Pendling till och från Nyköpings kommun 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pendling till och från Nyköpings kommun 2011"

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum Pendling till och från Nyköpings kommun 211

2 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har ökat med 21% från 5 12 personer år 2 till 6 59 personer år 211. Under samma tidsperiod har inpendlingen ökat med 55% från till personer. Av samtliga utpendlare är endast 34% kvinnor. Bland inpendlarna däremot är 47% kvinnor. Andelen kvinnor bland utpendlarna har ökat sedan 2 medan könsfördelningen bland inpendlarna har ändrat sig ytterst lite från 2 till 211. Majoriteten av utpendlarna har sina arbeten inom tillverkningsindustrin medan de flesta inpendlarna arbetar inom handel samt inom vård och omsorg. De största utpendlingskommunerna är: Antal utpendlare från Nyköping till Oxelösund 1886 Stockholm 998 Södertälje 59 Norrköping 466 Trosa 312 Flen 173 De största inpendlingskommunerna är: Antal inpendlare till Nyköping från Oxelösund 155 Norrköping 554 Katrineholm 38 Stockholm 299 Flen 28 Trosa 276 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR PENDLINGSUNDERLAG PENDLINGSMÖJLIGHETER DEN TOTALA PENDLINGEN UTPENDLING INPENDLING NETTOPENDLING PENDLING LÄNSVIS UTPENDLING - LÄNSVIS INPENDLING - LÄNSVIS NETTOPENDLING LÄNSVIS PENDLING KOMMUNVIS UTPENDLING KOMMUNVIS INPENDLING KOMMUNVIS NETTOPENDLING KOMMUNVIS PENDLING EFTER ÅLDER PENDLING EFTER UTBILDNING PENDLING EFTER BRANSCH PENDLINGSKARTA PENDLING PÅ KOMMUNDELSNIVÅ UTPENDLING INPENDLING PENDLINGSRELATIONER STUDIEPENDLING JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER I SAMMA KOMMUNGRUPP PENDLINGSPROGNOS BILAGA 1 PENDLING TILL OCH FRÅN ANDRA KOMMUNER

4 1. Inledning Arbetspendling är en viktig anpassningsmekanism för att komma till rätta med regionala obalanser på arbetsmarknaden. Precis som flyttningar bidrar pendling till arbetsmarknadens funktionssätt genom att slussa arbetskraft från regioner och orter med svag arbetskraftsefterfrågan till regioner och orter där nya arbetstillfällen skapas. Vetenskapliga studier har visat att sambandet mellan läget på arbetsmarknaden i en region och pendlingen till eller från regionen är mycket starkt. Under de senaste 35 åren har det skett en markant ökning av arbetspendlingen pendlade drygt 18 procent av de förvärvsarbetande till arbete i en annan kommun än bostadskommunen. 21 var motsvarande siffra 33 procent. Det rör sig alltså nästan om en fördubbling av pendlingsfrekvensen över kommungräns under dessa trettiofem år. Uttryckt i absoluta tal handlar det om en ökning av antalet pendlare över kommungräns från knappt 7 till väl över 1,4 miljoner. Pendlingsregionerna har blivit allt större och även den långväga pendlingen, veckopendlingen, har ökat alltmer under senare år, från 4% av de förvärvsarbetande år 1975 till 8% 3 år senare. I absoluta tal rör det sig om en ökning av antalet långväga pendlare från knappt 14 till nästan 32, alltså mer än en fördubbling under denna trettioårsperiod. Den ökade arbetspendlingen har inneburit att nästan samtliga kommuner i landet blivit funktionellt sammanlänkade med andra kommuner. Regionförstoringen har dock inte gått lika fort i alla delar av landet. Snabbast har utvecklingen gått i Mälardalen och i södra Sverige, där antalet lokala arbetsmarknader minskat påtagligt. I Norrland har regionförstoringen däremot inte gått särskilt fort. Få och ytstora kommuner med låg befolkningstäthet och långa avstånd till angränsande kommuner har inneburit att det där är ungefär samma arbetsmarknadsregioner idag som för trettio år sedan. Det finns klara skillnader i pendlingsbenägenheten mellan olika ålderskategorier. Pendlingsintensiteten är som störst i åldrarna 2 3 år, vilket är den åldersgrupp där även flyttningsbenägenheten är som störst. Men till skillnad från flyttningarna minskar inte pendlingsintensiteten lika dramatiskt med stigande ålder. En tänkbar förklaring till detta är att pendling inte förutsätter ett uppbrott från bostadsort, familj och vänner och därför kan betraktas som ett intressant alternativ även för äldre personer som hunnit bilda familj och rota sig. Det finns också en klar skillnad i pendlingsbenägenheten mellan könen. Andelen män som veckopendlar är ungefär dubbelt så hög som andelen kvinnor medan andelen män som pendlar kortare sträckor är drygt 3% högre än andelen kvinnor. Att kvinnor pendlar i såpass mycket mindre utsträckning avspeglar sannolikt det faktum att de i allmänhet tar ett betydligt större ansvar för barn och hem. Till viss del kan det också förklaras av att kvinnor i mycket högre grad än män arbetar inom offentlig verksamhet. Särskilt i den kommunala sektorn är arbetsplatserna så pass spridda i geografin att avståndet mellan hem och arbete sällan behöver bli särskilt långt. Vi kan dock notera att trots att skillnaderna i pendlingsbenägenhet mellan de båda könen alltjämt är mycket stora, så har det skett en viss utjämning över tiden. Pendlingsbenägenheten stiger med utbildningsnivån. Ju högre utbildning en person har, desto större blir pendlingsviljan. Pendlingsbenägenheten har dock stigit för samtliga utbildningsgrupper under de senaste åren och den grupp som uppvisat störst ökning i andelen pendlare sedan 1985 är personer med förgymnasial utbildning. 4

5 Personer födda utomlands som är gifta eller sambor har generellt sett en lägre pendlingsbenägenhet än personer födda i Sverige. När det gäller ensamstående som är födda utomlands är sambandet inte lika klart. Generellt sett är par som har hemmavarande barn under 18 år inte mindre benägna att pendla än par som inte har barn. Ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år har precis samma pendlingsfrekvens som ensamstående män utan barn medan ensamstående kvinnor med barn under 18 år har lägre pendlingsfrekvens än kvinnor utan barn. En nyligen genomförd undersökning har visat att pendlare i högre utsträckning tidigare i livet varit arbetslösa jämfört med personer som inte pendlar. Detta tyder på att pendlingen har varit ett sätt för dessa människor att få ett jobb och därigenom komma ur arbetslösheten. Vidare var den genomsnittliga inkomsten för pendlarna förhållandevis låg före påbörjad pendling men betydligt högre efter det att pendlingen påbörjats. Detta tyder på att pendling kan vara ett sätt för personer att få ett mer kvalificerat jobb och därigenom en högre lön. För invånarna i Nyköpings kommun har möjligheterna till pendling varit viktiga under lång tid. Tack vare det utmärkta geografiska läget med närhet till Stockholmsområdet och Norrköping/Linköping finns idag relativt goda möjligheter till arbetspendling. Under de senaste årtiondena har det också försvunnit en del jobb från Nyköping varför arbetskraften fått utvidga sitt sökområde. I nuläget är utpendlingen betydligt större än inpendlingen. Under det senaste året har emellertid pendlingsunderskottet minskat. Definitionen av arbetspendling är att man är skriven i en kommun och arbetar i en annan. Det behöver därför inte röra sig om dagliga resor utan även veckopendling är medräknad. Arbetspendlingens omfattning fastställs den 31 december varje år. 5

6 2. Förutsättningar 2.1 Pendlingsunderlag Befolkning 2-64 år Antal förvärvsarbetande Antal arbetstillfällen Arbetsplatskvot,95 Bruttopendlingskvot,44 Tabell 1. Pendlingsunderlag Arbetsplatskvoten anger förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning. Kvoten är 1 när det råder balans mellan in- och utpendling. En kvot >1 innebär en nettoinpendling till kommunen och en kvot <1 innebär en nettoutpendling från kommunen. Nyköpings kommun har,95 i arbetsplatskvot vilket innebär att det är fler som pendlar ut än som pendlar in. Jämfört med andra mellanstora kommuner i Mälardalsregionen har dock Nyköping ett relativt stort antal arbetsplatser. Bruttopendlingskvoten anger inpendling plus utpendling i förhållande till förvärvsarbetande nattbefolkning. Ju lägre värde desto fler personer arbetar i den egna kommunen. Ett högt värde innebär således stora pendlingsströmmar. Nyköpings kommun har,44 i bruttopendlingskvot, vilket är normalt i Mälardalsregionen. 2.2 Pendlingsmöjligheter Ort Antal förbindelser/dag Restid tåg/buss Restid bil Restidskvot Eskilstuna 18 1:35 1:23 1,1 Flen 1 1:8 :54 1,3 Gnesta 14 1:6 :4 1,7 Göteborg 16 3:48 4:4,9 Huddinge 14 :54 1:7,8 Katrineholm 1 1:2 1: 1,3 Linköping 15 1:13 1:12 1, Nacka 14 2:11 1:13 1,8 Norrköping 15 :4 :49,8 Oxelösund 42 :29 :16 1,6 Stockholm 14 1:6 1:15,9 Södertälje 14 :4 :49,8 Trosa 18 :5 :4 1,3 Uppsala 14 2:14 2: 1,1 Örebro 2 3:3 2:14 1,4 Tabell 2. Antal förbindelser och restider till de viktigaste pendlingsmålen. Invånarna i Nyköpings kommun har goda möjligheter att pendla både norrut mot Södertälje och Stockholm och söderut mot Norrköping och Linköping. Inåt landet däremot är förbindelserna inte lika goda och restidskvoterna höga. Restidskvoten anger förhållandet mellan restiden med allmänna kommunikationer och restiden med bil. Om restidskvoten är under 1, går det snabbare att resa kollektivt. 6

7 3. Den totala pendlingen 3.1 Utpendling Utpendling Kvinnor Män Diagram 1. Den totala utpendlingen från Nyköpings kommun mellan åren 2 och 211. Utpendlingen från Nyköpings kommun till andra kommuner minskade med cirka 4 personer från år 28 till år 29. Förklaringen till minskningen är att många arbetstillfällen försvann i finanskrisen som bröt ut i oktober 28. Från skedde dock en återhämtning till 28 års nivå. På lång sikt har utpendlingen ökat med 21% från 5 12 personer år 2 till 6 59 personer år 211. Utpendlingen hos kvinnorna har ökat mer under de senaste 11 åren den gjort för männen procentuellt sett. Minskningen från 28 till år 29 var inte lika tydlig för kvinnorna som för männen och det beror sannolikt på att det var tillverkningsindustrin som drabbades hårdast av finanskrisen och där arbetar relativt få kvinnor. Antalet utpendlande kvinnor har ökat med 33% från år 2 till 2 78 år 211 medan andelen kvinnor av alla utpendlare ökat något sedan år 2 och låg år 211 på 34%. Hos männen har antalet utpendlare stigit i jämn takt sedan år 2. De enda år som avviker är 23 då det skedde en marginell minskning samt år 29 då det skedde en klar nedgång. Av samtliga utpendlare är cirka två tredjedelar män. Antalet manliga utpendlare har ökat med 16% från år 2 till år

8 3.2 Inpendling Inpendling Kvinnor Män Diagram 2. Den totala inpendlingen till Nyköpings kommun mellan åren 2 och 211. Inpendlingen från andra kommuner till Nyköpings kommun har ökat betydligt under det senaste decenniet. Finanskrisen under år 28 hade enbart en marginell inverkan på inpendlingen. År 211 pendlade personer in till Nyköpings kommun, vilket var en ökning med 55% från personer år 2. Bland kvinnorna minskade inte inpendlingen från 28 till år 29 och det beror sannolikt på att få kvinnor arbetar inom de branscher som påverkades mest av finanskrisen. Inpendlingen bland kvinnorna har ökat i stadig takt sedan år 2. Kvinnorna utgör 47% av samtliga inpendlare, en liten ökning sedan millennieskiftet. Antalet kvinnliga inpendlare har ökat med 66% från år 2 till år 211. Även bland männen har inpendlingen ökat gradvis under de senaste 1 åren. Från 28 till 29 skedde en liten nedgång som följdes av en uppgång åren 21 och 211. Antalet män som pendlar till Nyköpings kommun har ökat med 47% från år 2 till 2 59 år

