Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun Del 1 - Faktaunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun 2011 2015 Del 1 - Faktaunderlag"

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun Del 1 - Faktaunderlag Antaget av Kommunfullmäktige

2 Sammanfattning Nyköpings kommun har under de senaste decennierna upplevt en stadig befolkningsökning och denna ökning beräknas fortsätta i framtiden. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med att befolkningen växer. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar säger att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen så att förutsättningar skapas för att alla i kommunen skall kunna leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige minst en gång under varje mandatperiod. Dagens bostadsbestånd omfattar cirka lägenheter varav i småhus och i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseformen är hyresrätten som står för 42% av bostadsbeståndet. 25% av bostäderna är bostadsrätter och resterande 33% är äganderätter. Den vanligast förekommande lägenhetsstorleken i kommunen är 3 rum och kök som svarar för 24% av det totala bostadsbeståndet. Därefter är 2 rum och kök respektive 5 eller fler rum och kök vanligast. Bostadsbyggandet har nu kommit igång på allvar efter att ha varit extremt lågt under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Under de fem senaste åren har drygt 1000 nya lägenheter färdigställts. Den rådande bostadsbristen och den växande befolkningen innebär att vi kan räkna med att det krävs minst en ny bostad för varje tillkommande hushåll. I Nyköpings kommun består ett hushåll av i genomsnitt 2,07 personer varför behovet blir cirka 240 lägenheter per år om befolkningsökningen ligger på 500 personer per år. Om befolkningsökningen blir högre, vilket den senaste befolkningsprognosen visar, blir behovet cirka 340 lägenheter per år. Kommunens befolkningsprognos visar att det framförallt är tre ålderskategorier som kommer att öka i antal under den närmaste framtiden, nämligen barn upp till 12 år, yngre vuxna från 19 till 44 år samt äldre mellan 65 och 79 år. Det innebär att de bostadstyper som det blir störst efterfrågan på är ungdomslägenheter, seniorbostäder samt småhus för barnfamiljer. Det totala behovet av nya bostäder framgår av nedanstående tabell: TOTALT NYBYGGNADSBEHOV Lägenheter Småhus Ungdomsbostäder Seniorbostäder Totalt

3 Innehåll Sid SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 BOSTADSBESTÅND OCH BYGGANDE... 5 BOSTADSMARKNADSLÄGET... 7 EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER... 7 PRISUTVECKLINGEN... 8 BEFOLKNING OCH HUSHÅLL BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I KOMMUNEN BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I OLIKA KOMMUNDELAR BEFOLKNINGSPROGNOS HUSHÅLLSUTVECKLINGEN FLYTTNINGAR FAKTA OM NYKÖPINGS CENTRALORT NÄRINGSLIV, SYSSELSÄTTNING OCH PENDLING SERVICE OCH KOMMUNIKATIONER SKOLOR OCH BARNOMSORG UTVECKLINGEN I REGIONEN BOSTADSBEHOVET NU OCH FRAMÖVER SÄRSKILDA BEHOV HOS VISSA GRUPPER BOSTÄDER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BOSTÄDER FÖR PERSONER MED SOCIAL PROBLEMATIK BOSTÄDER FÖR HEMLÖSA BOSTÄDER FÖR UNGDOMAR OCH STUDERANDE BOSTÄDER TILL DET KOMMUNALA FLYKTINGPROGRAMMET SAMMANFATTNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER HUR KAN KOMMUNEN ÖKA BOSTADSBYGGANDET?

4 Inledning Nyköpings kommun har under de senaste decennierna upplevt en stadig befolkningsökning. Kommunens befolkningsprognos visar på en fortsatt positiv befolkningsutveckling under kommande år. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med att befolkningen växer. Det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet skall ge en samlad bild av hur de mångfacetterade och förvaltningsövergripande bostadsfrågorna kommer att hanteras i kommunen samt redovisa vilka konkreta åtgärder som skall vidtas från kommunens sida under perioden som sträcker sig från 2011 till Detta är första delen av programmet som innehåller det nödvändiga underlagsmaterialet. Andra delen av programmet kommer att innehålla lokala bostadspolitiska mål, en handlingsplan för att nå målen, samt sist men inte minst en projektlista med konkreta nybyggnadsprojekt som förväntas igångsättas fram till år Bostadsförsörjningsprogrammet har två huvudsyften. Dels skall det vara ett styr- och planeringsinstrument för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag när det gäller planering och beslut kring bostäder och boendeplanering och dels skall det utgöra ett informationsmaterial som riktar sig till allmänheten och till olika intressenter på bostadsmarknaden såsom byggherrar och fastighetsförvaltare. Det är utomordentligt viktigt att kommunen har kontroll över bostadsförsörjningen eftersom byggandet av bostäder påverkar hela samhället. Bostadsbyggandet styr bland annat befolkningsförändringarna som i sin tur påverkar underlaget för kommunal och kommersiell service. Därför finns ett stort intresse för kommunen att bostadsbyggandet sker i enlighet med de uppsatta målen. Bostadsförsörjningsprogrammet är också ett av de medel kommunen har till sitt förfogande för att uppnå de målsättningar som uttrycks i kommunens övriga planer. Ett bra bostadsförsörjningsprogram utgör grundstommen i den kommunala planeringsprocessen. Programmets uppgift är också att i förväg signalera om framtida bostadsproduktion så att förberedelser med markköp, fysisk planering, följdinvesteringar med mera kan ske i god tid. I juni 1993 upphörde den bostadsförsörjningslag som angav att kommunerna skulle upprätta bostadsförsörjningsprogram att gälla. Regeringen har därefter åter aktualiserat frågan om bostadsförsörjningen och dess grundläggande betydelse för människors välfärd och för kommunernas möjligheter att utvecklas. Från och med 1 januari, 2001 gäller därför nedanstående lag vilken uttrycker kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostaden är en social rättighet och en viktig del av välfärden. Det krävs aktiva åtgärder från kommunen om alla skall få möjlighet att bo i goda bostäder till rimliga kostnader. Därför är det viktigt att tillgodose särskilda gruppers (unga, äldre, funktionsnedsatta m.fl.) behov av lämplig bostad. Attraktiva och ändamålsenliga bostäder behövs både till den nuvarande befolkningen och till alla nya kommuninvånare. Situationen på bostadsmarknaden med bostadsbrist i ett ökat antal kommuner kan komma att utgöra ett allvarligt hinder för en fortsatt tillväxt. Bostadsbyggandet måste därför öka i Mälardalsregionen och i de andra tillväxtregionerna. 4

5 Bostadsbestånd och byggande Vid utgången av år 2009 fanns det totalt bostäder i Nyköpings kommun. 42 % av bostäderna fanns i småhus och 58 % i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseformen är hyresrätten som står för 42% av bostadsbeståndet. 25% av bostäderna är bostadsrätter och resterande 33% är äganderätter. Det är framförallt yngre människor som bor i hyresrätter. Andelen ensamstående är högre i hyresrätter än i bostadsrätter och äganderätter. Invandrare och personer med låg inkomst är överrepresenterade i hyresrätter. En utförlig beskrivning av dagens bostadsbestånd ges i tabellen nedan. Bostadsbestånd efter hustyp och upplåtelseform i Nyköpings kommun. Upplåtelseform Hustyp Totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt/ övriga Småhus FoB Nybyggda Rivna Antal lgh i Småhus Flerbostadshus FoB Nybyggda Ombyggda / Nettoförändring Rivna Upplåtelseformsändringar / Antal lgh i Flerbostadshus Summa lgh Den vanligast förekommande lägenhetsstorleken i kommunen är 3 rum och kök som svarar för 24% av det totala bostadsbeståndet. Därefter är 2 rum och kök respektive 5 eller fler rum och kök vanligast. Se nedanstående tabell. Lägenhetsstorlekar rok 2 rok 3 rok 4 rok 5- rok Totalt Småhus Flerbostadshus Summa

6 Efter byggboomen i början på 1990-talet följde en period av mycket lågt bostadsbyggande. I mitten av 2000-talet ökade byggandet igen och en topp nåddes år Under de två senaste åren har bostadsbyggandet minskat igen, men det ligger ändå klart över den nivå som rådde i slutet på 1990-talet och början av 2000-talet. Under de fem senaste åren har drygt nya lägenheter färdigställts. Nedanstående diagram visar antalet färdigställda lägenheter i kommunen sedan Färdigställda lägenheter Lägenheter Specialbostäder Flerbostadshus Småhus Antalet färdigställda lägenheter i Nyköpings kommun under åren Om vi övergår till att titta på upplåtelseformer kan vi konstatera att majoriteten av de bostäder som byggts under de senaste sju åren har varit äganderätter. Se cirkeldiagrammet nedan. Färdigställda lägenheter Bostadsrätt 30% Äganderätt 63% Hyresrätt 7% Andelen färdigställda lägenheter i Nyköpings kommun under åren efter upplåtelseform. 6

