Statistik om Västerås. Flyttningar 2016

Transkript

1 Flyttningar 216 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 45 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler flyttar till Västerås än från. Under de senaste 1 åren har Västerås haft ett flyttningsöverskott 1 på i genomsnitt ca 1 5 personer per år, vilket motsvarar drygt 7 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Den totala inflyttningen till Västerås har under de senaste tio åren legat på i genomsnitt ca 6 46 personer per år. De senaste åren har dessutom inflyttningen ökat, och sett enbart till år 216 flyttade totalt 7 5 personer till Västerås (varav ca 3 97 män och 3 53 kvinnor). Flyttnettot, det vill säga antalet inflyttade minus antalet utflyttade, nådde den högsta noteringen sedan år 2. Tidigare rekordnivå skedde år 21 då flyttnettot nådde 1 38 personer. Från Västerås flyttade totalt sett 5 68 personer år 216. Genomsnittet för de tio senaste åren har legat på cirka 5 41 personer. År 215 var ett rekordår när det gäller utflyttningen från Västerås då närmare 6 personer flyttade från kommunen. Figur 1 inflyttade, utflyttade och flyttningsöverskott, Västerås år Flyttnetto Inflyttning totalt Utflyttning totalt inflyttade minus antal utflyttade. Benämns även flyttningsnetto. 1

2 Ser man flyttmönstret i relation till ålder på personerna som flyttar så är de i åldrarna 2-24 år mest flyttbenägna. Främst är det i åldersspannet 2-34 år som flyttarna sker. Dessförinnan och efter sjunker flyttbenägenheten och planar ut efter 4-årsåldern. Figur 2 Flyttningar till/från Västerås efter ålder, år Flyttnetto Inflyttning Utflyttning Ålder 2

3 Flyttningar efter region Av Västerås totala flyttvinst under år 216 bestod drygt två tredjedelar av flyttningar från utlandet, var femte flyttning från övriga Sverige, samt var sjunde flyttning från andra kommuner i Västmanlands län. Under åren hade Västerås ett negativt flyttnetto gentemot övriga Sverige, vilket innebär att fler flyttade från Västerås än till Västerås från övriga Sverige. Figur 3 Flyttningsnetto mot egna länet, övriga Sverige och utlandet, Västerås år Flyttnetto egna länet Flyttnetto övriga Sverige Immigrationsöverskott Invandring och utvandring Under andra halvan av 2-talet ökade invandringen till Västerås från en nivå på omkring 9 personer per år till omkring 1 3 personer per år. År 216 nådde invandringen den senaste 4-årsperiodens högsta nivå, då cirka 1 76 personer invandrade till Västerås. Dessförinnan var rekordåret år 213 då drygt 1 4 personer invandrade. År 215 nåddes rekordnivå när det gäller antalet utvandrade från Västerås, men år 216 hade utvandringen återgått till nivå med genomsnittet för åren innan år 215. Genomsnittet för åren var 584 personer och år 216 utvandrade cirka 58 personer från Västerås. 3

4 Figur 4 Utrikes flyttningar till/från Västerås, år Emigranter Immigranter Immigrationsöverskott Bland det totala antalet invandrade fanns 275 svenska medborgare representerade. Åren var svenska medborgare den klart största gruppen av invandrare, dvs. svenskar som bott utomlands och flyttat tillbaka till Sverige. De senaste åren har det dock skedde en förändring och svenska medborgare är inte längre den största gruppen invandrande till Västerås. Istället står syrianska medborgare för den största andelen av den totala invandringen. Invandrare med syriskt, svenskt och därefter somaliskt medborgarskap är de största grupperna som invandrade till Västerås år

5 Figur 5 Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna, Västerås år 216 Medborgarskapsland invandrade Andel (%) av totala invandringen Förändring sedan år 215 (antal) Syrien % 32 Sverige % -2 Somalia 68 4% 31 Irak 59 3% 5 Eritrea 58 3% 31 Indien 4 2% 5 Kina 36 2% 1 Finland 34 2% 2 Iran 28 2% -6 Polen 27 2% 4 Thailand 27 2% 4 Afghanistan 25 1% 5 Övriga länder % 17 Totalt % 39 Under år 216 utvandrade totalt 583 personer från Västerås. Det land som flest utvandrade till var Finland, dit 2 procent av alla utvandrare flyttade. Andra vanliga utvandringsländer var Indien, Kina och Somalia. Inrikes flyttningar Under första halvan av 2-talet var inrikes inflyttningen till Västerås större än inrikes utflyttningen och år 21 uppmättes också Västerås största flyttvinst mot riket sedan år 197. Trenden vände emellertid och under perioden hade Västerås inrikes flyttförluster. De senaste åren har en ökad inrikes inflyttning och en minskande inrikes utflyttning lett till att Västerås åter har inrikes flyttvinster. År var det genomsnittliga flyttnettot drygt 46 peroner per år. Störst flyttvinst under dessa år var år 212 då drygt 77 personer fler flyttade till än från Västerås. År 216 uppgick inrikes flyttvinsten till 651 personer och stod för närmare 35 procent av Västerås totala flyttvinst. 5

