, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.

Transkript

1 1

2 Förord Denna rapport är framtagen av Samhällsmedicin, en förvaltning inom Centrum för kunskapsstyrning, med syftet att fungera som ett faktabaserat kunskapsunderlag vid diskussioner i samband med uppstarten av en Integrationsplattform inom Gävleborgs län. Fokus för denna rapport ligger på integration på arbetsmarknad och sysselsättning. Gruppen migranter, som i vardagligt tal ofta benämns som invandrare, tenderar i debatten att homogeniseras och framställas som enhetlig. Ingenting kan vara mer vilseledande och vi hoppas att denna rapport tydligt synliggör att invandrare är en mycket heterogen grupp där olika kategorier av migranter har mycket skilda förutsättningar att etablera sig i samhället och arbetslivet. Rapporten har därför ett tydligt fokus på att visa på skillnader mellan olika migrantgrupper i syfte att klargöra var resurser i första hand behöver sättas in samt vilka grupper som utmärker sig i positiv eller negativ bemärkelse från andra grupper. Detta fokus är inte till för att synliggöra skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda personer eller för att peka ut några specifika grupper som sämre eller svårare att arbeta med. Tvärt om tar rapporten sin utgångspunkt i den forskning som säger att förståelsen för etableringen på arbetsmarknaden är ett multifaktoriellt fält där utrikesfödda ofta har en sämre utgångspunkt än svenskfödda. Det handlar dels om den diskriminering som finns på strukturell nivå i det svenska samhället, men det handlar också om det bristande sociala kapital som många migranter har. Många arbetslösa finner helt enkelt arbete genom personliga kontakter och här har nyetablerade grupper ett klart underläge då de inte hunnit skaffa sig några nämnvärda kontaktnät. När det gäller utbildning visar det sig också att många grupper av migranter har svårt att få sina utbildningar validerade och att det dessutom ibland tar lång tid att få dem validerade. Detta är också ett problem som många ställs inför då de inte kan arbeta inom det yrke de är utbildade för. Att inte fullt ut behärska språk och kulturella mönster kan också göra att steget in på arbetsmarknaden, och det svenska samhället, är större för migranter än för svenskfödda. Rapporten har därför även lyft fram dessa mer negativa sidor i syfte att synliggöra dem så att beslutsfattare lättare kan se var handling krävs och vad som kan förväntas ge större och mindre effekter sett till den totala mängden migranters situation på arbetsmarknaden. Vad som behöver göras, eller hur saker ska tacklas ligger dock hos våra folkvalda att avgöra. Det är av kunskapsunderlaget dock tydligt att olika insatser behöver riktas till olika grupper och kategorier av människor för att det ska ha störst effekt precis som också är brukligt i de flesta andra samhällsfrågor som inbegriper satsningar på specifika grupper. Gävle Katarina Wijk Förvaltningschef Samhällsmedicin Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 2

3 3

4 Inledning Sveriges befolkning ökar, till störst del tack vare den inflytt till Sverige som vi haft under de senaste åren. Utan inflytt till Sverige skulle vi från 1900 talets andra hälft och framåt haft en mycket låg befolknings, och sysselsättningstillväxt. (Tillväxtverket, 2013a). Utan inflytt till Sverige hade antalet personer i landet endast ökat med ca mellan åren 1950 och 1975, och sedan sjunkit med ca personer fram till idag: vi hade med andra ord varit ungefär 2,5 miljoner färre personer i Sverige idag, detta enligt beräkningar från Arena idé (2015). Samma tendenser ses för sysselsättningstillväxten: utan inflytt till Sverige hade antalet syselsatta endast ökat med från år 1950 till idag. Med inflytt har vi istället 1,3 miljoner fler personer i sysselsättning idag: den invandrade befolkningen har alltså stått för ca 85 procent av sysselsättningsökningen i Sverige sedan Rapporten från Arena idé (2015) visar också att om vi inte hade haft inflytt till Sverige sedan 1950 skulle Sveriges nettoförmögenhet ha varit 900 miljarder mindre och skatten behöva vara 65 miljarder kronor högre för att kunna behålla dagens nivå på utgifter för försvar, forskning, infrastruktur m.m. Logiken är enkel: det blir billigare* att dela välfärdskostnader mellan 10 miljoner människor än mellan 7,5 miljoner människor (Arena idé, 2015). Utan inflytt till Sverige skulle vi haft en högre försörjningsbörda, en minskande folkmängd, en minskad arbetskraft, lägre nettoförmögenhet och högre skattesats. Förutom detta finns forskning som stöder att inflyttning ökar internationaliseringen och i förlängningen handeln och tillväxten. Sverige, som är ett litet exportberoende land, gynnas av att handeln ökar med omvärlden. I en kunskapsöversikt av Delegationen för migrationsstudier (Delmi, 2015) är slutsatsen att utrikes födda, men även personer med utländsk bakgrund, med sina kunskaper och språkfärdigheter kan bidra till att sänka kostnader för företag vid nyetableringar på den globala marknaden, sänka kostnader för informationsinhämtning, sänka kostnader vid sökande efter affärspartner utomlands, och så vidare. Dessutom kan ökad internationalisering bidra till ökad efterfrågan på produkter från andra delar av världen. *) Investeringskostnader för exempelvis grundforskning, försvar och infrastruktur är i stor utsträckning oberoende av antalet invånare, följaktligen blir det billigare per invånare om vi är fler att dela på dessa kostnader. 4

5 Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Begreppet ändrade innebörd hos svenska myndigheter den 31 december Tidigare räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn skulle anses ha utländsk bakgrund (Tillväxtverket, 2013a). Utrikes född är en något smalare kategorisering av personer med utländsk bakgrund här ingår endast de som är född i annat land. Olika myndigheter och olika statistikkällor använder i varierade utsträckning antingen Utländsk bakgrund eller Utrikes född i denna rapport, som sammanställer offentlig svensk statistik, förekommer därför båda begreppen och kategoriseringarna. Flykting är en person som bedöms att inte kunna återvända till sitt hemland på grund av väpnad konflikt, miljökatastrof, eller risk att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. Det är idag mycket utsatta människor som beviljas asyl i Sverige (Arena idé, 2015). Anhöriginvandrare är en person som beviljas uppehållstillstånd för att förenas med anhörig som redan finns i landet och beviljats uppehållstillstånd. Anhöriginvandring är den vanligaste formen av invandring och majoriteten är kvinnor (Tillväxtverket, 2013a). Arbetskraftsinvandrare är en person som får uppehållstillstånd i landet för att påbörja anställning alternativt som får tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka arbete i landet. Arbetskraftsinvandring är den näst största gruppen bland de som söker uppehållstillstånd. Under sommarmånaderna finns toppar i statistiken då många kommer till Sverige för tillfälliga arbetet med bl.a. bärplockning och säsongsbetonade arbeten (Tillväxtverket, 2013a). Integration är ett begrepp som innefattar en rad olika perspektiv. Integrationspolitiken omfattar exempelvis frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund; samt nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden och i samhället (Tillväxtverket, 2013a). I denna rapport ligger fokus på integration ur ett arbetsmarknads och sysselsättnings perspektiv: det vill säga utifrån människors möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Här ska noteras att ha ett arbete, eller driva ett företag, inte per automatik innebär automatik att man är integrerad i samhället. Integration är ett begrepp som fokuserar på individens möjligheter att fullgöra plikter och tillgodogöra sig rättigheter utan att göra avkall på sin egenart, kultur eller sin tro. Kravet på en genomgripande försvenskning kallas för assimilation och har ingenting med integration att göra. 5

6 Inledning Migrationen under 2000 talet är omfattande och berör många länder, men migration är långt ifrån en ny företeelse: globalt ser vi en lång historia av att människor bryter upp och rör sig över gränser (Tillväxtverket, 2013a). Den långa perioden av emigration som började under 1800 talet ersattes efter andra världskriget av en växande arbetskraftsinvandring och Sverige gick från ett utvandrings till ett invandringsland. Immigrationen var vid denna tid främst från grannländerna, framför allt Finland, och expanderade senare under 1960 talet med immigration också från Väst och Sydeuropa. Från 1970 talet minskade arbetskraftsinvandringen och under 1970 och 80 talen var invandringen till Sverige mera blygsam trots att flyktinginvandringen från bl.a. Latinamerika, Mellanöstern och Balkan ökade. Under sista åren på 1980 talet och under 1990 talet ökade flyktinginvandringen från Asien och Balkan, men totalt sett har flyktinginvandringen endast utgjort omkring en tredjedel av all invandring mellan 1985 och 2000 (Arena idé, 2015; Tillväxtverket, 2013a). Under de senaste åren, från 2011 till 2014, har antalet flyktingar som kommer till Sverige åter ökat, även flyktingarnas andel av den totala migrationen har ökat under dessa år. Men den största immigrantgruppen är, och har under hela 2000 talet varit, anknytningar det vill säga återförening av familjer i Sverige. Tillväxtverket (2013a) lyfter i sin forskningsöversikt två trender för den globala migrationen under senare år: den första trenden är att de som flyttar ofta är unga personer som ännu inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden; ett andra mönster är att de allra flesta flyttningar sker över korta avstånd: som exempelvis mellan grannländerna i Norden (Tillväxtverket, 2013a). Detta avsnitt kommer bland annat att visa de senaste årens flyktingströmmar globalt och i Sverige; samt beskriva varifrån människor som kommer till Sverige kommer ifrån och av vilken anledning. I nästkommande avsnitt beskrivs sammansättningen av befolkningen med utländsk bakgrund som idag bor och lever i Sverige och Gävleborgs län. 6

7 Migration ur ett globalt perspektiv FNs organ UNHCR beskriver i ett faktaunderlag (UNHCR: Global Facts and Figures, 2014) hur gruppen flyktingar har ökat mellan 2013 och 2014 och hur närmare 19,6 miljoner människor beräknades vara på flykt från sina hemländer på grund av exempelvis krig, väpnade konflikter, etniska rensningar mm under Enligt UNHCR var 13,9 miljoner människor på flykt på grund av väpnade konflikter i deras hemländer. Enligt samma rapport beräknas 51 procent av dessa flyktingar vara 18 år eller yngre. Det framkommer även att 86 procent av alla flyktingar tas emot av så kallade utvecklingsländer, en kvot som ökat med 13 procent de senaste 10 åren. Förutom dessa beskrivs en annan grupp som betecknas som IDPs (internally displaced persons) vilka består av människor på flykt från sina hem men som fortfarande befinner sig i sitt hemland. Under 2014 beräkas att 38,2 miljoner människor levde som flyktingar i sitt hemland (UNHCR: Global trends, 2014). I tider som dessa när begrepp som massinvandring används relativt ofta är det därför befogat att sätta just invandring till Sverige i ett större perspektiv. Figuren visar därför att 19,6 miljoner människor befinner sig på flykt från sina hemländer men att bara kommer in i EU området en siffra som motsvarar lite mer än tre procent av alla flyktingar i världen. Av dessa flyktingar som kommer in i EU beräknades ca personer ha kommit till Sverige. Till Gävleborgs län kom under personer av ovannämnda personerna. I denna första del kommer fokus att ligga på att beskriva vilka det är som kommer hit och varifrån de kommer och först i en senare del utvecklas resonemanget om vad det betyder för regionens utbildningsnivå, resursutnyttjande av arbetskraften mm. Här finns ett större fokus på hur det ser ut för de immigranter som fått uppehållstillstånd och som också valt att stanna för att leva i Sverige. 7

8 Ett geografiskt perspektiv I diagrammet till vänster kan vi se mängden flyktingar som kommit från varjeenskildkontinentmellan1990 och Här blir det tydligt att flyktingarna under denna period främst kommit från den asiatiska kontinenten ( personer) tätt följda av flyktingar från den europeiska kontinenter ( personer). Flyktingar från den afrikanska kontinenten är, volymmässigt, ett relativt nytt fenomen och därför kommer dessa flyktingar först på tredje plats åtföljda av flyktingar i kategorin övriga vilka är folkgrupper som inte har någon egen stat (kurder, palestinier m.fl.) och till sist kommer de som flytt från Latinamerika. Ett tidsmässigt perspektiv I diagrammet till högerser vi hur flyktingströmmarna har förändrats över tid sedan 1990 fram till förra året (2014). Här blir det tydligt att det främst är krig och konflikter som driver människor att söka sig till andra länder. Exempelvis ser vi en kraftig ökning av flyktingar från Europa mellan 1992 och 1996 en tidpunkt som sammanfaller väl med konflikterna i före detta Jugoslavien. På liknande sätt finns en topp med flyktingar från Asien mellan vilket sammanfaller med oroligheterna i Iran och Irak och Gulfkriget. Den ökning som sedan kommer från 2012 och som bara ökar fram till 2014 i diagrammet sammanfaller i tid med oroligheterna i Syrien. På samma sätt finns en ökning från Afrika sedan 2008 vilken sammanfaller med oroligheterna i Somalia, Eritrea, Etiopien och Uganda. Av denna anledning är det svårt att beskriva flyktingströmmar över tid på annat sätt än genom linjediagrammet ovan flyktingars ursprung växlar nämligen över tid och påverkas mer av vad som händer i människors hemland än vad som händer här i Europa. Det är med andra ord krig, oroligheter och svält som människor flyr från. 8

