KOMMUNPROFIL 2016 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN

Transkript

1 KOMMUNPROFIL 2016 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN

2

3 3/87 Innehållsförteckning Inledning... 6 Bakgrund... 6 Folkhälsoprofil syfte och innehåll... 6 Sveriges folkhälsopolitik... 7 Bakgrundsfakta om Nyköpings kommun och dess invånare Befolkningsutvecklingen Ålders- och könsfördelning Familjesammansättning Födelsetal Medellivslängd Bakgrundsfakta om stadsdelar och socknar Andel invånare med utländsk bakgrund Andel ensamhushåll Folkhälsans utveckling i Nyköping Positiva trender Negativa trender Folkhälsan ur ett geografiskt perspektiv Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Ungas politiska engagemang Förvärvsarbetande Medlemskap i föreningar Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Bokutlåning Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Ekonomiska och sociala förutsättningar Självskattad hälsa bland vuxna Självskattad hälsa bland unga Utbildningsnivå Arbetslöshet Inkomst Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Förtroendevalda uppdelat på kön Föräldrapenning uppdelat på kön Medellön för kommunalt anställda Invånarnas upplevda trygghet Ungas upplevda trygghet Rädsla för att bli överfallen Oro att utsättas för brott samtliga... 36

4 4/87 Oro att utsättas för brott geografiskt Faktisk utsatthet för brott Polisens engagemang i lokala problem Anmälda brott Brottslighet bland unga Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer Barns och ungas uppväxtvillkor Födelsevikt Barnfattigdom Personal i förskolan Behöriga till gymnasieskolan Kompletterande uppgifter om ungas livssituation Trygghet i skolan årskurs Hälsa i arbetslivet Ohälsotal Sjukpenningdagar Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Arbetsskador Sjuk- eller aktivitetsersättning Miljöer och produkter Luftföroreningar Buller Dödlighet i skador och förgiftningar Självmord Miljöcertifierade skolor och förskolor Ekologisk åkermark Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Väntetid för läkarbesök Vårdkö för operation Avlidna på grund av sjukdom eller olycka Skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Förekomst av klamydia Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen Sexualitet och reproduktiv hälsa Aborter Graviditetstalet Våldtäkter Sexuella handlingar under tvång Användning av preventivmedel Orsak till skydd vid samlag Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet bland vuxna... 59

5 5/87 Fysisk aktivitet bland unga Övervikt Hjärt- och kärlsjukdom Diabetes Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till grönområden Matvanor och livsmedel Amningsfrekvens Tandhälsa Kostvanor bland vuxna Kostvanor bland unga Ekologisk mat Ungas läskvanor Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Alkoholvanor bland vuxna Alkoholkonsumtion bland ungdomar Berusningsdrickande bland ungdomar Föräldrars restriktivitet till alkohol bland ungdomar Dödlighet på grund av alkoholintag Alkoholförsäljning Serveringstillstånd Rattfylleri Stöd och behandling Narkotikavanor bland unga Vanligaste narkotikapreparaten bland unga Cannabisanvändning bland vuxna Dödlighet i narkotika Narkotikarelaterade brott Rökvanor bland vuxna Rökvanor bland gravida Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Ungas tobaksvanor Passiv rökning Dödlighet i lungcancer Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Snusvanor bland vuxna Snusvanor bland unga Vattenpipa Spelberoende Bilagor Bilaga 1. Statistik på kommundelsnivå Bilaga 2. Källförteckning... 86

6 6/87 Inledning Bakgrund Ett av de prioriterade målområdena i Nyköping kommuns Vision 2030 är social sammanhållning. Inom detta målområde är ett av de övergripande målen att Nyköping upplevs som en trygg kommun och strävar efter en god folkhälsa. Den sociala dimensionen återspeglar här det nationella folkhälsomålet Skapa samhälleliga förutsättningar för att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att få en bred bild av folkhälsan i Nyköping tas en utförlig beskrivning fram vartannat år. Beskrivningen återfinns i följande dokument Kommunprofil - fakta om folkhälsan i Nyköpings kommun, tidigare kallad Folkhälsoprofil. Detta är den åttonde profilen sedan Folkhälsoprofil syfte och innehåll Följande kommunprofil är framtagen av Nyköpings kommun (Strategienheten på Samhällsbyggnad i samråd med preventionssamordnaren på Division Social Omsorg och strategen för social sammanhållning på Kommunledningskansliets Strategi- och projektenhet) och syftar till att beskriva invånarnas levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Nyköpings kommunprofil kan ses som ett komplement till den nationella rapporten Öppna jämförelser 2014 Folkhälsa 1. Dels för att profilen ger en mer detaljerad beskrivning av befolkningens bakgrund och förutsättningar dels för att rapporten innehåller mer än dubbelt så många indikatorer. Kommunprofilens samlade information om folkhälsoläget kan användas som underlag för fortsatt analys och diskussion samt för prioritering och planering av förebyggande och hälsofrämjande insatser. Profilens innehåll riktar sig främst till målgrupperna beslutsfattande politiker respektive tjänstemän inom Nyköpings kommun. Kommunprofilen innefattar varken analys av orsakerna till skillnader i utfallet eller förslag på åtgärder, utan ger en beskrivande bild av folkhälsoläget. Rapporten inleder med en beskrivning av Sveriges folkhälsopolitik och en teoretisk genomgång av faktorer som påverkar folkhälsan på olika nivåer i samhället. Därefter ges en beskrivning av befolkningens grundläggande levnadsförhållanden och demografiska sammansättning. Rapportens huvuddel inleds med en sammanfattning av välfärden och folkhälsoläget i Nyköping varpå en mer omfattande beskrivning av folkhälsan ges utifrån 97 indikatorer. Indikatorerna är fördelade under de elva nationella folkhälsomålen och redovisas oftast över tid och i jämförelse med länet och riket. Indikatorerna utgörs av både registerdata och kvalitativa data, som till exempel befolkningsundersökningar. Majoriteten av indikatorerna redovisas uppdelat på kön och/eller åldersgrupper. I Bilaga 1 redovisas några statistikuppgifter på stadsdels- och sockennivå. I Bilaga 2 finns en förteckning med alla källor. Rapportens fakta är nästan uteslutande taget från Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014 eller myndighetens hemsida. 1 Sveriges kommuner och landsting, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, december 2014.

7 7/87 Sveriges folkhälsopolitik Nationellt ansvar för folkhälsoarbetet Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen har slagits samman och bildar sedan 1 januari 2014 den nya Folkhälsomyndigheten. Myndighetens grunduppdrag är att främja befolkningens hälsa genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt ansvara för en sektorsövergripande uppföljning av folkhälsan i Sverige, utifrån de elva nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Utvecklingen inom de sex första målområdena styrs nästan uteslutande av strukturella faktorer, vilket innebär faktorer som främst kan påverkas av samhällsaktörer som kommuner, landsting, organisationer och myndigheter. De fem sista målen handlar om levnadsvanor, vilka individen själv kan påverka mycket. Det är dock samhällsaktörerna som skapar förutsättningar och möjligheter för människor att leva ett gott liv och välja goda levnadsvanor. Hälsans bestämningsfaktorer Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers hälsa. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan påverkas av människans livsvillkor och levnadsvanor. I första hand av livsvillkoren, det vill säga vilket samhälle vi lever i, demokrati och delaktighet, våra arbetsvillkor, utbildningsnivån, bostadssituationen och den yttre miljön. Även arvet och den sociala situationen har betydelse för folkhälsans utveckling. Exempel på levnadsvanor som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan är stress, fysisk aktivitet, kost samt möjligheten till vila och rekreation. Våra tobaks- och alkoholvanor är andra exempel på faktorer som påverkar hälsan i stor utsträckning.

8 Modellen nedan illustrerar vilka faktorer som påverkar och bestämmer folkhälsan. Bilden synliggör hur tvärsektoriellt folkhälsoarbete måste vara och hur många olika aktörer som har betydelse i det förebyggande arbetet. 8/87 Folkhälsans bestämningsfaktorer Halvcirkeln under mitten Ålder, kön och arv är delar som människan inte själv kan påverka, men de spelar en viktig roll för vilka förutsättningar hon har i livet. Denna del går aldrig att bortse från i folkhälsoarbetet. Trots att folkhälsoarbetet huvudsakligen fokuserar på grupp- och samhällsnivåerna ligger dessa faktorer alltid i bakgrunden. Första halvcirkeln ovanför mitten Socialt stöd, nätverk och kontakter är människans närmsta resurser vilka skapar gemenskap, känsla av sammanhang, framtidstro, trygghet osv. Denna del är oerhört viktig för livet, hälsan samt för självkänslan och grundläggs tidigt i livet, framförallt när människorna som barn grundlägger sina sociala förmågor. Ett barn som redan från födseln har en stabil och trygg omgivning växer upp till en trygg och säker vuxen. Andra halvcirkeln ovanför mitten Levnadsvanor är en del människan kan påverka till exempel matvanor, motionsvanor tobaksvanor osv. Denna del påverkas av hur väl de tidigare delarna fungerar. Finns ett stabilt och tryggt socialt nätverk är det lättare att göra hälsosamma val. Det fungerar även som ett skyddsnät som fångar de som gör riskfyllda val. Här har samhället ett stort ansvar genom att stötta, underlätta och möjliggöra ett hälsosamt liv med information och kunskap, mötesplatser, skydd samt möjligheter. Tredje halvcirkeln ovanför mitten Livsvillkoren påverkas av sysselsättningsstatus, arbetsmiljön, utbildningsnivå, fritidssysselsättningar och vilka möjligheter det finns att göra givande saker. Det handlar även om närhet till vård, livsmedelsutbud, boendesituation, kommunikationer, omsorg osv. Listan kan göras lång och utgörs av yttre komponenter som påverkar hälsan. En bra utbildning gör det

9 lättare att få ett arbete, vilket leder till högre inkomster och en förbättrad ekonomisk situation, vilket ger ökade valmöjligheter och möjligheter att påverka sin livssituation. 9/87 Yttre halvcirkeln ovanför mitten Omgivningsfaktorerna innefattar miljö och samhällsekonomiska strukturer och är kanske det som är grunden för folkhälsa. Finns det tillgång till rent vatten, fungerar avfallshanteringen och finns det grönområden där människor bor? Människan är en del av ett ekosystem. Inte bara ett system där det handlar om att äta, växa, föröka sig o.s.v. utan även ett system där omgivningen påverkar hälsan och där olika människor påverkar varandra. Ett effektivt folkhälsoarbete måste därför utgå både från kunskap om vad som påverkar hälsan och från mer övergripande strukturella förhållanden eftersom allt detta påverkar den individuella hälsan och livsstilen.

10 Antal personer 10/87 Bakgrundsfakta om Nyköpings kommun och dess invånare Befolkningsutvecklingen Nyköpings kommun hade invånare den 31/ vilket var en ökning med cirka personer sedan den 31/ Procentuellt sett var ökningen 18,9 % under den aktuella tidsperioden. Under tiden stagnerade dock befolkningen, varför huvuddelen av befolkningsökningen har ägt rum från 1990 och framåt. De senaste åtta åren har befolkningstillväxten varit ovanligt hög. Allra högst var ökningen år 2015 då invånarantalet steg med 754 personer Folkmängd 31/12 åren Källa: SCB Antalet födda har varierat från drygt 400 till drygt 600 sedan I början av 1990-talet var antalet födda högst varpå en nedgång följde som varade fram till 1998 då kurvan vände uppåt igen. Antalet döda har varierat relativt lite under de senaste 30 åren. En stigande trend kan dock skönjas. Dödsrisken som är antalet döda under ett år delat med medelfolkmängden är något lägre i kommunen än i riket som helhet för såväl kvinnor som män. Såväl in- som utflyttningen sjönk från början av 1970-talet till början av 1980-talet för att därefter stiga stadigt år för år. Inflyttarna från vårt eget län står för cirka 30 % av inrikesinflyttningen till kommunen. Denna andel har minskat marginellt under den senaste tioårsperioden medan andelen inflyttade från övriga Sverige har ökat marginellt. Inflyttningen från utlandet är fortfarande liten i förhållande till inrikesinflyttningen även om den ökat under de senaste 10 åren. De senaste tio åren har inflyttningen legat högre än personer/år. Utflyttningen till länet har ökat något sett över de senaste tio åren medan utflyttningen till övriga Sverige ökat klart. Utflyttningen till utlandet har ökat markant under de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande på cirka personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun.

11 Antal personer 11/87 Befolkningsförändringar Inflyttning Utflyttning Födda Döda Källa: SCB Ålders- och könsfördelning I befolkningspyramiden nedan jämförs ålders- och könsfördelningen i kommunen med fördelningen i riket Den största skillnaden mellan befolkningen i Nyköpings kommun och hela Sveriges befolkning är att Nyköpings kommun har lägre andel åringar. Detta faktum kan förklaras med att Nyköping inte har någon egen högskola varför de ungdomar som vill skaffa sig en högre utbildning måste söka sig utanför kommunen. En del av dessa kommer dock tillbaka senare när de är klara med sin utbildning och skaffat jobb och familj. Den andra stora skillnaden är att Nyköpings kommun har en högre andel åringar än riket som helhet. Det är dock enbart Nyköpings tätort som har denna höga andel äldre medan kommunens landsbygdsområden ligger under riksgenomsnittet. Detta kan förklaras med att Nyköping är en attraktiv stad att bo i när man blir äldre tack vare sina små avstånd och väl utbyggda service. Könsfördelningen är jämn. Vid det senaste årsskiftet bodde kvinnor och män i kommunen, vilket motsvarar en procentandel på 50,6% kvinnor och 49,4% män.

12 12/87 Befolkningspyramider för Nyköpings kommun (i förgrunden) och Sverige (i bakgrunden). Källa: SCB Familjesammansättning År 2015 Nyköpings Nyköpings Riket, % kommun kommun, % 0 barn ,4 78,4 1 barn ,1 9,1 2 barn ,8 9,2 3 barn 788 2,7 2,6 4+ barn 250 0,9 0,7 Totalt ,0 100,0 Källa: SCB Familjesammansättningen i Nyköpings kommun avviker från riksgenomsnittet på så sätt att andelen familjer utan barn är fler och andelen familjer med 1-2 barn är färre i kommunen. Det finns dock klara skillnader mellan olika kommundelar, vilka kommer att redovisas längre fram i folkhälsoprofilen.

13 13/87 Födelsetal År Nyköping 1,62 1,91 1,94 2,07 1,91 1,96 1,97 1,99 Riket 1,57 1,71 1,77 1,88 1,94 1,90 1,89 1,85 Källa: SCB Antalet födda barn per kvinna i Nyköpings kommun var år 2015 klart över riksgenomsnittet. Tittar man lite längre tillbaka i tiden så har kommunen konstant legat över rikets nivå under de senaste 30 åren med undantag för något enstaka år. Medellivslängd Medellivslängden är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Måttet ger en samlad bild av samhällets resultat för att skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Medellivslängden speglar även hälso- och sjukvårdens arbete. Medellivslängden i Sverige stiger. År 2015 var medellivslängden i Sverige 84,0 år för kvinnor och 80,3 år för män. Det var för båda könen en liten minskning jämfört med år Medellivslängden i Nyköping följer rikets utveckling generellt. I Nyköping är dock medellivslängden för såväl män som kvinnor något högre än rikssnittet. Statistiska centralbyrån räknar i sin riksprognos över befolkningsutvecklingen med att medellivslängden kommer att öka med ytterligare 6,1 år för män och 4,9 år för kvinnor fram till år Medellivslängd Nyköpings Riket Nyköpings Riket kommun kommun Män 78,0 77,5 80,3 80,1 Kvinnor 82,1 82,1 84,2 83,8 Källa: SCB

14 14/87 Bakgrundsfakta om stadsdelar och socknar Folkmängd Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 67 % av befolkningen. Nyköpings tätort är indelad i 40 stadsdelar. I tabellen nedan redovisas folkmängden den 31/ i stadsdelarna. De allra minsta stadsdelarna har här slagits ihop med närliggande större stadsdelar. Tre fjärdedelar av stadsdelarna har fått en ökad befolkning under de senaste 10 åren. Denna ökning har uppstått tack vare bostadsbyggnation. Resterande fjärdedel av stadsdelarna har fått en minskad befolkning på grund av utflyttning och förändringar i åldersstrukturen. Stadsdel Befolkning Socken Befolkning Oppeby Nicolai landsb 628 Oppeby Gård 941 Alla Helgona landsb 198 Hållet/Blommenhov 538 Tunaberg Väster Bergshammar Spelhagen 311 Tuna Högbrunn/Gumsbacken Lunda Herrhagen Kila Långsätter Stigtomta tätort 1947 Kuggnäs 529 Stigtomta landsb 654 Örstig 184 Bärbo 198 Krikonbacken 410 Nykyrka 138 Hagalund 567 Halla 56 Harg Vrena 806 Oxbacken 454 Råby 558 Brandkärr Husby-Oppunda 276 Östra Villastaden 806 Lid 172 Isaksdal Ripsa 71 Ekensberg/Påljungshage 447 Runtuna 712 Öster 3947 Spelvik 116 Fågelbo/Kungshagen 2412 Ludgo 448 Stenkulla Svärta Rosenkälla Tystberga Bryngelstorp/Labro 2152 Bogsta 120 Brandholmen Bälinge 256 Ängstugan/Tjuvholmen 65 Sättersta 195 Malmbryggshagen 325 Lästringe 427 Nyköpings stad Landsbygden Källa: SCB Kommunens landsbygd består av 25 socknar. I tabellen ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i såväl tätorter, småorter samt på den rena landsbygden räknats med. Stigtomta tätort särredovisas på grund av sin storlek. Förutom Stigtomta är de största socknarna Tunaberg, Tuna och Bergshammar. Merparten av socknarna har fler än 200 invånare. Halla och Ripsa är minst med cirka 60 invånare vardera. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden relativt stabil. Två tredjedelar av socknarna har haft en negativ befolkningsutveckling under den senaste 10-årsperioden.

15 15/87 Andel barn och andel äldre Namn Andel barn 0-6 år, % Andel äldre 80-w år, % Oppeby 4,8 5,6 5,2 8,8 11,1 11,0 Oppeby Gård 6,0 6,0 6,1 9,4 12,3 14,2 Hållet/Blommenhov 8,4 8,7 7,8 10,0 10,5 11,0 Väster 3,2 3,3 4,6 10,3 10,5 9,9 Spelhagen - 2,2 1,6-7,7 9,0 Högbrunn/Gumsbacken 6,0 5,7 6,1 5,9 5,6 4,5 Herrhagen 11,4 12,9 11,6 3,2 1,5 7,2 Långsätter 10,9 12,7 12,1 0,6 0,9 1,4 Kuggnäs 16,2 13,7 14,2 0,0 1,0 0,9 Örstig - 27,8 17,9-0,0 0,0 Krikonbacken 6,6 8,2 11,0 2,3 2,0 1,5 Hagalund 6,8 8,4 10,4 3,3 2,5 3,7 Harg 10,4 14,0 11,2 5,4 5,3 4,8 Oxbacken 9,8 12,6 12,6 2,1 1,7 1,3 Brandkärr 8,3 10,1 12,0 8,6 8,5 7,8 Östra Villastaden 9,6 7,1 8,3 2,6 2,3 2,7 Isaksdal 5,8 6,8 7,5 6,9 5,2 4,7 Ekensberg/Påljungshage 8,8 9,3 8,3 2,1 1,3 2,0 Öster 2,5 3,1 3,7 12,3 12,5 10,3 Fågelbo/Kungshagen 3,9 5,0 5,9 8,7 8,5 5,3 Stenkulla 5,3 6,8 8,4 9,0 10,0 8,8 Rosenkälla 5,2 5,6 5,8 9,2 9,6 10,8 Bryngelstorp/Labro 8,1 9,6 7,7 2,2 4,7 6,2 Brandholmen 3,9 7,2 6,9 3,2 2,9 6,9 Ängstugan/Tjuvholmen 14,3 7,0 6,2 0,0 0,0 3,1 Malmbryggshagen - 19,1 12,9-0,0 0,0 Nyköpings stad 6,8 7,5 7,8 7,3 7,4 7,2 Källa: SCB Andelen barn är högst i stadsdelar med småhusbebyggelse. Allra högst andel barn finns i Örstig, Kuggnäs och Malmbryggshagen. Den stadsdel där andelen barn ökat mest sedan år 2003 är Krikonbacken. Lägst andel barn finns i Spelhagen samt på Väster och Öster. Andelen äldre är högst i stadsdelar med flerbostadshus såsom Öster, Oppeby och Oppeby Gård. Spelhagen är den stadsdel där andelen äldre ökat mest under senare år. Malmbryggshagen, Örstig och Kuggnäs är de stadsdelar där andelen äldre är lägst.

16 16/87 Namn Andel barn 0-6 år, % Andel äldre 80-w år, % Nicolai landsb 7,0 6,3 6,2 1,6 1,2 1,8 Alla Helgona landsb 6,4 7,7 6,6 3,9 3,8 2,0 Tunaberg 4,9 6,1 5,6 4,8 3,8 5,4 Bergshammar 10,0 10,4 11,4 1,5 2,1 2,5 Tuna 10,7 9,9 11,0 1,0 2,2 1,9 Lunda 8,1 8,6 8,2 6,1 5,9 7,1 Kila 5,4 6,4 9,1 2,7 3,6 4,3 Stigtomta tätort 9,8 13,0 11,9 3,1 2,8 3,4 Stigtomta landsb 7,2 6,8 10,6 1,9 2,1 3,4 Bärbo 12,4 8,2 10,6 2,0 1,5 3,0 Nykyrka 6,7 8,8 10,1 2,4 4,4 2,2 Halla 7,1 2,9 3,6 4,3 5,9 3,6 Vrena 7,2 6,5 7,3 5,2 4,6 4,2 Råby 7,0 8,2 7,2 2,7 4,1 3,2 Husby-Oppunda 6,6 5,5 4,0 2,6 2,2 4,0 Lid 5,5 7,8 4,7 2,8 3,4 2,9 Ripsa 1,2 3,5 7,0 4,7 3,5 4,2 Runtuna 7,8 9,0 7,7 3,8 3,4 2,8 Spelvik 13,0 13,7 10,3 0,8 1,7 0,9 Ludgo 7,3 9,1 6,3 6,6 5,1 5,4 Svärta 8,1 9,5 8,9 2,7 1,7 2,3 Tystberga 6,6 6,8 8,2 5,8 5,8 5,9 Bogsta 9,0 4,6 6,7 1,4 0,0 1,7 Bälinge 8,2 5,5 7,4 4,3 4,3 5,1 Sättersta 5,2 5,5 6,2 4,3 4,0 3,6 Lästringe 7,5 6,1 6,1 1,2 1,1 3,3 Landsbygden 7,6 8,3 8,5 3,2 3,3 3,8 Nyköpings kommun 7,2 7,8 8,0 5,9 6,0 6,1 Sverige 7,3 8,1 8,4 5,3 5,3 5,1 Källa: SCB På landsbygden är andelen barn högst i Bergshammars och Tuna socknar samt i Stigtomta tätort. Den största ökningen av andelen barn sedan år 2003 har skett i Ripsa. Lägst andel barn upp till 6 år finns i Halla, Husby-Oppunda och Lid. Andelen äldre är betydligt lägre på landsbygden än i centralorten. De högsta andelarna återfinns i Lunda, Tystberga och Ludgo. Sedan 2003 har andelen äldre ökat mest i Kila socken. Lägst andelar äldre har Spelvik, Bogsta och Nicolai landsbygd.

17 17/87 Andel invånare med utländsk bakgrund Den samlade bilden tyder på att det finns viktiga skillnader i livsvillkor mellan inrikes och utrikes födda. Särskild betydelse har den låga sociala position som många invandrare får i Sverige oberoende av vad de har med sig i form av utbildning och arbetslivserfarenheter från sitt hemland. Flera studier har visat att utrikes födda har större försörjningssvårigheter, ett större bidragsberoende, en svagare position på arbetsmarknaden, en högre andel arbetslösa samt en större risk att få sjukersättning och förtidspension än inrikes födda. Namn Utländsk bakgrund, % Namn Utländsk bakgrund, % Oppeby 5,3 6,1 8,1 Nicolai landsb 7,9 8,4 12,5 Oppeby Gård 11,8 10,3 14,3 Alla Helgona landsb 4,4 2,4 3,5 Hållet/Blommenhov 8,0 11,1 12,8 Tunaberg 8,7 9,8 10,2 Väster 9,4 11,0 16,6 Bergshammar 5,5 6,2 9,1 Spelhagen - 9,9 13,5 Tuna 5,8 7,2 10,4 Högbrunn/Gumsbacken 13,9 9,6 15,4 Lunda 5,2 6,8 7,6 Herrhagen 49,7 47,2 44,6 Kila 6,1 8,8 9,4 Långsätter 9,2 11,4 14,5 Stigtomta tätort 6,0 5,9 6,5 Kuggnäs 9,5 13,3 13,8 Stigtomta landsb 7,6 5,5 5,7 Örstig - 8,2 12,5 Bärbo 3,0 7,7 9,1 Krikonbacken 2,1 2,5 5,4 Nykyrka 9,8 7,3 6,5 Hagalund 6,5 5,9 7,9 Halla 10,0 8,8 7,1 Harg 9,3 10,1 10,6 Vrena 6,8 8,6 12,5 Oxbacken 4,7 8,3 10,1 Råby 4,2 5,9 7,3 Brandkärr 33,4 45,1 58,5 Husby-Oppunda 4,6 6,2 9,1 Östra Villastaden 7,3 9,9 8,9 Lid 7,3 9,2 9,9 Isaksdal 8,3 13,9 19,5 Ripsa 5,9 5,9 8,5 Ekensberg/Påljungshage 7,9 6,3 6,7 Runtuna 7,5 8,3 8,3 Öster 10,4 12,2 15,7 Spelvik 5,7 5,1 6,0 Fågelbo/Kungshagen 9,6 10,3 15,8 Ludgo 4,7 5,1 8,9 Stenkulla 16,8 20,4 29,4 Svärta 6,0 6,0 8,1 Rosenkälla 10,2 11,4 13,2 Tystberga 7,5 8,4 13,7 Bryngelstorp/Labro 7,6 7,5 9,2 Bogsta 4,2 4,6 5,0 Brandholmen 12,8 7,9 11,5 Bälinge 6,0 3,9 8,2 Ängstugan/Tjuvholmen 3,6 5,6 15,4 Sättersta 8,1 6,5 9,7 Malmbryggshagen - 6,7 10,2 Lästringe 14,9 14,5 18,0 Nyköpings stad 11,9 16,1 20,9 Landsbygden 6,7 7,0 9,3 Nyköpings kommun 11,2 13,1 17,2 Sverige 16,0 18,6 22,2 Källa: SCB Andelen invånare med utländsk bakgrund skiljer sig relativt mycket åt mellan de olika stadsdelarna. De högsta andelarna finns i Brandkärr, Herrhagen och Stenkulla och de lägsta andelarna i Krikonbacken, Hagalund och Ekensberg/Påljungshage. På landsbygden har Lästringe och Tystberga de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund medan Bogsta och Alla Helgona landsbygd har de lägsta andelarna. Andelen invånare med utländsk bakgrund är stigande såväl i kommunen som i riket.

18 Halla Tystberga Lid Ripsa Nicolai landsb Bälinge Bärbo Ludgo Lunda Vrena Sättersta Alla Helgona landsb Kila Nykyrka Stigtomta landsb Bogsta Lästringe Husby-Oppunda Tunaberg Runtuna Råby Spelvik Svärta Tuna Bergshammar Stigtomta tätort Procent Öster Högbrunn/Gumsbacken Stenkulla Fågelbo/Kungshagen Isaksdal Brandkärr Oppeby Gård Väster Oppeby Harg Hållet/Blommenhov Rosenkälla Herrhagen Brandholmen Spelhagen Ängstugan/Tjuvholmen Östra Villastaden Bryngelstorp/Labro Ekensberg/Påljungshage Oxbacken Långsätter Kuggnäs Krikonbacken Hagalund Örstig Malmbryggshagen Procent 18/87 Andel ensamhushåll Familjesituationen är en viktig bestämningsfaktor för problem som rör välfärd, hälsotillstånd och trygghet. Framförallt ensamstående föräldrar, men också ensamstående utan barn har visats ofta ha flera välfärdsproblem samtidigt. Att vara gift eller sambo har visat sig utgöra ett skydd mot ohälsa, något som är känt från många vetenskapliga studier. Både i fråga om dödlighet och självrapporterad hälsa finns ett mönster där frånskilda har högst dödlighet och sämst hälsa och gifta tvärtom. Ogifta brukar ligga däremellan. Speciellt i självmord och alkoholrelaterade dödsorsaker är dödligheten högre hos dem som inte är gifta eller sambor Andel ensamhushåll Källa: SCB I Nyköpings centralort är andelen ensamhushåll högst i Öster, Högbrunn och Stenkulla. Malmbryggshagen, Örstig och Hagalund har lägst andel ensamhushåll Andel ensamhushåll Källa: SCB På landsbygden är andelen ensamhushåll i allmänhet lägre än i centralorten. Skillnaderna mellan olika områden är också mindre. Halla, Tystberga och Lid har högst andelar ensamhushåll medan Stigtomta tätort, Bergshammar och Tuna har de lägsta andelarna.

19 19/87 Folkhälsans utveckling i Nyköping Folkhälsoprofilen visar att folkhälsan bland Nyköpingsborna på flera håll följer den nationella utvecklingen, men också att det finns positiva och negativa trender för enbart Nyköping. Det är framför allt Nyköpingsbornas levnadsvanor som skiljer sig. Det är ofta stora skillnader i ohälsa kvinnor och män, personer med lång respektive kort utbildning samt den geografiska tillhörigheten, vilket är signifikant för folkhälsans utveckling generellt. Positiva trender Positiva trender för både Nyköping och Sverige generellt är att medellivslängden ökar, ohälsotalet minskar, antalet sjukpenningdagar sjunker, dödligheten i hjärtinfarkt minskar, andelen gravida rökare minskar och andelen elever i årskurs 9 som dricker alkohol, röker och/eller snusar minskar. Områden där Nyköping sticker ut positivt är att allt fler invånare är fysiskt aktiva (framför allt tonårsflickor) och att andelen överviktiga vuxna har minskat totalt sett. Andra positiva trender är att invånarnas tandhälsa har förbättrats och att andelen män som snusar minskat. Flera grundläggande förutsättningar för en god hälsa och välfärd har också förbättrats i Nyköping. Utöver den positiva utvecklingen av ohälsotal och sjukpenningdagar har utbildningsnivån samt andelen med gymnasiebehörighet generellt ökat. Negativa trender Negativa trender för både Nyköping och Sverige generellt är att allt fler kvinnor och unga flickor skattar sin allmänna hälsa sämre samt att samma målgrupp känner sig otrygga och rädda för att gå ut på kvällen. Vidare ökar dödligheten i diabetes, cancer och KOL 2. Andelen personer med riskabla alkoholvanor blir allt högre och den narkotikarelaterade dödligheten ökar i takt med antalet narkotikabrott. Områden där Nyköping sticker ut negativt jämfört med riket eller länet är den höga andelen elever i årskurs 2 som röker dagligen och att gravida kvinnor respektive småbarnsföräldrar röker i större utsträckning. Samtidigt har dödligheten i lungcancer bland kvinnor nästan fördubblats. Andra negativa trender är att antalet självmord bland män ökar, fler flickor än pojkar i årskurs 9 dricker alkohol, kostvanorna bland flickor i årskurs 9 har försämrats, andelen pojkar i årskurs 9 som dricker läsk dagligen har ökat, narkotikavanorna bland elever i årskurs 2 har försämrats, dubbelt så många pojkar i årskurs 9 är överviktiga jämfört med flickorna. 2 KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

20 20/87 Folkhälsan ur ett geografiskt perspektiv För att påvisa de geografiska skillnaderna när det gäller folkhälsan i Nyköping har ett välfärdsindex räknats ut för samtliga stadsdelar och socknar. Indexet baseras på åtta indikatorer i Folkhälsoprofilen som beskriver den socioekonomiska statusen, det vill säga de grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Samtliga 26 stadsdelar (respektive 26 socknar) har fått poäng efter hur pass positiv/negativt värde indikatorerna visar. Den stadsdel eller socken med högst poäng har högst välfärdsindex, det vill säga bäst förutsättningar för en god folkhälsa. Välfärdsindexet baseras på följande åtta indikatorer: andel förvärvsarbetande disponibel inkomst ekonomiskt bistånd andel högskoleutbildade andel öppet arbetslösa ohälsotal sjukpenningdagar valdeltagande i kommunvalet (socknar/stadsdelar har sorterats in i rätt valdistrikt) Exempel på uträkning; den stadsdel/socken med högst andel högskoleutbildade har fått 26 poäng medan den stadsdel/socken med lägst andel högskoleutbildade fått 1 poäng. Därefter har stadsdelens/sockens totala poäng för de åtta indikatorerna slagits samman. Summan är densamma som välfärdsindex. Den stadsdel/socken med flest poäng (högst index) har rangordnats högst upp i tabellen vilket innebär att området har en god folkhälsa enligt välfärdsindexet. Stadsdel Välfärdsindex Socken Välfärdsindex 1 Ängstugan/Tjuvholmen (7) Stigtomta tätort (3) Bryngelstorp/Labro (5) Svärta (1) Malmbryggshagen (2) Spelvik (4) Örstig (3) Bergshammar (2) Oxbacken (1) Lid (5) Brandholmen (4) Ludgo (14) Hagalund (6) Råby (9) Östra Villastaden (11) Halla (11) Ekensberg/Påljungshage (10) Runtuna (12) Kuggnäs (13) Tuna (8) Långsätter (12) Bogsta (10) Krikonbacken (9) Bälinge (16) Rosenkälla (15) Alla Helgona landsb (18) Hållet/Blommenhov (14) Husby-Oppunda (7) Spelhagen (8) Bärbo (15) Fågelbo/Kungshagen (20) Lunda (13) Högbrunn/Gumsbacken (18) Stigtomta landsb (17) Väster (16) Nykyrka (6) Oppeby (17) Sättersta (21) Öster (19) Lästringe (24) Isaksdal (22) Kila (22) Herrhagen (21) Nicolai landsb (19) Harg (23) Vrena (25) Oppeby Gård (25) Tunaberg (20) Stenkulla (24) Ripsa (23) Brandkärr (26) Tystberga (26) 35 Siffran inom parentes är placeringen i den förra kommunprofilen.

21 21/87 Nedan redovisas välfärdsindexet geografiskt. Det är generellt mycket stora skillnader mellan de olika stadsdelarna vad gäller folkhälsan. Kartan över stadsdelarna (Karta 1) visar tydligt att villaområden generellt sett har högre socioekonomisk status (god folkhälsa) än flerbostadshusområden, med undantag för stadsdelen Harg som domineras av småhusbebyggelse och har ett lågt välfärdsindex. Stadsdelarna Brandholmen och Spelhagen har högst välfärdsindex bland flerbostadsområdena. Karta 1. Det samlade folkhälsoläget i Nyköpings stadsdelar Karta 2 på nästa sida visar att skillnaderna mellan Nyköpings socknar inte är fullt så stora som mellan stadsdelarna. I tidigare kommunprofiler fanns det generellt en svag tendens som visade att den socioekonomiska statusen var högst närmast centralorten och lägst i kommunens ytterkanter. I årets folkhälsoprofil är denna tendens inte lika tydlig, utan det finns även socknar i kommunens ytterkanter som har bra socioekonomiska förutsättningar för en god folkhälsa såsom exempelvis Halla, Lid, och Ludgo.

22 Karta 2. Det samlade folkhälsoläget i kommunens socknar 22/87

23 23/87 1. Delaktighet och inflytande i samhället Indikatorer för målområdet: Valdeltagande Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Ungas politiska engagemang Förvärvsarbetande Medlemskap i föreningar Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Bokutlåning Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande förutsättningar för folkhälsan då människor har behov av att känna sig delaktiga samt ha möjligheter att kunna påverka både sina egna liv och hela samhällsutvecklingen. Människor som visar ett positivt engagemang och aktivt deltar i samhällslivet och i kulturella aktiviteter får en större känsla av sammanhang och meningsfullhet vilket leder till bättre hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att påverka samhällsutvecklingen utmärks nästan alltid av hälsoproblem. Nyköpings kommun har som mål att alla invånare ska kunna vara delaktiga i samhälls- och kulturlivet oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religion. Med en god tillgänglighet ska alla invånare och övriga besökare på lika villkor komma in i kommunens lokaler, ta del av kommunal information samt delta i kommunalt arrangerade evenemang. Alla brukare inom förskola, skola, omsorg och äldrevård ska uppleva att de kan ta del av information och att kunna påverka sin vardag. Valdeltagande är en viktig indikator för att få en bild över folkhälsan i ett samhälle då det ger en bild av i vilken utsträckning människorna tror på demokratins möjlighet att påverka och att det finns ett förtroende för staten/kommunen. Studier har visat att de platser där det är minst sannolikt att folk röstar är samma platser där det är större risk att dö i förtid.

24 24/87 Valdeltagande Nyköping Norra Nyköping Västra Valdistrikt Valdeltagande, % Helgona 82,0 84,0 84,5 Isaksdal 83,5 83,2 86,7 Kila 81,0 82,4 81,9 Oppeby Gård 74,0 74,7 79,7 Råby-Ripsa 85,5 84,0 85,6 Stenkulla 74,7 78,2 79,1 Stigtomta centrum 87,8 89,7 90,3 Stigtomta ytteromr 82,7 84,9 87,1 Vrena 84,0 84,7 84,2 Västra Brandkärr 63,0 65,2 66,4 Östra Brandkärr 73,1 73,2 72,8 Valdistrikt Valdeltagande, % Bergshammar 88,4 87,2 88,3 Centrum 82,2 82,9 82,7 Herrhagen 78,0 82,1 83,7 Högbrunn 81,2 90,0 82,6 Koppartorp 89,7 88,5 90,4 Lunda 79,3 79,9 85,6 Långsätter 88,1 88,5 91,0 Nävekvarn 85,6 85,0 85,9 Oppeby 82,8 84,9 83,7 Tuna 86,0 86,7 88,4 Väster 78,8 79,0 80,1 Nyköping Östra Valdistrikt Valdeltagande, % Alla Helgona 77,8 82,4 81,1 Brandholmen 86,5 87,6 89,4 Bryngelstorp 90,5 91,0 90,5 Rosenkälla 80,7 83,1 87,6 Runtuna 83,9 84,7 87,8 Svärta 86,8 87,9 88,7 Tystberga 79,0 81,4 81,3 Öster 82,9 83,0 84,9 Östra Bergen 81,6 83,8 83,5 Källa: Valmyndigheten I Nyköpings kommun ökade valdeltagandet i 2014 års kommunval. Totalt röstade 85,3 procent vilket är att jämföra med 82,8 procent i riket som helhet. Högst var valdeltagandet i Långsätter där 91,0 procent av invånarna röstade. Mycket högt valdeltagande noterades också i Bryngelstorp, Koppartorp, Stigtomta centrum och Brandholmen. Lägst var valdeltagandet i Västra Brandkärr där endast 66,4 procent röstade. Även i Östra Brandkärr, Oppeby Gård och Stenkulla var valdeltagandet lågt. Lunda och Oppeby Gård är de valdistrikt där valdeltagandet ökat mest sedan Den största minskningen har skett i Högbrunn och Alla Helgona. Valdeltagande bland förstagångsväljare, procent Nyköpings kommun Sverige Källa: Sveriges kommuner och landsting Valdeltagandet bland förstagångsväljarna ökade betydligt i kommunfullmäktigevalet 2014 jämfört med tidigare val. 79 procent av förstagångsväljarna gick till valurnorna och det var över riksgenomsnittet som var 77 procent.

25 25/87 Karta 3. Valdeltagande i kommunvalet 2014 i Nyköpings tätort. Karta 4. Valdeltagande i kommunvalet 2014 i Nyköpings kommun

26 26/87 Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning 2016 ligger Nyköpings övergripande Nöjd-Inflytande-Index (NII) på 35, vilket är marginellt lägre än genomsnittet för de kommuner som deltog i undersökningen. Nedbrutet på enskilda frågor är 57 % av Nyköpings medborgare nöjda eller mycket nöjda med insynen och inflytandet över kommunens politiska beslut och verksamheter. Resterande är inte nöjda alls. Cirka 54 procent av medborgarna anser att de politiska besluten genomförs väl. Minst nöjda är medborgarna med möjligheten att påverka politiska beslut. Jämfört med 2015 års resultat är både NII och värdet på dessa enskilda frågor något sämre. Hur nöjd är du med den insyn och inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Vad tycker du om hur väl politiska beslut genomförs? Hur nöjd är du med invånarnas möjlighet att påverka politiska beslut? Mycket nöj Nöjd Inte nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2016, rapportbilaga. Procent Ungas politiska engagemang I landstingets enkätundersökning Liv och hälsa ung ställs frågor om ungdomars deltagande i olika aktiviteter som berör inflytande och påverkan. Medan 45 procent av eleverna i årskurs 2 kan tänka sig att delta i ett möte för att påverka frågor som rör kommunen, har 6 procent aktivt deltagit i ett sådant möte senaste året. Nyköping skiljer sig inte nämnvärt mot länssnittet. Andelen elever i Nyköping som har kontaktat en politiker senaste året har minskat jämfört med 2011 medan andelen elever som chattat/debatterat/bloggat om politik på nätet är ungefär densamma som tidigare (12 procent). Har deltagit i aktivitet (procent) Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet Ta kontakt med politiker Delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2

27 27/87 Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet Ta kontakt med politiker Kan tänka sig delta i aktivitet (procent) Delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Förvärvsarbetande Arbetslivet fyller flera viktiga funktioner för människan. Ett arbete ger utöver en ekonomisk trygghet, även en social gemenskap med en känsla av delaktighet och tillhörighet. Andelen förvärvsarbetande i Nyköping har i stort sett varit oförändrat sedan Nyköping har en högre andel förvärvsarbetande än riket generellt. Andel förvärvsarbetande, procent Nyköpings kommun 79,0 78,4 78,2 79,6 80,1 78,9 80,1 80,0 Sverige 75,2 75,4 75,8 76,7 77,5 75,9 77,1 77,3 Källa: SCB, AMPAK Medlemskap i föreningar Medborgare som är medlemmar och aktivt deltagande i föreningar, frivilligorganisationer, studiecirklar med mera kännetecknar ett samhälle med ett engagemang, nyfikenhet och en vilja att utvecklas. Andelen föreningsaktiva ungdomar i Nyköping har minskat markant sedan år Idag är drygt hälften av ungdomarna medlem i någon förening enligt enkätundersökningar, vilket är en minskning på cirka 10 procent. Andelen föreningsaktiva är något högre i kommunen än i länet som helhet. Andel elever som uppger att de är medlemmar i en förening, procent Nyköpings kommun Länet Flickor 60,4 62,0 47,0 50,0 59,9 58,0 44,0 46,0 Pojkar 63,1 59,0 58,0 55,0 57,8 57,0 51,0 52,0 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9

28 28/87 Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga för det sociala deltagandet i samhället. Studier har visat att kultur kan motverka och förebygga ohälsa genom förmågan att stimulera människor att ta vara på sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära av erfarenheter och bilda sig uppfattningar. Kommuninvånarnas möjligheter att ta del av olika former av kultur påverkas av hur mycket kommunen satsar på kulturutbudet. Nyköpings kommun satsar relativt mycket pengar på biblioteksverksamhet. När det gäller allmän kulturverksamhet, stöd till studieorganisationer och bidrag till musik- och kulturskolor ligger dock kommunen tydligt under riksgenomsnittet. Kommunal nettodriftkostnad efter typ av kulturverksamhet (kronor/invånare) Nyköpings kommun Riket Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet Bibliotek Musik- och kulturskola Totalt Källa: Kulturfakta 2016:1 Bokutlåning Även att mäta antalet utlånade böcker i en kommun ger en fingervisning av invånarnas engagemang, nyfikenhet och vilja att lära sig, vilket signalerar välmående. Nyköpings invånare lånar cirka 8 böcker per person och år, vilket är klart högre än rikssnittet. Medan bokutlåningen i Nyköping är stabil sedan 2003, minskar snittet för riket. Antal utlånade böcker per invånare Nyköpings kommun 8,9 9,5 9,2 9,1 9, ,8 9,0 8,5 7,8 Riket 8,5 8,3 7,9 7,7 7, ,1 6,9 6,8 6,4 Källa: Kungliga biblioteket Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Enligt SCB:s medborgarundersökning är 95 procent av kommuninvånarna nöjda eller mycket nöjda med kommunens biblioteksverksamhet. Andelen mycket nöjda invånare har ökat klart jämfört med föregående års undersökning. Nyköpings övergripande betygsindex för denna indikator skiljer sig inte nämnvärt från snittet för samtliga kommuner. Andel nöjda invånare, procent Inte nöjd Nöjd Mycket nöjd Källa: SCB medborgarundersökning, Rapportbilaga

29 29/87 Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Andelen som anser att möjligheterna för att utöva fritidsintressen är mycket bra har ökat markant sedan år procent av kommuninvånarna anser att möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen (sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv) är bra eller mycket bra i kommunen. Nyköpings övergripande betygsindex för denna indikator skiljer sig inte från snittet för samtliga kommuner. Andelen invånare som värderar möjligheten att utöva fritidsintressen, procent Inte bra Bra Mycket bra Källa: SCB medborgarundersökning, Rapportbilaga

30 30/87 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikatorer för målområdet: Självskattad hälsa bland vuxna Självskattad hälsa bland unga Utbildningsnivå Arbetslöshet Inkomst Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Förtroendevalda uppdelat på kön Föräldrapenning uppdelat på kön Medellön för kommunalt anställda Invånarnas upplevda trygghet Ungas upplevda trygghet Rädsla för att bli överfallen Oro att utsättas för brott samtliga Oro att utsättas för brott geografiskt Faktisk utsatthet för brott Polisens engagemang i lokala problem Anmälda brott Brottslighet bland unga Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer Arbete och utbildning är grundläggande faktorer för folkhälsan, då de bidrar till såväl ekonomisk som social trygghet. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och ohälsa. Individer med låg utbildningsnivå har enligt forskning en sämre hälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. De största hälsoskillnaderna finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Största orsaken är att högutbildade har en högre förmåga att skaffa, tolka och använda information om till exempel hälsa och olika risker. Även om socioekonomiska faktorer sägs vara avgörande för folkhälsan är det viktigt att uppmärksamma hur människorna själva upplever sin hälsa och välmående. Enkätundersökningar som beskriver invånarnas självskattade hälsa ger en övergripande bild för folkhälsan i kommunen totalt sett eller uppdelat på kön, ålder, invånare med utländsk bakgrund med mera. Självskattad hälsa bland vuxna Precis som i riket som helhet är den självskattade hälsan i kommunen sämre för kvinnor än för män. Skillnaderna i självskattad hälsa är generellt större mellan grupper med olika utbildningsnivå än mellan könen. Skillnaden mellan hur personer med olika lång utbildning upplever sitt allmänna hälsotillstånd har ökat bland kvinnor sedan Kvinnor med endast förgymnasial utbildning har haft den minst gynnsamma utvecklingen. Ett dåligt allmäntillstånd är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän i alla åldrar. Andel vuxna med bra hälsa, procent Nyköping Riket Kvinnor Män Samtliga Källa: Hälsa på lika villkor

31 Procent 31/87 Självskattad hälsa bland unga Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 88 procent av pojkarna som uppger att de mår bra eller mycket bra. Bland flickorna i samma årskurs är det 71 procent som mår bra eller mycket bra. Skillnaden gentemot länet är liten. Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra, procent Nyköping Länet Flickor Pojkar Samtliga Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Även i årskurs 2 på gymnasiet är den självskattade hälsan bättre hos pojkar än hos flickor. År 2014 uppgav 84 procent av pojkarna att de mår bra eller mycket bra jämfört med 70 procent hos flickorna. Sedan 2004 har den självuppskattade hälsan försämrats mer hos flickorna än hos pojkarna. 100 Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra pojkar flickor Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning i Nyköping har ökat markant sedan år Trots det är andelen långt under rikssnittet. Andel elever som är behöriga till gymnasiet redovisas under målområdet Barn och ungas uppväxtvillkor. Andel med eftergymnasial utbildning år Nyköpings kommun 25,1 26,6 28,2 29,6 30,7 31,8 32,5 33,4 Sverige 28,8 30,6 32,3 33,8 35,2 36,7 38,0 39,2 Källa: SCB, AMPAK

32 Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa i Nyköping är något lägre än rikssnittet och har så varit senaste decenniet. Värdet har varit relativ oförändrat sedan Andel öppet arbetslösa, procent Nyköpings kommun 2,9 2,6 3,5 2,5 3,9 2,8 2,9 3,1 Sverige 5,3 4,2 5,5 2,5 4,1 3,5 3,3 3,1 Källa: SCB, Arbetssökandestatistik 32/87 Inkomst Den disponibla inkomsten har ökat stadigt sedan år 2000 i såväl kommunen som riket i helhet. År 2012 låg snittet i Nyköpings kommun marginellt under rikssnittet. Skillnaden mellan de olika kommundelarna skiljer sig dock markant. Se tabellbilagan längst bak i denna rapport. Disponibel inkomst, tusentals kronor Nyköpings kommun 222,6 236,3 248,5 277,2 304,2 316,7 336,6 349,5 Sverige 222,4 237,2 248,5 278,3 310,0 318,7 340,4 Källa: SCB, INKOPAK Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd består av det kommunala försörjningsstöd som tidigare benämndes socialbidrag samt introduktionsersättning till flyktingar. Även det statliga äldreförsörjningsstödet ingår. Andelen med ekonomiskt bistånd har minskat från 2010 till Numera ligger kommunen under riksgenomsnittet. Andel med ekonomiskt bistånd, procent Nyköpings kommun 5,6 4,6 4,2 2,9 2,8 3,1 2,6 2,9 Sverige 4,8 3,9 3,7 3,5 3,4 3,8 4,2 4,2 Källa: SCB, INKOPAK

33 33/87 Hemlöshet Hemlöshet beror på olika typer av faktorer, både strukturella och individuella. Individuella faktorer som missbruk och psykiska funktionsnedsättningar kan leda till att en person blir hemlös och det är socialtjänstens ansvar att se till att individen får det stöd och den hjälp som personen kan behöva. Ur det perspektivet är hemlöshet en socialpolitisk fråga. Men hemlöshet är även en fråga som berör strukturella faktorer som integration, hälso- och sjukvård samt bostads- och arbetsmarknaden. Få hemlösa har ett arbete och då ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomstkällan bland hemlösa utestängs de från den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet hemlösa i Nyköpings kommun kartläggs regelbundet och redovisas av Socialstyrelsen. Antalet hemlösa i Nyköping har ökat kraftigt sedan slutet av 1990-talet var antalet hemlösa över 18 år 167 personer eller 32 personer per invånare enligt kartläggningen. Motsvarande siffra för 2015 var 212 personer eller 40 personer per invånare. Antal hemlösa per invånare Nyköpings kommun 7,3 11,6 38,9 32,0 39,6 Riket 9,5 20,0 i.u. 36,0 i.u. Källa: Socialstyrelsen och Nyköpings kommun, Sociala divisionen Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter vad gäller exempelvis att vårda barn och hem, att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende och att kunna delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Forskning visar att ojämställda levnadsförhållanden orsakar skillnader i hälsa mellan könen. Statistiska jämförelser mellan olika kommuner visar att jämställdheten i landet följer ett tydligt mönster. Jämställdheten är överlägset mest utvecklad i storstadsregionerna. De mest jämställda kommunerna finns i Storstockholm. De kommuner som har lägst jämställdhet är mer spridda över Sverige och de kännetecknas av att de är mindre. Förtroendevalda uppdelat på kön År 2014 var 47 procent av de förtroendevalda i Nyköpings kommun kvinnor jämfört med 43 procent i riket som helhet. Jämfört med år 2003 har andelen förtroendevalda kvinnor ökat såväl i kommunen som i riket. Föräldrapenning uppdelat på kön Vad gäller föräldrapenning bland anställda i Nyköpings kommun generellt togs 25 procent av dagarna ut av papporna år 2013, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Knappt 38 procent av VAB-dagarna togs ut av pappor generellt i Nyköping år 2015, vilket också är i nivå med rikssnittet.

34 34/87 Medellön för kommunalt anställda Även om löneskillnaden bland de kommunalt anställda har minskat sedan 2010 tjänar fortfarande männen nära 2000 kronor mer per månad än kvinnorna. Löneskillnad kommunalt anställda Okt 2010 Okt 2012 Okt 2014 Medellön kvinnor Medellön män Differens Källa: Nyköpings kommun, HR

35 35/87 Trygghet och brottslighet En trygg och säker kommun utgör grunden för ett fungerande och välmående lokalsamhälle. Utöver invånarnas hälsa och välbefinnande innebär en trygg kommun en trivsam plats att bo på och attraktiv plats för såväl besökare som etablerande företag. Brottsförebyggande arbete och åtgärder för att öka tryggheten på allmänna platser, arbetsplatser, i bostadsområdet, skolan och hemmet kräver insatser och samverkan från flera samhällsaktörer. Polis och kommun är två nyckelaktörer som har stor påverkansmöjlighet för att minska brott och öka tryggheten. Föreningslivet, fastighetsägare och näringslivet är andra exempel på samverkansaktörer. Nyköpings kommun och Polisen har sedan 2008 ett samverkansavtal med syftet att tillsammans öka tryggheten och minska brottsligheten i Nyköping. För att få en bild av invånarnas upplevda trygghet är enkätundersökningar värdefulla. Där finns till exempel uppgifter om invånarnas egna upplevelse av otrygghet på olika platser och i olika situationer samt om invånarna varit utsatta för brott. Landstigets enkätundersökningar visar bland annat att unga flickor känner sig otryggare än pojkar och att kvinnor är mer rädda än män för att bli överfallen utomhus. Polisens trygghetsundersökning synliggör skillnaderna i oro mellan fyra geografiska områden (kommundelar) i Nyköping. Invånarnas upplevda trygghet Enligt polisens trygghetsmätning känner sig 21 procent av Nyköpings vuxna invånare otrygga i sitt bostadsområde på kvällen. Den upplevda otryggheten har ökat över tid men är lägre än länets genomsnitt. Andel invånare år som känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen Nyköping Länet Källa: Polisens trygghetsmätning Ungas upplevda trygghet Andelen unga som känner sig trygga i sitt bostadsområde (96 procent) är högre än vuxnas trygghetskänsla. Oroväckande är den höga andelen flickor som känner sig otrygga och som ökat över tid. Andel unga som sällan/aldrig känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung, åk 2

36 36/87 Rädsla för att bli överfallen Andelen kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen eller rånad har fördubblats mellan åren 2000 och Andelen män som avstått att gå ut av samma skäl är betydligt lägre och oförändrat över tid. Andel som ibland eller ofta avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen eller rånad, procent Nyköpings kommun Södermanlands län Män Kvinnor Källa: Liv & Hälsa och Hälsa på lika villkor (2012) Oro att utsättas för brott samtliga Oron att utsättas för brott i kommunen är något lägre än i länet som helhet. Oron har varierat över tid men ökat något sedan senaste mätningen. Andel invånare totalt som upplever en oro för att utsättas för brott Nyköpings kommun Södermanlands län Källa: Polisens trygghetsmätning Oro att utsättas för brott geografiskt I polisens trygghetsundersökning delas kommunen upp i fyra kommundelar. Resultatet visar att oron för att utsättas för brott är störst på Arnö och minst i Brandkärr. Oron att utsättas för brott i Brandkärr har minskat markant jämfört med den förra undersökningen år Oron för att utsättas för brott har däremot ökat på landsbygden. Andel invånare per kommundel som upplever en oro för att utsättas för brott Brandkärr Arnö Övriga Nyköpings tätort Övriga kommunen Källa: Polisens trygghetsmätning Faktisk utsatthet för brott Andelen invånare som varit utsatta för brott är i förhållande till den upplevda oron låg. Andelen invånare i Nyköping som uppger att de blivit utsatta för brott har minskat sedan senaste mätningen och ligger nu marginellt under länets nivå. Andel invånare som uppger att de varit utsatta för brott, procent Nyköping Länet Källa: Polisens trygghetsmätning

37 37/87 Polisens engagemang i lokala problem Andelen invånare som anser att polisen bryr sig om lokala problem har ökat markant över tid i Brandkärr, till skillnad från övriga bostadsområden. Andel invånare som anser att polisen bryr sig om lokala problem Brandkärr Arnö Övriga Nyköpings tätort Övriga kommunen Länet Källa: Polisens trygghetsmätning Anmälda brott Nyköpings kommun hade fram till 2007 en ovanligt låg brottslighet jämfört med riket. Antalet anmälda brott ökade därefter avsevärt 2009 och 2011 för att sedan 2013 minska till en nivå under rikssnittet ökade antalet anmälda brott igen i såväl kommunen som riket. Det är viktigt att vara medveten om att polisens omfattning av insatser samt befolkningens benägenhet att anmäla brott påverkar statistiken. Antal anmälda brott per invånare Nyköpings kommun Riket Källa: Brottsförebyggande rådet Brottslighet bland unga Andel ungdomar som tagit varor i butik mer än fem gånger Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de tagit varor i butik mer än fem gånger har minskat något över tid och ligger på samma nivå som länet. Pojkar är enligt undersökningen mer benägna att stjäla än flickor Nyköping Länet Källa: Liv & Hälsa ung, åk 9 Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer Socialstyrelsen har för tredje året i rad följt upp hur Sveriges kommuner arbetar med stöd till brottsoffer. Både män och kvinnor, men framför allt kvinnor, utsätts för våld i nära relationer. År 2013 anmäldes fall av misshandel mot kvinnor i Sverige och 3000 fall av misshandel mot män i nära relation. Därutöver anmäldes 2000 fall av grov kvinnofridskränkning. Knappt 4 procent av de som utsatts för våld i nära relation under 2012 polisanmäldes. Barn som utsätts för och/eller bevittnar våld riskerar att bli oroliga, håglösa, bråkiga, kan få kamratproblem och svårt att klara skolan. Det är därför oerhört viktigt att uppmärksamma barn som utsätts eller bevittnat våld och ge det stöd och hjälp som de behöver.

38 Nedan presenteras en sammanställning av ett urval indikatorer från Socialstyrelsens Öppna jämförelser Stöd till brottsoffer /87 Endast 11 av de 57 indikatorer som presenteras i 2014 års rapport kan jämföras med 2013 och endast två indikatorer är samma för åren 2012, 2013 och Indikatorerna är framtagna via enkäter som besvarats av berörd kommunal verksamhet 3. Indikator (andel kommuner i procent) Nyköping 2014 Använder standardiserad bedömningsmetod vid utredning av Ja behov av våldsutsatta vuxna Har rutiner för hur handläggare ska agera för att säkra 14 Nej skolgången för barn i skyddat boende Har gjort en kartläggning av omfattningen av våld mot vuxna i kommunen (ÖJ Folkhälsa) 49 Nej Använt våldsutsatta vuxnas synpunkter för att utveckla Ja verksamheten Resultatuppföljning av genomförda insatser till våldsutsatta 51 barn/barn som bevittnat våld Genomfört kompetensutveckling om våld i nära relationer till 76 Ja handläggare som utreder våldsärenden Erbjuder stödsamtal till våldsutsatta vuxna 82 Ja Erbjuder stödsamtal till barn som upplevt våld 88 Ja Erbjuder stödsamtal till personer som utövat våld 67 Ja Aktuell överenskommelse för extern samverkan mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och följande aktörer: Polisen Ja Vuxenpsykiatrin Nej Ungdomsmottagningen Nej Aktuell överenskommelse om samverkan mellan Social-tjänstens barn- och ungdomsverksamhet och följande aktörer: Polisen Ja Barn och ungdomspsykiatrin Ja Skola (ÖJ Folkhälsa) 61 Ja Förskola (ÖJ Folkhälsa) 56 Ja Erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor Ja Erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor i missbruks Ja eller beroendeproblem Erbjuder skyddat boende till våldsutsatta män 71 Ja Information på webben om insatser till våldsutsatta kvinnor Ja Information om stödinsatser på webben, översatt till andra språk 25 Nej Information om stödinsatser på webben, lättläst version 20 Nej Socialjour med socionomutbildad personal all tid utanför Ja kontorstid året runt

39 39/87 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Indikatorer för målområdet: Födelsevikt Barnfattigdom Personal i förskolan Behöriga till gymnasieskolan Kompletterande uppgifter om ungas livssituation Trygghet i skolan årskurs 5 Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Familjesituationen med omgivande sociala nätverk har en stor betydelse för barnets utveckling och framtid. Förskolan och skolan är andra viktiga stödjande miljöer i barn och ungas uppväxt. Förutsättningarna för att leva ett bra liv med en god hälsa ser väldigt olika ut. Allt fler skolbarn lider av oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk och unga flickors stressrelaterade symptom ökar parallellt med antalet unga som vårdas på sjukhus för depression och ångest. Det är viktigt att samhället tidigt identifierar och uppmärksammar utsatta barn och unga och sätter in åtgärder på olika nivåer. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är därför en god investering, både för hälsan och för samhällsekonomin. Födelsevikt Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden där blivande mödrar i högre utsträckning röker och är stressade. Dessa faktorer kan leda till sämre näringstillförsel, vilket kan bidra till hämmad tillväxt hos fostret. Allt färre barn föds med låg födelsevikt. I Nyköpings kommun föds det dock något fler barn med låg födelsevikt än genomsnittet för Sverige, vilket kan relateras till den höga andelen rökande mödrar. Antal födda med en födelsevikt mindre än 2500 gram per 1000 födda Nyköpings kommun 47,4 42,2 34,5 27,5 34,0 36,4 Riket 39,2 43,1 31,1 31,2 30,5 30,0 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Barnfattigdom Organisationen Rädda Barnen bevakar barnfattigdomen i Sveriges kommuner. Enligt deras sätt att räkna lever ett barn i fattigdom om familjen har låg inkomststandard (så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader) och/eller ekonomiskt bistånd. En dålig ekonomi behöver i sig inte innebära att barn har dåliga uppväxtvillkor, men fattigdom kan leda till utanförskap. Barnen riskerar att få sämre villkor att förverkliga sin potential. I Nyköpings kommun finns färre barn som lever i barnfattigdom än i riket som helhet. Detta gäller oavsett om barnen har svensk eller utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan olika stadsdelar är 3 Nyköpings kommun, Division Social Omsorg

40 dock stor. Brandkärr är den stadsdel som har överlägset flest barn som lever i ekonomisk utsatthet. Barnfattigdomsindex 40/ Nyköpings kommun Riket Nyköpings kommun Riket Nyköpings kommun Riket Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund , Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll , Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll ,4 4,5 Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund ,9 23,9 Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll ,5 11,8 Källa: SCB, Totalräknad inkomststatistik Personal i förskolan Förskolan har en viktig roll vad gäller barns fysiska, psykosociala och pedagogiska utveckling. Förskolan är främst en hälsofrämjande arena men samtidigt även en viktig förebyggande och stödjande verksamhet, då det finns en möjlighet att fånga upp de barn som lever i en social utsatthet och riskerar att fara illa. Via förskolan kan föräldrar erbjudas att få stöd i sitt föräldraskap utifrån gruppverksamhet och föräldrautbildningar i samverkan med socialtjänsten och studieförbund. Storleken på barngrupper och personalens kompetens och erfarenhet kan påverka förskoleverksamhetens kvalitet. Det är generellt större barngrupper i kommunala förskolor i både Nyköping och riket än i enskilda förskolor. Medan storleken på barngrupperna i kommunala förskolor har ökat, har de minskat på de enskilda förskolorna. Det är däremot ingen större skillnad mellan Nyköping och riket. Andelen personal med högskoleutbildning är högre i kommunala förskolor. De enskilda förskolorna i Nyköping har en högre andel personal med högskoleutbildning än riksgenomsnittet. Antal inskrivna barn per årsarbetare Personal med högskoleutbildning, procent Nyköpings kommun -Kommunala förskolor 5,0 4,2 5, Enskilda förskolor 5,5 5,0 5, Riket -Kommunala förskolor 5,2 5,3 5, Enskilda förskolor 5,3 5,3 5, Källa: Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal

41 Procent 41/87 Behöriga till gymnasieskolan Att få godkända betyg i grundskolan innebär att det finns goda förutsättningar för att genomföra en gymnasieutbildning. En hög utbildning innebär att chansen för arbete ökar, vilket ökar möjligheterna till egenförsörjning och ett socialt och utvecklande liv. I Nyköping var totalt 85 procent behöriga till gymnasiet 2015, vilket är marginellt lägre än rikssnittet på 86 procent. Andelen behöriga i Nyköping ökade markant mellan 2008 och 2013 sett på totalen. Andelen behöriga pojkar sjönk avsevärt mellan 2013 och 2015 medan andelen behöriga flickor ökade. Jämfört med riket är andelen gymnasiebehöriga pojkar i Nyköping lägre. Flickorna i Nyköping ligger däremot över riksgenomsnittet. 95% Andel behöriga till gymnasieskolan 90% 85% 80% flickor - riket flickor - kommunen pojkar - riket pojkar - kommunen 75% 70% Källa: Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal

42 42/87 Kompletterande uppgifter om ungas livssituation I landstingets enkätundersökning bland skolelever finns det många uppgifter om barn och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Nedan redovisas fyra indikatorer som ger en bild av livssituationen bland elever i årskurs 9. Indikatorerna visar bland annat att allt färre barn bor med både mamma och pappa. Bland Nyköpings elever ökar andelen flickor som äter skollunch, till skillnad från pojkarna där andelen minskat markant sedan Både flickorna och pojkarna uppger att de skolkar i mindre utsträckning. Andel barn som bor med både mamma och pappa Nyköpings kommun Södermanlands län ,8 55, ,0 63,6 60, ,0 Andel barn som äter skollunch Flickor 69,3 74, ,0 73,6 75, ,0 Pojkar 81,5 83, ,0 77,2 77, ,0 Andel elever som aldrig skolkar 58,5 62, ,0 51,2 57, ,0 Andel elever som trivs bra med livet just nu Flickor - 83,0 89,0 81,0-85,0 88,0 81,0 Pojkar - 94,0 96,0 94,0-93,0 95,0 92,0 Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa Ung åk 9

43 43/87 Trygghet i skolan årskurs 5 Nyköpings kommun genomför årligen en enkätundersökning bland eleverna i årskurs 5 på de kommunala låg- och mellanstadieskolorna i kommunen. Nästan alla elever känner sig trygga i skolan. I två skolor uppger samtliga elever att de känner sig trygga, nämligen Dammlötskolan och Långbergsskolan. Den skola som upplevs otryggast är Brandkärrsskolan. Sedan 2002 har andelen elever som känner sig trygga ökat totalt sett i kommunen. Den största ökningen av tryggheten har skett på Dammlötskolan medan den största minskningen av tryggheten har skett på Nävekvarns skola. Andel trygga i skolan, procent Skola Bergshammars skola Blomenbergska skolan Brandkärrsskolan Bryngelstorpsskolan Buskhyttans skola Dammlötskolan Herrhagsskolan Jönåkers skola Långbergsskolan Långsättersskolan Nävekvarns skola Rosenkällaskolan Råby skola Sjösa skola Släbro skola Stenkullaskolan Stigtomta skola Svalsta skola Tystberga skola Vrena skola Västra skolan Ålberga skola Östra skolan Hela kommunen

44 44/87 4. Hälsa i arbetslivet Indikatorer för målområdet: Ohälsotal Sjukpenningdagar Långvarig sjukdom Arbetsskador Sjuk- eller aktivitetsersättning Arbetet har inte enbart en ekonomisk betydelse för människans liv. Arbetslivet påverkar även det sociala livet samt hälsan ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Därför är arbetsplatsen en betydelsefull arena för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Hur stor inverkan arbetet har på människans hälsa är beroende dels av arbetsförhållandena och dels vilka krav och behov individen själv har. Faktorer som negativ stress, höga arbetskrav och lågt inflytande medför en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och psykiska besvär som nedstämdhet och sömnsvårigheter. Arbetsrelaterad dödlighet är högre i arbetaryrken än i tjänstemannayrken. Den allra högsta hälsorisken är dock att stå utanför arbetsmarknaden. Ohälsotal Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen år. Nyköpings ohälsotal (28,7) var högre än rikets som helhet (28,0). Det är dock endast kvinnorna i Nyköping som har ett högre ohälsotal än riket. Statistiken visar tydligt att ohälsotalet generellt ökar med åldern och att kvinnor har högre ohälsotal än män. Efter år 2004 har ohälsotalet sjunkit i såväl kommunen som riket och skillnaden mellan kvinnor i Nyköping och riket har minskat. Ohälsotal efter kön och ålder år 2015 Ålder Nyköping Riket kvinnor män kvinnor män år 5,2 4,6 2,3 2, år 17,7 15,3 15,0 12, år 23,5 12,7 20,9 13, år 32,0 19,5 33,1 19, år 55,3 31,7 55,6 36, år 71,1 51,2 79,8 56,3 Totalt 35,3 22,2 33,8 22,4 Källa: SCB

45 Ohälsotal 45/87 60 Ohälsotal Kvinnor - Nyköping Kvinnor - Riket Män - Nyköping Män - Riket Sjukpenningdagar I antalet sjukpenningdagar ingår inte dagar med sjuklön från arbetsgivare till anställda under de 14 första dagarna av sjukdom. Alla dagar är omräknade till heldagar och avser befolkningen mellan 16 och 64 år. Sjukpenningdagarna i Nyköping och riket har halverats sedan år Värt att notera är att sjukpenningdagarna i såväl kommunen som riket i övrigt ökat sedan Det är ingen större skillnad i antal dagar mellan riket och kommunen. Antal sjukpenningdagar per invånare Nyköpings kommun 22,9 20,7 16,0 10,9 6,3 8,2 10,6 11,5 -kvinnor 30,0 27,5 21,7 14,9 8,2 11,2 14,7 16,3 -män 16,1 14,2 10,5 7,0 4,4 5,3 6,6 6,9 Sverige 20,9 18,0 14,0 10,1 6,7 8,6 10,6 11,9 -kvinnor 26,9 23,3 18,1 13,0 8,4 11,1 14,0 15,9 -män 15,1 12,9 10,1 7,4 5,1 6,1 7,3 8,0 Källa: Försäkringskassan Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Förekomst av långvarig sjukdom, bestående besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat hälsoproblem ökar med högre ålder. Långvariga sjukdomar är vanligare hos kvinnor än hos män upp till 65 års ålder och därefter lika. Förekomsten av långvarig sjukdom har minskat under 2000-talet. De vanligast förekommande långvariga sjukdomarna eller besvären hos män är hörselnedsättning, allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck och öronsus. Motsvarande höga andelar hos kvinnor är allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck, eksem och hörselnedsättning. Flertalet långvariga sjukdomar blir vanligare efter 50-årsåldern, såsom diabetes och högt blodtryck. Detta gäller även hörselnedsättningar som efter 50 års ålder drabbar var tredje man och var sjätte kvinna

46 46/87 Andelen personer med långvarig sjukdom i Nyköping har minskat över tid och ligger numera på samma nivå som rikssnittet. Det är framför allt andelen män med långvarig sjukdom som minskat. Andelen kvinnor med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga är dock fortfarande högre i Nyköping jämfört med Sverige. Andel med långvarig sjukdom år, procent Nyköping Nyköping Riket Riket Kvinnor Män Samtliga Källa: Hälsa på lika villkor Arbetsskador Arbetsskador inkluderar arbetssjukdomar, arbetsolycksfall, och olyckor på väg till eller från arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har minskat över tid i både Nyköping och riket. Minskningen har varit mest påtaglig för män mellan 55 och 64 år. I Nyköping är antalet anmälda arbetsskador betydligt högre än i riket vad gäller kvinnor mellan 55 och 64 år och för män under 25 år. Anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande Ålder Nyköping Nyköping Riket Riket kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män år 13,6 18,7 10,5 21,7 9,4 13,5 8,6 11, år 15,9 11,9 13,4 8,2 10,8 11,8 9,1 9, år 12,8 11,8 20,0 11,3 13,5 14,1 11,7 11, år 15,1 12,4 14,6 10,2 11,2 12,4 9,8 10,0 Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret Sjuk- eller aktivitetsersättning Knappt 7 procent av alla personer under 65 år har sjuk- eller aktivitetsersättning. Av dessa kommer få att gå tillbaka i arbete. Till skillnaden från kostnaderna för sjukpenning har kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättningen minskat de senaste åren. Detta främst på grund av att andelen i befolkningen som har sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat kraftigt. Andra orsaker är att den tidsbegränsade sjukersättningen har avskaffats och att det har skett en skärpning i reglerna för att beviljas sjukersättning. Sjuk- och aktivitetsersättning är vanligast bland kvinnor, utrikesfödda och lågutbildade. Se tabell på nästa sida.

47 47/87 Andel med sjuk- eller aktivitetsersättning, procent Nyköpings kommun Riket kvinnor män kvinnor män år 14,0 8,2 12,5 8, år 24,7 13,3 24,3 15, år 33,8 21,8 33,6 23, år 12,3 7,4 11,0 7, år 20,2 13,3 21,9 14, år 31,2 17,8 30,8 21, år 9,2 5,9 8,6 5, år 8,1 5,2 9,0 5, år 26,7 15,3 26,7 17, år 8,3 5,4 7,7 5, år 16,8 9,2 16,4 10, år 21,9 13,3 23,6 15, år 7,6 5,2 7,2 4, år 14,3 7,7 15,2 9, år 18,7 12,7 21,5 14,1 Källa: Försäkringskassan Andelen kvinnor och män mellan 20 och 54 år med sjuk-/aktivitetsersättning är något högre i Nyköping än i riket. För kvinnor och män mellan 55 och 64 år är dock andelen i Nyköping lägre. Jämfört med föregående mättillfälle har andelen med sjuk-/aktivitetsersättning minskat i såväl kommunen som i riket.

48 48/87 5. Miljöer och produkter Indikatorer för målområdet: Luftföroreningar Buller Skador och förgiftningar Självmord Miljöcertifierade skolor och förskolor Ekologisk åkermark En god, sund och säker miljö är en förutsättning för god hälsa, både för nuvarande och kommande generationer. Med miljö menas dels naturen och utomhusmiljön där buller och luftföroreningar förekommer, dels miljön inomhus där exponering för exempelvis kemikalier, radon och fukt förekommer. Miljöns påverkan på människor kan vara positiv och främjande för hälsan genom närhet till grönområden och möjligheten till exempelvis fysisk aktivitet, friluftsliv och avkoppling. Miljön kan påverka hälsan negativt i form av fysiska skador, sjukdomar och allmän ohälsa och försämrad livskvalitet. Myndigheter kan öka förutsättningarna för hälsosamma miljöer via lagstiftning, samhällsplanering, information, kunskap och tillsyn. Luftföroreningar Trots att kvaliteten på utomhusluften blivit väsentligt bättre på senare år orsakar luftföroreningar från trafik och uppvärmning fortfarande betydande hälsoproblem. Luftföroreningar kan ge människor nedsatt lungfunktion, problem i luftvägarna och hjärt- och kärlproblem. Det är därför viktigt att minska exponeringen så att inte fler människor blir sjuka och att de som redan är astmatiker och allergiker inte drabbas av förvärrade symtom. Luftföroreningar bidrar även till växtskador, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar. I Nyköpings kommun mäts nedfallet av svavel och kväve på en referensyta i Edeby (norra delarna av Nyköping). Nedfallet av såväl svavel som kväve har minskat sedan början av talet. Under 2014 var nedfallet av svavel 2,3 kg/ha medan nedfallet av kväve var 4,3 kg/ha. Biltrafiken är en stor orsak till både kvävehalten och svavelhalten i luften. Även om bilmotorer blivit betydligt renare och bränslesnålare på senare år riskerar uppsläppsminskningen att ätas upp av att antalet fordon kontinuerligt ökar.

49 kg/ha 49/87 9 Luftföroreningar i Nyköpings kommun Kväve Svavel Källa: IVL Svenska Miljöinstitutets hemsida Luften på Repslagaregatan som mättes under 2009 uppfyllde gällande miljökvalitetsnormer och regionala miljömål för kvävedioxid och partiklar (PM10). Samma sak gäller för luften på Hospitalsgatan vid Stadshuset enligt de beräkningar SMHI utfört med utgångspunkt från väderförhållandena Det är inte troligt att högre halter förekommer på andra platser i Nyköpings kommun som uppfyller kriterierna i luftkvalitetsförordningen på hur mätplatser ska placeras. PM10 ska ändå även framöver mätas och beräknas eftersom halten överstiger nedre utvärderingströskeln. Buller Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier, byggnadsarbeten, diskotek och konserter. Buller påverkar människors hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. Människor berörs och påverkas dock olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller samt hur det varierar över tiden. Utöver att människor blir störda generellt av buller kan det även påverka prestation, inlärning och sömn negativt. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som tyder på att det finns en ökad risk för blodtryckssjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus. År 1997 antog riksdagen riktvärden för trafikbuller vid nybyggnation av hus och nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Normalt sätt ska inte 55 dba ekvivalentnivå överstigas utomhus, vid nybyggnation. I vissa situationer kan dock högre nivåer accepteras. I befintlig miljö vid fasad är gränsvärdet 65 dba. År 2014 genomfördes en bullerutredning i Nyköping där de ekvivalenta ljudnivåerna orsakade av trafiken på huvudgatorna i Nyköpings tätort och på Arnö beräknades. Mätningen visade att de ekvivalenta ljudnivåerna överskrider 65 db(a) utanför vissa bostadshus på Brunnsgatan, Repslagaregatan och Järnvägsgatan.

50 50/87 Skador och förgiftningar Skador till följd av olyckshändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland yngre människor, en ledande orsak till invaliditet och förlorade levnadsår och en stor orsak till höga hälso- och sjukvårdskostnader. Dödligheten i skador och förgiftningar för både män och kvinnor i kommunen ligger på samma nivå som i riket för nästan alla åldersgrupper. För kvinnor över 64 år är dock dödligheten i kommunen över riksgenomsnittet. Sedan början av 2000-talet har dödligheten i skador och förgiftningar för män ökat i kommunen. År 2012 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,4 ton per person. Dagens utveckling för hälsofarliga kemiska produkter visar att det behövs flera åtgärder för att minska mängden hälsofarliga kemiska produkter som kan ge upphov till skada. Dödlighet i skador och förgiftningar Per invånare (åldersstandardiserat) Nyköping Riket Nyköping Riket kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 0-14 år 0,5 0,9 0,4 0,5 0,0 0,4 0,2 0, år 1,5 2,9 1,5 4,4 0,7 3,1 1,2 3, år 1,0 3,0 1,6 5,0 1,3 3,7 1,4 4, år 1,8 2,6 2,7 7,0 1,7 6,2 2,4 6,2 65- år 15,8 13,8 12,8 18,8 14,0 18,0 12,3 17,0 Totalt 3,7 4,4 3,6 7,0 3,3 6,8 3,2 6,9 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Självmord Suicid (självmord) är ett allvarligt folkhälsoproblem som på många sätt drabbar en stor del av befolkningen. Det är den vanligaste dödsorsaken för män i åldrarna 15 till 44 år. För kvinnor i samma åldersgrupp är suicid den vanligaste dödsorsaken efter cancer. Det lidande och de kostnader som suicid ger upphov till gör det till ett allvarligt folkhälsoproblem. Självmordsfrekvensen i Sverige har minskat betydligt sedan början av 1970-talet. Bland män i Nyköping är självmordsfrekvensen högre än i riket. Det är framförallt bland män i ålderskategorin år som benägenheten att begå självmord är högre. Självmordsfrekvensen för kvinnor är lägre i kommunen än i riket som helhet. Självmord per invånare (åldersstandardiserat) Nyköping Riket Nyköping Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män år 0,8 0,7 0,5 1,3 0,0 1,2 0,6 1, år 0,7 0,7 0,7 1,9 0,3 2,7 0,7 1, år 0,6 1,5 1,1 2,5 0,9 2,1 1,0 2, år 2,3 0,0 0,9 2,8 0,0 2,5 0,9 2,1 75- år 0,7 0,0 1,0 3,8 0,6 0,9 0,9 3,2 Totalt 15-0,8 0,8 0,7 1,9 0,4 2,1 0,7 1,7 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret

51 51/87 Miljöcertifierade skolor och förskolor Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Statistiken nedan visar de förskolor och skolor i Nyköpings kommun som arbetar systematiskt med miljöfrågor och är certifierade enligt modellerna Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling. Ingen är idag certifierad enligt ISO eller EMAS. Underlaget omfattar kommunala gymnasie-, grund- och förskolor samt friskolor, kooperativ etc. Uppgifter om antalet skolor och förskolor i kommunen har hämtats från Skolverket. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ges även programvis och inte per skola enligt Skolverkets upplägg, vilket innebär att nyckeltalet blir lite missvisande då en gymnasieskola ofta har flera program. Men i nuläget är ingen högstadieskola eller gymnasieskola certifierad i kommunen. Under 2015 slogs de kommunala högstadieskolorna samman till en (antalet skolor/skolenheter minskade då från 93 till 85), vilket påverkar procentsatsen för året. I själva verket hade antalet certifierade skolor endast ökat med en jämfört med 2014 (från 33 till 34 st). År Grön Flagg Skola för hållbar utveckling ISO/EMAS Totalt antal miljöcertifierade Totalt antal skolor och förskolor , , , ,5 Andel miljö- Certifierade (%) ,0 Källa: Håll Sverige Rent, Skolverket Ekologisk åkermark Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Inga kemiska bekämpningsmedel används, djuren hanteras på ett etiskt och naturligt sätt då de får ekologiskt foder samt får röra sig fritt både ute och inne. Den totala arealen jordbruksmark i Nyköpings kommun har minskat, likväl den odlade arealen ekologisk odlad åkermark, varvid andelen även minskat. Andel ekologisk odlad åkermark i Nyköpings kommun Total åkerareal, ha Ekologiskt odlad, ha Andel ekologisk odlad (%) 8,3 9,3 10,1 10,4 14,2 14,6 13,5 Källa: Jordbruksverket

52 52/87 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikatorer för målområdet: Väntetid för läkarbesök Vårdkö för operation Avlidna på grund av sjukdom eller olycka Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, strategier som kan bidra till en generellt sett mer effektiv hälso- och sjukvård. Tillgänglighet till hälso- och sjukvård Nyköpings Lasarett är ett länsdelssjukhus med ett upptagningsområde på cirka invånare. Lasarettet är ett akutsjukhus med i stort sett samtliga specialiteter. I kommunen finns även en ungdomsmottagning, fem vårdcentraler och tio distriktssköterskemottagningar. Samtliga vårdcentraler utom en är hälsodiplomerade, vilket innebär att vårdcentralerna bland annat erbjuder rökavvänjning, fysisk aktivitet på recept (FaR), stöd vid riskbruk av alkohol och andra ohälsovanor. Som underlag får alla patienter fylla i ett frågeformulär med fem frågor om sin hälsa. Invånarna i Nyköpings kommun har generellt sett en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Väntetid för läkarbesök För att få en fullständig bild av invånarnas tillgänglighet till hälso- och sjukvård måste även väntetiderna beaktas. Väntetiderna har generellt minskat i både kommunen och länet. Allt fler patienter får komma på läkarbesök inom sju dagar. Under 2016 hade tre av Nyköpings fem vårdcentraler kortare väntetider för läkarbesök än landstingets genomsnittliga väntetid. Andel patienter som fick komma på läkarbesök inom sju dagar (andel i procent per vårdcentral jämfört med genomsnittet för landstinget) Vårdcentralen Bagaregatan Vårdcentralen Din vårdcentral Vårdcentralen Ekensberg Vårdcentralen Stadsfjärden Vårdcentralen Åsidan Landstingsgenomsnittet Källa: Väntetider i vården

53 53/87 Vårdkö för operation Från år 2012 till år 2014 minskade vårdköerna för operation generellt i Sverige. I oktober 2014 var vårdköerna till Nyköpings sjukhus något lägre än rikssnittet, men högre i förhållande till vårdköerna till länets övriga två sjukhus. Patienter som väntar på operation i augusti 2016 Väntande patienter Antal längre än 90 dagar Andel längre än 90 dagar totalt Nyköpings lasarett ,8 Länet ,2 Riket ,7 Källa: Väntetider i vården Vårdköerna till Nyköpings lasarett var i augusti 2016 längre än till länets två övriga sjukhus. De var dock bara något längre än riksgenomsnittet. Jämfört med år 2014 har vårdköerna blivit längre. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Med hälsopolitiskt åtgärdbara dödsfall avses dödsfall som orsakats av sjukdomar eller olyckor vilka bedöms kunna påverkas med hälsopolitiska insatser. I måttet ingår dödsfall orsakade av lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motortrafikolyckor. Statistik finns för närvarande enbart på landstingsnivå och nationell nivå. Generellt sett dör män i högre grad än kvinnor i sjukdomar och olyckor som hade kunnat påverkas av hälsopolitiska åtgärder. I Sörmland är antalet döda enligt detta mått högre än rikssnittet för män men i nivå med rikssnittet för kvinnor. Avlidna på grund av sjukdom eller olycka Antal avlidna per år 2015 Södermanland Riket Kvinnor 33,5 33,8 Män 53,3 46,5 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret

54 54/87 7. Skydd mot smittspridning Indikatorer för målområdet: Barnvaccinationer Förekomst av klamydia Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen Barnvaccinationer Vaccinationer är en av de viktigaste och mest kostnadseffektiva långsiktiga åtgärderna för att förbättra folkhälsan. Nyköpings kommun har en mycket hög andel barn som vaccineras. Andelen vaccinerade i kommunen har dock minskat sedan år 2007 med undantag för vaccinering mot MPR (mässling, påssjuka, röda hund). Andel barn som vaccinerats Vaccinerade 2007 födda 2005 Vaccinerade 2015 födda 2013 Nyköping Riket Nyköping Riket stelkramp 99,3 98,4 99,2 97,5 kikhosta 99,3 98,3 99,1 97,5 MPR 98,0 96,2 98,9 96,7 difteri 99,3 98,3 99,1 97,5 polio 99,3 98,3 99,1 97,5 influensa (Hib) 99,3 98,1 98,9 97,4 pneumokock i.u. i.u. 98,8 96,6 Källa: Smittskyddsinstitutet Förekomst av klamydia Ökat sexuellt riskbeteende, fler partners, ändrade sexuella kontaktmönster och handläggningsrutiner inom hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar en ökad smittspridning av klamydia. Även ökade väntetider inom vården för att bli undersökt har en inverkan. Det genomsnittliga antalet fall av klamydia har minskat i såväl riket som länet. Mellan 2011 och 2013 hade Södermanland något fler klamydiafall per invånare jämfört med riket. Under åren 2014 till 2016 minskade dock antalet klamydiafall markant i länet, vilket innebar ett genomsnitt under rikets nivå. Tyvärr finns det ingen statistik på kommunnivå att tillgå. Klamydiaincidens per inv Sörmland Riket Källa: Smittskyddsinstitutet

55 55/87 Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen Uppkomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika och andra läkemedel har medfört betydande folkhälsoproblem i hela världen, och det finns tecken på en oroande utveckling även i Sverige. I syfte att följa utvecklingen av bestämningsfaktorn förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen har Folkhälsomyndigheten utpekat indikatorn meticillin-resistenta staphylococcus aureus (MRSA) för särskild uppföljning. Antal rapporterade fall av MRSA per invånare Sörmland 3,1 3,4 3,4 9,8 5,3 8,6 11,5 12,5 12,0 18,0 23,5 20,8 22,6 Riket 7,9 10,8 11,6 12,3 10,4 15,8 16,8 19,9 21,9 25,4 29,9 39,4 35,4 Källa: Smittskyddsinstitutet Blekinge län och Kalmar län är hårdast drabbade av MRSA medan Södermanlands län ligger klart under riksgenomsnittet. Antalet fall har dock ökat kraftigt sedan år 2004 såväl i Sörmland som i riket som helhet. Ökningen är sannolikt en kombination av en reell incidensökning och en ökad provtagning i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats.

56 56/87 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Indikatorer för målområdet: Aborter Graviditetstalet Våldtäkter Sexuella handlingar under tvång Användning av preventivmedel Orsak till skydd vid samlag Möjligheten till trygg och säker sexualitet har stor betydelse för individens upplevelse av hälsa, självkänsla och välbefinnande. Samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödravård. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Aborter Antalet aborter är en indikator för dels individernas kunskaper och medvetenhet om behovet av att skydda sig, dels hur pass väl preventivmedelsförsörjningen är tillgodosedd. Antalet aborter i Nyköping och Sverige har generellt sett legat på samma nivå senaste tioårsperioden. Vad gäller antalet aborter i åldern år ligger dock Nyköping något högre i antal. Positivt är att allt fler aborter sker tidigt i graviditeten. Antal aborter per kvinnor Ålder Nyköpings Nyköpings Nyköpings Riket Riket Riket kommun kommun kommun ,0 24,1 22,5 24,0 23,6 21, ,6 35,0 34,6 27,5 30,0 29, ,7 12,0 11,3 14,2 14,5 14, ,0 21,0 20,5 19,9 20,9 20,9 Källa: Socialstyrelsen Graviditetstalet Graviditetstalet är antalet födslar och aborter per 1000 kvinnor. Graviditetstalet för tonåringar i Sverige steg under början av 2000-talet och har sedan stabiliserats på en högre nivå. Oskyddat sex kan leda till negativa konsekvenser i form av oönskad graviditet och/eller sexuellt överförda infektioner. I Nyköping låg graviditetstalet för flickor i årsålder klart under rikssnittet mellan åren , för att året därpå öka avsevärt. Ökningen kan tyda på att oskyddat sex blivit mer vanligt i Nyköping. Se tabell på nästa sida.

57 57/87 Antal födslar och aborter/1000 kvinnor år Nyköping 35,9 26,0 23,8 29,1 29,4 36,9 33,5 29,4 28,8 23,5 21,2 23,7 28,8 Riket 26,2 27,3 29,9 28,8 28,2 28,0 29,2 28,7 28,5 26,9 25,6 24,5 22,6 Källor: SCB, Socialstyrelsen Sexuellt våld och tvång Regeringen framhåller att sexuellt våld och tvång ska användas som bestämningsfaktorer inom målområdet Sexualitet och reproduktiv hälsa. Våld mot kvinnor utgör ett väsentligt men försummat folkhälsoproblem. Studier bekräftar att sexuellt våld och/eller tvång ofta medför ohälsa med långtgående konsekvenser även för sexuallivet. Dessutom är sexualiserat våld en tydlig orsak till ohälsosam stress hos kvinnor. Det totala antalet polisanmälda våldtäktsbrott i Sverige har ökat kontinuerligt från sammanlagt 350 våldtäkter år 1950 till hela år 2011, vilket då utgjorde en femtedel av samtliga sexualbrott. Andelen anmälda våldtäkter inomhus har ökat snabbare än våldtäkterna utomhus. Antalet anmälda våldtäkter i Nyköping har varierat relativt mycket under de senaste tio åren men en klar topp nåddes år Andelen ungdomar som tvingats till sexuella handlingar av jämnåriga har ökat på senare år och kommunen ligger nu klart över länsgenomsnittet. Våldtäkter Antal anmälda våldtäkter mot personer 18 år eller äldre per invånare Nyköping ,3 58,0 104,0 44,0 49,0 43,0 39,0 Riket ,8 44,0 45,0 45,0 43,0 46,0 43,0 Källa: Brottsförebyggande rådet Sexuella handlingar under tvång Andel ungdomar som tvingats till sexuella handlingar av jämnårig, procent Nyköping 3,6 3,6 4,4 Länet 3,6 3,0 3,5 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2

58 58/87 Användning av preventivmedel Enligt landstingets enkätundersökning Liv och hälsa ung 2014 använde totalt 85 procent av flickorna preventivmedel vid det senaste samlaget men bara 70 procent av pojkarna. P-piller är det vanligaste preventivmedlet. Användning av preventivmedel vid senaste samlaget, antal personer (procent i parantes) 2014 Nyköping Länet Flickor Pojkar Flickor Pojkar Kondom 32 (20) 47 (36) 165 (26) 237 (40) P-piller 94 (60) 54 (41) 374 (59) 243 (41) Akutpiller 5 (3) 2 (2) 18 (3) 13 (2) P-stav 9 (6) 5 (4) 40 (6) 25 (4) P-ring 2 (1) 1 (1) 14 (2) 7 (1) Spiral 4 (3) 3 (2) 11 (2) 8 (1) Annat preventivmedel 3 (2) 3 (2) 12 (2) 11 (2) Inget preventivmedel 23 (15) 39 (30) 94 (15) 153 (26) Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Orsak till skydd vid samlag Ungdomar använder främst skydd för att undvika graviditet. Att använda skydd för att förhindra smitta upplevs som viktigare bland pojkarna än bland flickorna. Syfte för att använda skydd vid senaste samlaget, antal personer (procent) 2014 Nyköping, antal (%) Länet, antal (%) Flickor Pojkar Flickor Pojkar Förhindra graviditet 134 (96) 87 (95) 545 (97) 424 (91) Förhindra smitta 20 (14) 27 (29) 109 (19) 140 (30) Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2

59 59/87 9. Fysisk aktivitet Indikatorer för målområdet: Fysisk aktivitet bland vuxna Fysisk aktivitet bland unga Övervikt Hjärt- och kärlsjukdom Diabetes Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till grönområden Att vara fysiskt aktiv har många hälsofördelar. Dels känner man sig piggare och starkare och får därmed en högre livskvalitet, dels minskar fysisk aktivitet risken för ett flertal sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och olika cancerformer. Då många arbeten idag är stillasittande blir fysisk aktivitet på fritiden allt viktigare. Det är vanligare med en stillasittande fritid bland personer med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. För aktiv fritid är mönstret omvänt, med en högre andel aktiva på fritiden bland dem med längre utbildning. Fysisk aktivitet bland vuxna Allt fler kvinnor och män i Nyköping är fysisk aktiva minst 30 minuter om dagen. Andelen fysiskt aktiva kvinnor i Nyköping är dock lägre än riksgenomsnittet. Andel fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, år, procent Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nyköpings kommun 57,7 60,1 58, Riket 63,5 65,0 64, Källa: Hälsa på lika villkor Fysisk aktivitet bland unga Många barn rör på sig för lite idag och tillbringar i stället mycket tid stillasittande framför tv och dator. För barn och ungdomar rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag av både måttlig och hög intensitet. Fysisk aktivitet bland unga kan främjas genom till exempel information om fördelar med motion och hälsosam kost, utöka andelen idrottstimmar med högre aktivitet samt främja aktiviteter med konditionsträning efter skolan. Flickorna i åk 2 på gymnasiet i kommunen är mer fysiskt aktiva än flickorna i resten av länet. Pojkarna är däremot mindre aktiva än länsgenomsnittet. I åk 9 finns det ingen större skillnad i fysisk aktivitet mellan kommunen och länet. Sedan år 2000 har andelen flickor som tränar ökat klart medan andelen pojkar som tränar har stagnerat.

60 60/87 Andel elever som tränar minst 30 min. minst 2 ggr/vecka, procent Grundskolan åk 9 Gymnasiet åk Nyköpings kommun -Flickor Pojkar Länet -Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa Ung Övervikt Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna i Sverige är överviktiga eller har fetma. Sedan 1980 har andelen överviktiga män ökat med ca 30 procent och andelen överviktiga kvinnor har ökat med ca 20 procent. Utvecklingen av övervikt och fetma påverkar dels av gener och levnadsvanor dels samhälleliga faktorer. Övervikt och fetma ökar risken för ett flertal sjukdomar, bland annat bröstcancer efter klimakteriet, tjock- och ändtarmscancer, hjärtoch kärlsjuklighet och typ 2-diabetes. Förekomsten av fetma ökade kraftigt under åren Andelen vuxna med fetma har fördubblats sedan Fetma är generellt vanligare bland personer med sämre socioekonomisk bakgrund och bland invånare på landsbygden. När det gäller kvinnor till exempel är fetma dubbelt så vanligt bland dem med grundskoleutbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning. Även bland barn har fetma ökat under de senaste två decennierna. Andelen överviktiga vuxna i Nyköping har minskat något över tid men är fortfarande är högre än i riket. Andelen män som är överviktiga är, precis som rikssnittet, betydligt högre än andelen överviktiga kvinnor. Andel överviktiga, år (åldersstandardiserade data), procent. Nyköping Nyköping Riket Riket Kvinnor 33,0 28,0 28,0 29,0 Män 43,0 45,0 42,0 42,0 Totalt 38,0 37,0 35,0 35,0 Källa: Hälsa på lika villkor Jämfört med länet är det generellt sett färre överviktiga ungdomar i Nyköping. Könsskillnaden är påtaglig i både kommunen och länet, då pojkarna i större utsträckning är överviktiga. I Nyköping är det betydligt fler överviktiga flickor i årkurs 2 på gymnasiet, jämfört med flickor i årskurs 9. Sett över en längre tidsperiod är det ingen större skillnad när det gäller andelen överviktiga ungdomar. Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar, procent. Nyköping Nyköping Länet Länet Åk 9 Åk 2 Åk 9 Åk 2 Flickor Pojkar Totalt Källa: Liv & Hälsa Ung, 2014

61 61/87 Hjärt- och kärlsjukdom De senaste decennierna har hjärt- och kärldödligheten minskat kraftigt i Sverige, och såväl insjuknanden och dödsfall inträffar vid allt högre åldrar. Den främsta orsaken är sjukvårdande insatser. Hjärt- och kärlsjukdom har under lång tid varit den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sett till hela befolkningen är det fortfarande så, men upp till 78 års ålder är cancer numera en vanligare dödsorsak bland både kvinnor och män. Risken att insjukna i hjärtinfarkt är högre bland människor som röker, har en stillasittande fritid, är arbetslösa och/eller har en kortare utbildning. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat även i Nyköping. Jämfört med riksgenomsnittet är dödligheten i hjärtinfarkt lägre i Nyköping för såväl kvinnor som män. Antal döda per invånare i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) Nyköping Nyköping Riket Riket kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män ,5 0,7 0,0 0,0 0,1 0,4 0,1 0, ,3 11,7 1,2 6,8 3,0 11,4 2,0 7, ,3 153,2 52,5 78,5 97,1 138,8 60,3 79,8 Totalt 15-22,0 36,3 11,1 22,9 21,5 33,0 12,8 23,3 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Diabetes Enligt Nationella Diabetesregistret har 4 procent av Sveriges befolkning någon form av diabetes, vilket motsvarar knappt personer. Cirka 90 procent av dessa har typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes ökar med stigande ålder där procent av befolkningen över 65 år får sjukdomen. Runt människor i Sverige har typ 1-diabetes varav av dessa är barn. Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes har nästan fördubblats från 1980-talet fram till idag. Övervikt och fetma ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Personer med låg utbildningsnivå eller med arbetaryrken drabbas av diabetes i större utsträckning, det gäller i synnerhet män. I såväl Nyköping som riket har dödligheten i diabetes ökar över tid, framför allt för män. I Nyköpings kommun ligger dödligheten i diabetes för kvinnor klart under riksgenomsnittet medan dödligheten för män ligger marginellt över riksgenomsnittet. Andel med diabetes, procent Nyköping Nyköping Riket Riket kvinnor män Källa: Hälsa på lika villkor Antal döda per invånare i diabetes Nyköping Nyköping Nyköping Riket Riket Riket kvinnor 1,4 1,4 1,7 1,7 2,0 2,5 män 2,3 3,0 4,0 2,5 3,1 3,9 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret

62 62/87 Cyklister Antalet cyklister i Nyköping räknas varje höst på 6 utvalda platser i centrum, nämligen Västerleden, Arnöleden, V. Trädgårdsg, Stockholmsv, Fågelbov. och Stadsbron. Räkningen sker kl. 7-9, och Antal cyklister i Nyköpings tätort Västerleden Arnöleden V. Trädgårdsg Stockholmsv Fågelbov Stadsbron Totalt Källa: Nyköpings kommun, Tekniska divisionen Den långsiktiga trenden är att antalet cyklister ökar. Från 2012 till 2013 skedde dock en minskning. Under 2013 var det totala antalet cyklister Tillgång till gång- och cykelvägar För att kommuninvånarna ska kunna utöva regelbunden fysisk aktivitet, framför allt vardagsmotion, är tillgången till gång- och cykelvägar en viktig förutsättning. 80 procent av medborgarna i Nyköping anser att tillgången till gång- och cykelvägar är bra eller mycket bra. Tillgången har ökat sedan år Tillgången till gång- och cykelvägar är bättre i Nyköpings kommun än i andra kommuner enligt de kommuninvånare som svarat på SCB:s Medborgarundersökning. Jämfört med 2014 års undersökning hade tillgången till gång- och cykelvägar minskat marginellt år Invånarnas upplevelse angående tillgängligheten till gång- och cykelvägar Inte bra Bra Mycket bra Källa: SCB Medborgarundersökning, Rapportbilaga. Tillgång till grönområden Tillgängligheten på närströvområden och övriga grönområden är också mycket viktiga för det aktiva livet. Friluftslivet har dessutom en stor potential att skapa njutning och välbefinnande och har stor betydelse för den psykiska och fysiska hälsan samt sätter igång kreativa processer. I Nyköping är tillgången till grönområden i allmänhet god. Andel av befolkningen i Nyköpings tätort som har högst 200 meter till grönområde ,8 72,8 70,8 Källa: Nyköpings kommun, Kartenheten

63 63/ Matvanor och livsmedel Indikatorer för målområdet: Amningsfrekvens Tandhälsa Kostvanor bland vuxna Kostvanor bland unga Ekologisk mat Ungas läskvanor Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykosocial ohälsa, då måltiden även har en social betydelse. Förutsättningar för bra matvanor bland människor skapas främst på samhällsnivå, där utbudet och tillgängligheten av livsmedel kan påverkas. Kommunernas verksamheter har därför en stor möjlighet att främja goda matvanor hos befolkningen. För att förändra ett beteende bland invånarna är det även viktigt att arbeta med information och kunskap. Amningsfrekvens Bröstmjölk är bra för spädbarnet ur flera synvinklar. Dels innehåller mjölken alla näringsämnen som ett spädbarn behöver den första tiden i livet dels har mjölken flera positiva hälsoeffekter på barnet då amning kan minska risken för mag- och tarminfektioner och öroninfektioner under den tid barnet ammas samt minska risken för högt blodtryck och övervikt i vuxen ålder. Den internationella rekommendationen från WHO är att barn bör få enbart bröstmjölk de första 6 månaderna, samma rekommendation ges i Sverige sedan 2003 då det finns starkt vetenskapligt belägg för fördelarna med amning, även i länder som Sverige. Amningsfrekvensen i Sverige har minskat generellt de senaste 15 åren. Samma gäller för Nyköping. Amningsfrekvensen i kommunen låg år 2013 klart under riksgenomsnittet, speciellt vad gäller spädbarn i sex månaders ålder. Andel av barnen födda ett visst år som ammades (enbart eller delvis) vid 4 respektive 6 månaders ålder, procent månader Nyköpings kommun 78,5 81,8 78,4 79,3 76,8 74,6 72,7 72,4 4 månader Riket 83,2 83,3 82,7 80,9 78,5 75,6 74,8 75,1 6 månader Nyköpings kommun 64,0 68,5 68,9 66,8 64,9 62,3 61,6 58,5 6 månader Riket 72,2 72,5 72,0 69,2 66,5 62,5 62,7 63,2 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Från 2012 till 2013 minskade amningsfrekvensen för framförallt 6-månaders-barnen i kommunen medan den ökade i riket.

64 64/87 Tandhälsa Tandhälsan har under de senaste 30 åren blivit mycket bättre i Sverige, framför allt bland målgruppen äldre. De socioekonomiska skillnaderna kvarstår dock fortfarande, då personer med utländsk bakgrund och låg utbildning har sämre tandhälsa än andra. I Nyköping är tandhälsan hos kvinnor något bättre än riksgenomsnittet. Tandhälsan hos män i kommunen ligger på samma nivå som i riket som helhet. Andel vuxna med dålig tandhälsa, procent Nyköping Riket Kvinnor Män Samtliga Källa: Hälsa på lika villkor Kostvanor bland vuxna Livsmedelsverkets nationella rekommendationer för vuxna och barn över 10 år är att äta 500 gram frukt och grönsaker varje (frukt och grönsaker minst fem gånger per dag). Lågt intag av frukt och grönt är enligt WHO en av de 10 största riskfaktorerna för ohälsa både hos män och kvinnor vid sjukdomsbörda i höginkomstländer. Frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, bland annat mot cancer och hjärtoch kärlsjukdomar. Befolkningens konsumtion av frukt och grönt kan mätas dels genom enkäter om levnadsvanor dels via den totala försäljningen av frukt och grönsaker i Sverige. Andelen som äter frukt och grönt ligger numera på samma nivå i Nyköpings kommun som i riket. Kvinnorna äter betydligt mer frukt och grönt än männen. Andel vuxna som äter frukt och grönt minst 5 gånger/dag, procent år Nyköpings kommun 6 9 -kvinnor män 1 7 Riket 9 9 -kvinnor män 5 5 Källa: Hälsa på lika villkor Kostvanor bland unga Nästan en fjärdedel av barn och ungas kaloriintag baseras på godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Barn i Sverige dricker i ungefär 2 dl saft och läsk per dag och äter 1,5 hg godis i veckan. Barn över 10 år rekommenderas att äta frukt eller grönt fem gånger om dagen. Bland ungdomarna i Nyköping har andelen flickor som äter frukt och grönt minskat på senare år. Bland pojkarna finns ingen tydlig trend. Jämfört med länet äter pojkarna i kommunen något mer frukt och grönt.

65 65/87 Andel unga som äter frukt och grönt så gott som dagligen eller mer, procent Nyköpings kommun -Flickor Pojkar Riket -Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Ekologisk mat Ekologisk mat ska vara framställd på ett så naturligt sätt som möjligt, utan kemiska bekämpningsmedel vid produktion och utan tillsatser för att förändra arom, färg och konservering. Genom att köpa ekologiska livsmedel bidrar kommunen till att uppfylla de svenska miljömålen giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet. Andelen inköp av ekologiska livsmedel till Nyköpings skolor och äldreboenden har ökat under Jämfört med snittet för Sveriges 104 ekokommuner 2015 ligger Nyköping klart över snittet. Orsaken är det nya tjänstekontraktet för måltiderna inom äldreomsorgen där kravet gentemot leverantören är att minst 50 procent av livsmedlen ska vara ekologiska. Från och med januari 2015 ställs samma krav för skolmåltiderna. Flera förskolor arbetar aktivt för att öka andelen ekologisk mat. Goda exempel är förskolorna Kompassen, Fransiskus och Långsätter där andelen ekologisk mat är 73, 55 respektive 49 procent. Andel inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (procent): Nyköpings kommun 20,4 21,7 20,8 27,1 42,0 Sveriges ekokommuner 16,1 15,9 19,6 22,6 26,8 Källa: SEKOM via Nyköpings kommuns underlag. Ungas läskvanor Läskkonsumtionen är i både Nyköping och länet betydligt större hos pojkarna än hos flickorna. Den dagliga läskkonsumtionen bland pojkarna har dock minskat markant sedan 2004 medan andelen flickor som dricker läsk generellt är oförandrad. Andel unga som dricker läsk så gott som dagligen eller mer, procent Nyköpings kommun -Flickor Pojkar Länet -Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9

66 66/ Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Indikatorer för målområdet: Alkohol: Alkoholvanor bland vuxna Alkoholkonsumtion bland ungdomar Berusningsdrickande bland ungdomar Föräldrars restriktivitet till ungdomar och alkohol Dödlighet på grund av alkoholintag Alkoholförsäljning Alkoholtillsyn Serveringstillstånd Rattfylleri Stöd och behandling Narkotika: Narkotikavanor bland unga Vanligaste narkotikapreparaten bland unga Cannabisanvändning bland vuxna Dödlighet i narkotika Narkotikarelaterade brott Dopning: Användande och attityder kring dopning Tobak Rökvanor bland vuxna Rökvanor bland gravida Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Ungas tobaksvanor Passiv rökning Dödlighet i lungcancer Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Snusvanor bland vuxna Snusvanor bland unga Vattenpipa Spel: Spelvanor Spelberoende Alkoholvanor bland vuxna Missbruk av alkohol utgör en av de vanligaste orsakerna till olyckor, sjukskrivningar, sjukhusvård, förtidspensioneringar samt våld i såväl hemmet som den offentliga miljön. Hög alkoholkonsumtion är också en bidragande orsak till fosterskador samt sjukdomar som cancer, leversjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. År 2004 konsumerade svenskarna 10,5 liter ren alkohol per år. För 2014 var motsvarande siffra 9,4. Totalkonsumtionen av alkohol i Sverige har därmed sjunkit över en längre tidsperiod. Andelen vuxna med riskabla alkoholvanor 4 har däremot ökat bland både män och kvinnor. Andelen män med riskabla alkoholvanor samt andelen män med alkoholrelaterade sjukdomar och skador är fortfarande högre än kvinnors. Andelen vuxna med riskabla alkoholvanor totalt sett är samma för Nyköping och riket. 4 Med riskbruk av alkohol avses antingen en hög genomsnittlig konsumtion eller en intensivkonsumtion minst en gång i månaden. En hög genomsnittlig konsumtion överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Intensivkonsumtion avser en konsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, cl vin eller knappt 4 cl sprit.

67 67/87 Andel vuxna med riskabla alkoholvanor, procent Nyköping Nyköping Nyköping Riket Riket Riket Kvinnor 10,0 13,0 14,0 10,0 13,0 13,3 Män 18,0 21,0 17,0 17,0 20,0 19,0 Samtliga 15,0 17,0 15,0 13,0 17,0 16,0 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten Alkoholkonsumtion bland ungdomar Alkoholkonsumtionen (såväl årskonsumtion som intensivkonsumtion) bland ungdomar har generellt sett minskat över tid i Nyköping, länet och Sverige. Andelen elever som druckit alkohol är något lägre i Nyköping jämfört med länet när det gäller årskurs 9 men högre vad gäller eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Andelen flickor som druckit alkohol senaste året är högre än pojkar i båda årskurserna men mest påtaglig vad gäller årskurs 9. Konsumtionen bland båda årskurserna har minskat över tid. Åk 9 - andel (%) som druckit alkohol senaste året Åk 2 - andel (%) som druckit alkohol senaste året Berusningsdrickande bland ungdomar Andelen elever i årskurs 9 respektive 2 på gymnasiet som dricker sig berusade har minskat över tid inom både kommunen och i länet. Det är ingen större skillnad mellan länet och Nyköping. Åk 9 - andel (%) som druckit sig berusade minst en gång i månaden senaste året Åk 2 - andel (%) som druckit sig berusade minst en gång i veckan senaste året Källa: Liv & Hälsa Ung

68 68/87 Föräldrars restriktivitet till alkohol bland ungdomar Andelen elever i årskurs 9 vars föräldrar inte tycker det är ok att de dricker alkohol har ökat markant mellan 2008 och 2014 i såväl länet som Nyköping. Nyköpingsföräldrarna är något mer restriktiva än föräldrarna i övriga länet. Andel ungdomar vars föräldrar inte tycker det är ok att de dricker Nyköpings kommun - Flickor Pojkar Södermanlands län -Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Dödlighet på grund av alkoholintag Den alkoholrelaterade dödligheten har minskat i Nyköping sedan år För män i Nyköping är dödligheten betydligt lägre än i riket medan dödligheten för kvinnor ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. På senare år har dödligheten för kvinnor minskat mer i kommunen än i riket. Antalet döda på grund av alkoholrelaterade leversjukdomar har ökat på senare år för männen i kommunen. För kvinnorna i kommunen ligger dödligheten kvar på en mycket låg nivå. Under åren 2010 till 2014 var dödligheten för män i alkoholrelaterade leversjukdomar i Nyköping betydligt högre än i riket. Även antalet döda på grund av alkoholförgiftning är fler bland män. Medan dödligheten bland kvinnor har minskat över tid har dödligheten bland män i Nyköping ökat på senare år. Dödlighet enligt alkoholindex per invånare Kvinnor Män Nyköping 1,25 1,28 0,90 3,16 3,12 2,98 Riket 1,13 1,13 1,02 4,65 4,42 3,79 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Dödlighet pga alkoholrelaterade leversjukdomar per invånare Kvinnor Män Nyköping 0,00 0,07 0,00 0,00 0,00 0,23 Riket 0,01 0,01 0,01 0,03 0,04 0,04 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Dödlighet pga alkoholförgiftning per invånare Kvinnor Män Nyköping 0,16 0,14 0,00 0,39 0,14 0,30 Riket 0,12 0,09 0,05 0,53 0,40 0,22 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret

69 69/87 Tillgänglighet av alkohol Alkoholkonsumtionen påverkas av tillgängligheten på alkohol i form av antal Systembolag, priser, skatter, ombud, antal serveringstillstånd, öppettider samt smuggling, illegal försäljning och langning. Alkoholförsäljning Alkoholförsäljningen i Nyköping (Systembolagets två butiker inklusive ombud samt försäljning på restauranger) har ökat över tid. År 2013 ökade alkoholförsäljningen Nyköping för att sedan stagnera. Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till liter 100 % alkohol och mängden 100 % alkohol är därefter beräknad per invånare som är 15 år och äldre. Alkoholförsäljning i 100% liter alkohol per person och år Nyköping 4,6 4,7 4,9 4,9 5,2 5,2 5,2 5,3 6,6 6,7 6,6 Riket 4,9 5,1 5,3 5,4 5,8 5,8 5,8 5,8 5,8 5,7 5,7 Källa: Systembolaget Serveringstillstånd Kommunen har huvudansvaret för tillsynen av försäljning av alkohol i restauranger och i butiker. Det är även kommunen som beviljar serveringstillstånd. Det finns cirka 15 serveringstillstånd per invånare i Nyköping jämfört med cirka 18 i riket som helhet. Antalet serveringstillstånd i Nyköping har minskat något sedan 2011, till skillnad från i riket där antalet ökat under de senaste åren. Under 2011 fanns det 74 stadigvarande serveringstillstånd i Nyköping. Under 2015 var antalet 68. Serveringstillstånd per invånare Nyköping 16,7 17,9 19,0 18,6 17,3 17,0 16,7 16,1 15,3 15,1 Riket 14,3 16,3 16,1 16,2 16,2 16,6 17,2 17,7 18,1 18,2 Källa: Folkhälsomyndigheten, Tillståndsregistret Rattfylleri Alkohol i trafiksituationer innebär en ökad risk för olyckor på grund av alkoholens negativa effekter på reaktionsförmågan och omdömet. Både alkoholkonsumenterna och andra i omgivningen löper risk att skadas genom alkoholrelaterade trafikolyckor. Studier har visat att en större andel av alla förare är alkoholpåverkade i dödsolyckor än i olyckor utan dödlig utgång. Under de senaste åren har Nyköpings kommun varit hårdare drabbat av rattfylleri jämfört med riket. Det är viktigt att tänka på att antalet anmälda brott har ett samband med polisinsatser. Antal anmälda fall av rattfylleri per invånare Nyköping Riket Källa: Brottsförebyggande rådet

70 70/87 Stöd och behandling Missbruksvård inom Landstinget Södermanland Landstinget erbjuder rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol. På individnivå kan känsligheten för alkohol variera och det kan ibland vara lämpligt att ge stöd till patienter med lägre konsumtionsnivåer att minska sin alkoholkonsumtion. Antalet rådgivande samtal har ökat betydligt från 2013 till Statistik saknas för år Landstingets behandling för alkoholmissbruk Jan-aug 2013 Jan-aug 2014 Antal rådgivande samtal Källa: Landstingets verksamhetsstatistik Missbruksvård inom Nyköpings kommun Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med beroende- och missbruksproblem får det stöd och den hjälp som de behöver. Nyköpings kommun erbjuder olika former av kostnadsfri hjälp och stöd till personer som har beroende- eller missbruksproblem eller är anhöriga. Stöd och behandlingsinsatser som erbjuds är stödsamtal för personer som vill vara anonyma samt gruppverksamhet och individuella insatser via Nygårdens behandlingshem respektive öppenvårdsverksamhet. Under 2013 och 2014 fanns det per månad 12 möjliga platser respektive 365 möjliga vårddygn för behandling av alkohol- och/eller narkotikamissbruk på Nygårdens behandlingshem. Efterfrågan av behandling har ökat, vilket resulterat i att beläggningen av Nygårdens verksamheter överbelastats. Medan den totala beläggningen under 2013 var 96 procent var beläggningen 106 procent år År 2015 utökades antalet platser på Nygården och beläggningen minskade till 90%. Även antalet personer i behandling inom öppenvårdsverksamheten har ökat. Möjliga orsaker till ökningen är det ökade behovet av stöd orsakat av en generell ökning av missbruksproblem och/eller på grund av kommunens satsning på uppsökande verksamhet. Kommunens insatser för personer med beroende eller missbruk (per månad) Antal inskrivna på behandlingshem Antal personer i behandling inom öppenvården Källa: Nyköpings kommun, Division Social omsorg Narkotika Narkotikabruk innebär ökade risker för både medicinska och sociala skador samt ökad risk för att dö i förtid. Olika typer av psykiska sjukdomar och besvär är också vanligare hos personer med ett skadligt narkotikabruk men även ett mindre regelbundet bruk ger psykisk ohälsa i högre grad. Personer som använder narkotika är ofta mer socialt utsatta och löper kraftigt ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar än befolkningen i allmänhet. Det är svårt att ge en precis och entydig bild av narkotikabruket och dess förändring över tid, då all icke-medicinsk hantering av narkotika är kriminaliserad. Allt fler får vård för narkotikarelaterade diagnoser och även antalet narkotikarelaterade dödsfall ökar. Stöd- och behandlingsinsatser beskrivs i föregående avsnitt om alkohol.

71 Antal personer 71/87 Narkotikavanor bland unga Det har skett en liten uppgång vad gäller andelen högstadielever (årskurs 9) i Nyköping som provat narkotika en eller flera gånger, från 6 procent år 2011 till 7 procent år Fler pojkar än flickor i årskurs 9 har provat narkotika. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet i Nyköping har det skett en större uppgång, från 15 procent år 2004 till 19 procent år 2014, vilket innebär att kommunen ligger klart över medelvärdet för länet (16 procent). Betydligt fler pojkar än flickor har provat narkotika. Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Vanligaste narkotikapreparaten bland unga Det finns två sorters narkotika som dominerar bland ungdomarna i kommunen och det är hasch och marijuana. Det är få som använder tyngre droger som heroin. I undersökningen fanns inte preparaten Spice eller Cannabis som svarsalternativ. Nedan redovisas hur många personer (antal) som någon gång använt vilket preparat. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet i Nyköping uppger 12 procent att de använt en så kallad nätdrog. Motsvarande siffra i länet är 8 procent. 120 Slag av narkotika som ungdomar använt Hasch Marijuana Amfetamin Kokain Ecstacy Heroin GHB Annat slag Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2

72 72/87 Cannabisanvändning bland vuxna Resultat från den nationella folkhälsoenkäten visar på samband mellan cannabisanvändning (hasch eller marijuana) och psykisk ohälsa. Bland cannabisanvändarna är det fler som anger en hög grad av besvär som ängslan, oro och ångest. De kan också ha använt antidepressiv medicin under de senaste tre månaderna eller någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv eller försökt ta sitt liv. Sannolikt går sambandet i båda riktningarna: man använder cannabis för att man mår dåligt och man mår dåligt för att man använder cannabis. Cannabisbruket bland vuxna är högre bland män och högre i riket jämfört med Nyköping. På sikt har inte cannabisbruket bland vuxna förändrats nämnvärt. Andel vuxna som använt cannabis senaste året, procent Nyköping Nyköping Nyköping Riket Riket Riket Kvinnor 1,0 1,0 0,0 1,0 1,0 1,6 Män 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,2 Totalt 2,0 2,0 1,5 2,0 2,0 2,4 Källa: Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten) Dödlighet i narkotika Narkotikarelaterade dödsfall är en av de säkrare indikatorerna på narkotikaproblemets omfattning och uppgifterna används ofta vid internationell rapportering. Narkotikadödligheten är högst bland män i åldern år. Bland kvinnor är narkotikadödligheten numera högst i åldern år, men skillnaderna mellan åldersgrupper är små. Dödsfall till följd av narkotika är tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor. Narkotikadödligheten ökade i alla åldrar från år 1987 fram till början av 2000-talet. De senaste åren har de narkotikarelaterade dödsfallen ökat något bland män. Nyköpings kommun har något en lägre narkotikarelaterad dödlighet än riket. Antal döda pga. diagnos enligt narkotikaindex per invånare Nyköping Nyköping Riket Riket Kvinnor 0,3 0,2 0,2 0,2 Män 0,5 0,7 0,7 0,9 Källa: Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret Narkotikarelaterade brott Antalet anmälda narkotikabrott har nästan dubblerats i både Nyköping och riket sedan Ökningen av antalet anmälda brott kan ha olika förklaringar: antalet brott har ökat, polisen har förstärkt sina insatser och/eller att benägenheten att anmäla brott har ökat. Antal narkotikabrott per invånare Nyköping Riket Källa: Brottsförebyggande rådet

73 73/87 Dopingmissbruk Dopning utanför idrotten har ökat och blivit ett etablerat samhällsproblem. Den största andelen användare av dopningsmedel finns numera på gym och träningsanläggningar, främst på de anläggningar som har ett större fokus på kraft och styrka än på hälsa. Dopning innebär ett missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som har till syfte att öka musklernas styrka och volym. Dopningsmedel är substanser som ökar produktionen eller frisättning av testeron och tillväxthormon. Det kan bland annat vara anabola androgena steroider (AAS), tillväxthormon och testosteron. Majoriteten av de som använder dopningsmedel är män mellan år som vill förändra sitt utseende genom mer synliga muskler. Debuten sker oftast i 20-årsåldern. Ytterligare skäl till att använda dopningsmedel är viljan att förbättra sin förmåga att slåss och skrämmas och/eller för att förtydliga sin manlighet. De flesta av de som använder dopningsmedel brukar även läkemedel, narkotika och/eller alkohol. AAS bidrar till både fysiska som psykiska förändringar, som till exempel en större kroppsvolym, stryka men även aggressivitet. Det har påvisats att det förekommer ett samband mellan användning av AAS och våld, aggressivitet, kriminalitet och alkohol och narkotikamissbruk. Användning av dopningsmedel kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem i form av allvarliga depressiva symtom och aggressivitet. Det saknas säkra data för hur många som använder dopningsmedel i Sverige. Enligt enkäter är konsumtionen oförändrad (cirka 3 procent av befolkningen) men det ökande antalet brott mot dopningslagen samt beslag av dopningsmedel visar att missbruket har ökat. I Nyköping har antalet dopingbrott (bruk, innehav, överlåtelse samt framställning). Det är viktigt att tänka på att antalet anmälda brott har ett samband med polisinsatser. Antal anmälda dopingbrott per invånare Nyköping Riket Källa: Brottsförebyggande rådet Tobak Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. Rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, olika former av cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Passiv rökning kan orsaka samma sorts sjukdomar som aktiv rökning men i mindre omfattning. Flera studier under de senaste åren visar att det nu finns tillräcklig kunskap om snusets skadeverkningar för att avråda från snusbruk. Rökning är vanligast bland personer med låg utbildning och låg inkomst, och minskningen i andel rökare är större i gruppen med lång utbildning. Rökning är även vanligare i vissa invandrargrupper samt bland personer med homo-, bi- och transidentitet och personer med funktionsnedsättning. Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 1980-talet. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer är två åtgärder som antas ha bidragit till minskningen Rökvanor bland vuxna Totalt sett minskade andelen dagligrökare i länet och Nyköping fram till 2008 totalt sett. Därefter ökade andelen män som röker dagligen något. Totalt sett är andelen dagligrökare något lägre i Nyköping jämfört med länet. Tidigare var det tydligt att fler kvinnor rökte. Idag är det ingen större skillnad män och kvinnor.

74 74/87 Andel dagligrökare, procent Nyköpings kommun 9,0 12,0 7,0 -kvinnor 11,0 13,0 7,0 -män 7,0 11,0 8,0 Södermanlands län 15,0 14,0 11,0 -kvinnor 19,0 15,0 12,0 -män 12,0 12,0 10,0 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten Rökvanor bland gravida Även om andelen rökande gravida kvinnor har minskat över tid, har Nyköping en högre andel blivande mödrar som röker jämfört med riket. Andel rökande blivande mödrar, procent Nyköpings kommun 15,8 10,1 11,2 9,2 8,7 7,8 7,4 6,9 Riket 12,2 10,6 8,7 7,4 6,9 6,5 5,9 5,5 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Sedan 2002 har andelen rökande spädbarnsföräldrar minskat betydligt i Nyköping. Andelen rökande spädbarnsföräldrar ökade något mellan 2010 och 2012 för att sedan falla tillbaka till Andelen rökande spädbarnsföräldrar i Nyköping är dock fortfarande högre jämfört med riket. Andel rökande spädbarnsföräldrar, procent Barnets ålder Nyköping 0-4 veckor 24,3 21,2 14,1 20,0 16,8 18,4 16,8 8 månader 26,2 20,5 14,6 20,5 19,4 19,9 19,1 Riket 0-4 veckor 21,3 18,2 17,2 16,8 15,9 14,9 14,1 8 månader 22,6 19,3 18,2 17,8 16,9 15,7 14,5 Källa: Socialstyrelsen

75 75/87 Ungas tobaksvanor Andelen niondeklassare som röker i stort sett dagligen har minskat från 23 procent år 2004 till 5 procent år Jämfört med länet i sin helhet finns det färre rökande niondeklassare i kommunen. Däremot har andelen rökande i åk 2 på gymnasiet ökat från 12 procent år 2004 till 15 procent år 2014 och kommunen ligger numera över länsgenomsnittet. Källa: Liv & Hälsa Ung Passiv rökning Andelen personer som utsätts för passiv rökning är enligt enkätundersökningar något högre i kommunen än i riket. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Andel utsatta för passiv rökning, procent Nyköping Nyköping Riket Riket Kvinnor Män Totalt Källa: Hälsa på lika villkor Dödlighet i lungcancer Dödligheten i lungcancer är högre i kommunen än i riket och detta gäller i synnerhet för kvinnorna. Under 2000-talet har dödligheten i lungcancer ökat kraftigt för kvinnor. Dödlighet i lungcancer per invånare Nyköping Nyköping Riket Riket Kvinnor 5,4 6,7 4,3 4,3 Män 7,3 4,9 6,0 5,6 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret

76 76/87 Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. I Nyköping har dödligheten i KOL minskat bland män och ökat bland kvinnor. Jämfört med riket är dödligheten i KOL högre i Nyköping. Dödlighet i KOL per invånare Nyköping Nyköping Riket Riket kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män år 1,2 1,2 0,0 0,0 0,7 0,5 0,7 0,5 65- år 11,6 16,9 13,4 13,2 11,8 14,9 12,9 13,0 Totalt 15- år 3,4 4,1 3,8 3,4 3,0 2,9 3,4 2,9 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Snusvanor bland vuxna Snusning ökar risken för cancer i matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke, förhöjt blodtryck samt olika typer av munslemhinneförändringar. Snusanvändning ökar också risken för diabetes och metabolt syndrom, för tidig förlossning, reducerad födelsevikt och havandeskapsförgiftning. Jämfört med riket som helhet är det betydligt färre män som snusar i Nyköpings kommun. Snusandet har minskat i kommunen under senare år. Andel vuxna som snusar dagligen, procent Nyköping Nyköping Riket Riket Kvinnor 3,0 0,0 4,0 4,0 Män 15,0 14,0 19,0 18,0 Totalt 9,0 7,0 11,0 11,0 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten Snusvanor bland unga Även när det gäller ungas snusvanor har det skett en klar nedgång från år 2004 till år 2014 och det gäller både för åk 9 och åk 2. Kommunen ligger numera exakt på länsgenomsnittet.

77 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Vattenpipa Att röka vattenpipa har blivit allt vanligare i Sverige de senaste åren bland både ungdomar och vuxna. En anledning till ökningen är framför allt att det finns en okunskap bland både vuxna och ungdomar om hur farlig vattenpipsrökning är. En vanlig missuppfattning är att vattenpipstobak är mindre skadlig än vanlig tobak. Vattenpipsrökning producerar stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Rök från vattenpipa innehåller bland annat nikotin som orsakar beroende, kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och tjära som innehåller många cancerframkallande ämnen. Vid vattenpipsrökning under en timme kan en lika stor volym rök inhaleras som den från 100 cigaretter eller fler. Det innebär att enda bloss från en vattenpipa ger tolv gånger mer rök än ett bloss från en cigarett, eller att vattenpipsrökning i 45 minuter ger 40 gånger större volym rök än 5 minuters cigarettrökning. Den sötade tobak som används i vattenpipa upplevs av många som god, len, mild och lätt att inhalera. Studier visar att vattenpipsrökning har ett samband med användning av cigaretter, snus, alkohol och narkotika. Ungefär var fjärde elev i årskurs 9 och varannan i årskurs 2 på gymnasiet i Nyköping har rökt vattenpipa. Även om andelen ungdomar i Nyköping som rökt vattenpipa har minskat över tid ligger Nyköping över länsgenomsnittet. Andel unga som rökt vattenpipa, procent Nyköpings kommun Flickor Pojkar Flickor Pojkar -Åk Åk Södermanlands län -Åk Åk Källa: Liv & Hälsa Ung Spelberoende Spelberoende anses vara ett folkhälsoproblem då spelproblem får negativa ekonomiska-, sociala- och hälsomässiga konsekvenser för såväl personen med spelproblem som för dennes närstående och för samhället. Personer med spelproblem har ofta en både sämre allmän hälsa och psykisk hälsa än andra. Till exempel är det vanligare att problemspelare har ångest och är deprimerade än personer som inte har spelproblem. Problemspelare konsumerar dessutom i 77