Nu gävlar går det bra!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu gävlar går det bra!"

Transkript

1 Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9, I Gävleborgs län har konkurserna minskat med 4 procent under perioden januari till april jämfört med samma period i fjol! För Riket i sin helhet landade minskningen på procent. Bakom dessa positiva siffror ligger främst kraftiga konkursnedgångar för handeln med motorfordon samt delar av detaljhandeln. Det goda året 26 visar sig nu också i statistiken. Det var ett framgångsrikt år för de flesta svenska företag, som tack vare höjd omsättning och förbättrat resultat stärkte sin likvida ställning och därmed sin överlevnadsförmåga. Den enda större bransch där konkurserna fortfarande ökar tydligt i Sverige är fastighetssektorn. Det skall dock påpekas att det ännu så länge endast rör sig om ett fåtal fastighetsbolag som befinner sig på en överoptimistisk(?) och glödhet fastighetsmarknad. Inom byggverksamheten har antalet konkurser i förhållande till antalet aktiva företag däremot minskat med procent jämfört med samma period 26 (januari-april). Detta sammantaget betyder att konkurserna under 26 minskade med 1 procent jämfört med 2, och idag ligger på den lägsta nivån sedan slutet på 8-talet. Att det ekonomiska läget är ljust visade också de siffror som nyligen presenterades kring orderläge, fakturerade volymer och personalförändringar i de större byggföretagen. Orderläget börjar närma sig rekordnoteringen från 21 parallellt med att faktureringsnivåerna är fortsatt höga, även om ökningstakten är måttlig jämfört med den kraftiga förändringen som vi såg mellan 2 och 26. Det som alla undrar över idag är hur länge den så kallade superekonomin skall bestå, med goda vinster och välfyllda orderböcker. Prognosen för konkurser i Sverige för 27 pekar dock ännu så länge enbart i samma riktning - dvs nedåt! Låt oss så här inför sommarvilan uttala en from förhoppning att denna riktning fortsätter och att orderläget samtidigt fortsätter sin vandring uppåt så att vi utvilade kan komma tillbaka till en intensiv och spännande bygghöst! Stockholm, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon Fax E-post info@stockholmsbf.se

2 Påbörjandestatistik Diagrammet till höger visar att byggnadsarbeten för 1,8 miljarder har påbörjats under årets fyra första månader. En majoritet, 9,6 miljarder, går som vanligt till nybyggnad, men en ovanligt stor del, 6,2 miljarder kronor, tillskrivs i år ROT-sektorn. Väg och anläggning för totalt runt 4,2 miljarder, vilket är ett par miljarder högre än i fjol, kan också räknas in. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning kan vi vid årets slut sätta en duktig prislapp på byggnation-erna i länet även i år. Och även om statistiken har en viss inbyggd osäkerhet skvallrar miljarderna om att det byggs mycket just nu, och detta är positivt för så väl invånarna som länets framtid. Antalet bostäder anmälda i påbörjade projekt under perioden januari till april är marginellt lägre än de två senaste åren; räknar vi in. Samma per-iod 2 kunde en rekordhög siffra på 3.27 bostäder rapporteras. Det var den högsta aprilsiffran i vårt arkiv, som sträcker sig tillbaka till Även i år kan vi notera en stark befolkningsökning, bara något lägre än i fjol. Under det första kvartalet i år har befolkningen i länet ökat med 7.8 personer. Vi borde alltså vid årets slut kunna presentera en siffra i närheten av den rekordhöga för 26, om inget dramatiskt inträffar. Totalt påbörjade byggnadsarbeten - uppdelat på nybyggnad och ROT - i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 26 års priser, KPI (Källa: Länsarbetsnämnden) 16,7 Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Länsarbetsnämnden och SCB) Byggmarknadsundersökning, ,8 7, ,3 7,4,4, Medel 13,9 Medel Den undersökning som föreningen genomför bland medlemsföretagen två gånger årligen, i mars respektive september, besvarades vid årets marsundersökning av 396 företag med mellan 4 och ca 1 anställda yrkesarbetare. Företagen lämnar bland annat information om personal- och orderläge samt gör en bedömning av byggmarknaden i länet det kommande halvåret.,6 2 Nybyggnad ROT ,3 1, ,9 4,3 12, 7,1 22,1 1, 17,7 8,6 Miljarder kronor 1, 6,7 16,7 9,2 1,7 6,7 18, ,7 2, 19,4 3,6 Befolkningsökning i tusental Påbörjade bostäder i tusental 19,8 6, 17,1,6 11,6,7 1,4 7,1 12,, , 12,3 1,6 18, 9,6 1, ,2 11, 7,8 Till och med april 6,2 27 Till och med första kvartalet 2, Den senaste i raden av undersökningar visar tydligt att de senaste årens positiva trender håller i sig på Stockholms byggmarknad; god tillgång på förfrågningar och kontrakterade order har medfört höjd produktionsaktivitet totalt sett, med färre uppsägningar och fler nyanställningar som följd. Och glädjande nog märks inga tydliga avmattningstendenser. Som framgår av följande sidor gäller detta såväl för de små och medelstora byggföretagen som för de riktigt stora. De senare sysselsatte i mars 2 fler yrkesarbetare än i fjol, och 1 fler tjänstemän. Lägg därtill att såväl orderstockar som fakturerade volymer ligger på en fortsatt hög och stabil nivå. Till och med april

3 % % 14% 18% 23% 24% % 62% 3% 3% 22% 26% 7% 7 4% 29% 32% 67% 67% Planerad personalförändring När företagen tillfrågades om personalsituationen på kort sikt uppgav endast 1 procent att det fanns planer på att säga upp yrkesarbetare. En upprepning av fjolårets resultat. Som framgår av det nedre diagrammet tycks behovet av nedskärningar i personalstyrkan inte heller öka på lite längre sikt. Mellan åren 1999, då undersökningarna startade, och 22 (visas ej i diagrammet), var situationen densamma; uppsägningar planerades endast hos mellan och 2 procent av företagen. När det kommer till nyanställningar uppger 38 procent av företagen att de i nuläget befinner sig i ett expansivt skede. Något försiktigare är man i sin bedömning av anställningsbehovet under andra halvåret. 3 procent av företagen tror ändå på en expansion. De senaste årens positiva trend förstärks därmed ytterligare. Jämfört med perioden ligger årets resultat dock i lä; år 2 uppgav exempelvis närmre hälften av företagen att produktionsaktiviteten "tvingade" dem till nyanställningar. Förfrågningar Nio av tio företag uppger att tillgången på förfrågningar under första kvartalet i år har varit god eller mycket god. Andelen som väljer det senare alternativet har dessutom ökat med åtta procentenheter sedan samma period i fjol. Andelen företag som upplever tillgången som dålig har minskat med procentenheter. I år väljer dock ett företag på hundra att beskriva sin situation som mycket dålig. I fjol var det inget. Läget på förfrågningsfronten påminner även det om 2-talets början. Inte sedan undersökningarna startade 1999 har en så stor andel som 32 procent uppgivit att tillgången på förfrågningar är mycket god. Undersökning i mars 23 bland 338 företag 24 bland 36 företag 2 bland 361 företag Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 2:a kvartalet 8% 6% Säga upp Anställa Oförändrat Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 2:a halvåret 6% 3% 8% 1 Säga upp Anställa Oförändrat Mycket dålig % 23% 2 1 9% 26 bland 386 företag 27 bland 39 företag 38% 3% 62% 47% 69% 73% 83% 82% Tillgången på förfrågningar under 1:a kvartalet 8% 1 14% 6 69% Dålig God Mycket god 32%

4 % 2% 49% 48% 46% % 17% 2% 23% 24% 28% 33% 4% 7% 17% 1 3% 2% 6% Order Situationen ser ljus ut även vad gäller företagens tillgång på kontrakterade order; 84 procent av företagen upplever tillgången under första kvartalet som god eller mycket god. Det är ett resultat som ligger två procentenheter högre än i fjol. Undersökning i mars 23 bland 338 företag 24 bland 36 företag 2 bland 361 företag 26 bland 386 företag 27 bland 39 företag Tillgången på kontrakterade order under 1:a kvartalet 67% Andelen företag som menar att orderläget är dåligt är lägre än i fjol, även om det, i likhet med förfrågningarna, är något fler företag som upplever tillgången på kontrakterande order som mycket dålig. Produktionsaktivitet Nära hälften av företagen uppger att de har utnyttjat sin fulla kapacitet med hänsyn tagen till den anställda personalen. 77 procent anser att deras kapacitetsutnyttjande ligger över 9 procent. Glädjande nog har andelen företag som anser sig ligga under 8 procent sjunkit med 8 procentenheter sedan mars och 21 var andelen "1-procentare" respektive 49 procent, inte mycket högre än i år. Förväntningar När företagen ombeds sia om den fortsatta utvecklingen på Stockholms byggmarknad tror majoriteten på oförändrat läge under andra halvåret. 37 procent tror att vi går en än ljusare framtid till mötes, att jämföra med 48 procent i fjol. Andelen företag som befarar en sämre marknad har ökat med en procentenhet och hamnar i år på 3 procent. Det är förstås naturligt att anta att det finns ett samband mellan en svagare tro på framtiden och den höga 9% 12% 2% Mycket dålig 16% 2 Mindre än 8% 34% 14% 7% 4 37% 39% 14% 4% 39% 9% Dålig God Mycket god Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå under 1:a kvartalet Sämre 3% 2 2% 8-9% 16% 36% 16% Bättre 29% 27% 37% 9-29% % % 34% Oförändrat 27% 19% Bedömning av hur byggmarknaden under andra halvåret kommer att förhålla sig gentemot första halvåret 6% 48%

5 Byggmästareföreningen har, liksom tidigare år, skickat ut en särskild enkät till de större byggföretagen i regionen. I det följande redovisas sysselsättning, orderstockar och faktureringsvolymer för dessa företag. Personalförändring Arbetsmarknaden för yrkesarbetare och tjänstemän är fortsatt god. De större byggföretagen sysselsatte i mars 41 yrkesarbetare och 27 tjänstemän. Och prognosen pekar fortsatt uppåt; enligt de tillfrågade företagen kommer ytterligare 2 yrkesarbetare och 1 tjänstemän att behöva anställas innan året är slut. Antalet tjänstemän i storföretagen börjar därmed närma sig nivåerna från 2-talets början, medan antalet sysselsatta yrkesarbetare alltjämt är betydligt lägre än då. I mars låg företagens samlade orderstock på 21,8 miljarder kronor; vilket i princip är en tangering av fjolårets resultat. Orderingången tycks därmed vara på uppåtgående igen, efter att ha fallit ner till 2, miljarder i september 26. Det är även värt att notera att orderstocken ligger i nivå med år 21. Marsenkäten visar även på en fortsatt hög faktureringsvolym för de stora byggföretagen, även om ökningstakten är måttlig jämfört med den kraftiga uppgången mellan 2 och 26. Prognosen för innevarande år visar på en faktureringsvolym om 22, 9 miljarder. Det är dock ett par miljarderunder toppnoteringarna från 199 respek- Personalförändring hos ett antal större medlemsföretag 9,4 Yrkesarbetare i tusental Tjänstemän i tusental 7,2,9,,6,3 4,4 4, 4, 4, 3,9 4,1 4,4 4,1 3, 3,8 4,1 3,8 3,8 3,8 4,2 4,1 4,3 3,1 2, 2, 2, 2,6 2,4 2,7 2,9 3, 3, 2,8 2, 2, 2,4 2, 2,6 2,7 2,7 2, ,2 2, Marsundersökning Mars och september Orderstockar i miljarder kronor hos ett antal större medlemsföretag. 26 års priser, KPI 17, 12,9 9,7 8,1 9,7 9, ,4 19,2 1, 13,3 Marsundersökning 13,6 14,2 9,9 12,1 22,1 14,8 2,7 1,9 1,3 1,1 16,8 2,7 Prognos ,4 1,4 17,6 21,1 24,8 23, Mars och september Fakturerade volymer, i miljarder kronor, till Stockholmsmarknaden hos ett antal större medlemsföretag. 26 års priser, KPI 19,6 18,6 19,9 21,9 2, 21, Prognos 22,

6 Löneläge - Sysselsättning Föreningens granskning av löneläget i regionen görs två gånger per år och besvarades vid den senaste undersökningen av ca företag i Stockholm och Södertälje. De tre vidstående diagrammen visar företagens löneläge för tidlöner. Eftersom löneuppgift erna lämnas per - kronorsintervall går det inte att beräkna medellönen exakt. Den ungefärliga medellönen för respektive grupp an-ges dock i diagrammen. Förtjänst - TIDLÖN - i april 27 för samtliga yrkeskategorier jämfört med trä- och betongarbetare samt murare (TBM) % Företag med upp till anställda yrkesarbetare Alla yrkeskategorier (3.261) medellön 138:8 TBM-yrkesarbetare (1.281) medellön 146:2 I företag med färre än anställda yrkesarbetare är den ungefärliga medel-lönen för TBM-gruppen 146:. I de företag som har fler än anställda ligger motsvarande medellön på ca 12:. För specialföretagens del uppger 136 företag att deras yrkesarbetare inom grupperna golvläggare, plattsättare, stenmontörer, diamanthåltagare, ställningsmontörer, undertaksmontörer, tak- och papparbetare och asbestsanerare har en medellön på 137: kronor för tidlön och 144: för ackord. Antalet yrkesarbetare som omfattas är 87 för tidlön och 287 för ackord. Gotland På Gotland har 2 företag besvarat enkäten. För de 19 yrkesarbetare som redovisats för TBM-gruppen är den genomsnittliga förtjänsten 136: för tidlön. Vid undersökningen i april 26 var motsvarande förtjänster 131:, vilket innebär en ökning på 3,8 procent. En mer omfattande redovisning hittar Du på Tråkigt! Redovisningen av ackordslöner (premieoch objektsakord samt resultatlöner) från storföretagen har, förklarligt nog, till stor del uteblivit sedan årsskiftet. Därför känns det inte relevant att redovisa ackords-lönerna i storföretagen den här gången. Vi hoppas naturligtvis på en lösning så att vi i kommande Byggsiffran har möjlighet att redovisa även detta. 1 % Företag med fler än anställda yrkesarbetare Alla yrkeskategorier (1.122) medellön 147: TBM-yrkesarbetare (81) medellön 12:1 Genomsnittlig förtjänst - TIDLÖN - i april 26 och 27 för trä- och betongarbetare samt murare (TBM) i företag med upp till anställda yrkesarbetare % Under 11kr/tim Under 11kr/tim Under 11kr/tim (omfattar 1.29 TBM) 27 (omfattar TBM) Medellön :6 Medellön :2 Löneökning 1,8% Över 17kr/tim Över 17kr/tim Över 16kr/tim 6

7 Arbetade timmar Under 26 uppgick antalet arbetade timmar som redovisats till föreningen till drygt 2,6 miljoner; marginellt färre än föregående år. Det är dock betydligt färre (-32%) än 22, då nära 3,9 miljoner timmar registrerades. Resultatlönen utgjorde nästan 4 procent av det totala antalet arbetade timmar. Det är något mindre än föregående år, och en minskning med 7 procent mot 24, då 2 procent av timmarna tillskrevs resultatlön. Det kan resultatlönen hade sin topp 23; då 7 procent av det totala antalet arbetade timmar utgjordes av resultatlön. Arbetade timmar enligt föreningens ackordslönestatistik Miljoner timmar Övriga löneformer Rakt-, premie- och objektsackord Sysselsättning AMS statistik över kassamedlemmar visar att ca 43 av länets byggnadsarbetare var arbetslösa i slutet av maj. Det är 2,8 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till kassa 36. Motsvarande siffra i fjol var 3,8 procent. Och vad gäller den totala konjunkturen visar en rapport att det under första kvartalet 27 startats över 6 nya företag i länet; en ökning med över 16 procent jämfört med i fjol. Totalt finns det nu över 77 lediga jobb i länet; den högsta siffran på över tio år. Det ser alltså mycket positivt ut på arbetsfronten. Till sist Arbetslösa kassamedlemmar i Stockholms län och i riket totalt. (Källa: AMS) % Stockholm Riket Arbetslösa i maj i % Sthlm Riket ,7 17,9 16, 16,2 1,8,7 3,4 24,3 22,8 21,3 21,7 12,9 12,6 8, , 1,9,9 7, 23 3,8 7,4 24 6, 8,3 2, 6, 26 3,8 4,6 27 2,8 4,4 (april) Mycket positiva tongångar kan vi också notera från april månads detaljhandelsförsäljning. Nedan följer Handelns Utredningsinstituts kommentar till april månads detaljhandelsutfall. Om det är positivt att byggvaruhandeln "exploderade" kan ju diskuteras. - Detaljhandelns starka försäljningstillväxt fortsätter. I april anfördes den framför allt av byggvaruhandeln, som i det närmaste exploderade. Ökningen för branschen har legat på en hög nivå under en längre tid, men skrevs i april till hela 2 procent plus. Det är alltså tydligt att hushållen sysslat med renoverings- och byggprojekt under april. Blygsammare tillväxt redovisades av beklädnadshandeln som efter all time high i mars fick nöja sig med mer måttliga tillväxttal i april. Tillväxten för årets fyra första månader (jämfört med samma period år 26) summeras i och med aprils utfall till starka 6,9 procent, mätt i löpande priser. Även om försäljningstillväxten varierar mellan detaljhandelns olika branscher och månaderna ligger den samlade detaljhandelstillväxten stabilt kring 6-7 procent och det är tydligt att även 27 blir ett år av historiskt mycket stark tillväxt för detaljhandeln. 7

8 Makalöst! Stockholms befolkning ökade med över 28 personer under 26. Det är 11 fler än under fjolåret och nästan 18 fler än under år 23, en ökning med imponerande 17 procent. Det är inte konstigt att bostäderna går åt som smör och att prisbilden förändras uppåt hela tiden. Var skall detta sluta? Visst är det fantastiskt med en stad som är populär och växer, men kommer infrastrukturen att hänga med? 1- tal Befolkningsökning i Stockholms län och i Riket (Källa: SCB) Stockholms län Riket exklusive Stockholm Till och med första kvartalet Invandringen nådde all time high under 26. Den ökade med 47 procent till 9 7 personer jämfört med 2. Siffrorna gäller Riket. År 1994, då många kom från krigets Jugoslavien, var tidigare det år som hade flest invandrare. Hur siffrorna ser ut för Stockholms län ser ni i vidstående diagram. Flyttningsnettot ligger på plus 17 personer; nästan en tredubbling mot föregående år! Även utvandringen ökade kraftigt; 4 personer lämnade landet 26. För att hitta en antalsmässigt matchande utvandring får vi gå tillbaka till år 1892, då över 4 personer utvandrade. Skillnaden är att det utgjorde 1 procent av den totala befolkningen då, jämfört med en halv procent år 26. På årets Mors dag var det 47 nya mammor som (förhoppningsvis) blev firade för första gången. Totalt blev över 2,6 miljoner mammor mellan 14 och 17 år uppvaktade. I genomsnitt är de år gamla. Våra förstagångsfirande mammor är i snitt drygt 29 år, och av dem är 1 6 under 2 år och 8 över 4 år ,8 Befolkningsökning och flyttningsnetto till Stockholms län från övriga län och utlandet. (Källa: SCB) 17,1 11,6 1,4 12, 17, Folkökning ,2 13,8 1,3 3,6 1,4 1,8 Flyttningsnetto tal 6,9 17, 6,6 Flyttningsnetto mot Riket mot utlandet 1, , -,1 1,2-2,, 26 7,2 9,1 7,7 6, Födda och födelseöverskott i Stockholms län. (Källa: SCB),7 4,3 11,9 Som vi ser i diagrammet här bredvid så står invånarna i Stockholms län för en stor del av produktionen. 27 6: or såg dagens ljus här. 79 i övriga delar av landet. Kurvan har stigit brant de senaste sex åren, och visst kan vi väl prata om en "babyboom". Exempelvis föddes 24 procent fler barn under 26 än under 2. 21,8 22, 24,1 2, 2,8 2,8 27, Födda 1-tal 6,1 6,9 8, 9,1 1,3 1,3 11,3 Födelseöverskott De fl esta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar Du på medlemsplatsen på vår hemsida Vid eventuella frågor kontakta gärna Lars Ihse eller Lennart Granlöf 8