6 Figur 6 Inrikes flyttningar till/från Västerås, år Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade

7 Flyttningar både från det egna länet och från övriga Sverige har haft en positiv utveckling under 216. Flyttvinsten från egna länet låg på 263 personer 216. Mot övriga Sverige (kommunerna utanför Västmanland) hade Västerås en flyttvinst på 388 personer. Figur 7 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år Inflyttning från övriga Sverige Utflyttning till övriga Sverige Inflyttning från Västmanland till Västerås Utflyttning från Västerås till övriga Västmanland

8 Stockholms kommun är den kommun som Västerås har haft störst inflyttning från under 216, men trots att inflyttningen från Stockholm är stor så har Västerås ett negativt flyttnetto ( flyttförlust ) mot Stockholm eftersom utflyttningen till Stockholm är ännu större. Stockholm är den kommun som Västerås har störst flyttförlust mot. Även mot bland annat Uppsala, Göteborg och Linköping har Västerås haft flyttförluster under 216. Störst flyttvinster har Västerås haft från Köping, följt av Eskilstuna, Fagersta, Norberg och Enköping. Figur 8 Fem kommuner gentemot vilka Västerås har störst respektive minst flyttnetto, samt inflyttning, utflyttning från/till dessa kommuner, år 216 Störst/minst flyttnetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto 1983 Köping Eskilstuna Fagersta Norberg Enköping Örebro Linköping Göteborg Uppsala Stockholm

9 Både inflyttningen och utflyttningen till Stockholm minskade under år 216. Dock minskade inflyttningen i större utsträckning än utflyttningen vilket genererade ett ökat negativt flyttnetto i jämförelse med år 216. Totalt flyttade närmare 6 personer till Stockholm, medan drygt 44 personer flyttade från Stockholm till Västerås. Figur 9 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto mot Stockholms kommun, år Flyttnetto Inflyttning från sthlm Utflyttning till sthlm

10 På länsnivå hade Västerås störst flyttutbyte med Västmanlands län och Stockholms län. År 216 hade Västerås en flyttvinst på totalt 263 personer mot övriga kommuner i Västmanlands län, och en flyttförlust på -134 personer mot Stockholms län. Figur 1 Flyttningar mellan Västerås och övriga Sverige efter län (sorterat efter storleken på flyttnettot), år 216 Västmanland Dalarna Södermanland Kalmar Jönköping Skåne Västernorrland Norrbotten Uppsala Värmland Gävleborg Västerbotten Jämtland Örebro Halland Kronoberg Blekinge Gotland Västra Götaland Östergötland Stockholm Flyttvinst Flyttförlust Inflyttning Utflyttning 1

11 Flyttningar efter vistelsetid i Sverige et flyttningar bland utrikesfödda minskar i takt med vistelsetiden i Sverige. År 216 flyttade 2 2 utrikesfödda personer under sitt första vistelseår till Västerås. Av dessa flyttade 44 procent från utlandet till Västerås och 18 procent flyttade till Västerås från annan kommun i Sverige. Resterande hade bott ett år eller längre i annan kommun innan de flyttade till Västerås. Figur 11 Flyttningar mellan Västerås och övriga Sverige efter län (sorterat efter storleken på flyttnettot), år 216 Flyttnetto Inflyttare Utflyttare Vistelsetid i Sverige (år) Not: Observera att klasserna för vistelsetid är olika stora 11

12 Återinflyttningar I statistiken är det möjligt att se huruvida inflyttare till Västerås tidigare bott i kommunen. På samma sätt kan man se om utflyttarna vid något tidigare tillfälle flyttat till Västerås. Detta kallas återflyttning. Statistiken täcker de senaste 2 åren, så en inflyttare som flyttat från staden före 1996 räknas inte som återflyttare i statistiken. Av samma anledning räknas utflyttare som flyttat in till staden före 1996 inte heller som återflyttare. Inflyttade Av de som flyttade till Västerås år 216 hade 27 procent även tidigare bott i Västerås. Återflyttningen sker i högst utsträckning inom den närmsta tiden från utflyttningsflyttningsåret. Det var 12 procent av de som flyttade till Västerås som tidigare hade flyttat från Västerås under år 215 eller procent av inflyttarna hade ingen historik vilket betyder att de inte har bott i Västerås tidigare (eller bodde i Västerås för mer än 2 år sedan). Figur 12 Inflyttade till Västerås år 216 efter tidigare utflyttningsår 216; 5% 215; 7% 214; 3% 213; 3% 212; 2% ; 3% ; 3% Ingen historik; 73% 12

13 Utflyttade Av de som flyttade från Västerås hade 73 procent flyttat in till Västerås under den gångna 2-årsperioden. 27 procent hade ingen historik (vilket betyder att de antingen var födda i Västerås eller flyttade till Västerås för mer än 2 år sedan). 13 procent av de utflyttade hade flyttat till Västerås under det gångna året och 51 procent av de utflyttade hade flyttat till Västerås under de senaste fem åren. Figur 13 Utflyttade från Västerås år 216 efter tidigare inflyttningsår Ingen historik; 27% 216; 13% 215; 17% ; 1% 214; 9% ; 12% 212; 5% 213; 7% 13