9 Europa Som det övre vänstra diagrammet visar så kommer majoriteten av alla flyktingar från Europa mellan 1990 och 2014 från det forna Jugoslavien och endast en mindre del kommer från Polen och Bulgarien. Här kan det vara värt att påpeka att diagrammet endast representerar flyktingar, alla människor som kommer från Europa av andra skäl som att studera, arbeta, söka arbete eller som förenas med släkt är exkluderade från dessa diagram. De personer som ingår här är de som söker skydd i Sverige som flyktingar. Latinamerika Flyktingar från Chile dominerar bland dem som flyr från Latinamerika och därefter kommer en mindre del flyktingar från Colombia och Kuba. Denna grupp är dock mycket liten i dagens flyktingström och har sin del från tidigare år med oroligheter i Latinamerika. Afrika Flyktingströmmen från Afrika är av ett senare dato än den från Latinamerika och här är det tydligt att ökningen flyktingar från kontinenten sammanfaller med de oroligheter som finns i regionen kring Somalia, Etiopien och Eritrea men det kommer också flyktingar från Uganda även om denna grupp är mindre i jämförelse med det antalet flyktingar från andra länder i Afrika. Asien Flyktingströmmarna från Asien representerar egentligen tre vågor av immigration, dels en mindre topp runt och sedan en andra våg mellan 2005 och 2009 samt en pågående topp från På en senare sida syns det tydligt hur den pågående toppen består av människor från Syrien som flyr hit för asyl. Men det totala antalet flyktingar från Asien som visades på föregående sida visar också att merparten av de flyktingar som kommer från Asien består av människor som flytt Iran, Irak, Libanon och Afghanistan. 9

10 Volymer av immigration Det vänstra diagrammet visar inte bara den totala volymen av immigration utan visar också hur stora andelar av olika kategorier av flyktingar som bygger upp den totala volymen på en årlig basis. En tolkning av bilden är att den understa gröna ytan visar hur andelen människor som kommer hit för att arbeta förhåller sig till den totala mängden immigration och på just denna punkt kan diagrammet vara delvis vilseledande då nya regler innebär att medborgare från EU/ESS inte längre är skyldiga att anmäla att de är i landet för att arbeta under en period av max 90 dagar (det översta lagret under den svarta linjen). Under maj 2014 slutade Migrationsverket att registrera migranter från EU/ESS. Den översta ytan ska därför förstås som mindre representativ sedan maj 2014 då reglerna ändrades. Den andra ytan nedifrån visar antalet människor som kommer hit för att studera, 2010 infördes en studieavgift för studenter utanför EU/ESS vilket också avspeglas i en minskning av studenter mellan 2010 och Den tredje, brandgula, ytan nedifrån representerar flyktingar och här kan vi tydligt se att flyktingströmmen ökat sedan2011någotsomkanförståsgenom att oroligheter både i Asien och Afrika sammanträffar i tid. Den fjärde och cerise ytan representerar anknytning, som också benämns som anhöriginvandring i det dagliga talet, och den sista översta ljusgröna ytan representerar människor som kommer från EU/ESS vilket betyder att den rimligtvis är underrapporterad sedan maj Trender immigration Det högre diagrammet visar egentligen samma sak som det vänstra men på ett annat sätt. Här kan vi se att den största kategorin av immigranter idag är anknytningar, det vill säga familjer som förenas i det nya landet. Den andra gruppen immigranter som ökar i dagsläget är de flyktingar vi tittat närmare på innan. Den tidigare nämnda regeländringen för medborgare från EU/ESS syns än tydligare här då kurvan dyker ganska brant mellan 2013 och Det betyder inte att denna kategori minskat utan ska istället förstås som en kategori som från och med 2014 inte längre kommer att vara synliga i migrationsverkets statistik. Immigration för arbete har minskat lite varje år sedan 2012 medan studerande är på svag uppgång sedan Dessa diagram gör det tydligt att invandring som begrepp rymmer en mycket heterogen grupp som består av allt mellan gästforskare och flyktingar. 10

11 Om begreppet förstagångs uppehållstillstånd Uppehållstillstånd ges till den som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och som sedan bedömts ha tillräckliga skäl att bo och arbeta i landet. Dessa skäl skiljer sig åt beroende på om skälet är asyl, arbete eller anknytning. Det förekommer dock att ansökan avslås och att personen återvänder till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd igen från hemlandet. Uppehållstillstånd ges även i tidsbegränsad omfattning till arbetssökande, studenter och gästforskare, idrottsutövare med flera. I statistiken i figuren ovan ingår inte arbetssökande, arbetskraft, studenter, idrottsutövare osv utan det är endast sådana som sökt asyl och därför ansökt om permanent uppehållstillstånd som ingår i statistiken som presenteras. Figuren till vänster är också begränsad till de elva vanligaste ursprungsländerna för asylsökande. Mellan januari och juni 2015 beviljades uppehållstillstånd, i fallande ordning, för första gången till personer från: 1Syrien 2Statslös 3Somalia 4Afghanistan 5Irak 6Thailand 7Eritrea 8Kina 9Iran 10 Turkiet 11 Serbien Det står då tydligt att de flesta uppehållstillstånden gäller människor från det krigsdrabbade Syrien och att det är anknytning som idag dominerar bland de beviljade uppehållstillstånden men att ca 3000 av dem också är ensamkommande flyktingbarn. Tidsintervallet är dock lite för kort för att säga någonting om könsfördelningen, men under det första halvåret vad det fler kvinnor än män som fick uppehållstillstånd i anknytningsärenden medan könsfördelningen är jämn i kategorin adoptivbarn, ensamkommande flyktingbarn och föräldrar till ensamkommande flyktingbarn. Anhöriga till arbetstagare, studenter, människor med förlängt uppehållstillstånd samt medborgare från EU/ESS som får uppehållsrätt är samtliga exkluderade från ovanstående statistik. 11

12 Figuren ovan visar på hur beviljade förstagångsuppehållstillstånd har ökat och minskat mellan människor från olika länder under de första sex månaderna av Då detta är en mycket kort period är den känslig för många felkällor samtidigt som den ändå i viss mån avspeglar vilka grupper som söker uppehållstillstånd. Under det första halvåret ökade beviljade uppehållstillstånd till Etiopien vilket antagligen avspeglar en ökad flyktingström från landet. I skrivande stund ( ) är det också troligt att den minskning som vi ser från Syrien inte kommer att bestå när hela året summeras. Bilden kan också ses som någonting som återspeglar den så kallade anknytningen och på så sätt ökar antalet uppehållstillstånd för vissa grupper som vistats i landet en längre period och kan söka uppehållstillstånd för att återförenas. 12

13 Inledning Det är människor som skapar tillväxt och därmed är också människor en av de värdefullaste resurserna när det gäller tillväxtskapande i ett land eller region. Skillnader mellan sammansättningar i befolkningen, som exempelvis antal, ålder, utbildningsnivå och hälsa, påverkar tillväxt och den ekonomiska utvecklingen olika (Tillväxtanalys, 2013). Idag står hela Europa (med undantag för vissa geografiska områden) inför likartade problem: befolkningen blir allt äldre och ålderssammansättningen förändras. Detta medför bland annat stora pensionsavgångar och ett ökande omsorgsbehov. Dock finns undantag för vissa geografiska områden. Sverige har också en åldrande befolkning och de stora barnkullarna från 1940 talet och 1960 taletharnåttellerbörjarnå pensionsålder, och med ålder ökar också sannolikt ett ökande vård och omsorgsbehov. Vid jämförelse med våra grannländer i Norden och Europa, har Sverige dock ett förhållandevis annat utgångsläge. Danmark och Finlands befolkning växer endast hälften så snabbt som Sveriges, och Tysklands befolkning minskar (Global utmaning, 2015). Detta avsnitt kommer presentera befolkningsstrukturen bland personer med utländsk bakgrund i riket och i Gävleborgs län avseende ålderssammansättning, kön, födelseregioner, skäl till invandring. Avsnittet ger med andra ord en bild av hur befolkningen ser ut i genomsnitt i dagsläget, i förhållande till föregående avsnitt där inflödet beskrevs. Avsnittet syftar till att ge en grund när vi framöver i rapporten ska tolka statistik och avsnitt som berör specifika frågor så som exempelvis arbetsmarknad och utbildning. Avsnittet inleds, utifrån ovan beskriven demografisk utveckling, med ett resonemang kring försörjningskvot i riket och Gävleborgs län. Här används såväl ett historiskt perspektiv, nutidsbeskrivning samt prognos för framtiden. Prognoser är ofta relativt osäkra, speciellt om det handlar om flera år framöver. Demografiska prognoser, som en befolkningsprognos, brukar däremot präglas av en ganska liten osäkerhet: fertilitetsantaganden och antaganden om dödlighet är stabila över tid. Det som skapar osäkerhet är uppskattningen av flytt och flyktingströmmar. Det är i princip omöjligt att förutspå att väpnade konflikter, naturkatastrofer, social oro eller andra händelser som ger stora befolkningsrörelser kommer att uppstå. Något som är desto säkrare är prognoser över hur många svenskar som kommer vara i arbetsför ålder, samt storleken på den framtida arbetskraften. Detta är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att bland annat se vilken försörjningskvot vi kan förvänta oss i Sverige och i Gävleborgs län i framtiden (Global utmaning, 2015). 13

14 Sverige har i likhet med andra länder en åldrande befolkning. Det betyder att antalet personer i arbetsför ålder (20 64 år) minskar i relation till resterande del av befolkningen. Detta skapar en stor utmaning för framtidens finansiering av vår gemensamma välfärd. Ett vanligt sätt att beskriva denna utmaning är att titta på försörjningskvoten, som är antalet personer i grupper som behöver försörjning (barn i åldrar 0 19 år samt äldre i åldrar 65 år och uppåt) i förhållande till antalet personer i arbetsförålder (20 64 år)*. Resultatet visar hur många en person i arbetsförålder måste försörja** utöver sig själv. Enkelt kan man säga att ju högre försörjningskvot desto större press ligger på förvärvsarbetarna att producera varor och tjänster (Arena idé, 2015). I Sverige har försörjningskvoten mellan fluktuerat runt 70, det vill säga, på 100 personer i arbetsför ålder finns det ytterligare 70 personer som är yngre eller äldre och som ska försörjas. Figurerna ovan bygger på en uppskattning av befolkningsutvecklingen där år 2015 det första prognosåret. Efter år 2015 kommer framförallt äldrekvoten att växa i Sverige, vilket leder till en högre försörjningskvot. Från och med 2045 kommer äldrekvoten att vara större än yngrekvoten, vilket kan kontrasteras mot 1970 talet då yngrekvoten var betydligt större än äldrekvoten (detta illustreras i figurerna på nästa sida). År 2050 är prognosen för rikets försörjningskvot 85,8 personer som ska försörjas av 100 personer i arbetsför ålder. I Gävleborgs län har försörjningskvoten mellan åren fluktuerat med samma mönster som riket men på en något högre nivå om 75. På senare år har försörjningskvoten stigit för att nu år 2015 ligga omkring 80. Prognosen visar också på en fortsatt ökning tiden framöver, fram till omkring år 2040 då den kommer att nå ett tak på cirka 93 för att sedan sjunka något fram till år Förklaringen till att Gävleborgs län har, och fortsatt prognosticeras ha, en högre försörjningskvot än riket ligger framförallt i den högre äldrekvoten. Gävleborgs län har en högre äldrekvot än riket, yngrekvoten är jämförbar med rikets nivå. På nästa sida finns en figur som illustrerar hur utvecklingen sett ut mellan yngre och äldrekvoten i Gävleborgs län mellan år Redan år 2011 blev äldrekvoten större än yngrekvoten i Gävleborgs län. Detta medför en utmaning som riket som helhet inte har i samma omfattning. *) Ett alternativt sätt att se på försörjningskvoten är att också räkna in andelen ej sysselsatta år tillsammans med andelen yngre och äldre för att se hur många personer som sysselsatta personer i arbetsförålder ska försörja. För vidare läsning och fördjupning se Timbro (2006). **) Försörja här i den bemärkelse av hur många som försörjer ekonomin med tjänster och varor i förhållandet till hur många som konsumerar tjänster och varor. 14

15 Mot bakgrunden av den demografiska utvecklingen, med en växande grupp äldre i relation till en krympande grupp yngre som riskerar en sned åldersfördelning i befolkningen och därmed en högre försörjningsbörda, blir det allt viktigare att mobilsera större delar av befolkningen i arbetslivet. (Arena idé, 2015; Tillväxtverket, 2013a). Eftersom den invandrade befolkningen i hög grad är i förvärvsarbetande åldrar är den demografiska försörjningskvoten för gruppen utrikes födda lägre jämfört med försörjningskvoten för inrikes födda eller för den totala befolkningen det är fler personer i de förvärvsaktiva åldrarna än i de äldre och yngre åldrarna. Utan inflytt till Sverige skulle befolkningens ålderssammansättning leda till en ökad försörjningsbörda. I den nya befolkningsprognosen kan man se att invandringen ger en ökning av antal personer i arbetsförålder, vilket bidrar till att försörjningskvoten i Gävleborgs län inte blir större. Utan invandring med tillskott av personer i förvärvsaktiv ålder hade den prognostiserade försörjningskvoten varit högre. Invandringen är därmed en möjlighet för Gävleborgs län att möta den demografiska utvecklingen och mildra effekten av den åldrande befolkningen. Arena idé (2015) argumenterar för att, utifrån utvecklingen av försörjningskvoten, bör invandring ses som en möjlighet och investering, snarare än en för kostnad. En investering innebär att resurser investeras i ett tidigt skede, men det betyder också att de investerade resurserna förväntas att ge avkastning i framtiden. Invandringen är inte enbart en kostnad, den är mycket mer än så och framförallt komplexare än så. Istället för att kostnadsminimera denna investering behöver den optimeras. Kostnadsminimering innebär en risk för underinvestering, exempelvis genom sämre utbildnings och arbetsmarknadsstöd för nyanlända, vilket kan ge en lägre framtida avkastning. Det är därför viktigt att i framtiden inte dra ner på exempelvis arbetsmarknads eller utbildningsstöd, eftersom det kommer att påverka den framtida avkastningen negativt. Snarare bör samhället optimera avkastningen genom att satsa idag för att i framtiden få en eventuellt högre avkastning. Gävleborgs län har en stor möjlighet att, med sin åldrande befolkning, få en positiv inströmning av personer i arbetsför ålder. Det finns ingen motsättning på arbetsmarknaden mellan personer födda i Sverige eller utrikes födda, en generellt väl fungerande arbetsmarknad och ett gott konjunktursläge är nyckeln till höga sysselsättningstal oavsett individuellt ursprung. Den framtida avkastningen på investeringen kommer främst bestämmas av det allmänna konjunktursläget och arbetsmarknaden i Gävleborgs län (Arena idé, 2015). 15

16 Detta kapitel beskriver hur befolkningen ser ut i genomsnitt i nuläget, det tidigare kapitel behandlade hur inflödet av människor ser ut till Sverige. Det totala antalet personer med utländsk bakgrund i riket var 2,8 miljoner år 2014, vilket var en andel på totalt cirka 28 procent av befolkningen. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten: 1,4 miljoner per kön, vilken också ger en jämn fördelning sett till andel av befolkningen: 16,2 procent av befolkningen är utrikes födda män, 16,7 procent är utrikes födda kvinnor. Det är också nästintill lika stora andelar mellan män och kvinnor för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, 5,2 procent och 4,9 procent, samt för inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder, 7,4 procent och 7,1 procent. Det totala antalet personer med utländsk bakgrund i Gävleborgs län var år 2014, vilket var en andel på totalt cirka 19 procent av befolkningen, det vill säga en klart lägre andel av den totala befolkningen jämfört med riket. Andelen utrikes födda kvinnor är något högre än utrikes födda män, 11,5 procent mot 10,9 procent. Andelen inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar är 2,5 procent bland män och 2,4 procent bland kvinnor. Andelen inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder är 5,1 procent bland män och 4,9 procent bland kvinnor. Också för dessa grupper av personer med utländsk bakgrund är andelen lägre i länet jämfört med riket. 16

17 Sett över tid så har andelen män med utländsk bakgrund ökat med cirka 7 procentenheter i länet under de senaste decenniet, och andelen har under hela perioden varit lägre än riksgenomsnittet, en skillnad om cirka 10 procentenheter över hela perioden. Andelen män som är inrikes födda med en eller två utrikesfödda föräldrar är förhållandevis stabilit under hela perioden. Den ökning som ses totalt sett, både för länet och för riket, återfinns framförallt i gruppen Utrikes födda. Mönstret, och förhållandet mellan län och rike, är det samma även bland kvinnor (se figurer nästa sida). 17

18 Liksom för män (se föregående sida) har andelen kvinnor med utländsk bakgrund ökat med cirka 7 procentenheter i länet under de senaste decenniet, och andelen har under hela perioden varit lägre än riksgenomsnittet, en skillnad om cirka 10 procentenheter. Andelen kvinnor som är inrikes födda med en eller två utrikesfödda föräldrar är förhållandevis stabilit under hela perioden. Liksom för män återfinns den ökning som ses totalt sett av andel kvinnor med utländsk bakgrund främst i gruppen utrikes födda, både för länet och för riket. 18

19 Figurerna ovan beskriver hur stor andel individer inom varje åldersgrupp i riket respektive Gävleborgs län som var av utländsk bakgrund år Generellt har Gävleborgs län en lägre andel individer med utländsk bakgrund, jämfört med riket. I riket är andelen med utrikes födda personer dominerande för åldrar 15 år och äldre, medan både inrikes föddamedtvåutrikesföddaföräldrarochinrikesföddamedeninrikesochenutrikesföddförälderärstörre i de yngre åldrarna 14 år och yngre. Den största andelen personer med utländsk bakgrund var utrikes födda inom åldergruppen år: 26 procentav de utrikesföddavar av denna ålder. I Gävleborgs län finns ett liknande mönster som för riket, med undantag för att utrikes födda personer är vanligast i alla åldrar förutom de allra yngsta, 4 år och yngre, där inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder är större. Även i Gävleborgs län är den största andelen personer med utländsk bakgrund utrikes födda i åldern år (18 procent). Här syns tydligt poängen som bland andra Arena idé (2015) lyfter fram, att personer som immigrerar till Sverige ofta är i arbetsför ålder och tillhör varken yngrekvoten eller äldrekvoten som används för att räkna ut försörjningskvoten. Det är snarare personer som, genom investeringar, kan bidra till att minska försörjningskvoten på sikt, både i riket och i Gävleborgs län. 19

20 Figurerna ovan avser utrikes födda individer enbart*. I riket kan vi se att den vanligaste födelseregionen bland utrikes födda år 2014 är Världen exkl. EU/EFTA. Fördelningen över födelseregion skiljer också mellan skäl för invandring; gruppen Skyddsbehövande och deras anhöriga domineras, med 97 procent respektive 96 procent, av män respektive kvinnor från Världen exkl. EU/EFTA. I gruppen Övriga utrikes födda är fördelningen något jämnare. För män består den av 50 procent personer från Världen exkl. EU/EFTA, 30 procent från EU/EFTA exkl. Norden, samt 20 procent från Norden exkl. Sverige. För kvinnor består den av 51 procent från Världen exkl. EU/EFTA, 26 procent från EU/EFTA exkl. Norden, samt 24 procent från Norden exkl. Sverige. Även i detta avseende finns vissa skillnader mellan riket och Gävleborgs län. Gävleborgs län har en större andel personer från Världen exkl. EU/EFTA och en lägre andel personer från EU/EFTA exkl. Norden. När det gäller skäl till invandring går mönstret från riket igen; år 2014 hade 99 procent av skyddsbehövande och deras anhöriga Världen exkl. EU/EFTA som födelseregion. Även i gruppen övriga utrikes födda var Världen exkl. EU/EFTA största födelseregion med 50 procent för män och 53 procent för kvinnor. Skillnad mellan länet och riket återfinns i andel personer med födelseregion Norden exkl. Sverige där Gävleborgs län har en större andel i jämfört med riket. *) Figuren inkluderar alltså inte alla personer med utländsk bakgrund (se sida med begreppsförklaring). 20

21 Vistelsetid kan vara en bra indikation att använda för att se bland annat integrationen till arbetsmarknaden. Figurerna ovan beskriver, utifrån födelseregion och kön, vistelsetiden i Sverige för utrikes födda bosatta i länet respektive riket som helhet. Observera att födelseregion uppdelad efter vistelsetid också återspeglar varivärldendetjustnuochpåsenareår,menävenhistoriskt,pågått/pågårkrig,katastroferochsocialoro som tvingat människor på flykt. I så väl riket som länet är den vanligaste födelseregionen Världen exkl. EU/EFTA, oavsett vistelsetid. Återigen: ett tecken på den grova kategoriseringen av födelseregioner och den stora heterogenitet som finns inom kategorierna. I riket som helhet är andelen personer från födelseregion Världen exkl. EU/EFTA högst bland personer med vistelsetiden mindre än 2 år: 74 procent för så väl män som kvinnor. Även bland personer med vistelsetid 10 år är en hög andel från Världen exkl. EU/EFTA: 62 procent för män och 57 procent för kvinnor. personer inom födelseregion Norden exkl. Sverige har varit omkring fem procent för både män och kvinnor de senaste 10 åren av vistelsetid. Utmärkande är att de personer som tillhör Norden exkl. Sverige kom till Sverige för mer än 10 år sedan och har en andel av 21 procent män och 25 procent kvinnor i kategorin med vistelsetid på mer än 10 år. För personer med födelseregion EU/EFTA exkl. Norden är andelen cirka 20 procent över alla presenterade grupper av vistelsetider. Den största andelen återfinns i vistelsetid 2 4 år där 26 procent av männen och 23 procent av kvinnorna kommer från EU/EFTA exkl. Norden. Lägst andel återfinns i vistelsetid på 10 år eller mer, där både män och kvinnor har 18 procent. Även för Gävleborgs län är andel personer från födelseregion Världen exkl. EU/EFTA störst totalt sett samt inom alla vistelsetider. personer med en vistelsetid på mindre än 2 år består till 92 procent av män och 91 procent av kvinnor från Världen exkl. EU/EFTA. Därefter blir andelen från födelseregion Världen exkl. EU/EFTA med en ökande vistelsetid. Vid en vistelsetid på 10 år eller mer är skillnaderna mellan födelseregionerna mindre, men består ändå av en högre andel personer från Världen exkl. EU/EFTA med 53 procent män och 50 procent kvinnor. Här finns även den största andelen personer från Norden exkl. Sverige, med 33 procent män och 37 procent kvinnor, vilket inte är förvånande med tanke på att Sverige historiskt hade en relativt stor arbetskraftsinvandring från bland annat Finland. Skillnaderna mellan riket och Gävleborgs län är framförallt den generellt högre andelen personer med födelseregion Världen exkl. EU/EFTA i Gävleborgs län. Dessutom är andelen personer med födelseregion EU/EFTA exkl. Norden mindre i Gävleborgs län för alla vistelsetider. Andelen personer från Norden exkl. Sverige är större i Gävleborgs län jämfört med riket. 21

22 Inledning Kunskapsutveckling har stor betydelse för bland annat ekonomisk tillväxt. Satsningar på ökat humankapital är däremot inte bara något som gynnar ekonomin och ekonomisk utveckling, det ger också individen en chans till utveckling och självförverkligande. Idag är behovet av ett starkt humankapital på arbetsmarknaden en nödvändighet för att vara attraktiv och att kunna matcha de arbeten som finns på utbudssidan. När det uppstår matchningsproblem mellan de arbetssökande och de vakanser som finns på arbetsmarknaden är det inte sällan just humankapitalet som i någon mån inte är tillräcklig. Det kan handla om att den som är arbetslösa inte har rätt utbildning, att relevantaerfarenheter saknas, eller attspråketskapar en barriär. Idag kan vi se att det uppstår problem för personer som kommer till Sverige: exempelvis när utbildningen inte är den rätta; utbildning saknas; utbildning finns men är svår att validera; eller när arbetslivserfarenheter är få eller svåra att översätta till den svenska arbetsmarknaden, etc. Tillväxtverket (2013a) påpekar att om Sverige blir bättre på att tillvara ta på de erfarenheter och det humankapital som anländer i form av nyanlända personer finns mycket att vinna i regional utveckling och ekonomisk tillväxt. Det finns flera studier som visar att personer med utländsk akademisk utbildning inte ens på lång sikt erhåller yrken i nivå med sin utbildning i Sverige. Resultaten är dessutom sämre i Sverige än i andra jämförbara länder, exempelvis Tyskland och Australien (Tillväxtverket, 2013a). Tillväxtverket (2013a) ser det som sannolikt att förklaringen finns i en kombination av diskriminering och arbetsgivares svårighet att bedöma värdet av en utländsk utbildning. Detta avsnitt kommer ge en bild av hur utbildningsnivån generellt ser ut bland utrikes födda i Gävleborgs län. Där det är relevant kommer jämförelser mot riket att göras. Dessutom problematiseras varför utrikes födda eller personer med utländsk bakgrund i högre utsträckning har ett arbete som man egentligen är överkvalificerad för. Fördelningen av utbildningsnivån ses här som en indikator för humankapitalet och avsnittet är viktig att ta med sig för förståelsen i kommande avsnittet om etablering på arbetsmarknaden. 22

