Modellutveckling av demografisk prognos /2040 för Stockholms län

Transkript

1 Demografisk rapport 219:1 Modellutveckling av demografisk prognos /24 för Stockholms län Uppdelning av kommunprognoserna i länsprognosens tre födelsegrupper: födda i Stockholms län, i övriga riket eller utrikes Sammanfattning för kommunerna Befolkningsprognos /4/6

2 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Region Stockholm/TRF och SCB, samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, Region Stockholm/TRF, , Alexandra Malm, SCB, , Rikard Gard, metod- och modellutveckling, SCB, , 219:1. Modellutveckling av demografisk prognos /24 för Stockholms län. Uppdelning av kommunprognoserna i länsprognosens tre födelsegrupper: födda i Stockholms län, i övriga riket eller utrikes. Sammanfattning för kommunerna Projektledare: Ulla Moberg Region Stockholm/TRF Box 2255, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: trf@sll.se

3 Förord I denna rapport redovisas en sammanfattning av den befolkningsprognos som gjorts för Stockholms län och därefter utvecklats för födelsegrupperna i kommunerna Sedan ett antal år tillbaka har långsiktiga prognoser för kommunerna beräknats vartannat år. En mer fullständig redogörelse av länsprognosen finns i rapporten Stockholms län - huvudrapport. Befolkningsprognos /6. Rapporter och bilagor återfinns på och under Demografiska prognoser :

4 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 1 Beskrivning av prognosmodellen... 1 Avrundningar Stockholms län Kommunerna i Stockholms län Botkyrka kommun Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Beräkningar av komponenter och variabler... 86

5 Sammanfattning Befolkningen i Stockholms län väntas öka. Det visar den trendbaserade prognosen som är framtagen i augusti 218. Vid slutet av 217 var drygt 2,3 miljoner folkbokförda i länet, år 227 beräknas folkmängden öka till närmare 2,7 miljoner och år 26 beräknas folkmängden i länet uppgå till drygt 3,3 miljoner. Det innebär en ökning på över en miljon till år 26. Befolkningstillväxten beror på en naturlig folkökning på personer och ett utrikesflyttningsnetto på 55 5 personer. Det inrikes flyttningsnettot beräknas bli negativt (-71 3), vilket innebär att fler väntas lämna länet för att bosätta sig i något annat län i Sverige än som väntas flytta till Stockholms län. Den genomsnittliga ökningen under prognosperioden beräknas vara 23 7 personer per år, högre i början av prognosperioden och lägre i slutet. Prognosen för Stockholms län är indelad i tre födelsegrupper; födda i Stockholms län, födda i övriga Sverige samt utrikesfödda. Befolkningen i länet år 217 fördelades på 54 procent födda i Stockholms län, 21 procent födda i övriga Sverige och 25 procent utrikesfödda. År 26 väntas fördelningen vara 54 procent, 16 procent respektive 3 procent. Prognoserna för Stockholms läns kommuner sträcker sig till år 24. Mellan 217 och 24 väntas befolkningen öka i samtliga kommuner. Tidigare år har ingen uppdelning på födelsegrupp gjorts, men från och med denna prognos delas kommunprognoserna upp i samma födelsegrupper som länsprognosen. Tidigare har fördelningar och risker till prognoserna beräknats på grupperna totalt, men nu beräknas de för varje grupp för sig. Att födelsegrupperna beter sig olika blir tydligt vid en uppdelning. Olika kommuner har olika fördelning mellan grupperna och påverkas därför olika mycket av uppdelningen. Dessa långsiktiga kommunprognoser kan, för flera kommuner, därför skilja en del mot de kortare kommunprognoserna, kommunprognoserna som beräknats för den kortare perioden , och som togs fram hösten 218 i syfte att ligga till grund för fördelningarna på planområden och basområden. Beskrivning av prognosmodellen Resultaten av prognoserna tas fram efter ålder, kön och födelsegrupp (födda i Stockholms län, födda i övriga Sverige och utrikes födda) samt uppdelade efter variablerna folkmängd, födda, döda, inrikes inflyttade (inom länet och utom länet), immigrerade, inrikes utflyttade (inom länet och utom länet) och emigrerade. Beräkningarna görs med decimaltal. Första året i prognoserna är justerade efter utfallet till och med juni 218. Precis som i prognosen för Stockholms län används kohort-komponentmetoden i kommunprognoserna. Framskrivningen av folkmängden i respektive kommun är dessutom beroende av resultatet från framskrivningen av länets folkmängd, då resultatet konsistensberäknas mot denna. För att uppnå konsistens i kommunprognoserna mot länsprognosen justeras alla komponenterna (födda, döda, inrikes in- och utflyttade (inom regionen och utanför regionen), invandrade och utvandrade). Först tas enskilda prognoser för kommunerna fram och sedan justeras 1

6 komponenterna, år för år. Det görs för varje kombination av indelningsvariabler (ålder, kön och födelsegrupp). Folkmängden konsistensjusteras inte men hamnar indirekt på samma nivå, eftersom komponenterna justeras. Det uppstår dock ibland mindre differenser i konsistensen mellan kommunerna och länet. Det beror på olika typer av konsistensproblem som gör att kommunprognoserna inte summerar perfekt till länsprognosen. I prognoserna har nämligen koherenta prognoser, alltså prognoser där folkmängden inte tillåts bli negativ, prioriterats framför konsistenta prognoser. En typ av konsistensproblem som kan uppstå är till exempel när samtliga ut-komponenter (döda, inrikes utflytt, emigranter) beräknas från samma population och om populationen för gruppen då är liten (exempelvis 1-åriga, utrikes födda män) så kan beräkningen resultera i en negativ befolkning. Samtliga komponenter återställs om folkmängd skulle bli negativ. När en komponent återställs tar konsistensen skada och det uppstår en differens mellan prognoserna. Den här differensen är endast en numerisk skillnad som i sammanhanget inte bedöms påverka tillförlitligheten för prognosresultatet. Se vidare Beräkningar av komponenter och variabler längst bak i rapporten. Avrundningar I texten i denna rapport avrundas tal över 1 till hundratal. Tal under 1 avrundas inte. I tabeller görs inga avrundningar av historiska siffror, medan prognossiffrorna avrundas till heltal. Procenttal skrivs som heltal i den löpande texten och med en decimal i tabeller. Summering av avrundade tal, procenttal och delar kan skilja sig från den totala sammanräkningen, då totaler och differenser är beräknade utifrån icke avrundade tal. I prognosfiler (exempelvis Excel-filer) anges prognossiffror med decimaler, medan historiska siffror anges i heltal. 2

7 1. Stockholms län Den 31 december 217 var folkmängden i Stockholms län personer. I slutet av 26 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på personer. Tabell 1. Befolkningen i Stockholms län uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring

8 I diagram 1 visas befolkningen i Stockholms län uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Den totala ökningen av befolkningen i länet under prognosperioden fördelas på en ökning på personer födda inom länet, 48 9 personer födda i övriga Sverige samt 433 utrikesfödda. Diagram 1. Folkmängden i Stockholms län uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen för åren 217, 24 samt 26 visas i diagram 2. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar både mellan 217 och 24 och mellan 217 och 26. Mellan 217 och 26 väntas den största ökningen för 66-åringar, en ökning på 16 5 personer. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 1 1 personer. Diagram 2. Åldersfördelningen i Stockholms län 217, 24 samt vid prognoshorisonten Ålder I diagram 3 visas utvecklingen av försörjningskvoten i länet och i riket från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 26. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,66 för Stockholms län år 217 och den väntas öka till,73 år 24 och vidare till,81 år 26. 4

9 Diagram 3. Försörjningskvoten i Stockholms län (heldragen linje) och riket (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Utrikes födda är en mycket heterogen grupp. Största födelseland i riket 218 var Syrien, därifrån kom 186 personer, på andra plats kom Finland med 148 personer och på tredje plats Irak med 144 personer. I länet var nästan 6 utrikesfödda folkbokförda 31/12 218, det är ca 25 procent av länets befolkning. Rapporten behandlar eftersom regionala data inte finns för 218 ännu. Länet domineras av ett stort antal personer, över en tredjedel, födda i ett fåtal länder Finland, Irak, Polen, Syrien, Iran och Turkiet och resten, ca två tredjedelar, från nästan 2 olika länder. Detta återspeglas också i de olika kommunerna men inte i alla. Finländarna har minskat med ca 1 personer årligen sedan länge medan irakier, polacker och syrier ökat snabbt. Iranier har ökat något snabbare än personer från Turkiet. Under 218 var indier den största enskilda gruppern som invandrade men bland dem utvandrar också en hel del. Finland är största födelseland i 17 av kommunerna och bland de fyra största i alla 26 kommunerna. Polen finns bland de fem största i 15 kommuner. Irak finns bland de tre största i 1 kommuner. Iran finns bland de fyra största i 8 kommuner. Det är alltså en heterogen grupp att använda i en prognos över gruppen utrikesfödda på kommunnivå, speciellt som storleken på kommunerna och antalet/andelen utrikes födda varierar starkt mellan kommunerna, från ca 11 procent i Vaxholm, till ca 41 procent i Botkyrka. Stor och viss ökande variation finner man i till exempel Danderyd, Huddinge, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg och Täby. Den ökande variationen beror i flera fall på att födda i Finland minskar. Finländarna har både hög invandring och utvandring, vilket gäller generellt för många EU-länder. Se Excelbilagan Födelseländer i kommunerna.xlsx för ett mer detaljerat underlag. 5

10 Sammanfattning största födelseländerna i kommunerna och länet 217 Största Näst Tredje Fjärde Femte Utrikes Total Andel födelseland största största största största födda befolkning utrikes Kommun födda Botkyrka Turkiet Irak Polen Finland Syrien ,415 Danderyd Finland USA Storbritannien Iran Tyskland ,164 Ekerö Finland Polen ,121 Haninge Polen Finland Turkiet ,264 Huddinge Irak Finland Turkiet Polen ,293 Järfälla Irak Iran Finland Syrien ,291 Lidingö Finland Polen ,175 Nacka Finland Polen ,195 Norrtälje Finland ,124 Nykvarn Finland ,121 Nynäshamn Polen Finland ,173 Salem Finland Syrien Irak ,196 Sigtuna Finland Irak Polen Syrien ,324 Sollentuna Iran Finland Irak Syrien ,246 Solna Iran Kina Finland Indien ,296 Stockholm Finland Irak Polen Iran ,247 Sundbyberg Iran Eritrea Finland Syrien ,33 Södertälje Irak Syrien Finland Turkiet Polen ,391 Tyresö Finland Polen ,163 Täby Finland Iran Kina Polen ,173 Upplands Väsby Finland Iran Irak Polen ,292 Upplands-Bro Finland Irak ,257 Vallentuna Finland Polen ,141 Vaxholm Finland ,19 Värmdö Finland ,131 Österåker Finland Polen ,161 Stockholms län Finland Irak Polen Syrien Iran ,248 6

11 2. Kommunerna i Stockholms län Tabell 2. Befolkningen i Stockholms län och dess kommuner , 23, 235 samt 24. Prognos för 218 Kommun År Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länet

12 2.1 Botkyrka kommun Den 31 december 217 var folkmängden i Botkyrka kommun 91 9 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på 35 4 personer. Tabell 3. Befolkningen i Botkyrka kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 4 visas befolkningen i Botkyrka kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 1 9, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 891 och antalet utrikesfödda väntas öka med

13 Diagram 4. Folkmängden i Botkyrka kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 5. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 49- åringar, en ökning på 719 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 13 personer. Diagram 5. Åldersfördelningen i Botkyrka kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 6 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,68 för Botkyrka kommun år 217 och den väntas minska till,66 år 24. 9

14 Diagram 6. Försörjningskvoten i Botkyrka kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Botkyrka kommun har över 4 procent utrikes födda och där har personer från Turkiet, Irak, Polen och Syrien ökat snabbt, medan finländarna minskat och andra mindre grupper stått stilla. 1

15 2.2 Danderyd Den 31 december 217 var folkmängden i Danderyds kommun 32 9 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 33 9 personer. Detta motsvarar en ökning på 1 personer. Tabell 4. Befolkningen i Danderyds kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 7 visas befolkningen i Danderyds kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 171, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 494 och antalet utrikesfödda väntas öka med

16 Diagram 7. Folkmängden i Danderyds kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 8. Den största ökningen väntas för 67-åringar, en ökning på 127 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 11-åringar, en minskning på 117 personer. Diagram 8. Åldersfördelningen i Danderyds kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 9 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,92 för Danderyds kommun år 217 och den väntas öka till 1, år

17 Diagram 9. Försörjningskvoten i Danderyds kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, År Totalt 19 år 65+ år Danderyd har inte så många utrikes födda men här bor, förutom finländare, personer från t.ex. USA, Storbritannien, Iran, Tyskland, Polen, Kina, Syrien ovh Norge. Det är olika relativt små och ganska jämna grupper som ger stor variation. 13

18 2.3 Ekerö Den 31 december 217 var folkmängden i Ekerö kommun 27 8 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 29 5 personer. Detta motsvarar en ökning på 1 7 personer. Tabell 5. Befolkningen i Ekerö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 1 visas befolkningen i Ekerö kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 771, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 356 och antalet utrikesfödda väntas öka med

19 Diagram 1. Folkmängden i Ekerö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 11. Den största ökningen väntas för 66-åringar, en ökning på 121 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 44-åringar, en minskning på 125 personer. Diagram 11. Åldersfördelningen i Ekerö kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 12 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,87 för Ekerö kommun år 217 och den väntas öka till 1,2 år

20 Diagram 12. Försörjningskvoten i Ekerö kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, År Totalt 19 år 65+ år I Ekerö bor inte många utrikes födda, andelen är bland de allra lägsta. Här bor framför allt finländare, som knappt minskat, och polacker som ökat mycket snabbt sedan 24. Det finns också ett antal tyskar här och på sistone har syrier ökat en del. 16

21 2.4 Haninge Den 31 december 217 var folkmängden i Haninge kommun 88 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på 57 personer. Tabell 6. Befolkningen i Haninge kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 13 visas befolkningen i Haninge kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 3 6, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 4 och antalet utrikesfödda väntas öka med

22 Diagram 13. Folkmängden i Haninge kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 14. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 49- åringar, en ökning på 996 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 2 personer. Diagram 14. Åldersfördelningen i Haninge kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 15 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,69 för Haninge kommun år 217 och den väntas minska till,68 år

23 Diagram 15. Försörjningskvoten i Haninge kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År I Haninge bor en hel del utrikes födda, Haninges andel ligger på länets snitt. Här har polackerna ökat rejält sedan 24 medan födda i Turkiet ökat långsammare. Finländarna har minskat mycket och är idag betydligt färre än polackerna. Syrierna har ökat på sistone. 19

24 2.5 Huddinge Den 31 december 217 var folkmängden i Huddinge kommun 11 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på 59 5 personer. Tabell 7. Befolkningen i Huddinge kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 16 visas befolkningen i Huddinge kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 27 3, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 3 6 och antalet utrikesfödda väntas öka med

25 Diagram 16. Folkmängden i Huddinge kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 17. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 48- åringar, en ökning på 1 1 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för den sammanslagna åldersgruppen 1 år och över, en ökning på 23 personer. Diagram 17. Åldersfördelningen i Huddinge kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 18 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,68 för Huddinge kommun år 217 och den väntas öka till,7 år

26 Diagram 18. Försörjningskvoten i Huddinge kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Huddinge är en stor kommun med många utrikesfödda, andelen ligger över länets snitt. Som i så många andra kommuner har finländarna minskat, och de som ökat är irakier, som nu är största gruppen, och personer från Turkiet och Polen som är ungefär lika många som finländarna. Under senare år har syrier ökat. 22

27 2.6 Järfälla Den 31 december 217 var folkmängden i Järfälla kommun 76 5 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 141 personer. Detta motsvarar en ökning på 64 5 personer. Tabell 8. Befolkningen i Järfälla kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 19 visas befolkningen i Järfälla kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 29 8, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 3 1 och antalet utrikesfödda väntas öka med

28 Diagram 19. Folkmängden i Järfälla kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 2. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 48- åringar, en ökning på 2 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för den sammanslagna åldersgruppen 1 år och över, en ökning på 2 personer. Diagram 2. Åldersfördelningen i Järfälla kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 21 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,73 för Järfälla kommun år 217 och den väntas minska till,7 år

29 Diagram 21. Försörjningskvoten i Järfälla kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År I Järfälla finns också många utrikesfödda, fler än länets genomsnitt. Här har irakierna växt till största gruppen med iranierna på andra plats, medan finländarna minskat och förmodligen snart kommer att bli färre än syrierna som också ökat snabbt. Polacker och somalier har också ökat. 25

30 2.7 Lidingö Den 31 december 217 var folkmängden i Lidingö kommun 47 2 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 55 8 personer. Detta motsvarar en ökning på 8 6 personer. Tabell 9. Befolkningen i Lidingö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 22 visas befolkningen i Lidingö kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 4 4, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 315 och antalet utrikesfödda väntas öka med

31 Diagram 22. Folkmängden i Lidingö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 23. Den största ökningen väntas för 76-åringar, en ökning på 185 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 72-åringar, en minskning på 28 personer. Diagram 23. Åldersfördelningen i Lidingö kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 24 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,87 för Lidingö kommun år 217 och den väntas öka till,93 år

32 Diagram 24. Försörjningskvoten i Lidingö kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Lidingö har många relativt små grupper. Endast finländarna är en större grupp, som dock har minskat en hel del. En viss ökning kan ses bland polackerna, och syrierna har ökat på senare tid. Andelen utrikesfödda hör till de lägre bland kommunerna. 28

33 2.8 Nacka Den 31 december 217 var folkmängden i Nacka kommun 11 2 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på 26 2 personer. Tabell 1. Befolkningen i Nacka kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 25 visas befolkningen i Nacka kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 13 5, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 4 och antalet utrikesfödda väntas öka med

34 Diagram 25. Folkmängden i Nacka kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 26. Den största ökningen väntas för 76-åringar, en ökning på 544 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 44-åringar, en minskning på 4 personer. Diagram 26. Åldersfördelningen i Nacka kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 27 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,77 för Nacka kommun år 217 och den väntas öka till,85 år 24. 3

35 Diagram 27. Försörjningskvoten i Nacka kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Nacka som är en stor kommun har en ganska låg andel utrikesfödda. I Nacka kommun är också finländarna största gruppen och näst största gruppen är polackerna som ökat en del sedan 24, men inte anmärkningsvärt mycket. Sedan finns ett antal grupper som är mindre och där syrierna ökat en del. 31

36 2.9 Norrtälje Den 31 december 217 var folkmängden i Norrtälje kommun 6 8 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 83 3 personer. Detta motsvarar en ökning på 22 5 personer. Tabell 11. Befolkningen i Norrtälje kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 28 visas befolkningen i Norrtälje kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 14 5, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 1 och antalet utrikesfödda väntas öka med

37 Diagram 28. Folkmängden i Norrtälje kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 29. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 76- åringar, en ökning på 559 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 26-åringar, en ökning på 14 personer. Diagram 29. Åldersfördelningen i Norrtälje kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 3 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,87 för Norrtälje kommun år 217 och den väntas öka till 1,4 år

38 Diagram 3. Försörjningskvoten i Norrtälje kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, År Totalt 19 år 65+ år I Norrtälje finns en stor och ganska stabil grupp och det är finländarna som inte minskat så mycket. Övriga länder är små men möjligen har irakier, polacker och syrier ökat lite, men långt ifrån finländarnas nivå. Norrtälje ligger långt från de centrala delarna av länet och har en mycket låg andel utrikes födda. 34

39 2.1 Nykvarn Den 31 december 217 var folkmängden i Nykvarn kommun 1 7 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 13 8 personer. Detta motsvarar en ökning på 3 2 personer. Tabell 12. Befolkningen i Nykvarns kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 31 visas befolkningen i Nykvarns kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 2 4, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 87 och antalet utrikesfödda väntas öka med

40 Diagram 31. Folkmängden i Nykvarns kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 32. Den största ökningen väntas för 66-åringar, en ökning på 81 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 26-åringar, en minskning på 9 personer. Diagram 32. Åldersfördelningen i Nykvarns kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 33 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,82 för Nykvarns kommun år 217 och den väntas öka till,94 år

41 Diagram 33. Försörjningskvoten i Nykvarns kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År I Nykvarn finns mycket få utrikesfödda och den enda gruppen som märks är finländarna. Nykvarn var tidigare en del av Södertälje, som delades, och Nykvarn har en annan struktur. Finländarna har minskat och i stället har polacker, syrier och irakier ökat med några få personer, från en obefintlig nivå. Nykvarn är länets minsta kommun. 37

42 2.11 Nynäshamn Den 31 december 217 var folkmängden i Nynäshamns kommun 28 1 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 31 2 personer. Detta motsvarar en ökning på 3 1 personer. Tabell 13. Befolkningen i Nynäshamns kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 34 visas befolkningen i Nynäshamns kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 1 8, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 1 och antalet utrikesfödda väntas öka med

43 Diagram 34. Folkmängden i Nynäshamns kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 35. Den största ökningen väntas för 76-åringar, en ökning på 134 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 27-åringar, en minskning på 99 personer. Diagram 35. Åldersfördelningen i Nynäshamns kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 36 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,8 för Nynäshamns kommun år 217 och den väntas öka till,95 år

44 Diagram 36. Försörjningskvoten i Nynäshamns kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, År Totalt 19 år 65+ år Nynäshamn ligger långt ifrån de centrala delarna av länet och har en stabil grupp finländare, och en snabbt ökande grupp polacker som nu är större än den finska gruppen. Nynäshamn har en ganska låg andel utrikes födda och övriga grupper är rätt små men har sakta ökat något. I kommunen finns en färjeterminal för färjor till Gdansk i Polen. 4

45 2.12 Salem Den 31 december 217 var folkmängden i Salems kommun 16 7 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 17 6 personer. Detta motsvarar en ökning på 891 personer. Tabell 14. Befolkningen i Salems kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 37 visas befolkningen i Salems kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 191, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 716 och antalet utrikesfödda väntas öka med

46 Diagram 37. Folkmängden i Salems kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 38. Den största ökningen väntas för 66-åringar, en ökning på 75 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 43-åringar, en minskning på 66 personer. Diagram 38. Åldersfördelningen i Salems kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 39 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,87 för Salems kommun år 217 och den väntas öka till,93 år

47 Diagram 39. Försörjningskvoten i Salems kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Salem är ingen stor och snabbväxande kommun och andelen utrikes födda ligger en bra bit under länets snitt. Finländarna har minskat men vissa födelseländer har ökat snabbt under senare år, framför allt Syrien och Irak. Polackerna har också ökat en del. 43

48 2.13 Sigtuna Den 31 december 217 var folkmängden i Sigtuna kommun 47 1 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 68 9 personer. Detta motsvarar en ökning på 21 8 personer. Tabell 15. Befolkningen i Sigtuna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 4 visas befolkningen i Sigtuna kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 8 6, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 277 och antalet utrikesfödda väntas öka med

49 Diagram 4. Folkmängden i Sigtuna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 41. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 16- åringar, en ökning på 383 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 11 personer. Diagram 41. Åldersfördelningen i Sigtuna kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 42 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,69 för Sigtuna kommun år 217 och den väntas öka till,72 år

50 Diagram 42. Försörjningskvoten i Sigtuna kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Sigtuna har många utrikesfödda, med en andel som ligger en bra bit över länets snitt; det är en stor arbetsplatskommun i och med Arlanda. Finländarna har minskat men irakierna har ökat, och andra tidigare mindre grupper som polacker och syrier. Även pakistanier och somalier har ökat märkbart. Flera andra ökande grupper finns. 46

51 2.14 Sollentuna Den 31 december 217 var folkmängden i Sollentuna kommun 71 8 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 9 7 personer. Detta motsvarar en ökning på 18 8 personer. Tabell 16. Befolkningen i Sollentuna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 43 visas befolkningen i Sollentuna kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 7, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 195 och antalet utrikesfödda väntas öka med

52 Diagram 43. Folkmängden i Sollentuna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 44. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 48- åringar, en ökning på 363 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 23-åringar, en ökning på 11 personer. Diagram 44. Åldersfördelningen i Sollentuna kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 45 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,75 för Sollentuna kommun år 217 och den väntas öka till,79 år

53 Diagram 45. Försörjningskvoten i Sollentuna kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Sollentuna är en av de större kommunerna i länet, och har en andel utrikesfödda som ligger på länets snitt. Sollentuna har ett växande antal utrikesfödda, där speciellt iranierna ökat, vilka nu är betydligt fler än finländarna. Även irakier, syrier, kineser, polacker och indier har ökat. 49

54 2.15 Solna Den 31 december 217 var folkmängden i Solna kommun 79 7 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 98 6 personer. Detta motsvarar en ökning på 18 8 personer. Tabell 17. Befolkningen i Solna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 46 visas befolkningen i Solna kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 7 2, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 6 och antalet utrikesfödda väntas öka med 11. 5

55 Diagram 46. Folkmängden i Solna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 47. Den största ökningen väntas för 3-åringar, en ökning på 38 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 7-åringar, en minskning på 7 personer. Diagram 47. Åldersfördelningen i Solna kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 48 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,52 för Solna kommun år 217 och den väntas öka till,55 år

56 Diagram 48. Försörjningskvoten i Solna kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Solna är en av de större kommunerna och har många utrikesfödda; andelen ligger en bra bit över länets snitt. Det finns många finländare, som hållit sig på en hög och jämn nivå, men de största och växande grupperna är iranier och kineser och på senare tid indier. Flera andra grupper har också ökat; Solna har många studenter och forskare och generellt är grupperna relativt stora. 52

57 2.16 Stockholm Den 31 december 217 var folkmängden i Stockholms kommun personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på personer. Tabell 18. Befolkningen i Stockholms kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 49 visas befolkningen i Stockholms kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 54 4, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 6 5 och antalet utrikesfödda väntas öka med

58 Diagram 49. Folkmängden i Stockholms kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 5. Den största ökningen väntas för 76-åringar, en ökning på 4 4 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 7-åringar, en minskning på 1 2 personer. Diagram 5. Åldersfördelningen i Stockholms kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 51 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,57 för Stockholms kommun år 217 och den väntas öka till,67 år

59 Diagram 51. Försörjningskvoten i Stockholms kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, År Totalt 19 år 65+ år I Stockholms stad finns över 235 utrikesfödda från de flesta länder. Andelen ligger på länssnittet. De 5 största grupperna består av ca 1 17 personer vardera. Finländarna är flest och har minskat och i stället börjar irakierna bli den största gruppen. Polacker och iranier har ökat från en relativt hög nivå. Syrier och somalier, turkar, eritreaner och kineser har också ökat, på en lägre nivå, men alla dessa grupper är stora i absoluta tal. 55

60 2.17 Sundbyberg Den 31 december 217 var folkmängden i Sundbybergs kommun 49 4 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 74 3 personer. Detta motsvarar en ökning på 24 9 personer. Tabell 19. Befolkningen i Sundbybergs kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 52 visas befolkningen i Sundbybergs kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 11 1, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 2 och antalet utrikesfödda väntas öka med

61 Diagram 52. Folkmängden i Sundbybergs kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 53. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 48- åringar, en ökning på 435 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för den sammanslagna åldersgruppen 1 år och över, en ökning på 1 person. Diagram 53. Åldersfördelningen i Sundbybergs kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 54 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,52 för Sundbybergs kommun år 217 och den väntas öka till,58 år

62 Diagram 54. Försörjningskvoten i Sundbybergs kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, År Totalt 19 år 65+ år Sundbyberg har också många utrikesfödda, en hög andel en bra bit över länets snitt. Iranierna har ökat till största gruppen och eritreaner har också ökat mycket men snabbare - och är nu näst största gruppen. Båda ligger på högre nivåer än finländarna. Syrier ökar snabbt och närmar sig finländarna. Irakier och polacker är två andra grupper som ökat och på sistone också indier. Etiopier har ökat i en lugnare takt. I Sundbyberg finns ett stort bestånd av hyresrätter. 58

63 2.18 Södertälje Den 31 december 217 var folkmängden i Södertälje kommun 96 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till personer. Detta motsvarar en ökning på 35 5 personer. Tabell 2. Befolkningen i Södertälje kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 55 visas befolkningen i Södertälje kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 1 2, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 1 9 och antalet utrikesfödda väntas öka med

64 Diagram 55. Folkmängden i Södertälje kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 56. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 58- åringar, en ökning på 639 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 24 personer. Diagram 56. Åldersfördelningen i Södertälje kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 57 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,68 för Södertälje kommun år 217 och den väntas öka till,7 år 24. 6

65 Diagram 57. Försörjningskvoten i Södertälje kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Södertälje är en stor kommun med en mycket hög andel utrikesfödda, den kommer på andra plats i länet. Två stora grupper dominerar och det är irakier och syrier, och de tre födelseländer som är något mindre, Finland, Turkiet och Polen, är också stora. Tillsammans utgör dessa fem länder över 6 procent av de utrikes födda. Sedan finns ytterligare ett antal relativt stora grupper, men avståndet till de fem dominerande är ganska stort. 61

66 2.19 Tyresö Den 31 december 217 var folkmängden i Tyresö kommun 47 3 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 53 1 personer. Detta motsvarar en ökning på 5 8 personer. Tabell 21. Befolkningen i Tyresö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 58 visas befolkningen i Tyresö kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 3 3, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 591 och antalet utrikesfödda väntas öka med

67 Diagram 58. Folkmängden i Tyresö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 59. Den största ökningen väntas för 76-åringar, en ökning på 26 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 44-åringar, en minskning på 84 personer. Diagram 59. Åldersfördelningen i Tyresö kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 6 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,77 för Tyresö kommun år 217 och den väntas öka till,89 år

68 Diagram 6. Försörjningskvoten i Tyresö kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Tyresö har inte speciellt många utrikes födda, andelen hör till de lägsta. I Tyresö är finländarna fortfarande helt dominerande även om de minskat, och polackerna har ökat sedan 24. Syrier har ökat något lite på senare tid. Det flesta grupperna har inte förändrats speciellt mycket. 64

69 2.2 Täby Den 31 december 217 var folkmängden i Täby kommun 7 4 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 88 9 personer. Detta motsvarar en ökning på 18 5 personer. Tabell 22. Befolkningen i Täby kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 61 visas befolkningen i Täby kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 9 8, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 798 och antalet utrikesfödda väntas öka med

70 Diagram 61. Folkmängden i Täby kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 62. Den största ökningen väntas för 49-åringar, en ökning på 378 personer mellan 217 och 24. Den största (och enda) minskningen väntas för 72-åringar, en minskning på 14 personer. Diagram 62. Åldersfördelningen i Täby kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 63 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,85 för Täby kommun år 217 och den väntas öka till,9 år

71 Diagram 63. Försörjningskvoten i Täby kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Täby, en mellanstor kommun, har en ganska låg andel utrikes födda. I Täby har iranierna ökat något mer än finländarna har minskat och är nu ungefär lika många som finländarna. En annan grupp som ökat mycket från en låg nivå är kineser. Polacker har haft en lugnare ökningstakt och syrier har ökat på sistone. Övriga grupper i diagrammet har haft en stillsam utvecklingstakt. 67

72 2.21 Upplands-Väsby Den 31 december 217 var folkmängden i Upplands-Väsby kommun 44 6 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 67 2 personer. Detta motsvarar en ökning på 22 6 personer. Tabell 23. Befolkningen i Upplands Väsby kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 64 visas befolkningen i Upplands-Väsby kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 1 2, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 421 och antalet utrikesfödda väntas öka med

73 Diagram 64. Folkmängden i Upplands Väsby kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 65. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 48- åringar, en ökning på 423 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 11 personer. Diagram 65. Åldersfördelningen i Upplands Väsby kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 66 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,71 för Upplands Väsby kommun år 217 och den väntas öka till,72 år

74 Diagram 66. Försörjningskvoten i Upplands Väsby kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Upplands Väsby har en andel utrikes födda en bra bit över länssnittet. I Upplands Väsby minskar finländarna som i de flesta andra kommuner, och flera andra mindre grupper ökar i stället, t.ex. iranier, irakier, polacker, och på sistone, syrier. 7

75 2.22 Upplands-Bro Den 31 december 217 var folkmängden i Upplands-Bro kommun 27 6 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 51 6 personer. Detta motsvarar en ökning på 24 personer. Tabell 24. Befolkningen i Upplands-Bro kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 67 visas befolkningen i Upplands-Bro kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 12 1, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 2 och antalet utrikesfödda väntas öka med

76 Diagram 67. Folkmängden i Upplands-Bro kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 68. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 48- åringar, en ökning på 43 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 6 personer. Diagram 68. Åldersfördelningen i Upplands-Bro kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 69 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,74 för Upplands-Bro kommun år 217 och den väntas öka till,75 år

77 Diagram 69. Försörjningskvoten i Upplands-Bro kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Upplands-Bro är inte så stort men har en andel utrikes födda strax över länets genomsnitt. Finländare har minskat och irakier ökat, inget ovanligt. Kommunen växer och flera mindre grupper utrikesfödda har ökat, t.ex. irakier, polacker och iranier. 73

78 2.23 Vallentuna Den 31 december 217 var folkmängden i Vallentuna kommun 33 2 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 37 2 personer. Detta motsvarar en ökning på 4 personer. Tabell 25. Befolkningen i Vallentuna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 7 visas befolkningen i Vallentuna kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 2 3, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas minska med 348 och antalet utrikesfödda väntas öka med

79 Diagram 7. Folkmängden i Vallentuna kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 71. Den största ökningen väntas för 67-åringar, en ökning på 156 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 44-åringar, en minskning på 14 personer. Diagram 71. Åldersfördelningen i Vallentuna kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 72 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,78 för Vallentuna kommun år 217 och den väntas öka till,89 år

80 Diagram 72. Försörjningskvoten i Vallentuna kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Vallentuna är en något mindre kommun med en låg andel utrikes födda. Vallentuna har små grupper utrikes födda, där finländarna är den största; polackerna har ökat mest och kineserna har ökat i en något snabbare takt under senare år. 76

81 2.24 Vaxholm Den 31 december 217 var folkmängden i Vaxholms kommun 11 8 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 13 7 personer. Detta motsvarar en ökning på 1 8 personer. Tabell 26. Befolkningen i Vaxholms kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 73 visas befolkningen i Vaxholms kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 1, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 och antalet utrikesfödda väntas öka med

82 Diagram 73. Folkmängden i Vaxholms kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 74. Den största ökningen väntas för 76-åringar, en ökning på 81 personer mellan 217 och 24. Den största minskningen väntas för 44-åringar, en minskning på 45 personer. Diagram 74. Åldersfördelningen i Vaxholms kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 75 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,9 för Vaxholms kommun år 217 och den väntas öka till 1,3 år

83 Diagram 75. Försörjningskvoten i Vaxholms kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, År Totalt 19 år 65+ år Vaxholm är den näst minsta kommunen, med den lägsta andelen utrikes födda i länet. Finländarna är störst på en låg nivå, men har nästan stått stilla. Vaxholm har få utrikes födda och de små grupperna ökar långsamt på mycket låga nivåer. 79

84 2.25 Värmdö Den 31 december 217 var folkmängden i Värmdö kommun 43 4 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 7 3 personer. Detta motsvarar en ökning på 26 9 personer. Tabell 27. Befolkningen i Värmdö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 76 visas befolkningen i Värmdö kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 17 8, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 3 6 och antalet utrikesfödda väntas öka med

85 Diagram 76. Folkmängden i Värmdö kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 77. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 35- åringar, en ökning på 467 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 1 personer. Diagram 77. Åldersfördelningen i Värmdö kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 78 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,78 för Värmdö kommun år 217 och den väntas öka till,87 år

86 Diagram 78. Försörjningskvoten i Värmdö kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Värmdö har en låg andel utrikesfödda och är traditionellt dominerat av finländare, som minskat. De ökande grupperna på en låg nivå är polacker och syrier, och irakier. 82

87 2.26 Österåker Den 31 december 217 var folkmängden i Österåkers kommun 44 1 personer. I slutet av 24 väntas folkmängden uppgå till 68 3 personer. Detta motsvarar en ökning på 24 2 personer. Tabell 28. Befolkningen i Österåkers kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Totalt Därav Förändring I diagram 79 visas befolkningen i Österåkers kommun uppdelad i de tre olika födelsegrupperna. Mellan 217 och 24 beräknas antalet personer födda i Stockholms län öka med 14 4, antalet personer födda i övriga Sverige beräknas öka med 2 3 och antalet utrikesfödda väntas öka med

88 Diagram 79. Folkmängden i Österåkers kommun uppdelad i tre olika födelsegrupper År Åldersfördelningen 217 jämfört med år 24 visas i diagram 8. Befolkningen väntas öka i samtliga åldrar mellan 217 och 24. Den största ökningen väntas för 36- åringar, en ökning på 49 personer mellan 217 och 24. Den minsta ökningen väntas för 99-åringar, en ökning på 11 personer. Diagram 8. Åldersfördelningen i Österåkers kommun 217 respektive vid prognoshorisonten Ålder I diagram 81 visas utvecklingen av försörjningskvoten i kommunen och i länet från 28 till 217 och under prognosperioden fram till 24. Med en arbetsför befolkning på 2 64 år så låg den totala försörjningskvoten på,82 för Österåkers kommun år 217 och den väntas öka till,86 år

89 Diagram 81. Försörjningskvoten i Österåkers kommun (heldragen linje) och länet (streckad linje) Totalt och uppdelat på åldersgrupperna 19 år samt 65 år och äldre. Försörjningskvot,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Totalt 19 år 65+ år År Österåker är en medelstor kommun med mycket låg andel utrikesfödda. I Österåker bor finländare som minskar, och polacker som snart har ökat till finländarnas nivå. Under senare år har syrier och letter börjat öka från nästan ingenting. 85

90 Beräkningar av komponenter och variabler Beräkning av antalet födda i respektive kommun Antalet födda barn per kommun beräknas utifrån antalet kvinnor i fertil ålder samt skattade åldersspecifika fruktsamhetstal för åren Fruktsamhetstalen för respektive födelsegrupp i länsprognosen används, men med en kommunal nivåjustering efter medelnivån på det summerade fruktsamhetstalet i kommunerna i förhållande till länet för de senaste åren. En viss nedjustering av fruktsamhetstalen har även gjorts för Sundbybergs kommun. Beräkning av antalet döda per kön och ålder i respektive kommun Antalet döda per ålder, kön, födelsegrupp och kommun beräknas utifrån antalet personer per ålder, kön och födelsgrupp samt skattade ålders-, köns- och födelsegruppsspecifika dödsrisker för åren Dödsriskerna som används baseras på framskrivningen för riket för den framtida dödligheten. Eftersom rikets framtida dödlighet används i prognoserna innebär det att reduktionskvoterna (som medför en i framtiden ökad medellivslängd) på riksnivå appliceras på kommunnivån. Det innebär generellt att dödligheten sjunker under prognosperioden. Dödsriskerna på riksnivå har justerats regionalt för kvinnor och män i fem åldersintervall: 2 49, 5 64, 65 79, 8 9 och 91 1 år. Justeringarna är gjorda efter en jämförelse mellan länets och kommunernas dödlighet. Om en kommuns dödsrisker för en redovisningsgrupp inte påvisbart skiljer sig från länets nivå har länsnivån använts. För åldrarna 19 har ingen justering gjorts. Beräkning av inrikes inflyttning och invandring till respektive kommun Inflyttarna fördelas efter observerad inflyttningsfördelning per kön, ålder och födelsegrupp till respektive kommun åren En nivåjustering har dock gjorts med en kvot som är beräknad utifrån en jämförelse mellan utflyttning för de senaste tio åren och de senaste två åren. Detta gäller för både den inrikes inflyttningen samt för immigrationen. En uppdelning görs efter inflyttare från annan kommun i länet, inflyttare från annat län och invandrade. Invandringen till kommunerna skattas utifrån observerade data de senaste åren och konsistensberäknas så att totalen stämmer överens med invandringen i länsprognosen. Inrikes inflyttning till kommunerna skattas utifrån en, för varje kommun, anpassad tidsseriemodell enligt Unobserved Component Model (UCM). För mer information om modellerna som används, se rapporten Modellutveckling 218: UCM - Unobserved component model. (SLL/TRF 218:2). Inrikes inflyttning delas upp i inflyttning från kommuner inom Stockholms län respektive inflyttning från annat län efter de genomsnittliga andelarna av den totala inrikes inflyttningen Utöver ovanstående nivåjustering har även en uppjustering av den inrikes inflyttningen (både inom och utom) gjorts för kommunerna Danderyd, Ekerö, Salem och Sollentuna. En nedjustering har även gjorts för Sundbyberg och Solna. Beräkning av inrikes utflyttning och utvandring från respektive kommun Utflyttningen från respektive kommun beräknas utifrån köns-, ålders- och födelsegruppsspecifika utflyttningsrisker. För att få så stora grupper som möjligt är dessa risker beräknade utfrån utflyttningen från kommunerna under åren En nivåjustering har dock gjorts med en kvot som är beräknad utifrån en jämförelse mellan utflyttning för de senaste tio åren och de senaste två åren. Detta gäller för både 86

91 den inrikes utflyttningen samt för emigrationen. Utflyttningen delas upp i utflyttning till annan kommun inom Stockholms län, utflyttning till annat län och utvandring. Utöver ovanstående nivåjustering har även en nedjustering av den inrikes utflyttningen (både inom och utom) gjorts för kommunerna Danderyd, Ekerö och Salem. Variabellista Nedan anges variabellistan för filen sammanslagningkommun_slutlig.xlsx. - lk Kommunkod ( ) - year Faktiskt utfall samt prognos alderslut Ålder i ettårsklasser vid årets slut från 1 till 1. I åldersgruppen 1 ingår alla som är 1 år eller äldre). - kon Kön (1=Män och 2=Kvinnor) - fodelseregion Födelseregion (=Födda i Stockholms län, 1=Födda i övriga Sverige samt 2=Utrikesfödda) - pop Befolkning/Folkmängd - fodda Födda - doda Döda - immigranter Immigranter/invandrade - inflyttare_ejsamma Inrikes inflyttade från övriga Sverige, ej Stockholms län - inflyttare_samma Inrikes inflyttade från Stockholms län - utflyttare_ejsamma Inrikes utflyttade till övriga Sverige, ej Stockholms län - utflyttare_samma Inrikes utflyttade till Stockholms län 1 Stockholms län, kommunkoder 114 Upplands Väsby 16 Täby 115 Vallentuna 162 Danderyd 117 Österåker 163 Sollentuna 12 Värmdö 18 Stockholm 123 Järfälla 181 Södertälje 125 Ekerö 182 Nacka 126 Huddinge 183 Sundbyberg 127 Botkyrka 184 Solna 128 Salem 186 Lidingö 136 Haninge 187 Vaxholm 138 Tyresö 188 Norrtälje 139 Upplands-Bro 191 Sigtuna 14 Nykvarn 192 Nynäshamn 87

92 Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 21:5 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 211:2 Vart tar invandrarna vägen? 211:4 Födda efter mödrarnas födelseländer 212:4 Hushåll och familjer i förändring 212:5 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 212:1 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2 213:4 Alternativa byggplaner 214:1 Demografiska försörjningskvoter för planområden 214:3 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 214:8 Segregation i Stockholmsregionen 214:9 Befolkningstätheter i Stockholms län 213 och prognoser för :1 Demografiska prognoser för Stockholms län , kommuner 215:2 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 215:4 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 215:5 Permanentning av fritidshus med mera; bilaga 215:8 Fruktsamhet och mortalitet :5 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna 216:6 Modellutveckling 217: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 217:1 Mortalitet 216 och sociala faktorer 217:5 Inrikes flyttare och deras egenskaper :1 Modellutveckling 218: UCM - Unobserved component model 218:2 Befolkningsprognos /6 - Stockholms län-huvudrapport 218:3 Kommunernas bostadsbyggnadsplaner /3 218:4 Bostadsplaner och rapporterat utfall utvärdering 218:4-2 Bostadsbyggnadsplaner i Stockholms län, insamlade från Internet 218:5 Kommunprognoser bilaga, sammanfattning 218:6 Kvinnor i barnafödande åldrar och deras fruktsamhet :7 Hushållsstrukturen i Stockholms län och delområden :8 Boendestrukturen i Stockholms län och delområden :9 Modellutveckling av prognos /6/4, kommunerna :1 Modellutveckling av prognos /6/4, personers bakgrund 219:2 88