NÄMNDEN FÖR SOMATISK SPECIALISTSJUKVÅRD PROTOKOLL

Transkript

1 NÄMNDEN FÖR SOMATISK SPECIALISTSJUKVÅRD PROTOKOLL Nr: 8 Datum: 13 december 2011

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 En närsjukvårdslösning i södra länsdelen Uppdraget I landstingsfullmäktiges verksamhetsplan 2011 med budget och planeringsförutsättningar för ges inom ramen för God vård ett uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa en närsjukvårdslösning i södra länsdelen. Uppdraget har beretts av ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion. Begreppet närsjukvård Med närsjukvård menas att invånarna i ett geografiskt avgränsat område ska kunna få sina samlade behov av hälso- och sjukvård där de bor eller vistas utom den vård som behöver akutsjukhusets kompetens och resurser. En ofta använd definition av närsjukvård är sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande hos befolkningen, ofta återkommande för individen och samhällsekonomiskt rimligt att bedriva lokalt. Begreppet närsjukvård är inget enhetligt begrepp i fråga om vad som ska ingå i närsjukvården. Genom att tillföra fler medicinska specialiteter har närsjukvården möjlighet att tillgodose olika vårdbehov hos befolkningen. Utöver primärvården kan närsjukvården omfatta den specialistsjukvård som riktar sig till framför allt äldre med kroniska sjukdomar, andra grupper med kontinuerliga och långvariga behov av sjukvårdsinsatser och samverkan med kommunerna. Där modellen införts eller varit aktuell har närsjukvården t.ex. haft specialistmottagningar i öppen vård. Primärvården i ÖLL Primärvården i ÖLL utgör basen för sjukvården, ska utgå från medborgarnas medicinska behov och av befolkningen upplevas som det naturliga förstahandsvalet. Arbetssättet bygger på samverkan i vårdprocesser med vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. Av reglerna för vårdval framgår att alla vårdcentraler ska ha samma uppdrag. Den egna regin ska varken gynnas eller missgynnas i förhållande till externa leverantörer. Vårdcentralerna har möjlighet att anställa andra specialistläkare än allmänmedicinare för en avgränsad del av vårdcentralens uppdrag, t.ex. intermedicinare, barnläkare och geriatriker. Ingen av vårdcentralerna inom ÖLL har dock så långt anställt någon av dessa specialister i sin verksamhet. Vårdkonsumtion En sammanställning av vårdkonsumtionen vid länets sjukhus åren 2007, 2008, 2009 och 2010 visar att befolkningen i södra länsdelen, Askersunds kommun, konsumerade mer medicinsk vård än kirurgisk vård. Åren 2007, 2008 och 2009 var vårdtiderna längre och dagsjukvårdsbesöken fler inom medicinsk vård för befolkningen i Askersund än för genomsnittet i länet. År 2010 var dagsjukvårdsbesöken fler än genomsnittet för länet. Invånarna i Askersunds kommun har under åren gjort ca 300 läkarbesök per år inom medicinsk vård. I Sverige förväntas andelen äldre i befolkningen öka med 30 procent mellan åren 2010 och 2050, enligt SCBs befolkningsprognos. Vi kommer att se en fördubbling av antalet personer 85 år och äldre och antalet personer år ökar nästan lika mycket. En allt större andel personer i hög ålder medför ökad konsumtion av vård och omsorg. I en prognos avseende framtida vårdkonsumtion inom ÖLL beräknas konsumtionen öka mest inom medicinska specialiteter. 1

13 Konsultverksamhet En möjlighet att möta ett ökat behov hos befolkningen av medicinsk sjukvård är att valda delar av specialistsjukvården erbjuds inom ramen för den vård som produceras nära patienten. Utöver nyttan att vården produceras nära patienterna främjas samtidigt ett närmare samarbete mellan den specialiserade vården och primärvården. Specialistsjukvården på vårdcentralen utförs då av en konsult utgående från sjukhusen. Konsultverksamheten inleds lämpligen på försök med en medicinsk konsult från USÖ till vårdcentralen i Askersund. Tidsåtgången för en konsult beräknas till 2 3 dagar per månad på vårdcentralen. Konsultverksamheten omfattar den specialistmottagning som inte kräver sjukhusets övriga resurser och därmed kan förläggas till vårdcentralen. Förslag USÖ får i uppdrag att tillsammans med primärvården utreda och organisera verksamheten, förslagsvis som ett försök under 2 år. Försöket ska fortlöpande följas och utvärderas efter 2 år för att eventuellt permanentas och ställning tas för införande av konsultverksamhet på fler vårdcentraler i länet. USÖ och primärvården ska efter 2 års försöksverksamhet återkomma med en utvärdering. Konsultverksamheten inriktas främst på äldre patienter med kroniska sjukdomar som t.ex. hjärtsvikt och diabetes där patienterna har långvariga och återkommande behov av vård. En grupp som idag utgör ett ökande problem för allmänläkarna är de patienter som har flera diagnoser och besöker flera olika mottagningar på USÖ. Särskilt fokus bör läggas på att gemensamt trygga en god och ändamålsenlig vård för denna patientgrupp. Verksamheten bör organiseras så att den ger möjlighet till kompetensuppbyggnad och samsyn kring prioriteringar med allmänläkarna i primärvården. Konsekvensanalys Ett syfte med försöket är att få en vård på rätt nivå för patienterna på den egna vårdcentralen, färre resor/transporter för patienterna till sjukhusets mottagningar och även färre antal inläggningar på sjukhus. En uppenbar risk är att det inte finns tillräcklig tillgång till de breda specialister inom internmedicin och geriatrik som är förutsättningen för denna försöksverksamhet på USÖ. Det finns också risk att man enbart flyttar ut mottagningar till vårdcentralen istället för att sörja för en samtidig kompetensutveckling. 2

14 Verksamhetsplan för nämnden för somatisk specialistsjukvård 2012

15 Inledning Nämnden för somatisk specialistsjukvård presenterar här en verksamhetsplan som ligger till grund för nämndens framtida arbete. Utgångspunkt för nämndens verksamhetsplan är landstingets övergripande vision och värdegrund, de bestämmelser för politiska organ som landstingsfullmäktige har beslutat om, samt de mål och uppdrag för god vård som formuleras i Örebro läns landstings verksamhetsplan. Örebro läns landstings övergripande vision: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landstings värdegrund: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Nämndens uppgifter utifrån bestämmelser för politiska organ: Nämnden ska bereda och besluta i de frågor som angetts under 4 och som gäller somatiska specialistsjukvården samt bereda ärenden av strategisk karaktär för beslut i landstingsstyrelsen eller landstingsfullmäktige. Nämnden ska vidare planera, utreda och följa upp den av landstinget bedrivna specialistsjukvården inklusive kvalitets- och utvecklingsfrågor. Nämnden ska fortlöpande hålla sig informerad i dessa frågor och vidta de åtgärder som behövs för att målen för verksamheten infrias inom ramen för fastställd budget. Nämnden har 15 ledamöter och 7 ersättare. Nämndens uppgifter är att se till att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och har hög tillgänglighet inom ramen för de finansiella resurser som ställs till nämndens förfogande, att se till att verksamheten utvecklas och svarar mot de behov som från tid till annan gör sig gällande, att se till att vårdkedjorna fungerar effektivt, att föreslå mål inom ramen för sin verksamhet, att fördela ekonomiska resurser i enlighet med fullmäktiges beslut, samt att följa upp kvalitet, kvantitet, effekt/nytta och ekonomi i vårdproduktionen. 2 (6)

16 Nämndens mål för folkhälsa utifrån Örebro läns landstings verksamhetsplan. Mål 1. Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa samt i samverkan med andra aktörer. Uppföljning. Sker genom folkhälsonämndens uppföljningar av verksamhet och avtal. Mål 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning. Sker genom de rapporter som hälso- och sjukvården lämnar till respektive nämnd och vid uppföljning av tecknade överenskommelser samt befolkningsundersökningar. Nämndens mål för god vård utifrån Örebro läns landstings verksamhetsplan Mål 3. Invånarna i Örebro län ska höra till de tre mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs. Uppföljning. Vårdbarometern. Mål 4. Inga omotiverade skillnader får finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling utifrån resultat i kvalitetsregistren. Uppföljning. Patientenkäter och öppna jämförelser. All verksamhetsstatistik ska redovisas könsuppdelad. Mål 5. Vid utgången av 2012 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Uppföljning. Kontinuerlig verksamhetsuppföljning, avstämning i nätverket för cancerstrategiarbetet inom Örebro läns landsting. Mål 7. Vid utgången av år 2012 ska vårdgarantin, , vara uppfylld inom alla områden. Uppföljning. Kontinuerlig verksamhetsuppföljning (resultattavlan). Mål 8. Minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än 4 timmar. Uppföljning. Kontinuerlig verksamhetsuppföljning (resultattavlan). Mål 9. Minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. Uppföljning. Kontinuerlig verksamhetsuppföljning (resultattavlan). Mål 10. Minst 80 procent av de medicinska underlagen till Försäkringskassan ska vara godkända. Uppföljning. Via sjukskrivningskommittén redovisning. Mål 11. Vid utgången av 2012 ska rehabiliteringsgarantin vara uppfylld. Uppföljning. Verksamheternas inrapportering av antal påbörjade behandlingar (multimodal rehabilitering/kbt) till Försäkringskassan. Mål 12. Alla verksamheter tillämpar senaste evidens avseende diagnos, vård och behandling. Uppföljning. Sker i samband med verksamhetsuppföljningarna enligt beslutad plan. Mål 13. Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård. 3 (6)

17 Uppföljning. Sker i samband med verksamhetsuppföljningarna enligt beslutad plan. Mål 14. Vid utgången av 2012 ska användningen av tjänsterna i Mina vårdkontakter ökat från 2011 års nivå. Uppföljning. Verksamhetsuppföljning via vårdprocesstöd. Mål 15. Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Uppföljning. Via Nationell patientenkät. Mål 16. Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Uppföljning. Uppföljning via patientsäkerhetsdialoger, verksamhetsuppföljningar och vid uppföljningar av överenskommelser med respektive nämnd. Uppföljning av vårdrelaterade infektioner, följsamhet till basala hygien- och klädrutiner och statistik ur hjärtstoppsregistret. Mål 17. Örebro läns landsting har enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser. Uppföljning. Verksamhetsuppföljningarna samt i samband med kvalitets- och patientsäkerhetsdialoger. Mål 18. Under år 2012 ska en barn- och ungdomsakut tas i drift på Universitetssjukhuset Örebro. Uppföljning. Verksamhetsuppföljningarna. Nämndens uppdrag för god vård utifrån Örebro läns landstings verksamhetsplan Uppdrag 1. Fortsatt kartläggning av ett urval av diagnosområden med avseende på om det finns skillnader i vårdinsatser utifrån könsperspektiv. Uppdrag 4. Gender budgeting-analys ska göras inom områdena stroke, rehabilitering och hjälpmedel under år Uppdrag 6. Landstinget ska ta fram tydliga processbeskrivningar för verksamhetsidén akutcentrum, det vill säga en gemensam ingång till akutsjukvård för att förenkla för länsinvånarna. Uppdrag 7. Att strukturera om läkemedelsarbetet så att fler patienter, i alla åldersgrupper, som använder många läkemedel, oavsett bostadsform, omfattas av läkemedelsgenomgångar. Uppdrag 8. Utreda möjliggörande av akutvårdsavdelningar (AVA) på Lindesberg och Karlskoga lasarett. Uppdrag 10. Ett utredningsförslag om möjligheterna av att ge bloddialys med ökad geografisk tillgänglighet i länet ska presenteras. Uppdrag 11. Att förbättra metoder att förbereda och informera patienter som är i behov av operation mot övervikt samt föreslå metoder för att minska behovet att dessa operationer. Uppdrag 12. Satsningen med att förstärka öppenvårdspediatriken på Universitetssjukhuset Örebro ska fortsätta och utvidgas. 4 (6)

18 Områden i fokus Tillgänglighet Patientsäkerhet Jämlik och jämställd vård För att bidra till att landstinget når sina mål inom området sätter vi upp följande mål för nämnden: 1. Tillgänglighet ska rapporteras på samtliga nämndsammanträden 2. Rapporter om effekter av en sammanhållen produktionsplanering skall lämnas på samtliga nämndsammanträden. 3. Uppföljning årligen av sammanställning från Patientnämnden samt följa förbättring av identifierbara problemområden. 4. Två gånger per år ska nämnden få redovisning av arbetet med ökad patientsäkerhet, samt utarbeta mätbara och effektiva mått för att följa utvecklingen. 5. Två gånger per år ska nämnden få redovisad könsuppdelat statistik vid användandet av nya läkemedel eller behandlingsmetoder inom områdena hjärtoch kärlsjukvård samt stroke. 6. Nämnden ska regelbundet följa könsuppdelad statistik i öppna jämförelser. 7. Uppföljning av resultat för obesitasoperationer och eftervården av obesitasoperationer. Aktiviteter - relationer - organisation Aktiviteter Nämnden för somatisk specialistsjukvårds ordinarie sammanträden under år tisdagen den 31 januari tisdagen den 21 februari tisdagen den 27 mars tisdagen den 10 april tisdagen den 22 maj tisdagen den 25 september tisdagen den 16 oktober tisdagen den 20 november Nämndens ledamöter ska utöver nämndsammanträden följa redovisningen på resultattavlan samt delta i av nämnden planerade utåtriktade aktiviteter. Nämndledamöter ska beredas möjlighet att i möjligaste mån delta i studiebesök samt konferenser kopplade mot nämndens verksamhetsområde. Relationer i av nämnden arrangerade medborgardialoger Nämndens ledamöter ska på ett aktivt sätt i det politiska uppdraget föra dialog med medborgare och intresseorganisationer inom hälso- och sjukvårdens område. I samband med de av nämnden initierade medborgardialoger företräder ledamöterna nämnden inte partiorganisationerna. 5 (6)

19 Till nämndens förfogande finns Hälso- och sjukvårdskansliet. De tre sjukhusförvaltningarna ska vid förekommande fall informera och rapportera till nämnden om verksamhetens utveckling samt följsamhet till överenskommelse och verksamhetsplan. Ekonomi till nämndens förfogande Se bifogad budget. (tillkommer senare) Uppföljning Uppföljning mål kopplade mot budget och verksamhetsplan ska ske i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Uppföljning av följsamhet till överenskommelse sker vid nämndmöte i maj samt november/december. Områden med särskild fokus ska följas upp på samtliga sammanträden om inte annat anges. 6 (6)

20 Ledningskansliet sid 1 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas Uppföljning av överenskommelserna med sjukhusen för 2011 Inledning I enlighet med de överenskommelser som gäller för 2011 ska sjukhusens verksamhet följas upp. Sjukhusen har kommit med redovisningar för sina verksamheter. Här beskrivs aktuella uppföljningsområden med korta kommentarer från ledningskansliet över sjukhusens redovisningar. I. KUNSKAPSBASERAD VÅRD Sjukhusen ska (frågorna 1och 2) 1. Beskriva hur man arbetar med hjärtrehabilitering enligt nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård Avser fysisk träning inom hjärtrehabilitering. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett: I stort sett alla patienter som vårdats för hjärtinfarkt, gjort PCI eller kranskärlsopererats träffar en sjukgymnast som talar om vikten av fysisk aktivitet. Patienterna erbjuds att delta i hjärtträningsgrupp. Efter det erbjuds ett träningsprogram för individuell träning med FaR för dem som så önskar och med systematisk uppföljning av sjukgymnast. Lindesbergs lasarett: Patienterna får individuella återbesök på kranskärlsmottagningen bland annat med genomgång av sekundärprevention. Patienterna träffas i hjärtgrupper där de bland annat får information om träning av sjukgymnast och kan delta i bassängträning under ledning av sjukgymnast. USÖ: Efter utskrivning från sjukhuset har patienterna ett besök på kranskärlsmottagningen hos sjuksköterska och sjukgymnast. Via hjärtskolan får patienterna information från bland annat sjukgymnast. Det finns träningsgrupper ledda av sjukgymnast under minst tre månader. Träningen kan förlängas med förskrivning av FaR med uppföljning om patienten så önskar. Implementering av nationella riktlinjer Sjukhusen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet vilket bland annat innebär att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under 2010 gav Socialstyrelsen ut riktlinjer för diabetes och demens. 2. Redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera dessa nya riktlinjer i sjukhusens verksamheter. Ledningskansliets kommentarer: Alla tre sjukhusen har deltagit i det länsövergripande samarbetet för implementering av riktlinjerna för diabetes och demens. Sjukhusen har i implementeringsarbetet samarbetat med primärvården såväl länsövergripande som lokalt. I arbetet med att implementera riktlinjerna för demens har även kommunerna deltagit.

21 Ledningskansliet sid 2 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas II. HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE Sjukhusen ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård implementeras på sjukhusen. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till de av sjukhusen valda klinikernas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Sjukhusen ska (frågorna 3, 4 och 5) 3. Redovisa vilka rutiner man har dels på opererande enheter för att hänvisa patienter till rökslut i samband med planerad kirurgi. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett inrättade en tobakspreventiv mottagning 2009 dit patienter kan hänvisas. I stort sett alla kliniker på sjukhuset har remitterat patienter till mottagningen. Antalet patienter har ökat under 2010 jämfört med Lindesbergs lasarett har utbildat sjuksköterskor på Ortopedkirurgiska kliniken och Kliniken för medicin och geriatrik i tobaksavvänjning. Vid de kliniker som saknar detta stöd hänvisas patienterna till sin vårdcentral. Det för diskussioner om en sjukhusgemensam resurs för stöd till patienter som vill sluta röka. USÖ: Tobakspreventiva enheten har tillsamman med Onkologiska kliniken vidareutvecklat ett paket med rutiner, utbildningsupplägg och informationsmaterial till medarbetare och patienter. Klinikerna anpassar paketet till sina respektive verksamheter. De kliniker som startat med rutinerna är Onkologiska kliniken, Käkkirurgiska kliniken, Ortopedkirurgiska kliniken, Öron-, näs- och halskliniken och Kvinnokliniken. 4. Beskriva hur man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna i olika patientgrupper och på annat sätt utvecklat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett: På Kliniken för medicin och geriatrik, Ortopedkliniken, Kvinnokliniken och Kirurgkliniken används sedan många år FaR vad gäller fysisk aktivitet. Diabetesteamet har tillsammans med FaR-koordinator förra året startat en utslussningsgrupp/komigånggrupp för diabetespatienter. Se ovan pkt 3 vad gäller tobak. Lindesbergs lasarett: På Kliniken för medicin och geriatrik arbetar man kontinuerligt med sekundärprevention för patienter som besöker kranskärlsmottagningen. Patienter som opereras för fetma får dietiststöd, barn- och ungdomar med övervikt eller astma får stöd av ett tvärprofessionellt team. På kvinnokliniken har man fokus på rökning, övervikt och fetma. Se ovan pkt 3 vad gäller tobak. USÖ: Ett patientforum öppnades under hösten 2011 där patienter kan få information om bland annat hälsa och förebyggande insatser. Kärlhälsans livsstilsmottagning tar emot patienter för en livsstilsgenomgång. Överviktsmottagningen har gruppaktiviteter för överviktiga och feta patienter. Tobakspreventiva enheten arbetar brett med tobaksprevention bland annat i samarbete med kommuner och i Mosképrojektet. Se ovan pkt 3 vad gäller tobak.

22 Ledningskansliet sid 3 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas 5. Redovisa hur man följer upp förskrivningen av FaR (fysisk aktivitet på recept) på sjukhusen. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett: Sjukhuset redovisar en utförlig rutin för att följa upp FaR förskrivningen. Förskrivningen följs rutinmässigt upp av sjukhusets FaR-koordinator bland annat genom samtal med patienterna en månad efter ordinationen och vid behov under ett år. Patienterna får även skriftligt informationsmaterial. Lindesbergs lasarett: Kliniken för medicin och geriatrik har från 2011 en resurs för uppföljning av FaR förskrivningen. På grund av de korta vårdtiderna på Ortopedkliniken och Kirurgkliniken skrivs en rekommendation om FaR med remissen till primärvården i de fall det är aktuellt. USÖ: Inom områden med korta vårdtider på sjukhuset får primärvården rekommendation om FaR för aktuella patienter. På sjukhuset är det främst Kärlhälsan, Överviktsenheten och Reumatologiska kliniken som förskrivit FaR. Avdelningen för sjukgymnastik kommer att följa upp förskrivningarna. III. PATIENTUPPLEVD KVALITET Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. En del av patientupplevd vårdkvalitet är att patienten upplever att hon/han är välinformerad om vad som hänt under vårdtiden och om eventuell uppföljning eller råd efter utskrivningen. Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Uppföljning av patientupplevd vårdkvalitet sker genom att sjukhusen redovisar (frågorna 6 och 7) 6. Vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett: Ortopedkliniken har förbättrat informationen till patienterna och infört flexitid för patienternas telefontid. Ögonmottagningen har arbetat med att förbättra information och delaktighet. Kirurgkliniken har förbättrat den skriftliga informationen och infört flexitid för patienternas telefontid. Hudmottagningen har arbetat med att korta väntetider. Kliniken för medicin och geriatrik har arbetat med att förbättra patientinformation och läkemedelsgenomgångar. Lindesbergs lasarett: Flera av sjukhusets kliniker har arbetat med att förbättra dels information om läkemedel och biverkningar, dels med annan skriftlig information till patienterna. USÖ: Flera av sjukhusets mottagningar har arbetat med att förbättra informationen till patienter om orsak till eventuell väntan. Sjukhuset fortsätter att arbeta med områdena information och bemötande. Vad gäller väntetider pågår ett arbete att förbättra flödet från akutmottagningen till röntgen.

23 Ledningskansliet sid 4 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas 7. I vilka fall vårdsammanfattningar används på sjukhusets kliniker. Karlskoga lasarett: Alla patienter som skrivs ut från avd 6 (ortopedavdelning) får en vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse. På Kirurgkliniken varierar det med vårdsammanfattningar och på Kliniken för medicin och geriatrik har man under hösten börjat med läkemedelsberättelser. På Kvinnokliniken får i stort sett alla patienter en vårdsammanfattning, inklusive aktuell läkemedelsbehandling, hemskickad efter utskrivningen. Lindesbergs lasarett: Alla patienter som vårdats på Kliniken för medicin och geriatrik får en vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse vid utskrivningen. Kirurgiska kliniken och Ortopedkliniken skickar en vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse hem till patienten inom en vecka efter utskrivningen. USÖ: Vårdsammanfattningar används främst inom medicinska discipliner och på den ortopedavdelning som vårdar multisjuka äldre patienter. Medicinska kliniken, Lungklinken, Ortopedkirurgiska kliniken (mutlisjuka äldre) och Neurokliniken använder vårdsammanfattningar. Kirurgkliniken, Urologiska kliniken, Infektionskliniken, Thoraxkliniken, Kardiologiska kliniken, Onkologiska kliniken och Vårdenhet hud, plastik och öron använder en preliminär epikris. Uppföljning av patientupplevd hälsa och livskvalitet sker genom att redovisa 8. Hur sjukhusen fortsatt utveckla systematiken i mätningarna och vilka förbättringsarbeten det resulterat i. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett: På ögonmottagningen, ortopedkliniken och dialysmottagningen har mätningar gjorts. Resultaten av mätningarna har varit goda och inte föranlett några specifika åtgärder på någon av klinikerna. Lindesbergs lasarett: På hjärtsviktsmottagningen har mätningar lett till införandet av gångtest med uppföljning för att öka patienternas aktivitet och hos patienter med kranskärlssjukdom en genomgång av sekundärprevention. Ortopedkirurgiska kliniken har kortat av sina väntetider för att bättra på patienternas nöjdhet. Kirurgiska kliniken har nyligen börjat mäta livskvaliteten hos patienter opererade för fetma och har inte fått tillbaka några resultat än. USÖ: Rehabiliteringsmedicinska kliniken har följt livskvalitetsmått via kvalitetsregister och lokala instrument och utifrån resultaten genomfört förbättringar vad gäller dels information till patienter före inskrivning, dels förbättrad tillgänglighet och delaktighet för anhöriga. Geriatriska kliniken har förbättrat tillsyn/vård i livets slutskede, smärtbehandling och anhörigstöd. Kardiologiska kliniken har förbättrat tillgängligheten och kontinuiteten för patienter med kroniska sjukdomar. Urologiska kliniken har utvärderat behandlingsåtgärder som kan påverka livskvaliteten vid olika sjukdomstillstånd för att kunna vidta åtgärder till förbättringar.

24 Ledningskansliet sid 5 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas IV. MEDICINSK KVALITET Strokesjukvård Sjukhusen ska 9. Redovisa hur stor andel av patienterna som vårdas på strokeenhet under hela vårdtiden, även med jämförelse av tidigare år. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett hänvisar till Öppna Jämförelser 2010 och 2011 där andelen patienter som vårdats på strokeenhet finns med som indikator. Lindesbergs lasarett anger andelen patienter som vårdats på strokeenhet åren USÖ redovisar andelen patienter som först läggs in på strokeenhet för åren Andelen patienter som vårdats på strokeenhet hela eller delar av vårdtiden har funnits med som kvalitetsindikator sedan den första Öppna Jämförelsen 2007 på landstingsnivå och från ÖJ 2008 på sjukhusnivå. En sammanställning av dessa resultat ser ut så: Årtal 2006* Version av ÖJ Indikator nummer Karlskoga 93 94,9 87,1 96,3 Lindesberg 93 76,3** 82,4** 95,2 USÖ 92 87,9 87,5 89,4 ÖLL kvinnor (%, rank) 87,9 (6) 93,0 (3) 86,6 (10) 86,0 (11) Män + kv: ÖLL män (%, rank) 90,2 (5) 91,8 (3) 87,5 (11) 84,1 (17) 92,0 (4) * ej redovisat på sjukhusnivå ** stokeenheten delvis stängd p g a personalbemanningsproblem Nationella kvalitetsregistren De nationella kvalitetsregistren har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat och kvalitet i den medicinska vården. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större betydelse. Redan i den första överenskommelsen för 2004 års verksamhet, fanns fokus på deltagandet i olika kvalitetsregister. Under de följande överenskommelserna användes en tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg för att tydliggöra hur arbetet med kvalitetsregister ska ske i ÖLL. Sjukhusens ansträngningar att brett delta i olika erkända kvalitetsregister och att fördjupa detta engagemang förutsätts fortsätta. Fr.o.m års överenskommelse sker en fokusering på ett par av de stora och centrala kvalitetsregistren, inte minst eftersom dessa har stor betydelse i de nationella årliga Öppna jämförelser. Uppföljningen består av följande fem delar (pkt 10-14): 10. Deltagande i nationella kvalitetsregister. Sjukhusen redovisar vilka nationella kvalitetsregister som olika kliniker deltar i. De register som ska redovisas om man deltar eller inte deltar i är de som drivs av regionalt onkologiskt centrum (ROC) samt de som får ekonomiskt stöd av SKL för år Redovisas enligt bilaga.

25 Ledningskansliet sid 6 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett rapporterar inte deltagandet på kliniknivå, men sjukhuset uppger sig deltaga i 34 nationella kvalitetsregister. Uppgifterna är för några av registren oklara. Lindesbergs lasarett rapporterar i bilaga 1 deltagande i 29 nationella kvalitetsregister. För ett par av registren deltar fler än en klinik. USÖ har i bilaga 2 rapporterat om deltagande 67 nationella kvalitetsregister varav för flera register flera kliniker rapporterar deltagande. 11. Hjärtsjukvård. Täckningsgraden i Riks-HIA (delregister i Swedeheart) har stor betydelse för trovärdigheten när det gäller att beskriva och analysera kvalitén i hjärtinfarktvård. Täckningsgraden har tidigare varit för låg vid länets sjukhus. Riks- HIA syftar till att fånga patienter där hjärtinfarkt är det egentliga huvudproblemet medan patienter i palliativt vårdskede exkluderas. Denna grupp är emellertid förhållandevis liten och vårdas ofta vid andra kliniker än kardiologisk eller internmedicinsk klinik. Vid redovisningen av utvecklingen av täckningsgrad i Riks-HIA bör antalet registreringar i registret jämföras med antalet i PAS. Redovisningen bör delas upp i två delar: patienter vårdade på medicinska kliniken/kliniken för medicin och geriatrik samt vårdade vid någon av de övriga klinikerna. Urvalsperioden för beräkning av täckningsgrad anpassas till vad som är möjligt att få från Riks-HIA. Samma period ska gälla vid länets tre sjukhus. Antal registrerade i Antal registrerade i PAS Riks-HIA Kardiologiska kliniken * Medicinska kliniken * Kliniken för medicin och geriatrik # Övriga kliniker vid sjukhuset * # * = För USÖ # = För Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett Patient på USÖ som vårdats på både medicinska kliniken och kardiologiska kliniken i anslutning till samma vårdtillfälle registreras endast på ett ställe. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett har inte rapporterat i ovanstående mall men anger 80 % täckningsgrad för 2010 Lindesbergs lasarett har rapporterat täckningen av registrering i Riks-HIA enligt ovanstående mall. USÖ har rapporterat täckningen av registrering i Riks-HIA (SWEDEHEART) enligt ovanstående mall. 12. Strokesjukvård. Funktionsförmåga efter stroke är ett viktigt resultatmått på vårdinsatsen och ingår som en viktig kvalitetsindikator i Öppna Jämförelser. Informationen ska hämtas från Riks-stroke och samma definitioner som Öppna Jämförelser 2010: indikator 81 ska användas. De tre sjukhusen får komma överens om vilken tidsperiod, så aktuell som praktiskt möjligt, som ska gälla för rapporteringen.

26 Ledningskansliet sid 7 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas Bortfallet i 3-månadersrapporteringen av ADL-oberoende ska vara mindre än 20 procent och andelen ADL-beroende ska vara högst 25 procent. I redovisningen ska även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010). Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett har inte angett uppgifter från Riks-stroke för tidigare period. Uppgifter från Öppna Jämförelser finns. Lindesberg lasarett har redovisat siffror för 2009 och USÖ redovisar efterfrågade uppgifter för åren Se även sammanfattning nedan. Sammanfattning över redovisade uppgifter Andel av patienterna, 3-månaders uppföljning efter stroke, källa: Riks-stroke % ADL-oberoende 3 mån Bortfall USÖ 77,7 78,4 23,8 11,3 Karlskoga? 72,4? 2,3 Lindesberg 71,4 84, Ortopedi. Patientens egenrapporterade hälsoutfall efter intervention har fått en tydlig ställning inom evidensbaserad sjukvård. I Öppna Jämförelser redovisas förbättring mätt med instrumentet EQ-5D-index efter total höftledsplastik. Sjukhusen ska redovisa sina resultat samt göra en analys av detta. Analysen ska inriktas på att belysa vad som kan förklara varför skillnader i behandlingsresultat bland de egna patienterna finns samt, om det finns divergens mellan klinikens medelresultat jämfört med hela registrets medelresultat hur sådana skillnader kan förklaras. Urvalsperioden för redovisningen och analysen anpassas till vad som är möjligt att få från Svenska Höftregistret, samma period ska gälla vid länets tre sjukhus. I redovisningen ska även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010). Ledningskansliets kommentarer: Alla tre sjukhusen har rapporterat sina resultat avseende utfallet av det egenrapporterade hälsoutfallet efter total höftledsplastik. Rapporteringen visar att man gått igenom resultaten och även framhållit olika orsaker till det uppnådda resultatet. 14. Kirurgi. Komplikationsfrekvens och mönster, inklusive död, under den tidiga postoperativa perioden efter operation av tjocktarmscancer ska redovisas med hjälp av coloncancerregistret. Täckningsgrad i registret ska också redovisas genom att alla som i det patientadministrativa systemet opererats för coloncancer ställs mot det som registrerats i coloncancerregistret. Urvalsperioden för redovisningen anpassas till vad som är möjligt att erhålla från coloncancerregistret, samma period ska gälla vid länets tre sjukhus. I redovisningen ska även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010). Ledningskansliets kommentarer: Information om resultat och komplikationer efter colonkancerkirurgi finns fr.a. i det nationella coloncancerregistret. Dessutom kan man hämta information från Cancerregistret och Socialstyrelsens PAR-register.

27 Ledningskansliet sid 8 (8) Ingmar Näslund och Inger Nicolas ÖLL har i samtliga sex omgångar av Öppna Jämförelser haft lägre värden på långtidsöverlevnad efter operation av tjocktarmscancer än flertalet andra landsting. Vid Öppna Jämförelser-cancer 2011 hade landstinget för patienter opererade placering 17 för kvinnor och 20 för män av de 21 landstingen. Det kan finnas flera orsaker till detta, men den kirurgiska kvaliteten på det kirurgiska ingreppet samt andelen och svårighetsgraden av tidiga komplikationerna är mycket viktiga för resultatet. För erhålla fokus på dessa frågor har detta funnits med i uppföljningen av överenskommelserna. Karlskoga lasarett redovisar siffror från Öppna Jämförelser-cancer 2011 som baseras på coloncancerregistret för åren Lindesbergs lasarett redovisar siffror från colonkancerregistret USÖ redovisar i bilaga 3 från coloncancerregistrets preliminära rapport 2011 siffror för 2010; (samma period som Karlskoga) och V. AVVIKELSEHANTERING Sjukhusen ska 15. Redovisa hur man systematiskt använder sig av det gemensamma avvikelserapporteringssystemet för att öka patientsäkerheten. Ledningskansliets kommentarer: Karlskoga lasarett: Sedan 2008 hanteras alla avvikelser i Platina. Avvikelserna utreds och åtgärdas då man funnit en orsak till händelsen för att liknande händelse inte ska upprepas. Information om händelserna ges vid arbetsplatsträffar, samverkansgrupp, klinikledningsmöten och läkarmöten. I samband med händelseanalyser görs en åtgärdsplan som följs upp avseende genomförande. Sjukhuset har även en fast rutin att hantera kundklagomål och förbättringsförslag. Lindesbergs lasarett: Sjukhuset har sedan 2007 avvikelsesamordnare på varje klinik som stöd till verksamhetscheferna. Avvikelsehanteringssystemet är landstingets gemensamma, Platina. Samtliga kliniker arbetar i lokala samverkansgrupper med att analysera, åtgärda och lära av avvikande händelser. Sjukhusets patientsäkerhetsteam bistår verksamhetscheferna med händelse- och riskanalyser, och samordnar och initierar förbättringsarbete utifrån rapporterade avvikelser. Arbetet har betytt att allvarliga risker kunnat elimineras och att enhetliga rutiner skapats för att förebygga vårdskada. Rapportering av avvikande händelser sker regelbundet i verksamhetschefsgruppen. USÖ: Alla avvikelser rapporteras i Platina. Avvikande händelser analyseras och bedöms efter allvarlighetsgrad. Vid händelser av allvarligare karaktär görs en händelseanalys. De flesta händelser bedöms som mindre eller måttligt allvarliga. Vid analysen ges förslag till förbättringsåtgärder. USÖs patientsäkerhetsgrupp håller för närvarande på med analysarbete och sammanställning som sedan ska rapporteras till sjukhusledningen. Ett patientsäkerhetsseminarium med fokus på resultat ska genomföras. Resultatet kan också ligga till grund för scenarieträning på Kliniskt träningscentrum (KTC).

28 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Uppföljning av 2011 års överenskommelse med Nämnden för somatisk specialistsjukvård Universitetssjukhuset Örebro Universitetssjukhuset Örebro Sjukhusstaben i M-huset, våning Örebro uso@orebroll.se

29 2 (12) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Innehållsförteckning UPPFÖLJNING AV 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE... 3 KUNSKAPSBASERAD VÅRD... 3 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE... 4 PATIENTUPPLEVD VÅRDKVALITET... 7 MEDICINSK KVALITET... 9 AVVIKELSEHANTERING... 12

30 3 (12) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Uppföljning av 2011 års överenskommelse Kunskapsbaserad vård 1. Beskriva hur man arbetar med hjärtrehabilitering enligt nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård Arbetet via kranskärlsmottagningen är enligt följande: a. 1 v -10 d efter utskrivningen sköterskebesök och sjukgymnast. Läkarbesök efter 4-6 v. Därefter uppföljning tills mål uppnåtts för riskfaktorer, varefter utremittering till primärvård sker. b. Rökfrihet: För att förbättra våra resultat angående detta har sköterskorna gått kurs i tobaksprevention samt kurs i motiverande samtalsteknik (MI). Sköter uppföljningar själva, i svåra fall kontakt med Tobakspreventiva enheten. c. Hjärtskola 3 informationstillfällen: 1. Läkare och Hjärt-lungsjukas förening. 2. Sjuksköterska och kurator. 3. Dietist och sjukgymnast. d. Träningsgrupper ledda av sjukgymnast. Alla erbjuds detta. Man börjar med gruppträning 2 ggr/v, 6-8 ggr. Därefter förlängning 1 gång/ vecka totalt minst 3 månader. Förlängningen kan också ske i form av FaR, med uppföljning om patienten så föredrar. Alternativt kan hela träningen ske med FaR. Cykeluppföljning efter avslutad träning. e. Hjärtinfarktpatienter följs i SEPHIA - del i Nationella registret Swedeheart. f. Övriga kärlsjuka patienter riskfaktorintervention via Kärlhälsan samarbete med Kärlkirurgen, bland annat aortascreenade patienter. 2. USÖ ska redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera nationella riktlinjerna för diabetes och demens i sjukhusens verksamheter. Diabetes - Medicinska kliniken, USÖ Stefan Jansson från primärvården och Erik Schwarcz på Medicinska kliniken, USÖ har varit inbjudna till dels politiken men framför allt till Rådet för medicinsk kunskapsstyrning för att redogöra för nationella riktlinjer för diabetes. Hos rådet har de varit flera gånger för diskussion. Det har lett fram till ett uppdrag för dem att arbeta över länet med implementering. Ansvarig i rådet är Mats Björeman. Man har bildat ett diabetesnätverk i länet som arbetar med detta. Detta har lett fram till särskilda satsningar på dietister inom primärvården men även en sjukskötersketjänst på USÖ för att jobba mer med insulinpumpar. Stefan och Erik gjorde även i våras en länsturné ihop med Läkemedelskommittén där man hade 5 workshops om Nationella riktlinjer, läkemedel men även kvalitetsarbete kring diabetes kopplat till NDR. Inbjudna var läkare och diabetessjuksköterskor på alla vårdcentraler, men även från länsdelssjukhusen. Det blev mycket lyckat och uppskattat. De planerar en ny turné antingen hösten 2012 eller våren På sikt hoppas vi se en effekt av detta i resultaten i Öppna jämförelser.

31 4 (12) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Demenssektionens aktiviteter 2012 för implementering av nationella riktlinjerna för demens Länsövergripande: Överläkare Nils-Olof Hagnelius har ansvarat för länets arbete med SPUNK III LE, det vill säga samarbetsrutiner USÖ, primärvård och psykiatri gällande utredning, behandling och remittering av demenssjukdomar. Dr Nils-Olof Hagnelius har även ansvarat för SPUNK 34, det vill säga länets arbete med samarbetsrutiner angående omvårdnaden av demenspatienter. Samarbete mellan USÖ, primärvård, psykiatri samt kommun. Utåtriktad verksamhet genom konsultbesök på flera vårdcentraler: Karla, Olaus Petri, Skebäck och Adolfsberg. Sjuksköterskor från avdelning 94 på Geriatriska kliniken har genom föreläsningsform deltagit i utbildning av andra USÖ-avdelningar - ortopedi, medicin. Geriatriska akademin, det vill säga klinikens öppna föreläsningar, har haft demensriktlinjerna som tema den 17/2. I demenssektionens verksamhetsplan har all personal deltagit och utformat planerad verksamhet enligt riktlinjerna. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 3. Redovisa vilka rutiner man har på opererande enheter för att hänvisa patienter till rökslut i samband med planerad kirurgi. Under året har arbetet fortsatt med att införa rutiner vid USÖs kliniker för att informera och diskutera med patienter om vikten av rökslut i samband med behandling/operation. För att underlätta införandet utarbetades under 2009 ett paket av Tobakspreventiva enheten tillsammans med Onkologiska kliniken med förslag till rutiner, utbildningsupplägg samt informationsmaterial till patienter och medarbetare. Detta har under året vidareutvecklats för att hitta rutiner som även passar opererande enheter som har få och relativt korta möten med sina patienter. Arbetsgruppen vid kliniken anpassar paketet innan utbildning sker av klinikens medarbetare i tobak, samtalsteknik, klinikens rutiner och översyn av det informationsmaterial som ska användas. De kliniker som startat med rutinerna är Onkologiska kliniken, Käkkirurgiska kliniken, Ortopedkirurgiska kliniken, Öron- näs- och halskliniken och Kvinnokliniken. Rutinerna är utformade utifrån verksamheten så att de integreras med det ordinarie sjukvårdsarbetet. Många kliniker har infört hälsodeklaration vid operation med uppgift om tobaksvanor som sedan följs upp vid besöket.

32 5 (12) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Rutinerna innehåller även när och vilka broschyrer för medarbetare och patienter som ska användas. Broschyren Ska du eller har du opererats ges till patienter som använder tobak och som ska opereras. För att kunna följa upp arbetet kring tobak behöver Uppföljningsportalen utvecklas för att ta fram data ur journalsystemet. Den 1 april startades en regional samverkansgrupp om tobaksfrågor som nu haft två möten på USÖ. Vid mötet deltog även SKLs projektledare för Insatser för att minska tobaksrökning inom En nationell cancerstrategi för framtiden. Syftet är att se hur landstingen tillsammans med SKL kan samverka i tobaksarbetet och dela med sig av idéer. Vid WHOs world no tobacco day den 31 maj fanns Tobakspreventiva enheten vid B- husets entré och informerade om tobak och svarade på frågor från allmänhet och personal. Särskilt tema var rökstopp inför operation. 4. Beskriva hur man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna i olika patientgrupper och på annat sätt utvecklat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. På USÖ finns en lokal samverkansgrupp med representation från Sjukhusstaben, Tobakspreventiva enheten, Avdelningen för sjukgymnastik, Överviktsenheten, CAMTÖ och Kärlhälsan. Gruppens målsättning är att ge synergi åt de olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som genomförs på USÖ och i samarbete med förvaltningar och enheter. Patientforum Ett patientforum öppnades den 1 september i Gallerian på USÖ. Patientforum USÖ ska tillhandahålla kvalitetssäkrad information om sjukdomar, hälsa och förebyggande insatser, guidning i vårdsystemet, information om patientens rättigheter samt information om stöd till anhöriga. Det ska vara en naturlig mötesplats för patienter och anhöriga och som tillvaratar patienters och anhörigas åsikter och vidareförmedlar till berörda. Patientforum ska motivera till ett hälsofrämjande tankesätt och hälsofrämjande aktiviteter Kärlhälsans livsstilsmottagning Kärlhälsans mottagning på Kardiologiska kliniken är i full gång med livsstilsmottagning som ser till helheten. Patienterna träffar sjuksköterska, sjukgymnast och eventuellt läkare. PM för hur man ska arbeta finns. Andra kliniker kan remittera patienten till Kärlhälsan för en livsstilsgenomgång. Det är vanligt att patienter kommer till Kärlhälsan fångats upp via screening för aortaaneurysm. Kost och fysisk aktivitet Överviktsmottagningen har haft utbildning av flera grupper med personal från primärvården. De utbildas steg för steg i metod för beteendeförändring av livsstil.

33 6 (12) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Överviktsmottagningen har även egna grupper av motiverade patienter med BMI >35 och vikt >100 kg och som nu har gått ner 15 %. För att peppa patienterna skickas brev till dem. En uppföljande studie kommer att göras med patienter från Överviktsenheten och vårdcentralerna. Ett diskussionsforum planeras med alla enheter som arbetar med överviktiga patienter, bl a Kirurgiska kliniken, Överviktsenheten, Patientforum, Psykiatrin och Plastikkirurgiska kliniken. Man ska diskutera kring frågeställningen Hur vill vi forma omhändertagandet av överviktiga patienter. Under vecka 19 genomfördes den nationella uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige med fokus på kost och motion. Anpassad matsedel med nyttiga måltidsalternativ fanns i personalmatsalen och USÖs kafeterior. Representanter från Hälsocenter, Blodcentralen, Tandvården och Örebro läns bildningsförbund höll i utställningar och aktiviteter för medborgare och medarbetare i Gallerian samt utanför personalmatsalen. Ett samarbete med USÖs miljökontroller har inletts då det finns många beröringspunkter mellan kost och miljö. Hälsofrämjande grön miljö vid USÖ och Stora Holmen Universitetssjukhuset Örebro har ett unikt vackert läge vid Svartån med Stora Holmen som granne. Området är centralt beläget och skulle kunna utvecklas till en attraktiv närmiljö för att människor med olika behov ska kunna hämta kraft och stärka sin hälsa. Med relativt enkla medel skulle ÖLL och Örebro kommun i samverkan kunna anpassa området. Syftet att utveckla parkområdet USÖ - Stora Holmen är att - utemiljön erbjuder människor i alla faser i livet möjligheter till ökad fysisk aktivitet samt återhämtning och vila. - den fysiska utemiljön upplevs trygg under kvällar och mörkare årstider samt är anpassad för personer med olika funktionshinder. - USÖs patienter ska kunna träna och återhämta sig i en nära utemiljö. En idégrupp med representanter från ÖLL och Örebro kommun har därför bildats för att se över möjligheterna. Det skulle bidra till att stärka USÖs och Örebro kommuns varumärken och ligger i linje med folkhälsostrategierna. Gruppen presenterade idén för politikerna vid seminariet Naturunderstödd Hälsovård/Rehabiliteringsträdgård på Naturens hus den 13 september. Tobak En läkare vid Tobakspreventiva enheten har deltagit i en paneldebatt på Stortorget. Den 30/11 är samma läkare moderator vid ett seminarium arrangerat av Läkare mot tobak på Riksstämman och Tobaken i min specialitet som visar på tobakens skadeverkningar kopplat till medicinsk specialitet. Den första foldern i serien är om tobak kopplat till reumatologiska sjukdomar.

34 7 (12) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Bitr sjukhusdirektör Gustav Ekbäck, mm Läkaren sitter också med i SKLs projektgrupp som tar fram förslag till informationsstruktur. En nyanställd hälsoutvecklare har tagit nya tag i kontakterna med kommunen och arbetar med bl a föreläsningar för att minska ungdomars tobaksanvändning. Mosképrojektet är ett samarbete med Kardiologiska kliniken, Tobakspreventiva enheten och muslimska församlingen i Örebro för att minska ohälsa, framför allt tobaksanvändning. Den 29/10 startade en serie med föreläsningar vid moskén var 14:e lördag med olika teman, förutom rökning. Projektet kommer att följas upp i en studie med jämförelsegrupp i Uppsala och är godkänt av etiska kommittén. 5. Redovisa hur man följer upp förskrivningen av FaR (fysisk aktivitet på recept) på sjukhusen. En ökning av förskrivningar av FaR har under året skett framför allt vid Kärlhälsan, Överviktsenheten och Reumatologiska kliniken. Inom områden med korta vårdtider, såsom t ex ortopedi och kirurgi, skrivs patienter ut innan det blir aktuellt med FaRförskrivning. Patienten remitteras till primärvården med rekommendation om FaR. Samarbetet är bra mellan USÖs och primärvårdens sjukgymnaster. Antalet som remitteras med FaR-rekommendation kommer att börja följas upp under nästa år vid Avdelningen för sjukgymnastik. Det finns förbättringsutrymmen inom FaR-förskrivningen. För ett större genomslag med fler kategorier som kan förskriva FaR ingår USÖ i den ÖLL-gemensamma FaRgruppens arbete. Gruppen planerar en ÖLL-utbildning i FaR och framtagandet av rutiner. Dokumentation av FaR-förskrivning görs i journalsystemet VoL medan blanketten fortfarande skrivs manuellt. För att underlätta uppföljning av FaR-förskrivning behöver Uppföljningsportalen utvecklas för att ta fram data ur journalsystemet. Registrering och mätning av FaR-förskrivningar måste idag göras manuellt Patientupplevd vårdkvalitet 6. Vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten Slutenvården på USÖ hade generellt ett mycket bra resultat i Nationell Patientenkät medan öppenvården låg på snittet för riket. Patientenkäten följdes upp med klinikerna redan vid verksamhetsuppföljning III under hösten Klinikerna hade då ganska nyligen fått sina resultat och börjat analysera dem. Samtliga fick i uppdrag att anslå en affisch i väntrummen med texten Tack för att ni deltog i enkäten med budskapen Det här tycker ni att vi är bra på och Det här lovar vi att bli på. Det har sedan varierat inom vilka områden som respektive klinik valt att arbeta med. Ett område som många mottagningar noterat och snabbt tagit till sig är att patienter upplever att de inte har fått besked om orsaken till eventuell väntan.