God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa"

Linnéa Lindgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1

2 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid.

3 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård (Evidensbaserad vård) Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid.

4 Nolans modell Patientfokuserat, målstyrt, mätbaserat, evidensbaserat, lärandestyrt, kortcykligt förbättringsarbete MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÄTA Hur vet vi att en förändring är en förbättring? IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? A S P D 4

5 Nolans modell Patientfokuserat, målstyrt, mätbaserat, evidensbaserat, lärandestyrt, kortcykligt förbättringsarbete MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÄTA Hur vet vi att en förändring är en förbättring? IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? A S P D 5

6 Frågor till brainstormingen Är Svensk hälso- och sjukvården idag kunskapsbaserad och ändamålsenlig? - exemplet strokevården. Vad skulle kunna behöva förbättras? Hur kan vårdgivaren identifiera/fånga detta?

7 Varför mäta vårdens kvalitet? All sjukvård skall omfattas av system för uppföljning och utveckling av verksamhet (Socialstyrelsen) Systematiskt förbättringsarbete är omöjligt utan resultatmätning 7

8 Kliniskt förbättringsarbete - Sockertången Mätsystem Förbättringsmetodik Måldokument 8

9 Vad är Nationella Kvalitetsregister? Nationella Kvalitetsregister är patientfokuserat system för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet De innehåller individbundna uppgifter om problem/diagnos, insatta åtgärder, och resultat Det genomgår årligen granskning och bedömning och har godkänts att erhålla stöd av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister. Ett kvalitetsregister är också en grupp människor med en registerhållare och en styrgrupp Huvuduppgiften för ett register är att skapa förankring och konsensus om variabler, analysera insamlade data och återkoppla till verksamheterna 9

10 Nationella kvalitetsregister Har startats av den medicinska professionen Mål lärande och förbättring, patienterna till godo Registerhållarna spridda över sjukvårdshuvudmännen Sedan 1990 medel från stat och landstingen för att stödja utveckling och drift av registren Växt fram genom evolution Världsunika 10

11 Startade som komplikationsregister Huvudfokus har därefter varit att kvalitetssäkra processmått Idag ökande fokus på resultatmått som innefattar patientrapporterade mått t ex hälsorelaterad livskvalitet samt att använda resultaten för förbättringsarbete! 11

12 Vad registreras? Processmått (vad man gör) Ingrepp; operation (metod, operatör, tidsramar), farmaka (substans, dos, duration), sjukgymnastik (behandlingstyp, duration), etc. Resultatmått (hur det går) Överlevnad, komplikationer, läkning, lab.parametrar, symptom, funktion, hälsorelaterad livskvalitet 12

13 Inmatningsrutiner Webbregistrering av läkaren direkt av sekreterare från papper eller journal Text-filer som exporterats från journal fast det finns webbregistrering Lokala system som sedan läggs ihop Pappersformulär 13

14 14

15 Utveckling av kvalitetsregister under åren: Knäplastik; 1975 Höftplastikregistret; 1979 Kärlregistret; 1987 Höftfrakturregistret; 1988 Pacemakerregistret; 1989 Registret för coronar angioplastik; 1990 Registret för aktiv uremivård; 1990 Hjärtkirurgiregistret; 1992 Kataraktregistret; 1992 Ryggkirurgiregistret; 1992 Strokeregistret; tal register på gång Ännu inte heltäckande 15

16 Register (de största) Swedheart (Riks-HIA, SEPHIA,PTCA) Riks-Stroke NDR (diabetes) Höftledsplastikregistret RIKSHÖFT (Höftfraktur) Katarakt Gynop (Gynekologisk kirurgi) Bråck 16

17 Register på gång Palliativ vård Demens Psykiatri Primärvård 17

18 Riks-Stroke ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård. samlar in uppgifter om patientens situation vid insjuknandet, under sjukhusvistelsen och följer upp patienten efter tre månader och efter ett år. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar. 18

Figur 17. Andel som inkommer till sjukhus inom tre timmar efter insjuknandet, jämförelse mellan sjukhus 2011. Alla patienter <=80 år (i tidigare årsrapporter enbart patienter med hjärninfarkt).

19 Figur 17. Andel som inkommer till sjukhus inom tre timmar efter insjuknandet, jämförelse mellan sjukhus Alla patienter <=80 år (i tidigare årsrapporter enbart patienter med hjärninfarkt). Reservation för ofullständiga uppgifter se Tolkningsanvisningar nedan. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #. * I Akademiska ingår Enköping ** I SU/Sahlgrenska ingår Mölndal och Östra sjukhuset

20 Andel med särskild strokevård (strokeenhet eller intensivvårdsavdelning) vid inläggning på sjukhus, per sjukhus. Grön linje markerar hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

23 Figur 23. Andelen patienter < 80 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin eller nyare preparat), per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad > 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

24 Figur 8. Medelvårdtid (dagar) inneliggande på akutklinik och i lanstingsfinansierad eftervård. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

Figur 40. 3-månadersletalitet (andel avlidna) justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhus.

28 Figur månadersletalitet (andel avlidna) justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhus. Till er hjälp har vi markerat de sjukhus som statistiskt signifikant är högre (H) respektive lägre (L) än genomsnittet. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

29 Figur 39. Andel strokepatienter som 3 månader efter insjuknandet uppger sig ofta eller ständigt vara nedstämda. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och svårighetsgrad vid insjuknandet. De horisontella linjerna anger 95 % konfidensintervall. Till er hjälp har vi markerat de sjukhus som statistiskt signifikant är högre (H) respektive lägre (L) än genomsnittet. # markerar sjukhus där < 75 % följts upp 3 månader efter stroke uppgifterna är därför mindre säkra.

30 Figur 18. Andel av de patienter som vid ankomsten till sjukhus uppgivit sig vara rökare som 3 månader efter insjuknandet anger sig inte röka (dvs. rökstopp efter insjuknandet). # markerar sjukhus där < 75 % följts upp 3 månader efter stroke uppgifterna därför mindre säkra.

31 Vad bör vi ägna oss åt? 100 % Fokusera på lågpresterande? Fokusera på Skillnader? Fokusera på Förbättringspotentialen! 0 Sämsta klinik Medel-klinik Bästa klinik 31

32 Läs mer om nationella kvalitetsregister! 32

Relevanta dokument

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin