ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL 1 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 1 ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE 1 2 UPPFÖLJNING 2 3 UPPDRAG Hälso- och sjukvård Länsuppdrag Vårdvolym Kunskapsbaserad vård Tillgänglighet Nationell vårdgaranti Samverkan Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 5 4 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN 6 5 KOMPETENS 6 6 KVALITET Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet 7 7 PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering Riskhantering 8 8 UTVECKLINGSUPPDRAG 8 9 ERSÄTTNING Målrelaterad ersättning 8 10 GILTIGHETSTID 9 11 UNDERSKRIFTER 9 Bilagor: 1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) i Örebro län 2. Uppföljning av 2009 års överenskommelse 3. Målrelaterad ersättning år 2009

4 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (nedan kallad HSN) och Universitetssjukhuset i Örebro (nedan kallad USÖ). Sjukhusledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål Länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv så att de i allt mindre utsträckning drabbas av sjukdomar eller funktionshinder som går att förebygga eller åtgärda. Länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionshinder eller långvarig sjukdom. Ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas. Hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom individens delaktighet och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. 1 Överenskommelsens syfte Överenskommelsen syftar till - att beskriva de hälso- och sjukvårdsinsatser som USÖ ska tillhandahålla på uppdrag från HSN, - att förtydliga de utvecklingsområden som USÖ ska delta i på uppdrag från HSN, - att beskriva det ansvar som ligger på USÖ för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. 1

5 2 Uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämnden är ansvarig för uppföljning av den vård som ges länets invånare och den effekt som denna vård har på hälsotillståndet i befolkningen. HSN har även som syfte att följa upp att länets invånare får den sjukvård man har behov av oavsett var i länet man bor. HSN följer även upp de avtal/överenskommelser som nämnden sluter med länets sjukvårdsproducenter. Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Sjukhuset förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt och i överenskommen tid till Hälsokansliet. Sjukhuset ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. HSN förbinder sig att inte begära in ytterligare systematiska uppföljningar än de som specificeras i denna överenskommelse. Under respektive uppdrag i den följande texten i denna överenskommelse beskrivs vad som ska följas upp och hur uppföljningen ska ske. Uppföljningen sker via sjukhusledningen och redovisas skriftligen till Hälsokansliet. 3 Uppdrag 3.1 Hälso- och sjukvård USÖ ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla hälso- och sjukvård inom sitt verksamhetsområde, d.v.s. basal- och högspecialiserad vård, till personer boende i Örebro län. För att möjliggöra detta understryker nämnden vikten av att USÖ även är framgångsrika när det gäller att tillhandahålla högspecialiserad vård till invånare i andra landsting För USÖ gäller hela Örebro län som upptagningsområde. USÖ ska dessutom ansvara för handläggning och ekonomi för den somatiska vård som köps utanför det egna länet. USÖ ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författning, avtal och regler om fritt val av vård. USÖ ska även informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting (ÖLL) eller i annat landsting. USÖ ska i samarbete med Capio Läkargruppen AB fortsätta se över verksamheterna för att bättre utnyttja de gemensamma resurserna. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. USÖ ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, utifrån de förutsättningar som är praktiskt möjliga och med hänsyn till den enskilde patientens situation. Det vetenskapliga underlaget ska vid ställningstagande till åtgärder vara känt och bedömt. USÖ ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. USÖ ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. USÖ ska också medverka till förebyggande av sjukdom. 2

6 USÖ ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller undersökning. Uppföljning: Uppföljning av könsrelaterade skillnader görs inom ramen för Öppna jämförelser Länsuppdrag USÖ har ett uppdrag att initiera och leda arbetet med att implementera nationella riktlinjer/motsvarande, specialitetsvis, i samverkan med Karlskoga och Lindesbergs lasarett. USÖ har ett samordningsansvar för länsövergripande och specialitetsvisa arbeten t.ex. sårvårdsgrupp, vårdprogram och allergicentrum. USÖ har ett uppdrag att fortsätta uppbyggnaden av överviktsenheten som ska tjäna som ett kunskapscentrum för hela landstinget. USÖ har även ansvaret för vården av barn- och ungdomar med fetma. Specialistfunktionen för icke-malign långvarig smärta, Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion på USÖ och Smärtenheten på Lindesbergs lasarett, ska gemensamt utgöra en länsresurs Vårdvolym Följs upp av landstingsstyrelsen från och med Kunskapsbaserad vård Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. USÖ har ett speciellt ansvar att aktivt deltaga i de av samverkansnämnden i Uppsala-Örebro regionen inrättade specialitetsråden. I detta sammanhang företräder USÖ hela länet och ska samverka med berörda specialister vid andra förvaltningar i ÖLL. USÖ har ett ansvar att medverka i det vertikala prioriteringsarbetet. Det innefattar att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (se om länsuppdrag) samt att föra avgränsningsdiskussioner öppet mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter. Det innebär också att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten. Vid införande av 3

7 nya metoder och behandlingar i vården ska den nationella modellen för vertikala prioriteringar som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum användas (PrioriteringsCentrum rapport 2007:1). Modellen överensstämmer med arbetsmodellen som används av Socialstyrelsen vid framtagning av nationella riktlinjer. Uppföljning: USÖ ska redovisa hur man i tillämpliga delar arbetat med implementeringen av de nationella riktlinjerna för diabetes och demens och de prioriteringar som där anges i den kliniska rutinen. Följs upp inom ramen för målrelaterad ersättning och redovisas till Hälsokansliet den 12 november Tillgänglighet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. USÖ har ansvar för att människor har tillgång till vård vid alla akuta sjukdoms-tillstånd som ingår i sjukhusets verksamhetsområde. I ansvaret ligger att bedöma den enskilde individens behov av vård och tillgodose medicinska och omvårdnadsmässiga behov utifrån tillgängliga resurser. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Om patientens sjukdom, skada eller annat upplevt behov av insatser kräver kompetens som inte erbjuds på sjukhuset ska patienten få hjälp till lämplig vårdgivare för dennes behov. Särskilt viktigt är att tillgodose behoven hos människor med nedsatt autonomi. Tillgänglighet följs upp inom ramen för Väntetider i vården Nationell vårdgaranti Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Om USÖ inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. Landstingets Vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och valfrihetsvård Samverkan USÖ ska samverka med sjukhusen i länet, primärvården, psykiatrin, habiliteringen, tandvården, kommunerna, försäkringskassan m.fl., delta i och utveckla formerna för gemensam vårdplanering, vårdkedjor och samverkan kring rehabilitering. USÖ ska fortlöpande arbeta med att utveckla ett samarbete med primärvården för att förmedla kunskap, få en förtrogenhet med varandras områden och föra en dialog om gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan. USÖ har också ett ansvar för att tillsammans med primärvården och kommunerna skapa smidiga övergångar mellan vårdgivarna för en väl fungerande vårdkedja ur patientens perspektiv. I det ansvaret ligger att ha bra rutiner för epikrishanteringen. Överföringen mellan vårdgivarna görs i dialog med patienten, dennes närstående och den andra vårdgivaren. Vid utskrivning 4

8 av patient till primärvården måste en överenskommelse finnas om överföring av patient så att mottagare inom primärvården finns innan utskrivning slutförs. Här ska gällande PALöverenskommelse (patientansvarig läkare) beaktas. Motsvarande handläggning tillämpas även vid överföring mellan andra personalkategorier (se bilaga 1). USÖ ska också utveckla och stimulera det gränsöverskridande samarbetet mellan primärvården, slutenvården och den kommunala sjukvården med den äldre patienten i centrum. I USÖs uppdrag ligger också att genom rådgivning och konsultation ge kompetensstöd till andra vårdgivare. USÖ ska tillhandahålla konsultstöd till primärvården i den palliativa vården. USÖ ska delta i och verka för ett fördjupat samarbete med länets övriga sjukhus. Särskilt betonas vikten av samverkan inom elektiv kirurgi och ortopedi för att korta köer och öka tillgängligheten så att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. I vården av patienter med icke-malign långvarig smärta ska Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion fördjupa samarbetet med Smärtenheten på Lindesbergs lasarett och utveckla samarbetet med psykiatrin, primärvården och Folktandvårdens specialisttandvård. Länsresursen ska även samarbeta med Karlskoga lasarett. Uppföljning: USÖ ska redovisa hur samarbetet med primärvården sker i arbetet med att implementera de nya nationella riktlinjerna för diabetes och demens. Redovisas till Hälsokansliet i februari Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete USÖ ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Sjukhuset har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i sjukhusledningens uppdrag till klinikerna. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på kliniknivå omfattar kunskap om indikatorerna, rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer, metoder att kunna föra samtal med patienter om riskfaktorer/indikatorer, sammanställning och uppföljning av indikatorerna. Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införande av datorjournal. USÖ ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer. Uppföljning: 1. USÖ ska redovisa vilka rutiner man har dels på opererande enheter för att informera och diskutera med patienter om vikten av rökslut i samband med planerad kirurgi där det är lämpligt, dels på onkologiska klinikerna i samband med behandlingsstart. Redovisas till Hälsokansliet i februari USÖ ska identifiera patientgrupper där man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna. Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införandet av datorjournal. Uppföljning sker inom ramen för målrelaterad ersättning. Redovisas till Hälsokansliet senast den 12 november

9 4 Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för USÖ och medföra behov av förändringar av exempelvis USÖs roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter. HSN och USÖ ska samverka för att lösa uppkomna förändringar. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 5 Kompetens USÖ ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses anställd vid USÖ eller annan som utför uppdrag för USÖs räkning. Medarbetarna vid USÖ bör ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. Fortbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger. 6 Kvalitet USÖ åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar patienternas upplevelser av vården, medicinska resultat och patientsäkerhet. Kvalitetsbegreppet inkluderar även patientens uppfattning av den egna hälsorelaterade livskvaliteten. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka patienternas delaktighet i vården. 6.1 Patientupplevd kvalitet Grundläggande för den vård och de insatser som USÖ erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om information inte kan lämnas till patienten ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående till patienten. - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller operation. USÖ ska efter utskrivning av inneliggande patienter senast inom sju tio dagar efter utskrivning lämna en vårdsammanfattning (patientepikris) till patienten. Vårdsammanfattningen ska innehålla den vanliga slutanteckningen med inskrivningsorsak, PAL, utskrivande läkare, bedömning, aktuell medicinering, diagnos/vårdtid och planerad uppföljning. Vårdsammanfattningen ska skrivas med ett enkelt språk. Arbetet ska fortsätta under 2010 där det är tillämpbart, t.ex. till patienter med komplicerat vårdförlopp. 6

10 Uppföljning: Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. En del av patientupplevd vårdkvalitet är att patienten upplever att hon/han är välinformerad om vad som hänt under vårdtiden och om eventuell uppföljning eller råd efter utskrivningen. Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. 1. Uppföljning av patientupplevd vårdkvalitet sker genom att USÖ redovisar vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten Redovisa i vilka fall vårdsammanfattningar används på sjukhusets kliniker. Punkt 1 och 2 redovisas till Hälsokansliet i februari Redovisning av hur resultaten av patientupplevd livskvalitet följs upp och används på sjukhusets kliniker och vilka förbättringsarbeten det resulterat i? Uppföljning av punkt 3 sker inom ramen för målrelaterad ersättning. Redovisas till Hälsokansliet senast den 12 november Medicinsk kvalitet USÖ ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och har inom ÖLL ett särskilt ansvar att medverka i utvecklingen av nya register. USÖ ska vidare delta i tillämpliga register som Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) ansvarar för. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematisk och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för ett systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till klinikens vårdriktlinjer. Uppföljning: 1. Strokesjukvård: Sjukhuset ska redovisa hur stor andel av patienterna som vårdas på strokeenhet under hela vårdtiden. Då detta har följts upp sedan 2006 vill vi ha en redovisning som visar utvecklingen sett över tid. Redovisas till Hälsokansliet i februari Uppföljning av medicinsk kvalitet är under 2010 också föremål för uppföljning enligt bilaga 3 Målrelaterad ersättning gällande sjukhusets arbete med nationella kvalitetsregister. Redovisas till Hälsokansliet senast den 12 november Patientsäkerhet 7.1 Avvikelsehantering USÖ har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. Vidare att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser och att det finns rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen 7

11 omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. (Se vidare i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:12). USÖ har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och patientförsäkringen. Uppföljning: USÖ ska redovisa hur sjukhuset systematiskt använder sig av det gemensamma avvikelserapporteringssystemet för att öka patientsäkerheten. Redovisas till Hälsokansliet februari Riskhantering USÖ har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i sjukhusets verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Sjukhuset ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (Se vidare i SOSFS 2005:12) 8 Utvecklingsuppdrag Under överenskommelseperioden ska USÖ aktivt medverka i planeringen och genomförandet av utvecklingsarbeten initierade av HSN. I det arbetet ska USÖ medverka i utvecklingen av programarbeten som pågår inom ÖLL. USÖ ska medverka till att utveckla den patientnära kliniska forskningen inom ÖLL. Inom detta område har USÖ ett särskilt ansvar för att utveckla forskning som stödjer den högspecialiserade vården för såväl länets som andra landstings patienter. USÖ ska initiera arbetet att ta fram ett vårdprogram för patienter med icke-malign långvarig smärta. Arbetet görs i samverkan med primärvården. 9 Ersättning Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. En mindre del av landstingsbidraget ska dock utbetalas som målrelaterad ersättning. Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår, med undantag för den målrelaterade ersättningen, som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av Landstingsfullmäktige i budgeten för 2010 med avdrag för den summa för målrelaterad ersättning som beslutats vid samma tillfälle. Den fasta ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad. 9.1 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt vid bokslutstillfället I god tid före delårsboksluten gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Om parterna är 8

12

13 Bilaga 1

14 Bilaga 1

15 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS ÖVERENSKOMMELSER MED SJUKHUSEN GOD VÅRD 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. 4. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälsooch sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Reguljär uppföljning Redovisas i februari 2011 Medicinsk kvalitet (evidensbaserade metoder) - Strokesjukvård Patientsäkerhetsarbete - Avvikelserapportering Patientupplevd kvalitet - Patientenkäten Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Rökslut Samverkan - Med primärvården implementering av riktlinjer (Könsrelaterade skillnader i vården:följs via Öppna jämförelser ) (Tillgänglighet: HSN tar del av uppföljningen av vårdgarantin via ViV.) Målrelaterad ersättning Implementering av riktlinjer för diabetes och demens Patientupplevd hälsa och livskvalitet Redovisas senast 12 november 2010 Medicinsk kvalitet (kvalitetsregister) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Påverka levnadsvanor Bilaga 2

16 Bilaga 3 Målrelaterad ersättning år 2010 gällande USÖ. Den målrelaterade ersättningen omfattar nedanstående fyra områden. För varje område finns beskrivet vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt vid utgången av Redovisning ska ske senast 12 november Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6). Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta, men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I propositionen konstateras att sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen antog våren 2007 ett dokument gällande uppföljning av målområde 6. Samverkansnämnden förordar att de i dokumentet föreslagna verksamhetsindikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet övervägs i tecknandet av överenskommelser eller formulering av uppdrag i respektive landsting. Mål USÖ ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård implementeras på sjukhuset. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till de av sjukhuset valda klinikernas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. USÖ ska fortsätta det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och redovisa fler patientgrupper än i ÖK 2009 där man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna. 2. Medicinsk kvalitet Bakgrund De nationella kvalitetsregistren har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat och kvalitet i den medicinska vården. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större betydelse. Redan i den första överenskommelsen för 2004 års verksamhet, fanns fokus på deltagandet i olika kvalitetsregister. Under de följande överenskommelserna användes en tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg för att tydliggöra hur arbetet med kvalitetsregister ska ske i ÖLL. Sjukhusens ansträngningar att brett delta i olika erkända kvalitetsregister och att fördjupa detta engagemang förutsätts fortsätta. I 2010 års överenskommelse sker en fokusering på ett par av de stora och centrala kvalitetsregistren, inte minst eftersom dessa har stor betydelse i de nationella årliga Öppna jämförelser. Mål Uppföljningen består av fem delar. Högst en av delarna får saknas eller ej uppnås för måluppfyllelse av området medicinsk kvalitet.

17 Bilaga 3 1. Deltagande i nationella kvalitetsregister. USÖ redovisar vilka nationella kvalitetsregister som olika kliniker deltar i. De register som ska redovisas om man deltar eller inte deltar i är de som drivs av SKL samt de som får ekonomiskt stöd av SKL för år 2010 (beslut dec 2009/jan 2010; Hälsokansliet tillhandahåller en lista med nationella kvalitetsregister att ta ställning till). 2. Hjärtsjukvård. Täckningsgraden i Riks-HIA har stor betydelse för trovärdigheten när det gäller att beskriva och analysera kvalitén i hjärtinfarktvård. Täckningsgraden har tidigare varit för låg vid länets sjukhus. Riks-HIA syftar till att fånga patienter där hjärtinfarkt är det egentliga huvudproblemet medan patienter i palliativt vårdskede exkluderas. Denna grupp är emellertid förhållandevis liten och vårdas ofta vid andra kliniker än kardiologisk eller internmedicinsk klinik. Delmålet på detta område är att sjukhuset ska uppnå minst 75 procent täckningsgrad i Riks-HIA av patienter som fått diagnosen akut hjärtinfarkt. Detta värde på täckningsgrad erhålls genom att både antalet individer som rapporteras till i Riks-HIA och de som finns registrerade i landstingets patientadministrativa system under samma observationsperiod jämförs. Det betyder att även patienter som vårdats vid andra enheter än de som har som primär uppgift att vårda akut hjärtinfarkt också kommer att ingå i rapporteringen. Urvalsperioden för beräkning av täckningsgrad anpassas till vad som är möjligt att få från Riks-HIA, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. 3. Strokesjukvård. Funktionsförmåga efter stroke är ett viktigt resultatmått på vårdinsatsen och ingår som en viktig kvalitetsindikator i Öppna jämförelser. Informationen ska hämtas från Riks-stroke och samma definitioner som Öppna Jämförelser 2008: A38 ska användas. De tre sjukhusen får komma överens om vilken tidsperiod, så aktuell som praktiskt möjligt, som ska gälla för rapporteringen. För måluppfyllelse ska bortfallet i 3-månaders-rapporteringen av ADL-oberoende vara mindre än 20 procent och andelen ADL-beroende ska vara högst 25 procent. 4. Ortopedi. Patientens egenrapporterade hälsoutfall efter intervention har fått en tydlig ställning inom evidensbaserad sjukvård. I öppna jämförelser redovisas förbättring mätt med instrumentet EQ-5D-index efter total höftledsplastik. Sjukhuset ska redovisa sina resultat samt göra en analys av detta. Analysen ska inriktas på att belysa vad som kan förklara varför skillnader i behandlingsresultat bland de egna patienterna finns samt, om det finns divergens mellan klinikens medelresultat jämfört med hela registrets medelresultat, hur sådana skillnader kan förklaras? Urvalsperioden för redovisningen och analysen anpassas till vad som är möjligt att få från Svenska Höftregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. 5. Kirurgi. Komplikationsfrekvens och -mönster inklusive död under den tidiga postoperativa perioden efter operation av tjocktarmscancer ska redovisas med hjälp av coloncancerregistret. Täckningsgrad i registret ska också redovisas genom att alla som i det patientadministrativa systemet opererats för coloncancer ställs mot det som registrerats i coloncancerregistret. Urvalsperioden för redovisningen anpassas till vad som är möjligt att erhålla från coloncancerregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus.

18 Bilaga 3 3. Implementering av riktlinjer för diabetes och demens Bakgrund Sjukhusen i länet ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälsooch sjukvård. Varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag. Sjukhusen har också ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet vilket bland annat innebär att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under 2009 gav Socialstyrelsen ut riktlinjer för diabetes och demens. Mål USÖ ska redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera riktlinjerna i sjukhusets verksamheter. 4. Patientupplevd hälsa och livskvalitet Bakgrund USÖ åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling. Kvalitetsbegreppet inkluderar patienternas upplevelser av vården, medicinska resultat och patientsäkerhet. Kvalitetsbegreppet inkluderar även patientens uppfattning av den egna hälsorelaterade livskvaliteten. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka patienternas delaktighet i vården. Mål Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. Uppföljning av patientupplevd hälsa och livskvalitet sker genom att redovisa dels hur sjukhuset fortsatt utveckla systematiken i mätningarna, dels att redovisa hur resultaten av mätningarna används i förbättringsarbetet på sjukhusets kliniker. Redovisningen ska omfatta 5 6 patientgrupper varav minst en patientgrupp är gemensam för de tre sjukhusen.