagen Anderslund Tjuvholmen Under perioden har utpendlingen ökat mest från Brandholmen där det byggts många nya bostäder. Andra stadsdelar med klart ökad utpendling är Brandkärr, Väster och Öster. Negativ eller ingen förändring av utpendlingen Diagram 28. Stadsdelar med minskad eller oförändrad utpendling från 21 till 212 Under samma tidsperiod har Harg fått en minskad utpendling på grund av ett minskat invånarantal. Utpendlingen har också minskat från Ekensberg, Östra Villastaden, Högbrunn och Hagalund. 26

27 9.2 Inpendling 212 Karta 4. Antal inpendlare till Nyköpings stadsdelar Störst inpendling har de stadsdelar som har många arbetsplatser. Framförallt är det Väster och Öster med alla affärer, Hållet med lasarettet samt industriområdena Kungshagen, Björkö och Finntorp. Andra stadsdelar med stor inpendling är Högbrunn, Spelhagen och Fågelbo. Karta 5. Antal inpendlare till kommunens socknar Inpendlingen till våra socknar går framförallt till Nicolai landsbygd där Skavsta flygplats är den stora arbetsgivaren samt till Bälinge där Studsviks arbetsplatsområde är beläget. Bland övriga socknar har Stigtomta och Kila störst inpendling. 27

28 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården 5 5 Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp Kuggnäs Branthäll Örstig Björkö Björshult Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 5. Total inpendling till Nyköpings stadsdelar. I tabell 5 redovisas den totala inpendlingen till Nyköpings stadsdelar. Den överlägset största inpendlingen har Väster med 35 personer. Därefter kommer Hållet med knappt 18 inpendlare samt Öster med drygt 17 inpendlare. Kungshagen och Spelhagen har tillsammans knappt 18 inpendlare. På Arnö sker den största inpendlingen till Björkö och Finntorp som tillsammans har drygt 18 inpendlare. 28

29 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo 1 1 Nykyrka 1 1 Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 6. Total inpendling till Nyköpings socknar På landsbygden har Nicolai landbygd och Bälinge överlägset flest inpendlare. Förändring Bergshammar Bälinge Kila Spelvik Ludgo Förändring av inpendlingen Nicolai landsb Lid Alla Helgona landsb Råby-Rönö Lästringe Sättersta -6 Diagram 29. Förändring av inpendlingen från 21 till 212 Den största ökningen av inpendlingen från 21 till 212 har skett till Bergshammar, Bälinge, Kila och Spelvik. En klar ökning av inpendlingen har också skett till Ludgo. Ökningarna är glädjande och tyder på en levande landsbygd där nya arbetstillfällen skapas. Endast fyra socknar har förlorat fler än 15 inpendlare, nämligen Tuna, Tunaberg, Tystberga och Runtuna. 11 socknar har i stort sett oförändrad inpendling. Lunda Nykyrka Halla Bogsta Husby-Oppunda Svärta Ripsa Vrena Bärbo Stigtomta Runtuna Tystberga Tunaberg Tuna 29

30 35 Positiv förändring av inpendlingen Björkö Öster Finntorp Väster Kungshagen Högbrunn Hållet Brandholmen Oppeby Nöthagen Kuggnäs Ekensberg Brandkärr Isaksdal Diagram 3. Stadsdelar med ökad inpendling från 21 till 212 Oxbacken Oppeby Gård Gumsbacken Ö Villastaden Krikonbacken Bryngelstorp Blommenhov Hagalund Malmbryggshagen Anderslund Under perioden har den klart största ökningen av inpendlingen skett till Björkö som fått många nya arbetstillfällen tack vare Eberspächers (f.d. Swenox) expansion. Andra stadsdelar med ökad inpendling är Öster, Finntorp och Väster. Negativ eller ingen förändring av inpendlingen Diagram 31. Stadsdelar med minskad eller oförändrad inpendling från 21 till 212 Under samma tidsperiod har inpendlingen till Spelhagen minskat betydligt på grund av att Vattenfall flyttat sin kundtjänst till Umeå. Även inpendlingen till Idbäcken, Fågelbo och Påljungshage har gått ner. 3

31 9.3 Pendlingsrelationer Pendlingsstatistiken ger goda möjligheter till detaljerade analyser av in- och utpendlingen till olika kommundelar. Nedan följer några exempel på analyser. Var arbetar de som bor på Brandholmen? Väster 74 Öster 5 Oxelösund 42 Stockholm 28 Hållet 22 Södertälje 2 Fågelbo 17 Kungshagen 15 Spelhagen 14 Högbrunn 14 Skavsta flygplats 14 Brandkärr 14 Växlande arbetsplats 11 Solna 11 Björkö 1 Ospec. arbetsplats 1 Norrköping 1 Oppeby 7 Finntorp 7 Ekensberg 7 Trosa 7 Långsätter 5 Bryngelstorp 5 Studsviks arbetsområde 5 Huddinge 5 Rosenkälla 4 Katrineholm 4 Linköping 4 Övriga kommundelar 43 Övriga kommuner 22 Total utpendling 51 Tabell 7. Utpendling från Brandholmen 212 Invånarna i Brandholmen har sina arbetsplatser väl utspridda. Det viktigaste arbetsplatsområdet är Väster. Andra stadsdelar som många Brandholmsbor pendlar till är Öster, Hållet, Fågelbo och Kungshagen. Av de som pendlar ut till andra kommuner pendlar de flesta till Oxelösund. Andra viktiga pendlingsmål är Stockholm, Södertälje och Solna. Var arbetar de som bor i Nävekvarn? Oxelösund 47 Väster 28 Hållet 15 Stockholm 12 Ospecificerad arbetsplats 12 Öster 12 Växlande arbetsplats 11 Brandkärr 11 Kungshagen 1 Björkö 9 Spelhagen 9 Oppeby 8 Skavsta flygplats 7 Högbrunn 7 Finntorp 6 Idbäcken 6 Fågelbo 5 Gumsbacken 5 Södertälje 4 Norrköping 4 Buskhyttans tätort 4 Långsätter 4 Eskilstuna 3 Svalsta tätort 3 Bergshammars tätort 3 Ekensberg 3 Nöthagen 3 Flen 2 Övriga kommundelar 14 Övriga kommuner 15 Total utpendling 282 Tabell 8. Utpendling från Nävekvarn 212 Av de som bor i Nävekvarns tätort är det 49 personer som arbetar inom den egna tätorten. De som pendlar inom kommunen gör det framförallt till Väster, Hållet, Öster och Brandkärr. 26 % av invånarna i Nävekvarn pendlar till andra kommuner. Framförallt är det Oxelösund och Stockholm som Nävekvarnsborna pendlar till men det finns också de som pendlar till exempelvis Norrköping och Södertälje.

32 Var bor de som arbetar i Högbrunn? Oxelösund 67 Öster 63 Väster 58 Fågelbo 4 Brandkärr 33 Rosenkälla 33 Långsätter 31 Stigtomta tätort 3 Bryngelstorp 26 Stenkulla 24 Svalsta tätort 21 Isaksdal 19 Norrköping 17 Katrineholm 15 Hagalund 14 Brandholmen 14 Bergshammars tätort 14 Trosa 14 Oppeby 13 Västerås 12 Harg 11 Ö Villastaden 11 Linköping 11 Oppeby Gård 1 Herrhagen 1 Flen 9 Eskilstuna 8 Buskhyttans tätort 8 Övriga kommundelar 15 Övriga kommuner 74 Total inpendling 854 Tabell 9. Inpendling till Högbrunn 212 En stor andel av de som arbetar i Högbrunn kommer från vår grannkommun Oxelösund. En relativt stor andel bor i den egna stadsdelen, nämligen 7 personer. Många bor också i Öster, Väster, Fågelbo och Brandkärr. Bortsett från Oxelösund kommer de flesta utomkommunala pendlarna från Norrköping, Katrineholm Trosa och Västerås. Var bor de som arbetar i Svärta landsb? Gnesta 12 Oxelösund 6 Hällefors 6 Högbrunn 5 Långsätter 5 Fågelbo 5 Södertälje 5 Huddinge 4 Flen 4 Göteborg 4 Oppeby 3 Rosenkälla 3 Alla Helgona landsbygd 3 Tystberga landsbygd 3 Stockholm 3 Norrköping 3 Harg 2 Brandkärr 2 Bryngelstorp 2 Buskhyttans tätort 2 Uppsala 2 Katrineholm 2 Strängnäs 2 Vimmerby 2 Säter 2 Haninge 1 Nynäshamn 1 Enköping 1 Övriga kommundelar 15 Övriga kommuner 6 Total inpendling 116 Tabell 1. Inpendling till Svärta landsb 212 Av de som har sin arbetsplats i Svärta landsbygd är det 42 personer som också bor där. Många kommer från Nyköpings tätort och i synnerhet från stadsdelarna Högbrunn, Långsätter och Fågelbo. Det finns också en inpendling från Alla Helgona landsbygd och Tystberga landsbygd. Av de som pendlar in från andra kommuner kommer många från Gnesta, Oxelösund och Hällefors. 32

33 1. Studiependling Linköping har en dominerande roll som studieort för studenter från Nyköping. Enligt statistiken från SCB framgår att hela 3% av studenterna från Nyköping studerar vid Linköpings universitet (189 av totalt 64). Näst största studieort är Stockholm (Universitetet/KTH m.fl.), följt av Uppsala (Universitet/Sveriges Lantbruksuniversitet), Eskilstuna/Västerås (Mälardalens högskola) och Flemingsberg (Södertörns högskola). Naturligtvis kan detta sägas vara en avspegling av den rådande strukturen med ett sedan länge etablerat och dominerande kommunikationsstråk norr- resp. söderut via Nyköping. Samtidigt pekar det på det angelägna i att bevaka och utveckla kommunikationerna söderut mot Norrköping-Linköping utifrån rådande behovsbild i Nyköping. Utbyggnaden av Ostlänken som ger ökad tidsmässig närhet till Linköping, men även mot Flemingsberg- Stockholm och kanske även mot Uppsala ter sig från detta perspektiv både angelägen och följdriktig. Studiependling läsåret 21/211 Linköpings universitet Stockholms universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Södertörns högskola Kungl. Tekniska högskolan Örebro universitet Karolinska institutet Lunds universitet Umeå universitet Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Gävle Antal pendlande studenter Diagram 32. Studiependling från Nyköpings kommun till olika högskolor läsåret 21/211 33

34 12. Jämförelser med andra kommuner i samma storleksklass Utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 212 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Tyresö Lidingö Kungälv Sigtuna Norrtälje Procent Uddevalla Trollhättan Hässleholm Nyköping Falun Borlänge Varberg Kalmar Skövde Karlskrona Östersund Örnsköldsvik Diagram 33. Andel utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 212. Jämfört med övriga kommuner i samma storleksklass har Nyköpings kommun en medelhög utpendling. Störst utpendling har Tyresö och Lidingö som ligger i en region med goda kommunikationer och geografisk närhet till många andra kommuner. Lägst utpendling har Örnsköldsvik och Östersund. 7% Inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 212 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sigtuna Lidingö Tyresö Kungälv Trollhättan Procent Skövde Borlänge Uddevalla Kalmar Hässleholm Falun Nyköping Östersund Varberg Karlskrona Norrtälje Örnsköldsvik Diagram 34. Andel inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 212 Inpendlingen till Nyköpings kommun är lägre än till de flesta av jämförelsekommunerna. Störst inpendling har Sigtuna, Lidingö och Tyresö medan Örnsköldsvik, Norrtälje och Karlskrona har minst inpendling. 34

35 13. Pendlingsprognos Avslutningsvis redovisas här resultatet av kommunens senaste pendlingsprognos. Prognosen bygger på en framskrivning av den förändring som skett i pendlingen från 2 till 212. När det gäller utpendlingen kommer den fram till 22 att öka framförallt till Oxelösund, Stockholm och Norrköping. Inpendlingen kommer enligt prognosen öka mest från Oxelösund, Stockholm och Katrineholm. Totalt kommer utpendlingen att öka med 439 personer till personer år 22. Inpendlingen kommer att öka med personer till personer år 22. På ännu längre sikt torde såväl in- som utpendlingen söderut mot Norrköping och Linköping samt norrut mot Södertälje och Stockholm öka när den nya järnvägen Ostlänken är klar. Utpendling 212 och Botkyrka Eskilstuna Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Södertälje Trosa Uppsala Utlandet Västerås Örebro Diagram 35. Faktisk utpendling 212 och prognos för Inpendling 212 och Botkyrka Eskilstuna Finspång Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Stockholm Strängnäs Södertälje Trosa Uppsala Vingåker Västerås Örebro Diagram 36. Faktisk inpendling 212 och prognos för

36 Bilaga 1 Utpendling från Nyköpings kommun till Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Katrineholm Flen Eskilstuna Solna Gnesta Huddinge Linköping Nacka Sigtuna Göteborg Botkyrka Västerås Uppsala Örebro Sundbyberg Sollentuna Haninge Finspång Strängnäs Salem

37 Inpendling till Nyköpings kommun från Inpendling Oxelösund Norrköping Stockholm Katrineholm Flen Trosa Eskilstuna Gnesta Södertälje Linköping Västerås Strängnäs Botkyrka Uppsala Göteborg Örebro Nacka Vingåker Finspång Huddinge Haninge Söderköping Solna Jönköping Umeå