7 Bostadsmarknadsläget Efterfrågan på bostäder I Nyköpings kommun råder idag bostadsbrist på såväl småhus samt hyresrätter och bostadsrätter i olika storlekar. Inte minst finns en stor brist på hyreslägenheter och situationen är särskilt prekär i Nyköpings centralort. Det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget Nyköpingshem hade i november 2009 blott 18 lediga lägenheter varav merparten är belägna utanför centrum. En tumregel säger att 1-3 procent av lägenheterna skall vara lediga för att en viss omflyttning skall kunna äga rum. Det innebär att cirka 80 hyreslägenheter bör vara lediga hos Nyköpingshem, det vill säga fler än idag. De privata hyresvärdarna har inga lediga lägenheter som står till marknadens förfogande utan vakanser uppstår enbart då någon befintlig hyresgäst avflyttar. Nyköpingshem har idag en bostadskö på cirka 3000 personer även om inte alla i kön är aktivt sökande. Övriga bostadsbolag har också långa köer. Situationen är något ljusare när det gäller bostadsrätter men det råder brist på stora lägenheter i centrum som är lämpliga för medelålders och äldre personer som sålt sin villa. För närvarande byggs också ett ansenligt antal bostadsrätter så situationen förväntas förbättras inom en snar framtid. Även på villamarknaden råder brist. De få objekt som bjuds ut till försäljning säljs omedelbart för allt högre priser. Nybyggda villor, radhus och parhus har inga problem att hitta köpare trots de höga priserna. När det gäller tillgängliga tomter för småhus kan kommunen idag erbjuda tomter till försäljning i Stensborg och Örstig. Enstaka tomter finns även i några av kommunens mindre tätorter. Planlagda tomter för småhus finns också på andra platser bland annat vid Branthäll och dessa planerar kommunen att sälja under de närmaste åren. Under 2010 har intresset för att köpa småhustomter avtagit men en viss efterfrågan finns alltjämt. Privata småhustomter finns till försäljning bland annat i Kuggnäs och Svalsta. 7

8 Prisutvecklingen Bostadsrätter Priset på bostadsrätter sjönk under slutet av 2008 i finanskrisens spår. Därefter steg priserna och en topp nåddes i januari Sedan började bostadsrättspriserna sjunka igen. Under den senaste 12-månadersperioden har bostadsrättspriserna sjunkit med 5% i kommunen medan de har stigit i länet som helhet och i riket. Villor Även villapriserna sjönk under slutet av 2008 för att därefter gradvis återhämta sig. K/T som det står på y-axeln i diagrammet står för köpesumman/taxeringsvärdet. Jämfört med riket som helhet har villapriserna stigit klart mer i Nyköpings kommun vilket tyder på en ovanligt stark efterfrågan. 8

9 Fritidshus Priserna på fritidshus steg kraftigt från1996 till 2007 för att sedan plana ut. K/T som det står på y-axeln i diagrammet står för köpesumman/taxeringsvärdet. Under det senaste året har fritidshuspriserna stigit något mer i Nyköpings kommun än i riket som helhet. Källa: maklarstatistik.se 9

10 Befolkning och hushåll Befolkningsutvecklingen i kommunen Folkmängd i Nyköpings kommun Antal personer Befolkningen i Nyköpings kommun ökade markant under tiden Därefter följde några år av stagnation fram till 2001 då ökningstakten tilltog igen. De senaste sex åren har befolkningstillväxten varit riktigt hög. Sedan 1992 har kommunen fått nya invånare och den 31/ var invånarantalet Befolkningsutvecklingen i olika kommundelar Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar Antal personer Herrhagen Väster Brandkärr Harg Brandholmen/Tjuvholmen Malmbryggshagen Fågelbo Öster Spelhagen Branthäll/Örstig Oxbacken Ängstugan/Tjuvholmen Hållet/Blommenhov Ö Villastaden Sedan 1992 har den största delen av kommunens befolkningsökning skett i Nyköpings centralort som ökat sin befolkning med personer. Den största ökningen har skett i Herrhagen, Väster samt Brandkärr och beror till största delen på nybyggnation av bostäder. Långsätter och en del andra stadsdelar har dock förlorat invånare genom utglesning som skett när vuxna barn flyttat hemifrån. Högbrunn/Gumsbacken Bryngelstorp Kungshagen Påljungshage Björkö/Finntorp Labro Ekensberg Hagalund Stenkulla Kuggnäs Isaksdal Krikonbacken Oppeby Rosenkälla Oppeby gård Långsätter 10

