ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO"

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 1 ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE 1 2 UPPFÖLJNING 1 3 UPPDRAG Hälso- och sjukvård Länsuppdrag Vårdvolym Kunskapsbaserad vård Tillgänglighet Nationell vårdgaranti Samverkan Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 4 4 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN 4 5 KOMPETENS 5 6 KVALITET Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet 5 7 PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering Riskhantering 6 8 UTVECKLINGSUPPDRAG 6 9 ERSÄTTNING 6 10 GILTIGHETSTID 6 11 UNDERSKRIFTER 7 Sida Bilagor: 1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) i Örebro län 2. Uppföljning av överenskommelse år 2011

3 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO Denna överenskommelse är tecknad mellan Landstingsstyrelsen och Universitetssjukhuset i Örebro (nedan kallad USÖ). Sjukhusledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. 1 Överenskommelsens syfte Överenskommelsen syftar till - att beskriva de hälso- och sjukvårdsinsatser som USÖ ska tillhandahålla - att förtydliga de utvecklingsområden som USÖ ska delta i - att beskriva det ansvar som ligger på USÖ för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. 2 Uppföljning Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Sjukhuset förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt. Sjukhuset ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. Uppföljning görs enligt bilaga 2 och redovisas skriftligen i februari 2012 till ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion. 3 Uppdrag 3.1 Hälso- och sjukvård USÖ ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla hälso- och sjukvård inom sitt verksamhetsområde, d.v.s. basal- och högspecialiserad vård, till personer boende i Örebro län. För att möjliggöra detta understryks vikten av att USÖ även är framgångsrika när det gäller att tillhandahålla högspecialiserad vård till invånare i andra landsting 1

4 För USÖ gäller hela Örebro län som upptagningsområde. USÖ ska dessutom ansvara för handläggning och ekonomi för den somatiska vård som köps utanför det egna länet. USÖ ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författning, avtal och regler om fritt val av vård. USÖ ska även informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting (ÖLL) eller i annat landsting. USÖ ska i samarbete med Capio Läkargruppen AB fortsätta se över verksamheterna för att bättre utnyttja de gemensamma resurserna. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. USÖ ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, utifrån de förutsättningar som är praktiskt möjliga och med hänsyn till den enskilde patientens situation. Det vetenskapliga underlaget ska vid ställningstagande till åtgärder vara känt och bedömt. USÖ ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. USÖ ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. USÖ ska också medverka till förebyggande av sjukdom. USÖ ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller undersökning Länsuppdrag USÖ har ett samordningsansvar för länsövergripande och specialitetsvisa arbeten t.ex. sårvårdsgrupp, vårdprogram och allergicentrum. USÖ har ansvar för överviktsenheten som ska tjäna som ett kunskapscentrum för hela landstinget. USÖ har även ansvaret för vården av barn- och ungdomar med svår fetma. Specialistfunktionen för icke-malign långvarig smärta, Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion på USÖ och Smärtenheten på Lindesbergs lasarett, ska gemensamt utgöra en länsresurs Vårdvolym Följs upp av landstingsstyrelsen från och med Kunskapsbaserad vård Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, 2