9 3.3 Nettopendling Nettopendling Diagram 3. Nettopendlingen mellan åren 2 och 211. Nettopendlingen är antalet inpendlare minus antalet utpendlare. Nyköpings kommun har en negativ nettopendling. År 2 var nettopendlingen personer varefter den gradvis minskade till personer år 29. Under 21 ökade pendlingsunderskottet för att sedan minska igen till år 211 då det låg på personer. Anledningen till att nettopendlingen är negativ är att det inte finns tillräckligt många arbetstillfällen inom kommunens gränser. Nettopendling Kvinnor Män Diagram 4. Nettopendlingen mellan åren 2 och 211 uppdelad på kön. Om vi övergår till att titta på nettopendlingen uppdelad på kön kan vi konstatera att männen haft en starkt negativ nettopendling under hela tidsperioden Nettopendlingen för kvinnor däremot har konstant legat runt -strecket. Från 23 till 211 har nettopendlingen för kvinnor varit positiv. 9

10 4. Pendling länsvis 4.1 Utpendling - länsvis Utpendling länsvis Västra Götalands län; 79 Östergötlands län; 622 Övriga län; 398 Södermanlands län; 2824 Stockholms län; 2136 Diagram 5. Utpendlingen 211 fördelad på län. Vart pendlar då kommuninvånarna i Nyköpings kommun? Knappt hälften håller sig inom länet medan drygt en tredjedel pendlar till Stockholms län. En tiondel pendlar till Östergötlands län medan 8% pendlar till övriga län. Tillsammans tar Södermanlands län och Stockholms län emot 8% av alla utpendlande kvinnor. Det är en högre andel kvinnor än män som pendlar till Östergötlands län. Bland männen dominerar Södermanlands län och Stockholms län än mer som resmål. 83% av de utpendlande männen pendlar till något av dessa län. Båda könen har lika stor benägenhet att pendla utanför regionen. Utpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 6. Utpendlingen från Nyköpings kommun fördelad på län Om man tittar på utvecklingen från 2 till 211 har Södermanlands län och Stockholms län fått ta emot allt fler utpendlande Nyköpingsbor. Från 28 till 29 minskade dock utpendlingen till Södermanlands län markant. Pendlingen till Östergötlands län har legat stilla på ca 5 personer sedan år 2 medan antalet utpendlare till övriga län har ökat något. 1

11 4.2 Inpendling - länsvis Inpendling 211- länsvis Övriga län; 549 Skåne län; 84 Östergötlands län; 71 Södermanlands län; 285 Stockholms län; 76 Diagram 7. Inpendlingen 211 fördelad på län. Majoriteten av de som pendlar till Nyköpings kommun kommer från Södermanlands län. En mindre andel kommer från grannlänen och övriga län. Av de inpendlande kvinnorna kommer ⅔ från länet och nästan alla andra kommer från Stockholms län och Östergötlands län. Hälften av de män som pendlar till Nyköping kommer från övriga kommuner i länet. Merparten av de resterande männen kommer från Stockholms och Östergötlands län. Bland de långväga inpendlarna dominerar männen. Inpendling Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 8. Inpendlingen mellan åren 2 och 211 fördelad på län Historiskt sett har inpendlingen från vårt eget län ökat kraftigt från år 2 till 211. Särskilt kraftig var ökningen från 21 till 211. Även inpendlingen från grannlänen i nordost och söder har under de senaste 1 åren uppvisat en tydlig uppåtgående trend. Inpendlingen från övriga län ökat svagt. 11

12 4.3 Nettopendling länsvis Nettopendling - länsvis Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län Diagram 9. Nettopendlingen 211 fördelad på län Nyköpings kommun har ett betydande pendlingsunderskott gentemot Stockholms län och ett minimalt underskott gentemot vårt eget län. Gentemot Östergötlands län finns ett överskott. Noterbart är att det finns ett pendlingsöverskott även gentemot övriga län i Sverige. Nettopendling Övriga län Östergötlands län Södermanlands län Stockholms län Diagram 1. Nettopendlingen mellan åren 2 och 211 fördelad på län Pendlingsnettot gentemot Södermanlands län har blivit mindre negativt sedan år 2. Även nettona gentemot Östergötlands län och övriga län har förbättrats under den senaste 11- årsperioden. Pendlingsnettot gentemot Stockholms län däremot har varit i stort sett oförändrat sedan år 2. En viss uppgång kan dock skönjas från 28 och framåt. 12

13 5. Pendling kommunvis 5.1 Utpendling kommunvis Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Flen Katrineholm Eskilstuna Gnesta Linköping Solna Huddinge Botkyrka Sigtuna Nacka Västerås Göteborg Örebro Uppsala Sollentuna Diagram 11. Utpendlingen 211 fördelad på kommuner Den i särklass viktigaste utpendlingskommunen för Nyköpingsborna är Oxelösund. Stockholm, Södertälje och Norrköping är det också många som pendlar till. De som veckopendlar gör det i första hand till Göteborg och Malmö. Utpendling könsuppdelad 1% 9% 8% 7% Procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % % Kvinnor % Män Sollentuna Nacka Oxelösund Linköping Södertälje Botkyrka Solna Uppsala Västerås Flen Katrineholm Huddinge Göteborg Sigtuna Stockholm Örebro Norrköping Trosa Eskilstuna Gnesta Diagram 12. Utpendlingen 211 fördelad på kön Om vi delar upp utpendlarna efter kön kan vi konstatera att enbart till Gnesta och Eskilstuna är det fler kvinnor än män som pendlar ut från Nyköping. Utpendlarna till Örebro, Norrköping och Trosa har en relativt jämn könsfördelning. Störst mansdominans är det bland utpendlarna till Sollentuna, Nacka och Oxelösund. Att det är mestadels män som pendlar till Oxelösund torde bero på att den största arbetsgivaren där, SSAB, är en arbetsplats som domineras av män. Drygt en tredjedel av alla utpendlande män pendlar till Oxelösund. 13