23 Humankapital är ett av de viktigaste grunderna för att etablera sig på arbetsmarknaden. När dagens arbetsmarknad kräver mer av individen än tidigare sätter detstörre presspå individen att ocksåskaffa sig en tillräcklig utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Generellt är arbetslösheten högre bland personer utan en fullständig gymnasieutbildning i Sverige. Personer utan gymnasieutbildning är också en sårbar grupp som ofta drabbas hårdare vid konjunktursvängningar på arbetsmarknaden. Även utrikes födda och ungdomar är grupper som, historiskt, drabbats hårdare och återhämtat sig långsammare efter perioder av ekonomisk nedgång. I en rapport från SCB (2014a) redovisas att en stor andel av de som invandrat till Sverige under 2000 talet har en högre utbildningsnivå jämfört med de som invandrat tidigare år. Dessutom är utbildningsnivån för dessa högre än för den inrikes födda befolkningens. Men precis som i den inrikes födda delen av befolkningen varierar utbildningsnivån även bland den utrikes födda delen. Faktorer som varifrån utvandringen skett, åldersstruktur, skälen för invandring, samt vilken utbildningsstruktur som funnits i det land individen utvandrade från, har stor betydelse för utbildningsnivån. I figuren ovan illustreras högsta genomförda utbildningsnivå år 2014 för den utrikes födda befolkningen år gammal, fördelat per kön. Figuren avser riket. Bland de utrikes födda kvinnorna år har den högsta andelen, 37,4 procent, eftergymnasial utbildning. 32,6 procent av kvinnorna har gymnasial utbildning och 23,1 procent har förgymnasial utbildning. Bland de utrikes födda männen har 35 procent gymnasial utbildning, 33 procent har eftergymnasial utbildning och 22,9 procent har förgymnasial utbildning. För 9,1 procent av männen och 6,9 procent av kvinnorna saknas information om utbildningsnivå. 23

24 Utbildningsnivån i en befolkning kan påverkas av åldersfördelningen i den samma. Figuren ovan illustrerar därför utbildningsnivå för rikets utrikes födda befolkning, år, fördelat mellan sex olika åldergrupper. Figuren visar tydliga mönster över ålder, exempelvis: ju äldre åldersgrupp, desto högre andel med gymnasial utbildning: från strax under 30 procent bland de år till 40 procent eller strax där under för de år. Samma trend ses också för förgymnasial utbildning, om vi bortser från den högre nivån hos de yngsta: ju äldre åldersgrupp efter år, desto högre andel med gymnasial utbildning: från 17 till 31 procent. I den yngsta åldersgruppen är förgymnasial utbildning den mest vanliga utbildningsnivån (38 procent), vilket förefaller rimligt med tanke på deras ålder om år. 27 procent av de yngre har gymnasial utbildning och för 20 procent saknas uppgift om utbildningsnivå. Detta är den åldersgrupp där det för högst andel individer saknas uppgift om utbildningsnivå. I åldersgrupperna år och år, de åldersgrupper som vi tidigare visat är de största grupperna i befolkningen, har majoriteten, 44 respektive 42 procent, eftergymnasial utbildning. Även i åldergrupperna år och år har mer än en tredjedel, 37 respektive 32 procent, eftergymnasial utbildning. I de tre äldsta åldergrupperna är gymnasial utbildning den högsta genomförda utbildningsnivån. 24

25 I figuren ovan illustreras utbildningsnivå för den utrikes födda befolkningen år fördelat per kön, samt hur den har förändrats mellan tre olika tidsintervall för senaste invandringsår: år 1994 eller tidigare, år , samt år Andelen med gymnasieutbildning har minskat drastiskt mellan tidsintervallet från 1994 till 2005 och framåt. Från en total nivå på 46 procent till en total nivå på 23 procent. Samtidigt har gruppen av individer där utbildningen är okänd ökat. Generellt kan man säga att kvinnor har något högre utbildningsnivå än män, men både kvinnor och män följer samma nedåtgående trend i gymnasial utbildning. Andel med eftergymnasial utbildning har ökat, mest mellan invandringsåren år 1994 eller tidigare och år , både för män och kvinnor. För män som invandrade år 1994 eller tidigare är andelen med eftergymnasial utbildning 31 procent, andelen som invandrade år eller år är högre med 41 respektive 42 procent. För kvinnor som invandrade år 1994 eller tidigare är andelen med eftergymnasial utbildning 36 procent, andelen som invandrade år eller år är högre med 45 respektive 46 procent. SCB (2014:6) lyfter fram att de personer som invandrat till Sverige under 2000 talet, generellt, har en högre utbildningsnivå jämfört med de personer som invandrat tidigare år. 25

26 Figuren ovan illustrerar vilka områden som utrikes födda personer, i åldern år, i Sverige är utbildade inom. I den Allmänna inriktningen ingår pedagogik, humaniora och tjänster. Inom Samhällsvetenskapen ingår, förutom samhällsvetenskap, även juridik, handel och administration. I den Naturvetenskapliga och tekniska inriktningen ingår även lant och skogsbruk, och i Hälso och sjukvård ingår även social omsorg. Figuren avser endast gymnasial och eftergymnasial utbildning. Det är återigen viktigt att framhålla sammansättningen i gruppen utrikes födda, som är en väldigt heterogen grupp med personer som invandrat av olika skäl. Totalt sett är den allmänna inriktningen den vanligaste bland de gymnasialt utbildade, vid eftergymnasial utbildning blir framförallt Naturvetenskap och teknik samt Samhällsvetenskap vanligare. En tydlig skillnad från övriga grupper av utbildningsnivåer är att Naturvetenskap och teknik dominerar bland utrikes födda med forskarutbildning. Även inom gruppen med eftergymnasial utbildning längre än 3 år är naturvetenskap och teknik störst bland män, och även totalt sett. Utbildning har stor betydelse eftersom en högre utbildning tenderar att höra ihop med en högre förvärvsarbetarandel. Det finns små till stora skillnader mellan könen. Generellt kan man se att män finns överrepresenterade inom naturvetenskap och teknik, samtidigt som kvinnor är överrepresenterade inom hälso och sjukvård (som även rymmer social omsorg). Kopplat till normer mellan kvinnor och män följer detta det redan existerande mönstret på arbetsmarknaden och samhället i stort. 26

27 Som tidigare nämnts finns, enligt Tillväxtverkets (2013a) genomgång, flera studier som visar att personer med utländsk bakgrund som har akademisk utbildning inte ens på lång sikt erhåller yrken i nivå med sin utbildning i Sverige. Figurerna ovan jämför antal anställda personer som är utrikes födda och har eftergymnasial utbildning och ett arbete på 3:e eller 4:e kvalifikationsnivån enligt SSYK*, i förhållande till totalt antal anställda personer som är utrikes födda och har eftergymnasial utbildning. Det vill säga: om alla anställda utrikes födda personer som har eftergymnasial utbildning skulle ha ett arbete som de är kvalificerade för (3:e och 4:e kvalifikationsnivån innebär ett arbete som fordrar eftergymnasial utbildning längre än två år) skulle denna siffra vara 100 procent. I Gävleborgs län hade år 2013 drygt hälften (61 procent av männen och 53 procent av kvinnorna) av de utrikes födda anställda personerna med eftergymnasial utbildning ett arbete som de är kvalificerade för. Figuren ovan till vänster visar utvecklingen över tid för den andel anställda utrikesfödda som har en eftergymnasial utbildning med ett arbete på sin kvalificeringsnivå: för män har andelen under hela perioden legat på en nivå omkring 54 procent, hos kvinnor ligger andelen något högre, men andelen har minskat under perioden, från 64 till 61 procent. Även skillnaden mellan män och kvinnor har minskat över perioden, från 12 till 8 procentenheters skillnad. Figurenovantillhögervisarandelanställdautrikesfödda personer som har eftergymnasial utbildning och ett arbete på 3:e eller 4:e kvalifikationsnivån, fördelat per vistelsetid i Sverige. Hos såväl män som kvinnor är andelen högst bland personer med en vistelsetid kortare än två år. Näst högst andelar återfinns hos män och kvinnor med vistelsetider över tio år, och lägst andelar återfinns hos män och kvinnor med vistelsetid mellan två till tio år. Figurerna ovan tar inte hänsyn till anledning till immigration, födelseregion eller ålder. *) Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) är ett system för gruppering av individers yrken. Det som avses är de kvalifikationer som arbetet i fråga fordrar, inte de kvalifikationer som den arbetstagare besitter som utför arbetet. Ett arbete definieras som de arbetsuppgifter och göromål som utförs av en person och kvalifikationer definierar de kunskaper och färdigheter som fordras för att utföra detta arbete. SSYK består av fyra breda kvalifikationsnivåer: 1. Elementär utbildning på grundskolenivå. Översatt till svenska förhållanden innebär det inga eller låga formella utbildningskrav: 2. Utbildningar på gymnasial nivå samt eftergymnasiala utbildningar kortare än 2 år; 3. Praktiska eller yrkesspecifika eftergymnasiala utbildningar om 2 3år; 4. Teoretiska eller forskarförberedande eftergymnasiala utbildningar samt forskarutbildningar om minst 3 år, normalt 4 år eller längre. Källa: scb.se 27

28 Inledning I en internationell jämförelse rankas Sverige högt när det gäller utrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden. Riksrevisionen (RIR 2015:17) menar också att utrikes födda har goda möjligheter på arbetsmarknaden när det handlar om formella hinder, utbildning och skydd mot diskriminering. Trots detta finns stora skillnader i andel etablerade mellan utrikes födda och inrikes födda personer, vilket kan visa på svårigheter för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden samt. Internationella jämförelser visar dessutom att Sverige har svårare än andra länder, exempelvis Tyskland, Nya Zeeland och Australien, att integrera invandrare på arbetsmarknaden (RIR 2015:17; Tillväxtverket, 2013a). Det är här viktigt att poängtera att gruppen utrikes födda, som ofta felaktigt ses som en homogen grupp, är en väldigt heterogen grupp av personer. Det finns stora variationer i både sysselsättningstal och arbetslöshetstal mellan individer med olika ursprungsland,invandringsår,kön,födelseår,etc.individer som kommit till Sverige innehar olika nivåer av humankapital och bär med sig erfarenheter som inte är jämförbara med varandra. Detta avsnitt beskriver att etablering på arbetsmarknaden är en process som påverkas av många faktorer. Skäl för invandring har exempelvis stor betydelse. En person som anländer som en flykting har oftast svårare att komma in på arbetsmarknaden jämfört med en arbetskraftsinvandrande person som kanske till och med har ett arbete som väntar vid ankomst. Andra strukturella faktorer som sannolikt påverkar möjligheterna att få arbete kan vara tid i landet, var man bosätter sig, utbildningsnivå, ålder och kön. Detta ser vi även i Gävleborg eftersom, vilket detta avsnitt bland annat visar: sysselsättningsnivåerna varierar mellan födelseregioner, mellan kön, och över åldrar. Det finns också stora regionala skillnader i sysselsättningsgrad bland utrikesfödda och betydelsen av den regionala/lokala arbetsmarknadssituationen, den regionala/lokala sysselsättningsgraden, samt det lokala/regionala företagsklimatet och företagstätheten har framkommit i flera studier enligt Tillväxtverkets genomgång (Tillväxtverket, 2013a). Ett gott generellt arbetsmarknadsläge, och att upprätthålla en hög och stabil sysselsättning, är vad som kan ses som de viktigaste delarna för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden. Detta eftersom sysselsättningsgraden hos invandrade och inrikes födda påverkas av samma faktorer: en välfungerande ekonomi med hög sysselsättningsgrad, låg arbetslöshet, i starka arbetsmarknadsregioner etc. är avgörande för så väl invandrade som inrikes föddas etablering på arbetsmarknaden (Arena idé, 2015; Tillväxtverket, 2013a). Slutsatsen är att ett gynnsamt arbetsmarknadsläge skapar en vinn vinn situation för alla grupper (Arena idé, 2015). 28