11 Befolkningsförändringar i kommunens tätorter Antal personer Sillekrog Bergshammar Buskhyttan Stavsjö Jönåker Skeppsvik Sjösa Svalsta Runtuna Ålberga Enstaberga Vrena Stigtomta Tystberga Nävekvarn Kommunens övriga tätorter har haft en blandad utveckling. Sillekrog är den tätort där befolkningen har ökat överlägset mest och nästan hela ökningen beror på permanentning av fritidshus. Även i Bergshammar och Buskhyttan har befolkningen ökat klart. Stavsjö, Jönåker, Skeppsvik och Sjösa har ökat sin befolkning något medan övriga tätorter förlorat delar av sin befolkning. Nävekvarn, Tystberga och Stigtomta har fått uppleva den största befolkningsminskningen. Antal personer Råby-Rönö Tuna Nicolai landsb Befolkningsförändringar i kommunens socknar exklusive tätorter Bärbo Runtuna Stigtomta Tunaberg Lästringe Tystberga Ludgo Spelvik Ripsa Sättersta Husby-Oppunda Bergshammar Nykyrka Halla Vrena Alla Helgona landsb Svärta Lid Bälinge Lunda Bogsta Kila I diagrammet ovan redovisas befolkningsutvecklingen i kommunens socknar exklusive tätorter men inklusive småorter och fritidshusområden. Flertalet socknar har fått en ökad befolkning. Den socken där invånarantalet har ökat mest är Råby-Rönö. En del av den ökningen har skett genom permanentning av fritidshus i Edstorp och Stavvik. Tuna svarar för den näst största befolkningsökningen, vilket delvis kan förklaras med nybyggnation av villor i Svalsta. Den enda socken som upplevt en klar befolkningsminskning är Kila. 11

12 Befolkningsprognos Befolkningsprognos Antal personer Enligt kommunens senaste befolkningsprognos kommer befolkningen att öka till ca personer år Födelsenettot beräknas öka i stadig takt är födelseöverskottet 110 personer mot dagens underskott på 40 personer. Inflyttningsöverskottet ökar kraftigt från 274 personer 2009 till 590 personer Folkmängden ökar med personer, vilket innebär en ökning med exakt 700 personer/år. Befolkningsprognos för barn och ungdomar Antal personer Befolkningsprognos för vuxna Antal personer w Enligt befolkningsprognosen är det framförallt antalet barn upp till 12 år, antalet yngre vuxna från 19 till 44 år samt antalet äldre mellan 65 och 79 år som kommer att öka i antal fram till När det gäller de yngre vuxna och deras barn torde det vara framförallt småhus och lite större lägenheter som kommer att efterfrågas. Ökningen av antalet äldre mellan 65 och 79 år torde leda till ett ökat behov av seniorbostäder dvs. centralt belägna mindre lägenheter i markplan eller i hus med hiss. 12

13 Hushållsutvecklingen Antal hushåll i Nyköpings kommun Antal hushåll Antalet hushåll i Nyköpings kommun beräknas växa med 8,1% eller stycken från år 2009 till år Den genomsnittliga hushållsstorleken, som i kommunen är 2,07 personer, kommer sannolikt inte att förändras nämnvärt under denna tidsperiod. Antal hushåll efter åldersklass för hushållsföreståndare Förändr Förändr , % % % % % % % % % % % Totalt % Antalet hushåll i ålderskategorin år ökar mest. Även i ålderskategorierna år och 70 till 74 år sker omfattande ökningar. Två åldersgrupper minskar, nämligen åringarna och åringarna. Den åldersklass där det sker minst förändringar är åringarna. Hushållsstrukturen år 2008 framgår av nedanstående tabell. Några större förändringar i hushållsstrukturen beräknas inte ske fram till år På lång sikt är dock den rådande tendensen att andelen ensamboende ökar. Ensamstående Ensamstående Sammanboende Sammanboende utan barn med barn utan barn med barn 54.3% 5.6% 23.8% 16.3% 13

14 Flyttningar Flyttningarna inom kommunen är av betydligt större omfattning än flyttningarna till respektive från andra kommuner. Under 2009 flyttade 5352 personer inom kommunen. Inflyttningen från andra kommuner var 2371 personer medan 2097 personer flyttade från kommunen. Av inflyttarna kom 685 personer från andra kommuner inom länet, 1343 personer från andra län och 343 personer från utlandet. Av utflyttarna flyttade 575 personer till andra kommuner inom länet, 1395 personer till övriga Sverige och 127 personer till utlandet. Om vi övergår till att titta på vilka ålderskategorier som flyttar till Nyköping så ser flyttnettot ut enligt nedan. Flyttnetto 2009 efter ålder Personer Av diagrammet framgår att det största nettotillskottet utgörs av barn under 15 år och vuxna mellan 25 och 44 år. Det är med andra ord fråga om mycket barnfamiljer. För att tillgodose barnfamiljers behov av bostäder behövs framförallt småhus. Flyttnetto 2009 i jämf med Personer Sedan 1999 har flyttnettot för barn under 5 år och unga vuxna mellan 25 och 44 år blivit betydligt mer positivt. 14

15 Fakta om Nyköpings centralort Nyköping stad av i dag kan delas in i fyra relativt självständiga huvudområden. Varje område har en grundton som kan sägas känneteckna området. Områdenas karaktär finns utförligt beskriven i underlagsdelen till den fördjupade översiktsplanen och kan mycket kortfattat sägas innebära följande: Arnö är området söder om Stadsfjärden som är åtskiljt från centrala Nyköping genom Kilaån och en bred remsa obebyggd naturmark. Här bor cirka personer och här finns knappt arbetsplatser. Denna del av staden kan betecknas som villa- och grupphusområde och präglas av miljöer som består av småhus som samlats i ett antal mindre bebyggelseöar som ligger utmed slingrande gator som utskott från en större huvudgata. Höjder och högre vegetation har sparats mellan olika bebyggelsegrupper och bildar en grön inramning av bebyggelsen. I den norra delen av området finns även flerbostadshus. På Arnö finns stora expansionsmöjligheter när det gäller bostadsbyggande och arbetsplatser cirka trettio år framåt i tiden. Centrala Nyköping avgränsas av Lennings väg i öster och söder och av E4:an i väster och norr. Här bor drygt personer och här finns drygt arbetsplatser. Här återfinns stadens Kommersiella centrum, som också är Nyköpings innerstad och som till stora delar består av slutna kvarter med en tätare bebyggelse. I centrala Nyköping ingår även Brandkärr där bebyggelsen består av långa buktande huskroppar i fem till sex våningar som vänder sig inåt och formar oregelbundna vidsträckta gårdsrum. Stadsdelen Isaksdal domineras av skivhus på 3-5 våningar. Östra Villastadens bebyggelse har stora arkitektoniska kvaliteter. Den består nämligen av relativt stora hus i 1 ½ plan utförda i den nationalromantiska stilen och inspirerade av svensk byggnadstradition med fasader i ljus puts eller trä, spröjsade fönster, förstukvistar, verandor och snickerier. Nordvästra Nyköping är området norr om E4:an. Här bor knappt personer och här finns knappt 400 arbetsplatser. Stadsdelarna Oppeby och Harg har en blandad bebyggelse medan Oppeby Gård uteslutande består av små flerbostadshus. Krikonbacken, Hagalund och Oxbacken är utpräglade villastadsdelar. Tätheten och småskaligheten är mer påtaglig. Låga hushöjder, begränsade byggnadsvolymer och små, väl uppvuxna trädgårdar och grönytor bidrar till att skapa en homogen karaktär, trots stora variationer i villabebyggelsen. Detta är relativt glesa områden med mindre grad av stadsmässighet. Östra Nyköping ligger öster om Lennings väg och har knappt invånare och drygt 700 arbetsplatser. Stenkulla är ett storskaligt bostadsområde med punkthus på upp till 10 våningar men även lägre flerbostadshus på 3-4 våningar i långa obrutna huskroppar. I den östra delen av Stenkulla finns även småhus. I Rosenkälla finns såväl flerbostadshus i form av lamellhus som småhus i form av friliggande villor och kedjehus. Bryngelstorp och Malmbryggshagen är mer utpräglade villaområden. En stadsdel som expanderat kraftigt på senare år är Brandholmen. Nu finns såväl flerbostadshus som småhus inom stadsdelen. Även i framtiden förväntas ett stort bostadsbyggande på Brandholmen och det är framförallt flerbostadshus som planeras. 15

16 Näringsliv, sysselsättning och pendling Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat under senare år. Det är framförallt den storartade utvecklingen för Skavsta flygplats som genererat dessa nya arbetstillfällen. Även antalet människor som bor i Nyköpings kommun och pendlar ut till andra kommuner har ökat under senare år. I diagrammet nedan visas dels nattbefolkningen som är samtliga förvärvsarbetande som bor i kommunen oavsett var de arbetar och dels dagbefolkningen som är samtliga som arbetar i kommunen oavsett var de bor. Enligt kommunens senaste näringslivsprognos kommer antalet förvärvsarbetande att fortsätta öka fram till 2015, varför ett tillskott av bostäder till dessa är nödvändigt. Antal förvärvsarbetande Nattbefolkning Dagbefolkning Nyköpings kommun har under lång tid haft fler utpendlare än inpendlare vilket framgår av nedanstående diagram. Det är dock mycket möjligt att en del av de människor som pendlar in till kommunen kan fås att bosätta sig här om utbudet av attraktiva bostäder ökar. In- och utpendling Antal personer Utpendling Inpendling

17 Service och kommunikationer Nyköpings strategiska läge mittemellan Stockholm och den fjärde storstadsregionen Norrköping/Linköping är en anledning till att många människor vill bosätta sig här. I framtiden kommer Nyköping att bli än mer attraktivt tack vare den planerade snabbjärnvägen Ostlänken och expansionen på Skavsta flygplats. De förbättrade kommunikationerna kommer med största säkerhet leda till en ökad efterfrågan på bostäder. Såväl den kommunala som den privata servicen håller idag en god kvalitet och bidrar sannolikt till att människor väljer att bosätta sig i kommunen. Som exempel kan nämnas att det finns möjlighet att få barnomsorg 24 timmar om dygnet och att affärerna har öppet även på söndagar. Skolor och barnomsorg Idag finns en stor brist på förskoleplatser i Nyköping och bristen är särskilt stor i de centrala delarna av staden. För att inte denna brist skall eskalera alltmer under de närmaste åren krävs en utbyggnad med nya enheter. Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning av antalet 1-5 åringar med cirka 590 barn fram till 2015 vilket motsvarar 39 avdelningar. Behovet av förskolor ska alltid tas hänsyn till när kommunen planerar nya bostadsområden så att lämpliga tomter kan reserveras för ändamålet. För närvarande planeras ett antal nya förskolor för att möta det ökade behovet. Antalet grundskoleelever i årskurs 1-6 kommer att öka med cirka 820 barn fram till 2015 och denna ökning är ojämnt spridd mellan olika kommundelar. En ny skolorganisation Skola 2012 är antagen. I samband med genomförandet anpassas upptagningsområdena för erbjudande om elevens basplacering, vilket leder till att de befintliga lokalerna kan användas mer effektivt. Antalet grundskoleelever i årskurs 7-9 och antalet gymnasieelever däremot kommer att minska markant fram till

18 Utvecklingen i regionen Antal färdigställda lägenheter till (1) till (1) 300 till (17) 100 till 300 (15) 0 till 100 (18) Nyköpings kommun Bostadsbyggandet i Mälardalen har ökat under senare år, men motsvarar ännu inte behovet. Störst har byggandet varit i de centrala delarna av Stockholms län, i Uppsala kommun och i Solna kommun. Det minsta antalet nya bostäder har byggts i de norra och västra delarna av regionen. I Stockholms län och Uppsala län är största delen av de nybyggda bostäderna bostadsrätter och hyresrätter i flerbostadshus. I övriga Mälardalen dominerar däremot småhusen bland de nybyggda bostäderna. Andel lediga lägenheter i flerbostadshus 6.1 till 12.7 (7) 2.4 till 6.1 (7) 0.9 till 2.4 (7) 0.4 till 0.9 (10) 0 till 0.4 (21) Ny köpings kommun Kartan ovan visar andelen lediga hyreslägenheter i regionen i september I regionens utkanter finns gott om lediga hyresrätter medan det i Stockholm med kranskommuner råder stor brist. Kötider på upp till 10 år för ett förstahandkontrakt är vanligt förekommande. På bostadsrättsfronten ser det något ljusare ut men priserna är så pass höga att alla inte har råd att köpa en bostadsrätt. Utbudet av småhus är begränsat i Storstockholm men ökar ju längre från tullarna man kommer. Eftersom många Stockholmare valt att bosätta sig i övriga Mälardalsregionen och sedan pendla till jobbet i Stockholm har det dock uppstått en bostadsbrist i de kommuner som ligger närmast och har bäst järnvägs- och vägförbindelser med huvudstaden. Exempel på sådana kommuner är Strängnäs, Gnesta, Trosa och Nyköping. I övriga delar av Sörmland är tillgången på bostäder bättre liksom i vår grannkommun i sydväst, Norrköping. 18