5 gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. USÖ har ett speciellt ansvar att aktivt deltaga i de av samverkansnämnden i Uppsala-Örebro regionen inrättade specialitetsråden. I detta sammanhang företräder USÖ hela länet och ska samverka med berörda specialister vid andra förvaltningar i ÖLL. USÖ har ett ansvar att medverka i det vertikala prioriteringsarbetet. Det innefattar att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (se om länsuppdrag) samt att föra avgränsningsdiskussioner öppet mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter. Det innebär också att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten. Vid införande av nya metoder och behandlingar i vården ska den nationella modellen för vertikala prioriteringar som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum användas (PrioriteringsCentrum rapport 2007:1). Modellen överensstämmer med arbetsmodellen som används av Socialstyrelsen vid framtagning av nationella riktlinjer Tillgänglighet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. USÖ har ansvar för att människor har tillgång till vård vid alla akuta sjukdomstillstånd som ingår i sjukhusets verksamhetsområde. I ansvaret ligger att bedöma den enskilde individens behov av vård och tillgodose medicinska och omvårdnadsmässiga behov utifrån tillgängliga resurser. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Om patientens sjukdom, skada eller annat upplevt behov av insatser kräver kompetens som inte erbjuds på sjukhuset ska patienten få hjälp till lämplig vårdgivare för dennes behov. Särskilt viktigt är att tillgodose behoven hos människor med nedsatt autonomi Nationell vårdgaranti Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom högst 90 dagar. (Diskussioner pågår inom landstinget om att sänka gränserna till 60 dagar). Om USÖ inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. Landstingets Vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och valfrihetsvård. 3

6 3.1.5 Samverkan USÖ ska samverka med sjukhusen i länet, primärvården, psykiatrin, habiliteringen, tandvården, kommunerna, försäkringskassan m.fl., delta i och utveckla formerna för gemensam vårdplanering, vårdkedjor och samverkan kring rehabilitering. USÖ ska fortlöpande arbeta med att utveckla ett samarbete med primärvården för att förmedla kunskap, få en förtrogenhet med varandras områden och föra en dialog om gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan. USÖ har också ett ansvar för att tillsammans med primärvården och kommunerna skapa smidiga övergångar mellan vårdgivarna för en väl fungerande vårdkedja ur patientens perspektiv. I det ansvaret ligger att ha bra rutiner för epikrishanteringen. Överföringen mellan vårdgivarna görs i dialog med patienten, dennes närstående och den andra vårdgivaren. Vid utskrivning av patient till primärvården måste en överenskommelse finnas om överföring av patient så att mottagare inom primärvården finns innan utskrivning slutförs. Här ska PAL-överenskommelsen (patientansvarig läkare) mellan slutenvården och primärvården beaktas. Motsvarande handläggning tillämpas även vid överföring mellan andra personalkategorier (se bilaga 1). USÖ ska också utveckla och stimulera det gränsöverskridande samarbetet mellan primärvården, slutenvården och den kommunala sjukvården med den äldre patienten i centrum. I USÖs uppdrag ligger också att genom rådgivning och konsultation ge kompetensstöd till andra vårdgivare. USÖ ska tillhandahålla konsultstöd till primärvården i den palliativa vården Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete USÖ ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Sjukhuset har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i sjukhusledningens uppdrag till klinikerna. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på kliniknivå omfattar kunskap om indikatorerna, rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer, metoder att kunna föra samtal med patienter om riskfaktorer/indikatorer, sammanställning och uppföljning av indikatorerna. Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införande av datorjournal. USÖ ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer. 4 Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för USÖ och medföra behov av förändringar av exempelvis USÖs roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 4

7 5 Kompetens USÖ ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses anställd vid USÖ eller annan som utför uppdrag för USÖs räkning. Medarbetarna vid USÖ bör ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. Fortbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger. 6 Kvalitet USÖ åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar patienternas upplevelser av vården, medicinska resultat och patientsäkerhet. Kvalitetsbegreppet inkluderar även patientens uppfattning av den egna hälsorelaterade livskvaliteten. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka patienternas delaktighet i vården. 6.1 Patientupplevd kvalitet Grundläggande för den vård och de insatser som USÖ erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om information inte kan lämnas till patienten ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående till patienten. - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller operation. USÖ ska efter utskrivning av inneliggande patienter senast inom sju tio dagar efter utskrivning lämna en vårdsammanfattning (patientepikris) till patienten. Vårdsammanfattningen ska innehålla den vanliga slutanteckningen med inskrivningsorsak, PAL, utskrivande läkare, bedömning, aktuell medicinering, diagnos/vårdtid och planerad uppföljning. Vårdsammanfattningen ska skrivas med ett enkelt språk. Arbetet ska fortsätta under 2011 där det är tillämpbart, t.ex. till patienter med komplicerat vårdförlopp. 6.2 Medicinsk kvalitet USÖ ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och har inom ÖLL ett särskilt ansvar att medverka i utvecklingen av nya register. USÖ ska vidare delta i tillämpliga register som Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) ansvarar för. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. 5

