ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 KARLSKOGA LASARETT

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 KARLSKOGA LASARETT

2

3 Karlskoga lasarett INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 1 1 Överenskommelsens syfte 1 2 Uppföljning 1 3 Uppdrag Hälso- och sjukvård Länsuppdrag Vårdvolym Kunskapsbaserad vård Tillgänglighet Nationell vårdgaranti Samverkan Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 4 4 Förändringar i verksamheten 5 5 Kompetens 5 6 Kvalitet Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet 6 7 Patientsäkerhet Avvikelsehantering Riskhantering 6 8 Utvecklingsuppdrag 6 9 Ersättning 7 10 Giltighetstid 7 11 Underskrifter 7

4 Karlskoga lasarett BILAGOR: 1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) i Örebro län 2. Uppföljning av överenskommelse år 2011

5 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 KARLSKOGA LASARETT Denna överenskommelse är tecknad mellan landstingsstyrelsen och Karlskoga lasarett. Sjukhusledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna vid berörda enheter inom sjukhuset. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. 1 Överenskommelsens syfte Överenskommelsen syftar till att - beskriva de hälso- och sjukvårdsinsatser som Karlskoga lasarett ska tillhandahålla - förtydliga de utvecklingsområden som Karlskoga lasarett ska delta i - beskriva det ansvar som ligger på Karlskoga lasarett för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. 2 Uppföljning Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Sjukhuset förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt. Sjukhuset ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. Uppföljningen görs enligt bilaga 2 och redovisas skriftligen i februari 2012 till ledningskansliet, hälso- och sjukvårdsfunktionen. 1

6 3 Uppdrag 3.1 Hälso- och sjukvård Karlskoga lasarett ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla hälso- och sjukvård inom sitt verksamhetsområde, d.v.s. basal vård, till personer boende i Örebro län. För Karlskoga lasarett gäller hela Örebro län som upptagningsområde. Karlskoga lasarett ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författning, avtal och regler om fritt val av vård. Karlskoga lasarett ska även informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting (ÖLL) eller i annat landsting. Karlskoga lasarett tillhandahåller även vård till Värmlands läns landsting enligt särskilt avtal. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. Karlskoga lasarett ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, utifrån de förutsättningar som är praktiskt möjliga och med hänsyn till den enskilde patientens situation. Det vetenskapliga underlaget ska vid ställningstagande till åtgärder vara känt och bedömt. Karlskoga lasarett ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Karlskoga lasarett ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Karlskoga lasarett ska också medverka till förebyggande av sjukdom. Karlskoga lasarett ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller undersökning Länsuppdrag USÖ har ett samordningsansvar för länsövergripande och specialitetsvisa arbeten t.ex. sårvårdsgrupp, vårdprogram och allergicentrum. Karlskoga lasarett har ett ansvar att delta i dessa arbeten. USÖ har ett ansvar för överviktsenheten som ska tjäna som ett kunskapscentrum för hela landstinget. USÖ har ansvaret för vården av barn- och ungdomar med svår fetma. Specialistfunktionen för icke-malign långvarig smärta, Smärtenheten på Lindesbergs lasarett och Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion på USÖ, ska gemensamt utgöra en länsresurs Vårdvolym Följs upp av landstingsstyrelsen från och med

7 3.1.3 Kunskapsbaserad vård Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Karlskoga lasarett bör också medverka vid framtagande och uppdatering av specialitets- eller länsövergripande vårdprogram. Karlskoga lasarett ska medverka i det vertikala prioriteringsarbetet. Det innefattar att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (se om länsuppdrag). Det innebär också att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten samt att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet mellan specialiteterna för att förhindra övervältringseffekter. Vid införande av nya metoder och behandlingar i vården ska den nationella modellen för vertikala prioriteringar som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och Prioriterings- Centrum användas (PrioriteringsCentrum rapport 2007:1). Modellen överensstämmer med arbetsmodellen som används av Socialstyrelsen vid framtagning av nationella riktlinjer Tillgänglighet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. Karlskoga lasarett har ansvar för att människor har tillgång till vård vid alla akuta sjukdomstillstånd som ingår i sjukhusets verksamhetsområde. I ansvaret ligger att bedöma den enskilde individens behov av vård och tillgodose medicinska och omvårdnadsmässiga behov utifrån tillgängliga resurser. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Om patientens sjukdom, skada eller annat upplevt behov av insatser kräver kompetens som inte erbjuds på sjukhuset ska patienten få hjälp till lämplig vårdgivare för dennes behov. Karlskoga lasarett ska här ta hänsyn till den kompetens och övriga resurser som USÖ i egenskap av högspecialiserat sjukhus kan erbjuda. Särskilt viktigt är att tillgodose behoven hos människor med nedsatt autonomi. Tillgänglighet följs upp inom ramen för Väntetider i vården. 3

8 Nationell vårdgaranti Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom högst 90 dagar. (Diskussion pågår i landstinget om att ändra gränserna.) Om Karlskoga lasarett inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. Landstingets Vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och valfrihetsvård Samverkan Karlskoga lasarett ska samverka med sjukhusen i länet, primärvården, psykiatrin, habiliteringen, tandvården, kommunerna, försäkringskassan m.fl., delta i och utveckla formerna för gemensam vårdplanering, vårdkedjor och samverkan kring rehabilitering. Karlskoga lasarett ska fortlöpande arbeta med att utveckla ett samarbete med primärvården för att förmedla kunskap, få en förtrogenhet med varandras områden och föra en dialog om gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan. Karlskoga lasarett har också ett ansvar för att tillsammans med primärvården och kommunerna skapa smidiga övergångar mellan vårdgivarna för en väl fungerande vårdkedja ur patientens perspektiv. I det ansvaret ligger att ha bra rutiner för epikrishanteringen. Överföringen mellan vårdgivarna görs i dialog med patienten, dennes närstående och den andra vårdgivaren. Vid utskrivning av patient till primärvården måste en överenskommelse finnas om överföring av patient så att mottagare inom primärvården finns innan utskrivning slutförs. Här ska den lokala PAL-överenskommelsen (patientansvarig läkare) mellan sjukhus och primärvård beaktas. Motsvarande handläggning tillämpas även vid överföring mellan andra personalkategorier (se bilaga 1). Karlskoga lasarett ska också utveckla och stimulera det gränsöverskridande samarbetet mellan primärvården, slutenvården och den kommunala sjukvården med den äldre patienten i centrum. I Karlskoga lasaretts uppdrag ligger också att genom rådgivning och konsultation ge kompetensstöd till andra vårdgivare. Karlskoga lasarett ska tillhandahålla konsultstöd till primärvården i den palliativa vården Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Karlskoga lasarett ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Sjukhuset har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. 4

9 Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på kliniknivå omfattar kunskap om indikatorerna, rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer, metoder att kunna föra samtal med patienter om riskfaktorer/indikatorer, sammanställning och uppföljning av indikatorerna. Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införande av datorjournal. Karlskoga lasarett ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer. 4 Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för Karlskoga lasarett och medföra behov av förändringar av exempelvis Karlskoga lasaretts roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 5 Kompetens Karlskoga lasarett ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses anställd vid Karlskoga lasarett eller annan som utför uppdrag för Karlskoga lasaretts räkning. Medarbetarna vid Karlskoga lasarett bör ha nödvändiga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. Fortbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger. 6 Kvalitet Karlskoga lasarett åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar patienternas upplevelser av vården, medicinska resultat och patientsäkerhet. Kvalitetsbegreppet inkluderar även patientens uppfattning av den egna hälsorelaterade livskvaliteten. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka patienternas delaktighet i vården. 6.1 Patientupplevd kvalitet Grundläggande för den vård och de insatser som Karlskoga lasarett erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om information inte kan lämnas till patienten ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående till patienten. - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller operation. 5

10 Karlskoga lasarett ska fortsätta med rutinen att lämna en vårdsammanfattning (patientepikris) till patienten senast inom sju tio dagar efter utskrivning där det är tillämpbart, t.ex. till patienter med komplicerat vårdförlopp. 6.2 Medicinsk kvalitet Karlskoga lasarett ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och bör också medverka i utvecklingen av nya register. Karlskoga lasarett ska vidare delta i tillämpliga register som Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) ansvarar för. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematisk och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för ett systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till klinikens vårdriktlinjer. 7 Patientsäkerhet 7.1 Avvikelsehantering Karlskoga lasarett har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. Vidare att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser och att det finns rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. (Se vidare i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:12). Karlskoga lasarett har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen och patientförsäkringen. 7.2 Riskhantering Karlskoga lasarett har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i sjukhusets verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Sjukhuset ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (Se vidare i SOSFS 2005:12) 8 Utvecklingsuppdrag Under överenskommelseperioden ska Karlskoga lasarett aktivt medverka i planeringen och genomförandet av utvecklingsarbeten initierade av landstingsfullmäktige eller annat politiskt organ inom ÖLL. 6

11 9 Ersättning Enligt beslut i landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. 10 Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden Underskrifter Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tager var sitt. Örebro den Karlskoga den För landstingsstyrelsen För Karlskoga lasarett Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Sjukhusdirektör Rickard Simonsson T f landstingsdirektör 7

12

13 Bilaga 1

14 Bilaga 1

15 Bilaga 2 Uppföljning av överenskommelsen år 2011 gällande Karlskoga lasarett 3.1 Hälso- och sjukvård Uppföljning av könsrelaterade skillnader görs inom ramen för Öppna jämförelser Kunskapsbaserad vård Karlskoga lasarett ska redovisa hur man arbetar med hjärtrehabilitering enligt nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Implementering av nationella riktlinjer Sjukhusen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet vilket bland annat innebär att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under 2010 gav Socialstyrelsen ut riktlinjer för diabetes och demens samt preliminära riktlinjer för lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar. Karlskoga lasarett ska redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera riktlinjerna i sjukhusets verksamheter Samverkan Karlskoga lasarett ska redovisa hur samarbetet med primärvården sker i arbetet med att implementera riktlinjer Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Karlskoga lasarett ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård implementeras på sjukhuset. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till de av sjukhuset valda klinikernas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Karlskoga lasarett ska 1. Redovisa vilka rutiner man har dels på opererande enheter för att hänvisa patienter till rökslut i samband med planerad kirurgi. 2. Beskriva hur man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna i olika patientgrupper och på annat sätt utvecklat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 3. Redovisa hur man följer upp förskrivningen av FaR (fysisk aktivitet på recept) på sjukhuset. 6.1 Patientupplevd kvalitet Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. En del av patientupplevd vårdkvalitet är att patienten upplever att hon/han är välinformerad om vad som hänt under vårdtiden och om eventuell uppföljning eller råd efter utskrivningen.

16 Bilaga 2 Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Uppföljning av patientupplevd vårdkvalitet sker genom att Lindesbergs lasarett redovisar 1. Vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten I vilka fall vårdsammanfattningar används på sjukhusets kliniker. Uppföljning av patientupplevd hälsa och livskvalitet sker genom att redovisa hur sjukhuset fortsatt utveckla systematiken i mätningarna och vilka förbättringsarbeten det resulterat i? 6.2 Medicinsk kvalitet Strokesjukvård Sjukhuset ska redovisa hur stor andel av patienterna som vårdas på strokeenhet under hela vårdtiden. Nationella kvalitetsregistren De nationella kvalitetsregistren har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat och kvalitet i den medicinska vården. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större betydelse. Redan i den första överenskommelsen för 2004 års verksamhet, fanns fokus på deltagandet i olika kvalitetsregister. Under de följande överenskommelserna användes en tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg för att tydliggöra hur arbetet med kvalitetsregister ska ske i ÖLL. Sjukhusens ansträngningar att brett delta i olika erkända kvalitetsregister och att fördjupa detta engagemang förutsätts fortsätta. Fr.o.m års överenskommelse sker en fokusering på ett par av de stora och centrala kvalitetsregistren, inte minst eftersom dessa har stor betydelse i de nationella årliga Öppna jämförelser. Uppföljningen består av fem delar: 1. Deltagande i nationella kvalitetsregister. Karlskoga lasarett redovisar vilka nationella kvalitetsregister som olika kliniker deltar i. De register som ska redovisas om man deltar eller inte deltar i är de som drivs av ROC samt de som får ekonomiskt stöd av SKL för år 2011 (beslut dec 2010/jan 2011; Hälsokansliet tillhandahåller en lista med nationella kvalitetsregister att ta ställning till). 2. Hjärtsjukvård. Täckningsgraden i Riks-HIA (delregister i Swedeheart) har stor betydelse för trovärdigheten när det gäller att beskriva och analysera kvalitén i hjärtinfarktvård. Täckningsgraden har tidigare varit för låg vid länets sjukhus. Riks-HIA syftar till att fånga patienter där hjärtinfarkt är det egentliga huvudproblemet medan patienter i palliativt vårdskede exkluderas. Denna grupp är emellertid förhållandevis liten och vårdas ofta vid andra kliniker än kardiologisk eller internmedicinsk klinik. Vid redovisningen av utvecklingen av täckningsgrad i Riks-HIA bör antalet registreringar i registret jämföras med antalet i PAS. Redovisningen bör delas upp i två delar: patienter vårdade på medicinska kliniken samt vårdad vid någon av de övriga klinikerna.

17 Bilaga 2 Antal registrerade i Riks-HIA Antal registrerade i PAS Medicinska kliniken Övriga kliniker vid Karlskoga lasarett* * =Pat som även vårdats på medicinska kliniken i anslutning till samma vårdtillfälle registreras endast på medicinkliniken. Urvalsperioden för beräkning av täckningsgrad anpassas till vad som är möjligt att få från Riks-HIA, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. 3. Strokesjukvård. Funktionsförmåga efter stroke är ett viktigt resultatmått på vårdinsatsen och ingår som en viktig kvalitetsindikator i Öppna Jämförelser. Informationen ska hämtas från Riks-stroke och samma definitioner som Öppna Jämförelser 2009: indikator 77 ska användas. De tre sjukhusen får komma överens om vilken tidsperiod, så aktuell som praktiskt möjligt, som ska gälla för rapporteringen. Bortfallet i 3-månadersrapporteringen av ADL-oberoende ska vara mindre än 20 procent och andelen ADL-beroende ska vara högst 25 procent. I redovisningen ska även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010). 4. Ortopedi. Patientens egenrapporterade hälsoutfall efter intervention har fått en tydlig ställning inom evidensbaserad sjukvård. I Öppna Jämförelser redovisas förbättring mätt med instrumentet EQ-5D-index efter total höftledsplastik. Sjukhuset ska redovisa sina resultat samt göra en analys av detta. Analysen ska inriktas på att belysa vad som kan förklara varför skillnader i behandlingsresultat bland de egna patienterna finns samt, om det finns divergens mellan klinikens medelresultat jämfört med hela registrets medelresultat hur sådana skillnader kan förklaras. Urvalsperioden för redovisningen och analysen anpassas till vad som är möjligt att få från Svenska Höftregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. I redovisningen ska även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010). 5. Kirurgi. Komplikationsfrekvens och -mönster inklusive död under den tidiga postoperativa perioden efter operation av tjocktarmscancer ska redovisas med hjälp av coloncancerregistret. Täckningsgrad i registret ska också redovisas genom att alla som i det patientadministrativa systemet opererats för coloncancer ställs mot det som registrerats i coloncancerregistret. Urvalsperioden för redovisningen anpassas till vad som är möjligt att erhålla från coloncancerregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. I redovisningen ska även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010). 7.1 Avvikelsehantering Karlskoga lasarett ska redovisa hur sjukhuset systematiskt använder sig av det gemensamma avvikelserapporteringssystemet för att öka patientsäkerheten.

18 UPPFÖLJNING AV 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSER MED SJUKHUSEN GOD VÅRD 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. 4. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälsooch sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Uppföljning Redovisas i februari 2012 Medicinsk kvalitet (evidensbaserade metoder) - Strokesjukvård Hjärtrehabilitering enligt riktlinjer för hjärtsjukvården Medicinsk kvalitet (kvalitetsregister) Patientsäkerhetsarbete - Systematisk användning av avvikelserapportering Patientupplevd kvalitet - Patientenkäten Patientupplevd hälsa och livskvalitet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Påverka levnadsvanor - Rökslut - Uppföljning av FaR Samverkan - Med primärvården om riktlinjer (Följs via Öppna jämförelser ) ( Tillgänglighet och Vårdgarantin följs via Väntetider i Vården.)

19