19 Bostadsbehovet nu och framöver Behovet av bostäder styrs av en mängd olika faktorer. Den viktigaste faktorn är befolkningens storlek men även kulturella mönster och trender vad gäller boende och familjebildning spelar in. Det handlar om när vi väljer att flytta hemifrån, när vi väljer att bilda familj och hur många barn vi vill ha. Bostadsbehovet beror också på vilka ekonomiska möjligheter vi har att tillgodose våra önskemål om typ av bostad. För att alla människors önskemål skall kunna förverkligas måste det finnas ett brett utbud av bostäder i olika prisklasser och med olika upplåtelseformer att tillgå. Hyresrätter efterfrågas inte enbart av unga och äldre utan är en populär boendeform för många människor under alla skeden i livet. En klar tendens under hela 1900-talet är att antalet boende per hushåll sjunker. Idag består hela 52,8 procent av alla kommunens hushåll av en person. Ensamhushållet har därmed blivit den vanligast förekommande hushållstypen idag. Enligt SCB:s undersökning av levnadsförhållanden kan det skönjas en tendens till fortsatt ökning av andelen ensamboende under 2000-talet. Den rådande bostadsbristen och den växande befolkningen innebär att vi kan räkna med att det krävs minst en ny bostad för varje tillkommande hushåll. I Nyköpings kommun består ett hushåll av i genomsnitt 2,07 personer varför behovet blir cirka 240 lägenheter per år om befolkningsökningen ligger på 500 personer per år. Om befolkningsökningen blir högre, vilket den senaste befolkningsprognosen visar, blir behovet cirka 340 lägenheter per år. Boverket har nyligen gett ut en rapport Regional byggbehovsanalys där man räknar med ett framtida bostadsbehov av 186 nya bostäder per år i Nyköpings lokala arbetsmarknadsregion där även Oxelösunds kommun ingår. Denna beräkning grundar sig på en befolkningsprognos som gjordes av Inregia år 2003 och som visar på en folkökning på 230 personer per år. Denna ökningstakt har dock redan visat sig vara alldeles för låg. Om man justerar upp prognosen så att den stämmer med de senaste årens faktiska befolkningsutveckling får man ett bostadsbyggnadsbehov på 340 nya lägenheter per år i Nyköpings LAregion, vilket stämmer väl överens med kommunens egna uppskattningar. Det kommer att behövs en blandning av bostäder med olika lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer för att möta de framtida behoven. Villor och småhustomter kommer att vara mycket efterfrågade bland nuvarande och presumtiva kommuninnevånare och bör därför få hög prioritet. Även olika typer av seniorboenden kommer att bli mycket efterfrågade och bör prioriteras. Slutligen kommer behovet av ungdomsbostäder att bli allt större, varför även denna typ av bostäder bör prioriteras. Det är framförallt i Nyköpings centralort som behovet av bostäder finns. Efterfrågan är störst i innerstaden eftersom många vill ha nära till nöjesliv, affärer, och annan service. Många vill också redan idag bo i närheten av järnvägsstationen och efterfrågan på bostäder nära stationen kommer att öka än mer den dag Ostlänken är färdigbyggd. Innerstaden behöver därför förtätas med nya bostäder. Denna förtätning kan ske på de lucktomter som finns utspridda lite varstans i staden. En omvandling av en del av de befintliga byggnaderna från verksamheter till bostäder är också möjlig, vilket skapar förutsättningar för varierade, levande och trygga kvarter som är befolkade stora delar av dygnet. I övriga delar av kommunen är behovet av nya bostäder inte lika stort. I vissa mindre orter finns det dock ett behov av seniorbostäder för äldre som inte längre har möjlighet att bo kvar i sin villa men ändå vill bo kvar på orten. 19

20 Särskilda behov hos vissa grupper Bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning När det gäller boende för äldre och funktionshindrade skall dessa så långt som möjligt beredas plats i det ordinarie bostadsbeståndet. Det finns behov av bostäder både till fysiskt och psykiskt funktionshindrade och detta behov kommer att finnas kvar även på lång sikt. Dessa bostäder bör utformas så att grannar inte störs. Om en högre servicenivå krävs skall kommunen erbjuda moderna och funktionella särskilda boendeformer. Som ett led i detta har nyligen ett nytt äldreboende invigts på Brandholmen, vilket har ersatt halva Rosenkällagården. En fortsatt utbyggnad av särskilda boenden kommer att behövas i framtiden på grund av det ökande antalet äldre. För närvarande pågår projektering för ett nytt äldreboende med ca 100 platser på Norra Arnö. Behovet av så kallade seniorboenden väntas också bli stort framöver på grund av den stora ökningen av antalet äldre mellan 65 och 79 år. Under år 2011 planeras två projekt med seniorboenden att färdigställas, nämligen dels två hus med seniorlägenheter vid Kungsgatan i centrala Nyköping och dels ett hus med 48 seniorlägenheter i Oppeby Gård. Dessutom byggs ett tjugotal småhus särskilt anpassade för seniorer i Tystberga och Svalsta. Rosenkällagården kommer att byggas om till ett trygghetsboende avsett för personer över 70 år och med personal på plats. Fler sådana trygghetsboenden kommer att behövas i framtiden. Byggs det många trygghetsboenden minskar behovet av särskilda boenden. Vad beträffar behovet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning räknar kommunen med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren. En viss osäkerhet finns dock på grund av höga nybyggnadskostnader. En stor andel av kommunens äldre och medelålders befolkning bor idag i småhus byggda under den så kallade villaboomen som inleddes på 60-talet då Bryngelstorp byggdes ut och som sedan fortsatte på Arnö. Många människor har bott i sina hus ända sedan de byggdes eller också flyttade de in bara något eller några år senare. För att stimulera till en ökad rörlighet så att begagnade småhus frigörs för dagens och morgondagens barnfamiljer är det viktigt att få fram attraktiva bostadsalternativ som möjliggör en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Ofta vill äldre och medelålders personer som sålt sin villa flytta till en stor centralt belägen lägenhet i god närhet till olika affärer och aktiviteter. Ett annat alternativ kan vara att flytta till en mindre, mer lättskött och tillgänglig lägenhet med mindre och mer lättskött tomt i det egna bostadsområdet, där man trivs och känner sig hemma och där man har sina vänner. Totalt uppskattas behovet av bostäder till äldre till 950 lägenheter fram till år Såväl småhus som lägenheter i flerbostadshus och särskilda seniorlägenheter kommer att behövas. Behovet ökar med tiden och är störst i slutet av planperioden. Det befintliga bostadsbeståndet behöver också anpassas så att den så kallade kvarboendeprincipen kan efterlevas. Det kan handla om borttagande av trösklar, installation av hissar, ombyggnationer av badrum med mera. Bostäder för personer med social problematik Kommunen har genom Socialtjänstlagen (SoL) det yttersta ansvaret för dem som stadigvarande vistas i kommunen. Personer med social problematik i form av drogmissbruk, psykiska problem eller avvikande beteende är ofta i behov av stöd från samhället för att få ett fungerande boende. Dessa personer riskerar nämligen att hamna utanför den ordinarie bostadsmarknaden eftersom de kan ha vållat störningar och skadegörelse och/eller har hyresskulder. Behovet av särskilda boendeformer för personer med social problematik varierar kraftigt på grund av problemens olika karaktär. Kommunens policy är att dessa 20

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-9-23 Pendling till och från Nyköpings kommun 212 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2011

Pendling till och från Nyköpings kommun 2011 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 213-9-16 Pendling till och från Nyköpings kommun 211 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11 RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND Öka bostadsbyggandet analys av bostadsmarknaden i Södermanland 21:11 Författare: Peter Eklund, Bengt Nordström Länsstyrelsen i Södermanland Grafisk form, illustrationer

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012

Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012 Kommunstyrelsen Datum 1 (28) Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012 Postadress Besöksadress Telefon,

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Fogelström. Lösningar för bostadsförsörjning

Fogelström. Lösningar för bostadsförsörjning Fogelström Lösningar för bostadsförsörjning Oktober 2015 Uppdrag med fokus på boende för asylsökande Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter Migrationsverkets vision

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Innehållsförteckning 1. Varför ett bostadsförsörjningsprogram? s. 2 2. Nybro kommun antagna mål kring s.4 bostadsförsörjning 3. Befolkningsbakgrund s.5 4. Hur ser bostadsutbudet

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Bostadsläget i Höör 2015

Bostadsläget i Höör 2015 Bostadsläget i Höör 2015 Årlig uppföljning av bostadsmarknaden Bostadsläget i Höör 2015 Kommunen har ansvar för att planera för bostadsförsörjningen. Syftet med kommunens planering är att skapa förutsättningar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-23

Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-23 Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020 antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-23 Bostadsfo rso rjningsprogram fo r Avesta kommun 2015-2020 Sammanfattning I Avesta kommun växer befolkningen

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 BU D G ET O C H PL AN ER 20 15 2 01 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 9 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens

Läs mer

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Boendet

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Boendet Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Boendet Maj 2014 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer