Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun Del 1 - Faktaunderlag

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun Del 1 - Faktaunderlag Antaget av Kommunfullmäktige

2 Sammanfattning Nyköpings kommun har under de senaste decennierna upplevt en stadig befolkningsökning och denna ökning beräknas fortsätta i framtiden. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med att befolkningen växer. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar säger att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen så att förutsättningar skapas för att alla i kommunen skall kunna leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige minst en gång under varje mandatperiod. Dagens bostadsbestånd omfattar cirka lägenheter varav i småhus och i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseformen är hyresrätten som står för 42% av bostadsbeståndet. 25% av bostäderna är bostadsrätter och resterande 33% är äganderätter. Den vanligast förekommande lägenhetsstorleken i kommunen är 3 rum och kök som svarar för 24% av det totala bostadsbeståndet. Därefter är 2 rum och kök respektive 5 eller fler rum och kök vanligast. Bostadsbyggandet har nu kommit igång på allvar efter att ha varit extremt lågt under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Under de fem senaste åren har drygt 1000 nya lägenheter färdigställts. Den rådande bostadsbristen och den växande befolkningen innebär att vi kan räkna med att det krävs minst en ny bostad för varje tillkommande hushåll. I Nyköpings kommun består ett hushåll av i genomsnitt 2,07 personer varför behovet blir cirka 240 lägenheter per år om befolkningsökningen ligger på 500 personer per år. Om befolkningsökningen blir högre, vilket den senaste befolkningsprognosen visar, blir behovet cirka 340 lägenheter per år. Kommunens befolkningsprognos visar att det framförallt är tre ålderskategorier som kommer att öka i antal under den närmaste framtiden, nämligen barn upp till 12 år, yngre vuxna från 19 till 44 år samt äldre mellan 65 och 79 år. Det innebär att de bostadstyper som det blir störst efterfrågan på är ungdomslägenheter, seniorbostäder samt småhus för barnfamiljer. Det totala behovet av nya bostäder framgår av nedanstående tabell: TOTALT NYBYGGNADSBEHOV Lägenheter Småhus Ungdomsbostäder Seniorbostäder Totalt

3 Innehåll Sid SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 BOSTADSBESTÅND OCH BYGGANDE... 5 BOSTADSMARKNADSLÄGET... 7 EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER... 7 PRISUTVECKLINGEN... 8 BEFOLKNING OCH HUSHÅLL BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I KOMMUNEN BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I OLIKA KOMMUNDELAR BEFOLKNINGSPROGNOS HUSHÅLLSUTVECKLINGEN FLYTTNINGAR FAKTA OM NYKÖPINGS CENTRALORT NÄRINGSLIV, SYSSELSÄTTNING OCH PENDLING SERVICE OCH KOMMUNIKATIONER SKOLOR OCH BARNOMSORG UTVECKLINGEN I REGIONEN BOSTADSBEHOVET NU OCH FRAMÖVER SÄRSKILDA BEHOV HOS VISSA GRUPPER BOSTÄDER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BOSTÄDER FÖR PERSONER MED SOCIAL PROBLEMATIK BOSTÄDER FÖR HEMLÖSA BOSTÄDER FÖR UNGDOMAR OCH STUDERANDE BOSTÄDER TILL DET KOMMUNALA FLYKTINGPROGRAMMET SAMMANFATTNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER HUR KAN KOMMUNEN ÖKA BOSTADSBYGGANDET?

4 Inledning Nyköpings kommun har under de senaste decennierna upplevt en stadig befolkningsökning. Kommunens befolkningsprognos visar på en fortsatt positiv befolkningsutveckling under kommande år. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med att befolkningen växer. Det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet skall ge en samlad bild av hur de mångfacetterade och förvaltningsövergripande bostadsfrågorna kommer att hanteras i kommunen samt redovisa vilka konkreta åtgärder som skall vidtas från kommunens sida under perioden som sträcker sig från 2011 till Detta är första delen av programmet som innehåller det nödvändiga underlagsmaterialet. Andra delen av programmet kommer att innehålla lokala bostadspolitiska mål, en handlingsplan för att nå målen, samt sist men inte minst en projektlista med konkreta nybyggnadsprojekt som förväntas igångsättas fram till år Bostadsförsörjningsprogrammet har två huvudsyften. Dels skall det vara ett styr- och planeringsinstrument för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag när det gäller planering och beslut kring bostäder och boendeplanering och dels skall det utgöra ett informationsmaterial som riktar sig till allmänheten och till olika intressenter på bostadsmarknaden såsom byggherrar och fastighetsförvaltare. Det är utomordentligt viktigt att kommunen har kontroll över bostadsförsörjningen eftersom byggandet av bostäder påverkar hela samhället. Bostadsbyggandet styr bland annat befolkningsförändringarna som i sin tur påverkar underlaget för kommunal och kommersiell service. Därför finns ett stort intresse för kommunen att bostadsbyggandet sker i enlighet med de uppsatta målen. Bostadsförsörjningsprogrammet är också ett av de medel kommunen har till sitt förfogande för att uppnå de målsättningar som uttrycks i kommunens övriga planer. Ett bra bostadsförsörjningsprogram utgör grundstommen i den kommunala planeringsprocessen. Programmets uppgift är också att i förväg signalera om framtida bostadsproduktion så att förberedelser med markköp, fysisk planering, följdinvesteringar med mera kan ske i god tid. I juni 1993 upphörde den bostadsförsörjningslag som angav att kommunerna skulle upprätta bostadsförsörjningsprogram att gälla. Regeringen har därefter åter aktualiserat frågan om bostadsförsörjningen och dess grundläggande betydelse för människors välfärd och för kommunernas möjligheter att utvecklas. Från och med 1 januari, 2001 gäller därför nedanstående lag vilken uttrycker kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostaden är en social rättighet och en viktig del av välfärden. Det krävs aktiva åtgärder från kommunen om alla skall få möjlighet att bo i goda bostäder till rimliga kostnader. Därför är det viktigt att tillgodose särskilda gruppers (unga, äldre, funktionsnedsatta m.fl.) behov av lämplig bostad. Attraktiva och ändamålsenliga bostäder behövs både till den nuvarande befolkningen och till alla nya kommuninvånare. Situationen på bostadsmarknaden med bostadsbrist i ett ökat antal kommuner kan komma att utgöra ett allvarligt hinder för en fortsatt tillväxt. Bostadsbyggandet måste därför öka i Mälardalsregionen och i de andra tillväxtregionerna. 4

5 Bostadsbestånd och byggande Vid utgången av år 2009 fanns det totalt bostäder i Nyköpings kommun. 42 % av bostäderna fanns i småhus och 58 % i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseformen är hyresrätten som står för 42% av bostadsbeståndet. 25% av bostäderna är bostadsrätter och resterande 33% är äganderätter. Det är framförallt yngre människor som bor i hyresrätter. Andelen ensamstående är högre i hyresrätter än i bostadsrätter och äganderätter. Invandrare och personer med låg inkomst är överrepresenterade i hyresrätter. En utförlig beskrivning av dagens bostadsbestånd ges i tabellen nedan. Bostadsbestånd efter hustyp och upplåtelseform i Nyköpings kommun. Upplåtelseform Hustyp Totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt/ övriga Småhus FoB Nybyggda Rivna Antal lgh i Småhus Flerbostadshus FoB Nybyggda Ombyggda / Nettoförändring Rivna Upplåtelseformsändringar / Antal lgh i Flerbostadshus Summa lgh Den vanligast förekommande lägenhetsstorleken i kommunen är 3 rum och kök som svarar för 24% av det totala bostadsbeståndet. Därefter är 2 rum och kök respektive 5 eller fler rum och kök vanligast. Se nedanstående tabell. Lägenhetsstorlekar rok 2 rok 3 rok 4 rok 5- rok Totalt Småhus Flerbostadshus Summa

6 Efter byggboomen i början på 1990-talet följde en period av mycket lågt bostadsbyggande. I mitten av 2000-talet ökade byggandet igen och en topp nåddes år Under de två senaste åren har bostadsbyggandet minskat igen, men det ligger ändå klart över den nivå som rådde i slutet på 1990-talet och början av 2000-talet. Under de fem senaste åren har drygt nya lägenheter färdigställts. Nedanstående diagram visar antalet färdigställda lägenheter i kommunen sedan Färdigställda lägenheter Lägenheter Specialbostäder Flerbostadshus Småhus Antalet färdigställda lägenheter i Nyköpings kommun under åren Om vi övergår till att titta på upplåtelseformer kan vi konstatera att majoriteten av de bostäder som byggts under de senaste sju åren har varit äganderätter. Se cirkeldiagrammet nedan. Färdigställda lägenheter Bostadsrätt 30% Äganderätt 63% Hyresrätt 7% Andelen färdigställda lägenheter i Nyköpings kommun under åren efter upplåtelseform. 6

7 Bostadsmarknadsläget Efterfrågan på bostäder I Nyköpings kommun råder idag bostadsbrist på såväl småhus samt hyresrätter och bostadsrätter i olika storlekar. Inte minst finns en stor brist på hyreslägenheter och situationen är särskilt prekär i Nyköpings centralort. Det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget Nyköpingshem hade i november 2009 blott 18 lediga lägenheter varav merparten är belägna utanför centrum. En tumregel säger att 1-3 procent av lägenheterna skall vara lediga för att en viss omflyttning skall kunna äga rum. Det innebär att cirka 80 hyreslägenheter bör vara lediga hos Nyköpingshem, det vill säga fler än idag. De privata hyresvärdarna har inga lediga lägenheter som står till marknadens förfogande utan vakanser uppstår enbart då någon befintlig hyresgäst avflyttar. Nyköpingshem har idag en bostadskö på cirka 3000 personer även om inte alla i kön är aktivt sökande. Övriga bostadsbolag har också långa köer. Situationen är något ljusare när det gäller bostadsrätter men det råder brist på stora lägenheter i centrum som är lämpliga för medelålders och äldre personer som sålt sin villa. För närvarande byggs också ett ansenligt antal bostadsrätter så situationen förväntas förbättras inom en snar framtid. Även på villamarknaden råder brist. De få objekt som bjuds ut till försäljning säljs omedelbart för allt högre priser. Nybyggda villor, radhus och parhus har inga problem att hitta köpare trots de höga priserna. När det gäller tillgängliga tomter för småhus kan kommunen idag erbjuda tomter till försäljning i Stensborg och Örstig. Enstaka tomter finns även i några av kommunens mindre tätorter. Planlagda tomter för småhus finns också på andra platser bland annat vid Branthäll och dessa planerar kommunen att sälja under de närmaste åren. Under 2010 har intresset för att köpa småhustomter avtagit men en viss efterfrågan finns alltjämt. Privata småhustomter finns till försäljning bland annat i Kuggnäs och Svalsta. 7

8 Prisutvecklingen Bostadsrätter Priset på bostadsrätter sjönk under slutet av 2008 i finanskrisens spår. Därefter steg priserna och en topp nåddes i januari Sedan började bostadsrättspriserna sjunka igen. Under den senaste 12-månadersperioden har bostadsrättspriserna sjunkit med 5% i kommunen medan de har stigit i länet som helhet och i riket. Villor Även villapriserna sjönk under slutet av 2008 för att därefter gradvis återhämta sig. K/T som det står på y-axeln i diagrammet står för köpesumman/taxeringsvärdet. Jämfört med riket som helhet har villapriserna stigit klart mer i Nyköpings kommun vilket tyder på en ovanligt stark efterfrågan. 8

9 Fritidshus Priserna på fritidshus steg kraftigt från1996 till 2007 för att sedan plana ut. K/T som det står på y-axeln i diagrammet står för köpesumman/taxeringsvärdet. Under det senaste året har fritidshuspriserna stigit något mer i Nyköpings kommun än i riket som helhet. Källa: maklarstatistik.se 9

10 Befolkning och hushåll Befolkningsutvecklingen i kommunen Folkmängd i Nyköpings kommun Antal personer Befolkningen i Nyköpings kommun ökade markant under tiden Därefter följde några år av stagnation fram till 2001 då ökningstakten tilltog igen. De senaste sex åren har befolkningstillväxten varit riktigt hög. Sedan 1992 har kommunen fått nya invånare och den 31/ var invånarantalet Befolkningsutvecklingen i olika kommundelar Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar Antal personer Herrhagen Väster Brandkärr Harg Brandholmen/Tjuvholmen Malmbryggshagen Fågelbo Öster Spelhagen Branthäll/Örstig Oxbacken Ängstugan/Tjuvholmen Hållet/Blommenhov Ö Villastaden Sedan 1992 har den största delen av kommunens befolkningsökning skett i Nyköpings centralort som ökat sin befolkning med personer. Den största ökningen har skett i Herrhagen, Väster samt Brandkärr och beror till största delen på nybyggnation av bostäder. Långsätter och en del andra stadsdelar har dock förlorat invånare genom utglesning som skett när vuxna barn flyttat hemifrån. Högbrunn/Gumsbacken Bryngelstorp Kungshagen Påljungshage Björkö/Finntorp Labro Ekensberg Hagalund Stenkulla Kuggnäs Isaksdal Krikonbacken Oppeby Rosenkälla Oppeby gård Långsätter 10

11 Befolkningsförändringar i kommunens tätorter Antal personer Sillekrog Bergshammar Buskhyttan Stavsjö Jönåker Skeppsvik Sjösa Svalsta Runtuna Ålberga Enstaberga Vrena Stigtomta Tystberga Nävekvarn Kommunens övriga tätorter har haft en blandad utveckling. Sillekrog är den tätort där befolkningen har ökat överlägset mest och nästan hela ökningen beror på permanentning av fritidshus. Även i Bergshammar och Buskhyttan har befolkningen ökat klart. Stavsjö, Jönåker, Skeppsvik och Sjösa har ökat sin befolkning något medan övriga tätorter förlorat delar av sin befolkning. Nävekvarn, Tystberga och Stigtomta har fått uppleva den största befolkningsminskningen. Antal personer Råby-Rönö Tuna Nicolai landsb Befolkningsförändringar i kommunens socknar exklusive tätorter Bärbo Runtuna Stigtomta Tunaberg Lästringe Tystberga Ludgo Spelvik Ripsa Sättersta Husby-Oppunda Bergshammar Nykyrka Halla Vrena Alla Helgona landsb Svärta Lid Bälinge Lunda Bogsta Kila I diagrammet ovan redovisas befolkningsutvecklingen i kommunens socknar exklusive tätorter men inklusive småorter och fritidshusområden. Flertalet socknar har fått en ökad befolkning. Den socken där invånarantalet har ökat mest är Råby-Rönö. En del av den ökningen har skett genom permanentning av fritidshus i Edstorp och Stavvik. Tuna svarar för den näst största befolkningsökningen, vilket delvis kan förklaras med nybyggnation av villor i Svalsta. Den enda socken som upplevt en klar befolkningsminskning är Kila. 11

12 Befolkningsprognos Befolkningsprognos Antal personer Enligt kommunens senaste befolkningsprognos kommer befolkningen att öka till ca personer år Födelsenettot beräknas öka i stadig takt är födelseöverskottet 110 personer mot dagens underskott på 40 personer. Inflyttningsöverskottet ökar kraftigt från 274 personer 2009 till 590 personer Folkmängden ökar med personer, vilket innebär en ökning med exakt 700 personer/år. Befolkningsprognos för barn och ungdomar Antal personer Befolkningsprognos för vuxna Antal personer w Enligt befolkningsprognosen är det framförallt antalet barn upp till 12 år, antalet yngre vuxna från 19 till 44 år samt antalet äldre mellan 65 och 79 år som kommer att öka i antal fram till När det gäller de yngre vuxna och deras barn torde det vara framförallt småhus och lite större lägenheter som kommer att efterfrågas. Ökningen av antalet äldre mellan 65 och 79 år torde leda till ett ökat behov av seniorbostäder dvs. centralt belägna mindre lägenheter i markplan eller i hus med hiss. 12

13 Hushållsutvecklingen Antal hushåll i Nyköpings kommun Antal hushåll Antalet hushåll i Nyköpings kommun beräknas växa med 8,1% eller stycken från år 2009 till år Den genomsnittliga hushållsstorleken, som i kommunen är 2,07 personer, kommer sannolikt inte att förändras nämnvärt under denna tidsperiod. Antal hushåll efter åldersklass för hushållsföreståndare Förändr Förändr , % % % % % % % % % % % Totalt % Antalet hushåll i ålderskategorin år ökar mest. Även i ålderskategorierna år och 70 till 74 år sker omfattande ökningar. Två åldersgrupper minskar, nämligen åringarna och åringarna. Den åldersklass där det sker minst förändringar är åringarna. Hushållsstrukturen år 2008 framgår av nedanstående tabell. Några större förändringar i hushållsstrukturen beräknas inte ske fram till år På lång sikt är dock den rådande tendensen att andelen ensamboende ökar. Ensamstående Ensamstående Sammanboende Sammanboende utan barn med barn utan barn med barn 54.3% 5.6% 23.8% 16.3% 13

14 Flyttningar Flyttningarna inom kommunen är av betydligt större omfattning än flyttningarna till respektive från andra kommuner. Under 2009 flyttade 5352 personer inom kommunen. Inflyttningen från andra kommuner var 2371 personer medan 2097 personer flyttade från kommunen. Av inflyttarna kom 685 personer från andra kommuner inom länet, 1343 personer från andra län och 343 personer från utlandet. Av utflyttarna flyttade 575 personer till andra kommuner inom länet, 1395 personer till övriga Sverige och 127 personer till utlandet. Om vi övergår till att titta på vilka ålderskategorier som flyttar till Nyköping så ser flyttnettot ut enligt nedan. Flyttnetto 2009 efter ålder Personer Av diagrammet framgår att det största nettotillskottet utgörs av barn under 15 år och vuxna mellan 25 och 44 år. Det är med andra ord fråga om mycket barnfamiljer. För att tillgodose barnfamiljers behov av bostäder behövs framförallt småhus. Flyttnetto 2009 i jämf med Personer Sedan 1999 har flyttnettot för barn under 5 år och unga vuxna mellan 25 och 44 år blivit betydligt mer positivt. 14

15 Fakta om Nyköpings centralort Nyköping stad av i dag kan delas in i fyra relativt självständiga huvudområden. Varje område har en grundton som kan sägas känneteckna området. Områdenas karaktär finns utförligt beskriven i underlagsdelen till den fördjupade översiktsplanen och kan mycket kortfattat sägas innebära följande: Arnö är området söder om Stadsfjärden som är åtskiljt från centrala Nyköping genom Kilaån och en bred remsa obebyggd naturmark. Här bor cirka personer och här finns knappt arbetsplatser. Denna del av staden kan betecknas som villa- och grupphusområde och präglas av miljöer som består av småhus som samlats i ett antal mindre bebyggelseöar som ligger utmed slingrande gator som utskott från en större huvudgata. Höjder och högre vegetation har sparats mellan olika bebyggelsegrupper och bildar en grön inramning av bebyggelsen. I den norra delen av området finns även flerbostadshus. På Arnö finns stora expansionsmöjligheter när det gäller bostadsbyggande och arbetsplatser cirka trettio år framåt i tiden. Centrala Nyköping avgränsas av Lennings väg i öster och söder och av E4:an i väster och norr. Här bor drygt personer och här finns drygt arbetsplatser. Här återfinns stadens Kommersiella centrum, som också är Nyköpings innerstad och som till stora delar består av slutna kvarter med en tätare bebyggelse. I centrala Nyköping ingår även Brandkärr där bebyggelsen består av långa buktande huskroppar i fem till sex våningar som vänder sig inåt och formar oregelbundna vidsträckta gårdsrum. Stadsdelen Isaksdal domineras av skivhus på 3-5 våningar. Östra Villastadens bebyggelse har stora arkitektoniska kvaliteter. Den består nämligen av relativt stora hus i 1 ½ plan utförda i den nationalromantiska stilen och inspirerade av svensk byggnadstradition med fasader i ljus puts eller trä, spröjsade fönster, förstukvistar, verandor och snickerier. Nordvästra Nyköping är området norr om E4:an. Här bor knappt personer och här finns knappt 400 arbetsplatser. Stadsdelarna Oppeby och Harg har en blandad bebyggelse medan Oppeby Gård uteslutande består av små flerbostadshus. Krikonbacken, Hagalund och Oxbacken är utpräglade villastadsdelar. Tätheten och småskaligheten är mer påtaglig. Låga hushöjder, begränsade byggnadsvolymer och små, väl uppvuxna trädgårdar och grönytor bidrar till att skapa en homogen karaktär, trots stora variationer i villabebyggelsen. Detta är relativt glesa områden med mindre grad av stadsmässighet. Östra Nyköping ligger öster om Lennings väg och har knappt invånare och drygt 700 arbetsplatser. Stenkulla är ett storskaligt bostadsområde med punkthus på upp till 10 våningar men även lägre flerbostadshus på 3-4 våningar i långa obrutna huskroppar. I den östra delen av Stenkulla finns även småhus. I Rosenkälla finns såväl flerbostadshus i form av lamellhus som småhus i form av friliggande villor och kedjehus. Bryngelstorp och Malmbryggshagen är mer utpräglade villaområden. En stadsdel som expanderat kraftigt på senare år är Brandholmen. Nu finns såväl flerbostadshus som småhus inom stadsdelen. Även i framtiden förväntas ett stort bostadsbyggande på Brandholmen och det är framförallt flerbostadshus som planeras. 15

16 Näringsliv, sysselsättning och pendling Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat under senare år. Det är framförallt den storartade utvecklingen för Skavsta flygplats som genererat dessa nya arbetstillfällen. Även antalet människor som bor i Nyköpings kommun och pendlar ut till andra kommuner har ökat under senare år. I diagrammet nedan visas dels nattbefolkningen som är samtliga förvärvsarbetande som bor i kommunen oavsett var de arbetar och dels dagbefolkningen som är samtliga som arbetar i kommunen oavsett var de bor. Enligt kommunens senaste näringslivsprognos kommer antalet förvärvsarbetande att fortsätta öka fram till 2015, varför ett tillskott av bostäder till dessa är nödvändigt. Antal förvärvsarbetande Nattbefolkning Dagbefolkning Nyköpings kommun har under lång tid haft fler utpendlare än inpendlare vilket framgår av nedanstående diagram. Det är dock mycket möjligt att en del av de människor som pendlar in till kommunen kan fås att bosätta sig här om utbudet av attraktiva bostäder ökar. In- och utpendling Antal personer Utpendling Inpendling

17 Service och kommunikationer Nyköpings strategiska läge mittemellan Stockholm och den fjärde storstadsregionen Norrköping/Linköping är en anledning till att många människor vill bosätta sig här. I framtiden kommer Nyköping att bli än mer attraktivt tack vare den planerade snabbjärnvägen Ostlänken och expansionen på Skavsta flygplats. De förbättrade kommunikationerna kommer med största säkerhet leda till en ökad efterfrågan på bostäder. Såväl den kommunala som den privata servicen håller idag en god kvalitet och bidrar sannolikt till att människor väljer att bosätta sig i kommunen. Som exempel kan nämnas att det finns möjlighet att få barnomsorg 24 timmar om dygnet och att affärerna har öppet även på söndagar. Skolor och barnomsorg Idag finns en stor brist på förskoleplatser i Nyköping och bristen är särskilt stor i de centrala delarna av staden. För att inte denna brist skall eskalera alltmer under de närmaste åren krävs en utbyggnad med nya enheter. Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning av antalet 1-5 åringar med cirka 590 barn fram till 2015 vilket motsvarar 39 avdelningar. Behovet av förskolor ska alltid tas hänsyn till när kommunen planerar nya bostadsområden så att lämpliga tomter kan reserveras för ändamålet. För närvarande planeras ett antal nya förskolor för att möta det ökade behovet. Antalet grundskoleelever i årskurs 1-6 kommer att öka med cirka 820 barn fram till 2015 och denna ökning är ojämnt spridd mellan olika kommundelar. En ny skolorganisation Skola 2012 är antagen. I samband med genomförandet anpassas upptagningsområdena för erbjudande om elevens basplacering, vilket leder till att de befintliga lokalerna kan användas mer effektivt. Antalet grundskoleelever i årskurs 7-9 och antalet gymnasieelever däremot kommer att minska markant fram till

18 Utvecklingen i regionen Antal färdigställda lägenheter till (1) till (1) 300 till (17) 100 till 300 (15) 0 till 100 (18) Nyköpings kommun Bostadsbyggandet i Mälardalen har ökat under senare år, men motsvarar ännu inte behovet. Störst har byggandet varit i de centrala delarna av Stockholms län, i Uppsala kommun och i Solna kommun. Det minsta antalet nya bostäder har byggts i de norra och västra delarna av regionen. I Stockholms län och Uppsala län är största delen av de nybyggda bostäderna bostadsrätter och hyresrätter i flerbostadshus. I övriga Mälardalen dominerar däremot småhusen bland de nybyggda bostäderna. Andel lediga lägenheter i flerbostadshus 6.1 till 12.7 (7) 2.4 till 6.1 (7) 0.9 till 2.4 (7) 0.4 till 0.9 (10) 0 till 0.4 (21) Ny köpings kommun Kartan ovan visar andelen lediga hyreslägenheter i regionen i september I regionens utkanter finns gott om lediga hyresrätter medan det i Stockholm med kranskommuner råder stor brist. Kötider på upp till 10 år för ett förstahandkontrakt är vanligt förekommande. På bostadsrättsfronten ser det något ljusare ut men priserna är så pass höga att alla inte har råd att köpa en bostadsrätt. Utbudet av småhus är begränsat i Storstockholm men ökar ju längre från tullarna man kommer. Eftersom många Stockholmare valt att bosätta sig i övriga Mälardalsregionen och sedan pendla till jobbet i Stockholm har det dock uppstått en bostadsbrist i de kommuner som ligger närmast och har bäst järnvägs- och vägförbindelser med huvudstaden. Exempel på sådana kommuner är Strängnäs, Gnesta, Trosa och Nyköping. I övriga delar av Sörmland är tillgången på bostäder bättre liksom i vår grannkommun i sydväst, Norrköping. 18

19 Bostadsbehovet nu och framöver Behovet av bostäder styrs av en mängd olika faktorer. Den viktigaste faktorn är befolkningens storlek men även kulturella mönster och trender vad gäller boende och familjebildning spelar in. Det handlar om när vi väljer att flytta hemifrån, när vi väljer att bilda familj och hur många barn vi vill ha. Bostadsbehovet beror också på vilka ekonomiska möjligheter vi har att tillgodose våra önskemål om typ av bostad. För att alla människors önskemål skall kunna förverkligas måste det finnas ett brett utbud av bostäder i olika prisklasser och med olika upplåtelseformer att tillgå. Hyresrätter efterfrågas inte enbart av unga och äldre utan är en populär boendeform för många människor under alla skeden i livet. En klar tendens under hela 1900-talet är att antalet boende per hushåll sjunker. Idag består hela 52,8 procent av alla kommunens hushåll av en person. Ensamhushållet har därmed blivit den vanligast förekommande hushållstypen idag. Enligt SCB:s undersökning av levnadsförhållanden kan det skönjas en tendens till fortsatt ökning av andelen ensamboende under 2000-talet. Den rådande bostadsbristen och den växande befolkningen innebär att vi kan räkna med att det krävs minst en ny bostad för varje tillkommande hushåll. I Nyköpings kommun består ett hushåll av i genomsnitt 2,07 personer varför behovet blir cirka 240 lägenheter per år om befolkningsökningen ligger på 500 personer per år. Om befolkningsökningen blir högre, vilket den senaste befolkningsprognosen visar, blir behovet cirka 340 lägenheter per år. Boverket har nyligen gett ut en rapport Regional byggbehovsanalys där man räknar med ett framtida bostadsbehov av 186 nya bostäder per år i Nyköpings lokala arbetsmarknadsregion där även Oxelösunds kommun ingår. Denna beräkning grundar sig på en befolkningsprognos som gjordes av Inregia år 2003 och som visar på en folkökning på 230 personer per år. Denna ökningstakt har dock redan visat sig vara alldeles för låg. Om man justerar upp prognosen så att den stämmer med de senaste årens faktiska befolkningsutveckling får man ett bostadsbyggnadsbehov på 340 nya lägenheter per år i Nyköpings LAregion, vilket stämmer väl överens med kommunens egna uppskattningar. Det kommer att behövs en blandning av bostäder med olika lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer för att möta de framtida behoven. Villor och småhustomter kommer att vara mycket efterfrågade bland nuvarande och presumtiva kommuninnevånare och bör därför få hög prioritet. Även olika typer av seniorboenden kommer att bli mycket efterfrågade och bör prioriteras. Slutligen kommer behovet av ungdomsbostäder att bli allt större, varför även denna typ av bostäder bör prioriteras. Det är framförallt i Nyköpings centralort som behovet av bostäder finns. Efterfrågan är störst i innerstaden eftersom många vill ha nära till nöjesliv, affärer, och annan service. Många vill också redan idag bo i närheten av järnvägsstationen och efterfrågan på bostäder nära stationen kommer att öka än mer den dag Ostlänken är färdigbyggd. Innerstaden behöver därför förtätas med nya bostäder. Denna förtätning kan ske på de lucktomter som finns utspridda lite varstans i staden. En omvandling av en del av de befintliga byggnaderna från verksamheter till bostäder är också möjlig, vilket skapar förutsättningar för varierade, levande och trygga kvarter som är befolkade stora delar av dygnet. I övriga delar av kommunen är behovet av nya bostäder inte lika stort. I vissa mindre orter finns det dock ett behov av seniorbostäder för äldre som inte längre har möjlighet att bo kvar i sin villa men ändå vill bo kvar på orten. 19

20 Särskilda behov hos vissa grupper Bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning När det gäller boende för äldre och funktionshindrade skall dessa så långt som möjligt beredas plats i det ordinarie bostadsbeståndet. Det finns behov av bostäder både till fysiskt och psykiskt funktionshindrade och detta behov kommer att finnas kvar även på lång sikt. Dessa bostäder bör utformas så att grannar inte störs. Om en högre servicenivå krävs skall kommunen erbjuda moderna och funktionella särskilda boendeformer. Som ett led i detta har nyligen ett nytt äldreboende invigts på Brandholmen, vilket har ersatt halva Rosenkällagården. En fortsatt utbyggnad av särskilda boenden kommer att behövas i framtiden på grund av det ökande antalet äldre. För närvarande pågår projektering för ett nytt äldreboende med ca 100 platser på Norra Arnö. Behovet av så kallade seniorboenden väntas också bli stort framöver på grund av den stora ökningen av antalet äldre mellan 65 och 79 år. Under år 2011 planeras två projekt med seniorboenden att färdigställas, nämligen dels två hus med seniorlägenheter vid Kungsgatan i centrala Nyköping och dels ett hus med 48 seniorlägenheter i Oppeby Gård. Dessutom byggs ett tjugotal småhus särskilt anpassade för seniorer i Tystberga och Svalsta. Rosenkällagården kommer att byggas om till ett trygghetsboende avsett för personer över 70 år och med personal på plats. Fler sådana trygghetsboenden kommer att behövas i framtiden. Byggs det många trygghetsboenden minskar behovet av särskilda boenden. Vad beträffar behovet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning räknar kommunen med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren. En viss osäkerhet finns dock på grund av höga nybyggnadskostnader. En stor andel av kommunens äldre och medelålders befolkning bor idag i småhus byggda under den så kallade villaboomen som inleddes på 60-talet då Bryngelstorp byggdes ut och som sedan fortsatte på Arnö. Många människor har bott i sina hus ända sedan de byggdes eller också flyttade de in bara något eller några år senare. För att stimulera till en ökad rörlighet så att begagnade småhus frigörs för dagens och morgondagens barnfamiljer är det viktigt att få fram attraktiva bostadsalternativ som möjliggör en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Ofta vill äldre och medelålders personer som sålt sin villa flytta till en stor centralt belägen lägenhet i god närhet till olika affärer och aktiviteter. Ett annat alternativ kan vara att flytta till en mindre, mer lättskött och tillgänglig lägenhet med mindre och mer lättskött tomt i det egna bostadsområdet, där man trivs och känner sig hemma och där man har sina vänner. Totalt uppskattas behovet av bostäder till äldre till 950 lägenheter fram till år Såväl småhus som lägenheter i flerbostadshus och särskilda seniorlägenheter kommer att behövas. Behovet ökar med tiden och är störst i slutet av planperioden. Det befintliga bostadsbeståndet behöver också anpassas så att den så kallade kvarboendeprincipen kan efterlevas. Det kan handla om borttagande av trösklar, installation av hissar, ombyggnationer av badrum med mera. Bostäder för personer med social problematik Kommunen har genom Socialtjänstlagen (SoL) det yttersta ansvaret för dem som stadigvarande vistas i kommunen. Personer med social problematik i form av drogmissbruk, psykiska problem eller avvikande beteende är ofta i behov av stöd från samhället för att få ett fungerande boende. Dessa personer riskerar nämligen att hamna utanför den ordinarie bostadsmarknaden eftersom de kan ha vållat störningar och skadegörelse och/eller har hyresskulder. Behovet av särskilda boendeformer för personer med social problematik varierar kraftigt på grund av problemens olika karaktär. Kommunens policy är att dessa 20