14 Förändringar i utpendlingen Oxelösund Stockholm Södertälje Linköping Norrköping Solna Eskilstuna Sigtuna Katrineholm Västerås Nacka Trosa Botkyrka Gnesta Huddinge Utlandet Sollentuna Uppsala Göteborg Örebro Flen Diagram 13. Utpendlingens förändring från 2 till 211 Sedan 2 har utpendlingen ökat till 17 av de 2 största utpendlingskommunerna. Sett i antal personer har utpendlingen ökat mest till Oxelösund, Stockholm och Södertälje. Även Linköping och Norrköping har fått ta emot betydligt fler utpendlande Nyköpingsbor. Procentuellt sett har ökningen av utpendlingen varit störst till Sigtuna, Västerås, Nacka och Linköping. Sifferredovisning återfinns i bilaga 1. Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Diagram 14. Utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner Om vi tittar lite närmare på utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner under perioden framgår det att utpendlingen till Oxelösund steg i jämn takt fram till 28. Från 28 till 29 sjönk dock utpendlingen till Oxelösund markant för att sedan stiga igen från 29 till 211. Utpendlingen till Stockholm och Södertälje har stigit i en relativt jämn takt medan utpendlingen till Norrköping har legat på nästan samma nivå under hela tidsperioden från 2 till

15 5.2 Inpendling kommunvis Inpendling Oxelösund Norrköping Katrineholm Stockholm Flen Trosa Gnesta Eskilstuna Södertälje Linköping Västerås Uppsala Strängnäs Örebro Botkyrka Göteborg Nacka Huddinge Vingåker Finspång Diagram 15. Inpendlingen 211 fördelad på kommuner. När det gäller inpendlingen dominerar Oxelösund än mer än när det gäller utpendlingen. Hela 31% av alla inpendlare kommer från Oxelösund. Vid sidan av Oxelösund är Norrköping och Stockholm samt våra grannkommuner Katrineholm, Trosa, Flen och Gnesta de viktigaste inpendlingskommunerna. Inpendlingen från Södertälje är bara en tredjedel så stor som den från Norrköping trots att de båda städerna är nästan lika stora och ligger på samma avstånd. Inpendling könsuppdelad 1% 9% 8% 7% Procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Kvinnor % Män % Västerås Botkyrka Vingåker Örebro Nacka Göteborg Huddinge Linköping Katrineholm Norrköping Stockholm Södertälje Finspång Trosa Flen Gnesta Uppsala Eskilstuna Oxelösund Strängnäs Diagram 16. Inpendlingen 211 fördelad på kön Inpendlarna är betydligt mer jämställda än utpendlarna. Kvinnorna dominerar inpendlingen från fyra kommuner, nämligen Strängnäs, Oxelösund och Eskilstuna. Från ytterligare tio kommuner är könsfördelningen relativt jämn. Andelen män är störst bland inpendlarna från Västerås, Botkyrka, Vingåker och Örebro. Det är färre kvinnor än män som pendlar riktigt långtifrån in till Nyköpings kommun. Nyköpings lasarett är arbetsplats för en stor del av de kvinnor som pendlar in från andra kommuner. 15

16 Diagram 17 nedan visar inpendlingsutvecklingen från 21 till 211. Den största ökningen av inpendlingen under de senaste tio åren svarar Oxelösundsborna för. Inpendlingen från Norrköping har också ökat markant. Antalet personer som pendlar in till Nyköping från Vingåker, Uppsala och Nacka har däremot inte ökat nämnvärt. Procentuellt sett har ökningen av inpendlingen varit störst från Botkyrka, Södertälje och Örebro. Siffror finns i bilaga 1. Förändringar i inpendlingen Oxelösund Norrköping Stockholm Södertälje Katrineholm Eskilstuna Flen Gnesta Trosa Västerås Linköping Botkyrka Örebro Strängnäs Göteborg Finspång Huddinge Nacka Uppsala Vingåker Diagram 17. Inpendlingens förändring från 2 till 211 Inpendling Oxelösund Norrköping Katrineholm Stockholm Diagram 18. Inpendlingen från våra fyra största inpendlingskommuner En mer detaljerad studie av inpendlingsutvecklingen från våra fyra största inpendlingskommuner ger vid handen att inpendlingen från Oxelösund ökade kraftigt från 2 till 23 för att därefter öka svagt fram till 21. Under år 211 skedde på nytt en kraftig ökning. Inpendlingen från Katrineholm och Stockholm ökade från 2 till 24 för att sedan stabilisera sig på en högre nivå. Inpendlingen från Norrköping slutligen har ökat betydligt under hela 2-talet. 16

17 5.3 Nettopendling kommunvis Nettopendling Katrineholm Flen Norrköping Gnesta Eskilstuna Uppsala Västerås Örebro Göteborg Nacka Botkyrka Sollentuna Linköping Trosa Sigtuna Huddinge Solna Oxelösund Södertälje Stockholm Diagram 19. Nettopendlingen till och från de största pendlingskommunerna 211. Nyköpings kommun har ett negativt pendlingsnetto gentemot majoriteten av våra vanligaste in- och utpendlingskommuner. Katrineholm, Flen, Norrköping och Gnesta är de enda kommuner som vi har ett klart pendlingsöverskott gentemot. Störst pendlingsunderskott har Nyköpings kommun gentemot Stockholm, Södertälje och Oxelösund. Nettopendlingens grundstruktur har inte förändrats sedan 2 med tvåundantag och det är att nettopendlingen gentemot Eskilstuna och Norrköping som var negativ år 2 har förbytts mot överskott år 211. I övrigt är det samma kommuner som vi hade pendlingsöverskott mot 2 som vi hade överskott mot 211 och även de kommuner som vi hade pendlingsunderskott mot 2 var desamma 211. Överskottet har ökat framförallt gentemot Katrineholm, Flen och Gnesta. Pendlingsunderskottet har ökat gentemot Sigtuna, Solna och Oxelösund men minskat gentemot Göteborg, Trosa och Huddinge. 17

18 6. Pendling efter ålder Utpendling 211 uppdelad i ålderskategorier kvinnor män Diagram 2. Antal utpendlare i olika åldrar Drygt två tredjedelar av alla utpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna. Inpendling 211 uppdelad i ålderskategorier kvinnor män Diagram 21. Antal inpendlare i olika åldrar Knappt två tredjedelar av alla inpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är åringarna. Inpendlarna har en lägre medelålder än utpendlarna. 18

19 7. Pendling efter utbildning Utpendling 211 efter utbildning Kvinnor Män 4 2 Förgymnasial Gymnasial högst 2 år Gymnasial mer än 2 år Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Diagram 22. Antal utpendlare efter utbildningsnivå Den största kategorin bland utpendlarna är de som har en gymnasial utbildning som är längre än två år. Andelen med eftergymnasial utbildning är 38,6 procent. Inpendling 211 efter utbildning Kvinnor Män 2 Förgymnasial Gymnasial högst 2 år Gymnasial mer än 2 år Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Diagram 23. Antal inpendlare efter utbildningsnivå Även bland utpendlarna har de flesta gymnasial utbildning på över 2 år. 39,2 procent har eftergymnasial utbildning. De kvinnliga pendlarna är mer välutbildade än de manliga. 19

20 8. Pendling efter bransch Utpendling efter näringsgren 211 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt Diagram 24. Antal utpendlare i olika branscher Den stora majoriteten av utpendlarna jobbar inom tillverkningsindustrin. Många jobbar också inom handel, vård och omsorg samt företagstjänster. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta branscherna. Det är mycket få kvinnor som pendlar till arbeten inom byggverksamhet samt energiförsörjning och miljöverksamhet medan kvinnorna är i majoritet bland de som pendlar till jobb inom utbildning samt vård och omsorg. Bland de som pendlar ut till arbeten inom tillverkningsindustrin är andelen kvinnor låg men antalet är högt. Utpendlingen till arbeten inom offentlig förvaltning har dock en jämn könsfördelning liksom utpendlingen till jobb inom kulturella och personliga tjänster samt hotell- och restaurangverksamhet. 2

21 Inpendling efter näringsgren 211 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt Diagram 25. Antal inpendlare i olika branscher Våra inpendlare arbetar framförallt inom fyra branscher, nämligen vård och omsorg, handel, företagstjänster samt offentlig förvaltning. Bland de som arbetar inom transportsektorn är det åtskilliga som har sin arbetsplats på Skavsta flygplats. Värt att notera är att över 4 personer pendlar in till jobb inom tillverkningsindustrin. Inpendlarna har en jämnare könsfördelning än utpendlarna. Precis som bland utpendlarna dominerar männen inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten medan kvinnorna är i majoritet inom utbildning samt inom vård och omsorg. Mest jämställda är inpendlarna inom företagstjänster samt inom kulturella och personliga tjänster tätt följda av inpendlarna inom hotell- och restaurangverksamhet. 21

22 Förändringar i utpendlingen Tillverkning och utvinning Offentlig förv. Utbildning Information och kommunikation Energiförsörjning; miljöverksamhet Hotell- och restaurang Finans och försäkring Byggverksamhet Kulturella och pers. tjänster Jord- och skogsbruk Företagstjänster Okänt Handel Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Vård och omsorg Diagram 26. Förändringar i utpendlingen efter bransch En studie av hur den branschvisa utpendlingen har förändrats sedan 21 visar att utpendlingen till arbeten inom tillverkningsindustri har ökat klart. Utpendlingen till arbeten inom offentlig förvaltning, utbildning samt information och kommunikation har också ökat. Sammantaget har utpendlingen ökat till 8 av 16 branscher. Utpendlingen till arbeten inom vård och omsorg har däremot minskat liksom utpendlingen till fastighetsverksamhet. Förändringar i inpendlingen Tillverkning och utvinning Företagstjänster Transport och magasinering Offentlig förv. Jord- och skogsbruk Fastighetsverksamhet Byggverksamhet Kulturella och pers. tjänster Hotell- och restaurang Finans och försäkring Information och kommunikation Energiförsörjning; miljöverksamhet Vård och omsorg Handel Okänt Utbildning Diagram 27. Förändringar i inpendlingen efter bransch När det gäller inpendlingens förändring under tidsperioden är utvecklingen mer positiv. Tre branscher har ökat kraftigt, nämligen tillverkningsindustri, företagstjänster samt transport och magasinering. En annan bransch som ökat är den offentliga förvaltningen. Fyra branscher har minskat klart, nämligen utbildning, handel, vård och omsorg samt okänd bransch. 22

23 9. Pendlingskarta Karta 1. In- och utpendlingen 211 mellan Nyköpings kommun och de tio vanligaste in- och utpendlingskommunerna. 23

24 1. Pendling på kommundelsnivå 1.1 Utpendling Hagalund Krikonbacken Harg Påljungshage Oxbacken Oppeby Oppeby Gård Brandkärr Ekensberg Malmbry ggshagen Blommenhov Isaksdal Anderslund Östra Villa- Hållet staden Stenkulla Labro Nöthagen Bry ngelstorp Hemgården Väster Öster Rosenkälla Högbrunn Ängstugan Fågelbo Gumsbacken Idbäcken Kungshagen Tjuv holmen Spelhagen Brandholmen Herrhagen Utpendling Till egna kommunen Till andra kommuner Björshult Kuggnäs Långsätter Björkö Finntorp Branthäll Örstig Karta 2. Antal utpendlare från Nyköpings stadsdelar I Nyköpings tätort är utpendlingen störst från de områden som har flest invånare. Socioekonomiska faktorer spelar dock också in. Brandkärr har lika många invånare som Öster och Väster men betydligt färre utpendlare. Utpendling Till egna kommunen Till andra kommunen Kila Ripsa Ludgo Husby- Lid Lästringe Oppunda Spelvik Sättersta Vrena Halla Nykyrka Råby Runtuna Bogsta Bärbo Alla Stigtomta Helgona Bälinge Svärta Bergs- Lunda hammar Tuna Nicolai Tystberga Tunaberg Karta 3. Antal utpendlare från kommunens socknar Även på landsbygden är utpendlingen är starkt kopplad till folkmängden. De socknar som har många invånare tenderar att ha flest utpendlare. De socknar som ligger nära kommungränsen har flest utpendlare till andra kommuner. 24

25 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov 7 7 Anderslund Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården 2 2 Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp 1 1 Kuggnäs Branthäll Örstig Björkö 1 1 Björshult Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen 2 2 Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 3. Total utpendling från Nyköpings stadsdelar. Lägger man ihop utpendlingen till andra kommuner och utpendlingen till övriga delar av kommunen får man den totala utpendlingen. 21 var den totala utpendlingen störst från Öster med personer tätt följd av Väster med personer. Därefter följer Långsätter med Fågelbo på fjärde plats. Lägst total utpendling har de stadsdelar som har lägst invånarantal. 25

26 Utpendling exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 4. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Stigtomta, Tunaberg och Tuna flest utpendlare. Förändring Förändring av utpendlingen Svärta Lunda Bergshammar Råby-Rönö Ludgo Kila Spelvik Bogsta Bälinge Lid Husby-Oppunda Diagram 28. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 28 till Ripsa Halla Nicolai Sättersta Bärbo Nykyrka Tuna Lästringe Alla Helgona Vrena Tystberga Runtuna Stigtomta Tunaberg Sedan 28 har utpendlingen ökat framförallt från Svärta, Lunda och Bergshammars socknar. Utpendlingen har minskat kraftigt från Tunaberg, vilket kan förklaras med en minskad befolkning i socknen. Andra socknar som fått minskad utpendling är Stigtomta, Runtuna, Tystberga och Vrena.

27 Positiv eller ingen förändring av utpendlingen Förändring Brandholmen Fågelbo Oxbacken Örstig Harg Spelhagen Högbrunn Herrhagen Öster Oppeby Gård Hagalund Ekensberg Branthäll Malmbryggshagen Finntorp Björkö Anderslund Idbäcken Gumsbacken Björshult Kungshagen Diagram 29. Stadsdelar med ökad eller oförändrad utpendling från 28 till 21 Under perioden har utpendlingen ökat mest från de stadsdelar där det byggts nya bostäder, nämligen Brandholmen, Fågelbo, Oxbacken, Örstig, Harg och Spelhagen. Dessutom har utpendlingen från Högbrunn ökat. Negativ förändring av utpendlingen Hemgården -2 Påljungshage Ängstugan Blommenhov Labro Nöthagen Tjuvholmen Hållet Isaksdal Krikonbacken Kuggnäs Stenkulla Oppeby Ö Villastaden Rosenkälla Bryngelstorp Långsätter Brandkärr Väster Förändring Diagram 3. Stadsdelar med minskad utpendling från 28 till 21 Under samma tidsperiod har utpendlingen minskat betydligt från Väster, Brandkärr och Långsätter. I de två förstnämnda stadsdelarna har andelen förvärvsarbetande minskat. I Långsätter däremot är andelen förvärvsarbetande oförändrad, vilket innebär att fler har fått arbete inom Nyköpings kommun och därmed inte längre behöver pendla. 27

28 1.2 Inpendling Herrhagen Kuggnäs Inpendling Från egna kommunen Från andra kommuner Björshult Långsätter Björkö Finntorp Branthäll Örstig Karta 4. Antal inpendlare till Nyköpings stadsdelar Störst inpendling har de stadsdelar som har många arbetsplatser. Framförallt är det Öster och Väster med alla affärer, Hållet med lasarettet och Spelhagen med ABB, CEWE Instrument, Skatteverket m.fl. arbetsgivare. Inpendling Från egna kommunen Från andra kommuner Kila Hagalund Krikonbacken Harg Påljungshage Oxbacken Oppeby Oppeby Gård Brandkärr Ekensberg Malmbry ggshagen Blommenhov Isaksdal Anderslund Östra Villa- Hållet staden Stenkulla Labro Nöthagen Bry ngelstorp Hemgården Väster Öster Rosenkälla Högbrunn Ängstugan Fågelbo Gumsbacken Idbäcken Kungshagen Tjuv holmen Spelhagen Brandholmen Ripsa Ludgo Husby- Lid Lästringe Oppunda Spelvik Sättersta Vrena Halla Råby Bogsta Runtuna Nykyrka Bärbo Alla Stigtomta Helgona Bälinge Svärta Bergs- Lunda hammar Tuna Nicolai Tystberga Tunaberg Karta 5. Antal inpendlare till kommunens socknar Inpendlingen till våra socknar går framförallt till Nicolai landsbygd där Skavsta flygplats är den stora arbetsgivaren samt till Bälinge där Studsviks arbetsplatsområde är beläget. Bland övriga socknar har Tuna och Stigtomta störst inpendling. 28

29 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Oppeby Oppeby Gård Hållet Nöthagen Blommenhov Anderslund 1 1 Väster Spelhagen Högbrunn Idbäcken Hemgården 6 6 Gumsbacken Herrhagen Långsätter Finntorp Kuggnäs 8 8 Branthäll Örstig Björkö Björshult Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Påljungshage Brandkärr Ö Villastaden Isaksdal Ekensberg Öster Kungshagen Fågelbo Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Brandholmen Ängstugan 1 1 Tjuvholmen Malmbryggshagen Labro Tabell 5. Total inpendling till Nyköpings stadsdelar. I tabell 5 redovisas den totala inpendlingen till Nyköpings stadsdelar. Den överlägset största inpendlingen har Väster med knappt 3 4 personer. Därefter kommer Hållet med drygt 1 7 inpendlare samt Öster med drygt 1 5 inpendlare. Kungshagen och Spelhagen har tillsammans över 2 inpendlare. På Arnö sker den största inpendlingen till Finntorp med knappt 7 personer. 29

30 Inpendling exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Nicolai Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta Bärbo Nykyrka 1 1 Halla Vrena Råby-Rönö Husby-Oppunda Lid 2 2 Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Tabell 6. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Nicolai landbygd, Bälinge och Stigtomta flest inpendlare. Förändring av inpendlingen Förändring Kila Bälinge Svärta Tunaberg Tystberga Bärbo Alla Helgona landsb Lästringe Stigtomta Runtuna Halla Ripsa Sättersta Diagram 31. Socknar med ökad inpendling från 28 till 21 Lid Råby-Rönö Nykyrka Husby-Oppunda Vrena Spelvik Lunda Bogsta Nicolai landsb Tuna Bergshammar Ludgo Den överlägset största ökningen av inpendlingen från 28 till 21 har skett till Kila och Bälinge. I Kila är det framförallt landsbygden som fått en ökad inpendling. Av ökningen på 44 personer till Bälinge är det Studsviks arbetsplatsområde som svarar för lejonparten, nämligen 43 personer. En viss ökning av inpendlingen har också skett till Svärta. De socknar som förlorat flest inpendlare är Ludgo, Bergshammar och Tuna. 3

31 Positiv eller ingen förändring av inpendlingen Förändring Björkö Påljungshage Fågelbo Oppeby Högbrunn Herrhagen Örstig Brandholmen Oppeby Gård Gumsbacken Krikonbacken Långsätter Björshult Malmbryggshagen Hemgården Isaksdal Kuggnäs Branthäll Oxbacken Labro Diagram 32. Stadsdelar med ökad eller oförändrad inpendling från 28 till 21 Under perioden har den klart största ökningen av inpendlingen skett till Björkö där Swenox flyttat in i en nybyggd fabriksbyggnad. Även Påljungshage har fått en ökad inpendling genom att köpcentret expanderat med fler butiker. Negativ förändring av inpendlingen Förändring -1-2 Ängstugan Tjuvholmen Ö Villastaden Anderslund Hagalund Bryngelstorp Blommenhov Harg Rosenkälla Stenkulla Kungshagen Nöthagen Öster Ekensberg Brandkärr Idbäcken Väster Hållet Finntorp Spelhagen -3-4 Diagram 33. Stadsdelar med minskad inpendling från 28 till 21 Under samma tidsperiod har inpendlingen till Spelhagen minskat betydligt eftersom Swenox helt upphörde med sin verksamhet där i samband med att den nya fabriken i Björkö invigdes. 31

32 1.3 Pendlingsrelationer Pendlingsstatistiken ger goda möjligheter till detaljerade analyser av in- och utpendlingen till olika kommundelar. Nedan följer några exempel på analyser. Var arbetar de som bor i Stenkulla? Väster 79 Oxelösund 44 Hållet 35 Växlande 35 Öster 33 Spelhagen 24 Skavsta flygplats 24 Finntorp 23 Brandkärr 23 Högbrunn 22 Kungshagen 22 Stenkulla 21 Ospecificerat 2 Fågelbo 18 Björkö 16 Rosenkälla 16 Södertälje 12 Idbäcken 1 Nöthagen 9 Påljungshage 9 Brandholmen 9 Stockholm 9 Studsviks arbetsområde 8 Trosa 8 Oppeby 7 Gnesta 7 Gumsbacken 6 Ekensberg 6 Bryngelstorp 6 Övriga kommundelar 52 Övriga kommuner 57 Total nattbefolkning 67 Tabell 7. Utpendling från Stenkulla 21 Invånarna i Stenkulla tätort har sina arbetsplatser väl utspridda. Det viktigaste arbetsplatsområdet är Väster. Andra områden som många Stenkullabor pendlar till är Hållet, Öster, Spelhagen och Skavsta flygplats. Av de som pendlar ut till andra kommuner pendlar de i särklass flesta till Oxelösund. Relativt många pendlar också till Södertälje och Stockholm. Var arbetar de som bor i Sjösa? Väster 28 Hållet 17 Oxelösund 17 Spelhagen 12 Öster 12 Kungshagen 12 Finntorp 1 Studsviks arbetsområde 1 Fågelbo 9 Sjösa tätort 9 Stockholm 9 Skavsta flygplats 8 Oppeby 7 Södertälje 7 Brandkärr 6 Ekensberg 5 Högbrunn 4 Solna 4 Bryngelstorp 3 Ludgo landsbygd 3 Tystberga tätort 3 Ospecificerat 3 Eskilstuna 3 Gumsbacken 2 Herrhagen 2 Björkö 2 Isaksdal 2 Stenkulla 2 Växlande 2 Övriga kommundelar 2 Övriga kommuner 15 Total nattbefolkning 246 Tabell 8. Utpendling från Sjösa 21 Av de som bor i stadsdelen Sjösa är det bara 9 personer som arbetar inom den egna tätorten. De som pendlar inom kommunen gör det framförallt till Väster, Hållet, Spelhagen och Öster. Drygt en femtedel av invånarna i Sjösa pendlar till andra kommuner. Framförallt är det Oxelösund, Stockholm och Södertälje som Sjösaborna pendlar till.

33 Var bor de som arbetar i Hållet? Väster 139 Oxelösund 17 Öster 99 Bryngelstorp 82 Oppeby 7 Långsätter 69 Stigtomta tätort V 65 Fågelbo 64 Brandkärr 55 Harg 46 Högbrunn 45 Hållet 42 Norrköping 38 Stockholm 36 Rosenkälla 36 Stenkulla 35 Hagalund 33 Ö Villastaden 33 Isaksdal 31 Flen 28 Herrhagen 27 Bergshammars tätort 27 Katrineholm 24 Trosa 21 Krikonbacken 21 Stigtomta landsbygd 2 Oppeby Gård 17 Kuggnäs 17 Brandholmen 17 Övriga kommundelar 349 Övriga kommuner 64 Total dagbefolkning 1757 Tabell 9. Inpendling till Hållet 21 En stor andel av de som arbetar i Hållet kommer från vår grannkommun Oxelösund. En relativt stor andel bor på Väster. Många bor också i Öster, Bryngelstorp, Oppeby och Långsätter. Bortsett från Oxelösund kommer de flesta utomkommunala pendlarna från Norrköping, Stockholm, Flen och Katrineholm Var bor de som arbetar i Kungshagen? Väster 57 Öster 52 Oxelösund 52 Bryngelstorp 45 Brandkärr 37 Långsätter 33 Rosenkälla 3 Trosa 3 Fågelbo 23 Stigtomta tätort V 23 Stenkulla 22 Högbrunn 21 Herrhagen 2 Katrineholm 2 Vrena tätort 19 Oppeby 18 Norrköping 18 Flen 17 Harg 16 Isaksdal 16 Kuggnäs 14 Bergshammars tätort 14 Hagalund 12 Brandholmen 12 Sjösa tätort 12 Gnesta 11 Svalsta tätort 14 Svärta landsbygd 1 Tystberga tätort 1 Övriga kommundelar 196 Övriga kommuner 57 Total dagbefolkning 931 Tabell 1. Inpendling till Kungshagen 21 Av de som har sin arbetsplats i Kungshagen bor de flesta i Nyköpings tätort och i synnerhet i stadsdelarna Väster, Öster, Bryngelstorp och Brandkärr. Det finns också en omfattande inpendling från andra kommuner såsom Oxelösund, Trosa och Katrineholm. 33