8 System bör byggas upp för att granska att systematisk och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för ett systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till klinikens vårdriktlinjer. 7 Patientsäkerhet 7.1 Avvikelsehantering USÖ har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. Vidare att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser och att det finns rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. (Se vidare i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:12). USÖ har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen och patientförsäkringen. 7.2 Riskhantering USÖ har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i sjukhusets verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Sjukhuset ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (Se vidare i SOSFS 2005:12) 8 Utvecklingsuppdrag Under överenskommelseperioden ska USÖ aktivt medverka i planeringen och genomförandet av utvecklingsarbeten initierade av landstingsfullmäktige eller av annat politiskt organ inom ÖLL. USÖ ska medverka till att utveckla den patientnära kliniska forskningen inom ÖLL. Inom detta område har USÖ ett särskilt ansvar för att utveckla forskning som stödjer den högspecialiserade vården för såväl länets som andra landstings patienter. 9 Ersättning Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. 10 Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden

9 11 Underskrifter Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tager var sitt. Örebro den Örebro den För landstingsstyrelsen För Universitetssjukhuset i Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Jan Olsson Ordförande Sjukhusdirektör Rickard Simonsson T f landstingsdirektör 7

10 Bilaga 1

11 Bilaga 1

12 Bilaga 2 Uppföljning av överenskommelsen år 2011 gällande USÖ 3.1 Hälso- och sjukvård Uppföljning av könsrelaterade skillnader görs inom ramen för Öppna jämförelser Kunskapsbaserad vård USÖ ska redovisa hur man arbetar med hjärtrehabilitering enligt nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Implementering av nationella riktlinjer Sjukhusen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet vilket bland annat innebär att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under 2010 gav Socialstyrelsen ut riktlinjer för diabetes och demens samt preliminära riktlinjer för lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar. USÖ ska redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera riktlinjerna i sjukhusets verksamheter Samverkan USÖ ska redovisa hur samarbetet med primärvården sker i arbetet med att implementera riktlinjer Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete USÖ ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård implementeras på sjukhuset. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till de av sjukhuset valda klinikernas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. 1. USÖ ska redovisa vilka rutiner man har dels på opererande enheter för att hänvisa patienter till rökslut i samband med planerad kirurgi dels på onkologiska klinikerna i samband med behandlingsstart. 2. USÖ ska beskriva hur man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna i olika patientgrupper och på annat sätt utvecklat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 3. USÖ ska redovisa hur man följer upp förskrivningen av FaR (fysisk aktivitet på recept) på sjukhuset. 6.1 Patientupplevd kvalitet Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. En del av patientupplevd vårdkvalitet är att patienten upplever att hon/han är välinformerad om vad som hänt under vårdtiden och om eventuell uppföljning eller råd efter utskrivningen. Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling.

13 Bilaga 2 Uppföljning av patientupplevd vårdkvalitet sker genom att USÖ redovisar 1. Vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten I vilka fall vårdsammanfattningar används på sjukhusets kliniker. Uppföljning av patientupplevd hälsa och livskvalitet sker genom att redovisa dels hur sjukhuset fortsatt utveckla systematiken i mätningarna och vilka förbättringsarbeten det resulterat. 6.2 Medicinsk kvalitet Strokesjukvård Sjukhuset ska redovisa hur stor andel av patienterna som vårdas på strokeenhet under hela vårdtiden. Nationella kvalitetsregistren De nationella kvalitetsregistren har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat och kvalitet i den medicinska vården. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större betydelse. Redan i den första överenskommelsen för 2004 års verksamhet, fanns fokus på deltagandet i olika kvalitetsregister. Under de följande överenskommelserna användes en tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg för att tydliggöra hur arbetet med kvalitetsregister ska ske i ÖLL. Sjukhusens ansträngningar att brett delta i olika erkända kvalitetsregister och att fördjupa detta engagemang förutsätts fortsätta. Fr.o.m års överenskommelse sker en fokusering på ett par av de stora och centrala kvalitetsregistren, inte minst eftersom dessa har stor betydelse i de nationella årliga Öppna jämförelser. Uppföljningen består av fem delar. 1. Deltagande i nationella kvalitetsregister. USÖ redovisar vilka nationella kvalitetsregister som olika kliniker deltar i. De register som ska redovisas om man deltar eller inte deltar i är de som drivs av ROC samt de som får ekonomiskt stöd av SKL för år 2011 (beslut dec 2010/jan 2011; Hälsokansliet tillhandahåller en lista med nationella kvalitetsregister att ta ställning till). 2. Hjärtsjukvård. Täckningsgraden i Riks-HIA (delregister i Swedeheart) har stor betydelse för trovärdigheten när det gäller att beskriva och analysera kvalitén i hjärtinfarktvård. Täckningsgraden har tidigare varit för låg vid länets sjukhus. Riks-HIA syftar till att fånga patienter där hjärtinfarkt är det egentliga huvudproblemet medan patienter i palliativt vårdskede exkluderas. Denna grupp är emellertid förhållandevis liten och vårdas ofta vid andra kliniker än kardiologisk eller internmedicinsk klinik. Vid redovisningen av utvecklingen av täckningsgrad i Riks-HIA bör antalet registreringar i registret jämföras med antalet i PAS. Redovisningen bör delas upp i tre delar: patienter vårdade på kardiologiska kliniken, vårdade vid medicinska kliniken samt vårdad vid någon av de övriga klinikerna Kardiologiska kliniken Medicinska kliniken* Övriga kliniker vid USÖ* Antal registrerade i Riks-HIA Antal reg i PAS

14 Bilaga 2 * =Pat som även vårdats på kardiologiska kliniken i anslutning till samma vårdtillfälle registreras endast på kardiologiska kliniken Urvalsperioden för beräkning av täckningsgrad anpassas till vad som är möjligt att få från Riks-HIA, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus 3. Strokesjukvård. Funktionsförmåga efter stroke är ett viktigt resultatmått på vårdinsatsen och ingår som en viktig kvalitetsindikator i Öppna Jämförelser. Informationen ska hämtas från Riks-stroke och samma definitioner som Öppna Jämförelser 2009: indikator 77 ska användas. De tre sjukhusen får komma överens om vilken tidsperiod, så aktuell som praktiskt möjligt, som ska gälla för rapporteringen. För måluppfyllelse ska bortfallet i 3-månadersrapporteringen av ADL-oberoende vara mindre än 20 procent och andelen ADL-beroende ska vara högst 25 procent. I redovisningen skall även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010) 4. Ortopedi. Patientens egenrapporterade hälsoutfall efter intervention har fått en tydlig ställning inom evidensbaserad sjukvård. I Öppna Jämförelser redovisas förbättring mätt med instrumentet EQ-5D-index efter total höftledsplastik. Sjukhuset ska redovisa sina resultat samt göra en analys av detta. Analysen ska inriktas på att belysa vad som kan förklara varför skillnader i behandlingsresultat bland de egna patienterna finns samt, om det finns divergens mellan klinikens medelresultat jämfört med hela registrets medelresultat, hur sådana skillnader kan förklaras? Urvalsperioden för redovisningen och analysen anpassas till vad som är möjligt att få från Svenska Höftregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. I redovisningen skall även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010) 5. Kirurgi. Komplikationsfrekvens och -mönster inklusive död under den tidiga postoperativa perioden efter operation av tjocktarmscancer ska redovisas med hjälp av coloncancerregistret. Täckningsgrad i registret ska också redovisas genom att alla som i det patientadministrativa systemet opererats för coloncancer ställs mot det som registrerats i coloncancerregistret. Urvalsperioden för redovisningen anpassas till vad som är möjligt att erhålla från coloncancerregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. I redovisningen skall även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010) 7.1 Avvikelsehantering USÖ ska redovisa hur sjukhuset systematiskt använder sig av det gemensamma avvikelserapporteringssystemet för att öka patientsäkerheten.

15 UPPFÖLJNING AV 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSER MED SJUKHUSEN GOD VÅRD 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. 4. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälsooch sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Uppföljning Redovisas i februari 2012 Medicinsk kvalitet (evidensbaserade metoder) - Strokesjukvård Hjärtrehabilitering enligt riktlinjer för hjärtsjukvården Medicinsk kvalitet (kvalitetsregister) Patientsäkerhetsarbete - Systematisk användning av avvikelserapportering Patientupplevd kvalitet - Patientenkäten Patientupplevd hälsa och livskvalitet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Påverka levnadsvanor - Rökslut - Uppföljning av FaR Samverkan - Med primärvården om riktlinjer (Följs via Öppna jämförelser ) ( Tillgänglighet och Vårdgarantin följs via Väntetider i Vården.)

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 KARLSKOGA LASARETT

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 KARLSKOGA LASARETT ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 KARLSKOGA LASARETT Karlskoga lasarett INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 1 1 Överenskommelsens syfte 1 2 Uppföljning 1 3 Uppdrag 2

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL 1 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 1 ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE 1 2

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 KARLSKOGA LASARETT

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 KARLSKOGA LASARETT ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 KARLSKOGA LASARETT Karlskoga lasarett INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Hälso- och sjukvårdsnämndens mål 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 1 1 Överenskommelsens syfte

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 KARLSKOGA LASARETT

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 KARLSKOGA LASARETT ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 KARLSKOGA LASARETT Karlskoga lasarett INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Hälso- och sjukvårdsnämndens mål 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 1 1 Överenskommelsens syfte

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 HABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål... 2 2. Överenskommelsen syfte... 2 3. Uppdrag... 2 3.1 Habiliteringen... 2 3.1.1 Habiliterings-

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 PSYKIATRI

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 PSYKIATRI ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 PSYKIATRI INNEHÅLLSFÖRTECKNING HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL...2 1. Överenskommelsens syfte...3 2. Uppdrag...3 Hälso- och sjukvård psykiatri... 3 2.1.1 Allmänt

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 PSYKIATRIN

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 PSYKIATRIN ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 PSYKIATRIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. 1. Överenskommelsens syfte... 2 2. UPPDRAG... 2 2.1 Psykiatrin... 2 2.2.1 Allmänpsykiatri... 3 2.2.2 Rättspsykiatri... 4 2.2.3

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

NÄMNDEN FÖR SOMATISK SPECIALISTSJUKVÅRD PROTOKOLL

NÄMNDEN FÖR SOMATISK SPECIALISTSJUKVÅRD PROTOKOLL NÄMNDEN FÖR SOMATISK SPECIALISTSJUKVÅRD PROTOKOLL Nr: 8 Datum: 13 december 2011 En närsjukvårdslösning i södra länsdelen Uppdraget I landstingsfullmäktiges verksamhetsplan 2011 med budget och

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM ADA xxx Sid 1 (7) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM Syftet med uppdraget är att tillgodose patientens behov av kontinuerlig omvårdnad och medicinskall insatser när

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12 Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Direktlänkar till mer information Socialstyrelsens

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård 2014 med områdena Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och områdena inom Universitetssjukhuset Örebro Anvisningar För att åstadkomma

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer