Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Transkript

1 Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för det svenska HFS nätverket Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

2 Jämlik hälsa Förväntad återstående livslängd vid 30 års ålder efter högsta utbildning för kvinnor och män Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

3 Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Ålder Kön Funktionsnedsättning Utbildning Social ställning Fördelseland Etnisk och religiös tillhörighet Sexuell läggning

4 Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Ålder Kön Funktionsnedsättning Utbildning Social ställning Fördelseland Etnisk och religiös tillhörighet Sexuell läggning

5 Andelen patienter < 80 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin eller nyare preparat), per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad > 75 % och därför osäkra data har markerats med # Strokeregistret

6 Andel av de patienter som vid ankomsten till sjukhus uppgivit sig vara rökare som 3 månader efter insjuknandet anger sig inte röka (dvs. rökstopp efter insjuknandet). Strokeregistret

7 Vårdanalys Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

8 Större skillnader mellan befolkningsgrupper än mellan vårdgivare För överlevnad i hjärt- kärlsjukdom För överlevnad vid de 12 vanligaste cancerformerna Tillgång till multidiciplinär konferens för individuell behandlingsplan varierar mellan 4 och 100% Väntetid varierar mellan dagar mellan vårdgivare. Idag inga data som möjliggör analys av SES skillnader i väntetid.

9 SKL: Vård på (o)lika villkor Överlevnad i bröstcancer är lägre i låg SES Källa 84: Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Longterm inequalities in breast cancer survival - a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncologica, 2008; 47: 2:

10 Samvariation mellan andel som deltagit i mammografiscreening och socioekonomi; (Ur Malmökomissionens rapport)

11 Geografiska skillnader Organisatoriska orsaker Skillnader mellan befolkningsgrupper Beror på vad som händer i vårdmötet Vårdanalys Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

12 Låg SES är förenat med... Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld Mer ogynnsamma levnadsvanor Mindre socialt stöd Sämre tilltro till egna resurser Lägre tillit till andra människor

13 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser är viktigast för den med - låg tillgång till socialt stöd - låg tilltro till egenförmåga och - låg tillit till systemets intresse för dess person - som inte förstår vad man säger Dvs för individer i utsatt social position

14 Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993

15 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Patient perspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Medarbetar perspektivet Bli modell för den goda arbetsplatsen Befolknings perspektivet Bidra med kunskap och aktivt delta i hälsofrämjande och förebyggande insatser Styr- & ledningsperspektivet Hälsoorientering som strategi för en effektivare vård

16 Det internationella HPH-nätverket Ett nätverk av nätverk Över 950 sjukhus och vårdorganisationer i 40 länder

17

18 Temagrupper Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande vårdmiljö Hälsofrämjande arbetsplats Psykisk hälsa Sjukdomsförebyggande insatser- levnadsvanor -Alkohol, -Tobak -Matvanor -Fysisk aktivitet Avtal/ersättningssystem som stödjer en hälsoorientering Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård Hälsofrämjande primärvård Kollegial Granskning

19 Temagrupper Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande vårdmiljö Hälsofrämjande arbetsplats Psykisk hälsa Sjukdomsförebyggande insatser- levnadsvanor alkohol, tobak, matvanor, fysisk aktivitet Avtal/ersättningssystem som stödjer en hälsoorientering Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård Hälsofrämjande primärvård Kollegial Granskning

20 Det goda mötet

21 Det goda mötet Dialog Empowerment Terapeutisk allians Patientens upplevelse central

22 Det goda mötet Dialog Empowerment Terapeutisk allians Patientens upplevelse central Att kommunicera så att man kan bli förstådd

23 Det goda mötet Dialog Empowerment Terapeutisk allians Patientens upplevelse central Att kommunicera så att man kan bli förstådd Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Hälsofrämjande förhållningssätt Rådgivande samtal om levnadsvanor

24

25 Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

26 HÄLSOKALKYLATOR Exempel Uppsala län. Steg 3 Riskfaktorer utvecklas positivt. Exempel Uppsala län. Besparingar kommun Förändring av samhällskostnader vid viss riskfaktor förbättring 23 mars 2015 Namn Efternamn 23 mars

27 Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

28 Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

29 Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)