34 11. Studiependling Linköping har en dominerande roll som studieort för studenter från Nyköping. Enligt statistiken från SCB framgår att hela 3% av studenterna från Nyköping studerar vid Linköpings universitet (189 av totalt 64). Näst största studieort är Stockholm (Universitetet/KTH m.fl.), följt av Uppsala (Universitet/Sveriges Lantbruksuniversitet), Eskilstuna/Västerås (Mälardalens högskola) och Flemingsberg (Södertörns högskola). Naturligtvis kan detta sägas vara en avspegling av den rådande strukturen med ett sedan länge etablerat och dominerande kommunikationsstråk norr- resp. söderut via Nyköping. Samtidigt pekar det på det angelägna i att bevaka och utveckla kommunikationerna söderut mot Norrköping-Linköping utifrån rådande behovsbild i Nyköping. Utbyggnaden av Ostlänken som ger ökad tidsmässig närhet till Linköping, men även mot Flemingsberg- Stockholm och kanske även mot Uppsala ter sig från detta perspektiv både angelägen och följdriktig. Studiependling läsåret 21/211 Linköpings universitet Stockholms universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Södertörns högskola Kungl. Tekniska högskolan Örebro universitet Karolinska institutet Lunds universitet Umeå universitet Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Gävle Antal pendlande studenter Diagram 34. Studiependling från Nyköpings kommun till olika högskolor läsåret 21/211 34

35 12. Jämförelser med andra kommuner i samma kommungrupp Utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 211 Procent 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Lund Södertälje Uddevalla Hässleholm Trollhättan Helsingborg Nyköping Falun Uppsala Varberg Kristianstad Skövde Kalmar Karlstad Norrköping Gävle Eskilstuna Örebro Västerås Borås Växjö Linköping Halmstad Karlskrona Jönköping Östersund Sundsvall Luleå Umeå Örnsköldsvik Skellefteå Diagram 35. Andel utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 211. Jämfört med övriga kommuner i samma kommungrupp har Nyköpings kommun en hög utpendling. Störst utpendling har Lund och Södertälje som ligger i storstadsregioner med goda kommunikationer och geografisk närhet till många andra kommuner. Lägst utpendling har Skellefteå och Örnsköldsvik. Inpendlare i förhållande till dagbefolkningen % 5% 45% 4% 35% Procent 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Lund Södertälje Trollhättan Skövde Helsingborg Karlstad Uddevalla Kalmar Kristianstad Falun Örebro Linköping Hässleholm Borås Växjö Nyköping Luleå Uppsala Östersund Västerås Gävle Norrköping Varberg Jönköping Halmstad Karlskrona Sundsvall Eskilstuna Umeå Örnsköldsvik Skellefteå Diagram 36. Andel inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 211. Inpendlingen till Nyköpings kommun är medelhög jämfört med övriga kommuner i kommungruppen Större städer. Störst inpendling har Lund, Södertälje och Trollhättan medan Skellefteå, Örnsköldsvik och Umeå har minst inpendling. 35

36 13. Pendlingsprognos Avslutningsvis redovisas här resultatet av kommunens senaste pendlingsprognos. Prognosen bygger på en framskrivning av den förändring som skett i pendlingen från 2 till 211. När det gäller utpendlingen kommer den fram till 22 att öka framförallt till Stockholm Oxelösund och Södertälje. Inpendlingen kommer enligt prognosen öka mest från Oxelösund Norrköping och Södertälje. Totalt kommer utpendlingen att öka med 716 personer till personer år 22. Inpendlingen kommer att öka med 2 58 personer till 6 91 personer år 22. På ännu längre sikt torde såväl in- som utpendlingen söderut mot Norrköping och Linköping samt norrut mot Södertälje och Stockholm öka när den nya järnvägen Ostlänken är klar. Utpendling 211 och Botkyrka Eskilstuna Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Södertälje Trosa Uppsala Utlandet Västerås Örebro Diagram 37. Faktisk utpendling 211 och prognos för 22. Inpendling 211 och Botkyrka Eskilstuna Finspång Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Stockholm Strängnäs Södertälje Trosa Uppsala Vingåker Västerås Örebro Diagram 38. Faktisk inpendling 211 och prognos för

37 Bilaga 1 Utpendling från Nyköpings kommun till Utpendling Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Flen Katrineholm Eskilstuna Gnesta Linköping Solna Huddinge Botkyrka Sigtuna Nacka Västerås Göteborg Örebro Uppsala Sollentuna Strängnäs Sundbyberg Malmö Haninge Nykvarn

38 Inpendling till Nyköpings kommun från Inpendling Oxelösund Norrköping Katrineholm Stockholm Flen Trosa Gnesta Eskilstuna Södertälje Linköping Västerås Uppsala Strängnäs Örebro Botkyrka Göteborg Nacka Huddinge Vingåker Finspång Malmö Solna Gävle Haninge Umeå

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-9-23 Pendling till och från Nyköpings kommun 212 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Näringslivsrapport 2013

Näringslivsrapport 2013 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-2-1 Näringslivsrapport 213 - med ett särskilt kapitel om handeln i Nyköping Innehållsförteckning SAMMANFATTNING MED DIAGNOS... 3 1. INLEDNING...

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Näringslivsrapport 2012

Näringslivsrapport 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 213-2-7 Näringslivsrapport 212 - med ett särskilt kapitel om utbildningssektorn Innehållsförteckning SAMMANFATTNING MED DIAGNOS... 3 1. INLEDNING...

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Näringslivsrapport 2014

Näringslivsrapport 2014 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 215-3-5 Näringslivsrapport 214 - med ett särskilt kapitel om fastighetsbranschen Innehållsförteckning SAMMANFATTNING MED DIAGNOS... 3 1. INLEDNING...

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN Innehåll Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period... 3 Födda

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Kommunikationernas betydelse för tillväxt eller möjligen Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Blivande hallänningar (?) på sommarlov i Haverdal 2014 03 12 Foto: Föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 2 Födda och döda samt

Läs mer

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet VI hjälper dig hitta din väg till jobbet Eductus hjälper personer att få jobb och företag att hitta medarbetare. Om du saknar utbildning så hjälper vi dig med

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18 500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Fotograf: Tomas Persson Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer