ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO"

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 1 ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE 1 2 UPPFÖLJNING 1 3 UPPDRAG Hälso- och sjukvård Länsuppdrag Vårdvolym Kunskapsbaserad vård Tillgänglighet Nationell vårdgaranti Samverkan Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 4 4 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN 4 5 KOMPETENS 5 6 KVALITET Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet 5 7 PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering Riskhantering 6 8 UTVECKLINGSUPPDRAG 6 9 ERSÄTTNING 6 10 GILTIGHETSTID 6 11 UNDERSKRIFTER 7 Sida Bilagor: 1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) i Örebro län 2. Uppföljning av överenskommelse år 2011

3 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO Denna överenskommelse är tecknad mellan Landstingsstyrelsen och Universitetssjukhuset i Örebro (nedan kallad USÖ). Sjukhusledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. 1 Överenskommelsens syfte Överenskommelsen syftar till - att beskriva de hälso- och sjukvårdsinsatser som USÖ ska tillhandahålla - att förtydliga de utvecklingsområden som USÖ ska delta i - att beskriva det ansvar som ligger på USÖ för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. 2 Uppföljning Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Sjukhuset förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt. Sjukhuset ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. Uppföljning görs enligt bilaga 2 och redovisas skriftligen i februari 2012 till ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion. 3 Uppdrag 3.1 Hälso- och sjukvård USÖ ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla hälso- och sjukvård inom sitt verksamhetsområde, d.v.s. basal- och högspecialiserad vård, till personer boende i Örebro län. För att möjliggöra detta understryks vikten av att USÖ även är framgångsrika när det gäller att tillhandahålla högspecialiserad vård till invånare i andra landsting 1

4 För USÖ gäller hela Örebro län som upptagningsområde. USÖ ska dessutom ansvara för handläggning och ekonomi för den somatiska vård som köps utanför det egna länet. USÖ ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författning, avtal och regler om fritt val av vård. USÖ ska även informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting (ÖLL) eller i annat landsting. USÖ ska i samarbete med Capio Läkargruppen AB fortsätta se över verksamheterna för att bättre utnyttja de gemensamma resurserna. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. USÖ ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, utifrån de förutsättningar som är praktiskt möjliga och med hänsyn till den enskilde patientens situation. Det vetenskapliga underlaget ska vid ställningstagande till åtgärder vara känt och bedömt. USÖ ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. USÖ ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. USÖ ska också medverka till förebyggande av sjukdom. USÖ ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller undersökning Länsuppdrag USÖ har ett samordningsansvar för länsövergripande och specialitetsvisa arbeten t.ex. sårvårdsgrupp, vårdprogram och allergicentrum. USÖ har ansvar för överviktsenheten som ska tjäna som ett kunskapscentrum för hela landstinget. USÖ har även ansvaret för vården av barn- och ungdomar med svår fetma. Specialistfunktionen för icke-malign långvarig smärta, Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion på USÖ och Smärtenheten på Lindesbergs lasarett, ska gemensamt utgöra en länsresurs Vårdvolym Följs upp av landstingsstyrelsen från och med Kunskapsbaserad vård Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, 2

5 gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. USÖ har ett speciellt ansvar att aktivt deltaga i de av samverkansnämnden i Uppsala-Örebro regionen inrättade specialitetsråden. I detta sammanhang företräder USÖ hela länet och ska samverka med berörda specialister vid andra förvaltningar i ÖLL. USÖ har ett ansvar att medverka i det vertikala prioriteringsarbetet. Det innefattar att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (se om länsuppdrag) samt att föra avgränsningsdiskussioner öppet mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter. Det innebär också att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten. Vid införande av nya metoder och behandlingar i vården ska den nationella modellen för vertikala prioriteringar som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum användas (PrioriteringsCentrum rapport 2007:1). Modellen överensstämmer med arbetsmodellen som används av Socialstyrelsen vid framtagning av nationella riktlinjer Tillgänglighet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. USÖ har ansvar för att människor har tillgång till vård vid alla akuta sjukdomstillstånd som ingår i sjukhusets verksamhetsområde. I ansvaret ligger att bedöma den enskilde individens behov av vård och tillgodose medicinska och omvårdnadsmässiga behov utifrån tillgängliga resurser. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Om patientens sjukdom, skada eller annat upplevt behov av insatser kräver kompetens som inte erbjuds på sjukhuset ska patienten få hjälp till lämplig vårdgivare för dennes behov. Särskilt viktigt är att tillgodose behoven hos människor med nedsatt autonomi Nationell vårdgaranti Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom högst 90 dagar. (Diskussioner pågår inom landstinget om att sänka gränserna till 60 dagar). Om USÖ inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. Landstingets Vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och valfrihetsvård. 3

6 3.1.5 Samverkan USÖ ska samverka med sjukhusen i länet, primärvården, psykiatrin, habiliteringen, tandvården, kommunerna, försäkringskassan m.fl., delta i och utveckla formerna för gemensam vårdplanering, vårdkedjor och samverkan kring rehabilitering. USÖ ska fortlöpande arbeta med att utveckla ett samarbete med primärvården för att förmedla kunskap, få en förtrogenhet med varandras områden och föra en dialog om gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan. USÖ har också ett ansvar för att tillsammans med primärvården och kommunerna skapa smidiga övergångar mellan vårdgivarna för en väl fungerande vårdkedja ur patientens perspektiv. I det ansvaret ligger att ha bra rutiner för epikrishanteringen. Överföringen mellan vårdgivarna görs i dialog med patienten, dennes närstående och den andra vårdgivaren. Vid utskrivning av patient till primärvården måste en överenskommelse finnas om överföring av patient så att mottagare inom primärvården finns innan utskrivning slutförs. Här ska PAL-överenskommelsen (patientansvarig läkare) mellan slutenvården och primärvården beaktas. Motsvarande handläggning tillämpas även vid överföring mellan andra personalkategorier (se bilaga 1). USÖ ska också utveckla och stimulera det gränsöverskridande samarbetet mellan primärvården, slutenvården och den kommunala sjukvården med den äldre patienten i centrum. I USÖs uppdrag ligger också att genom rådgivning och konsultation ge kompetensstöd till andra vårdgivare. USÖ ska tillhandahålla konsultstöd till primärvården i den palliativa vården Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete USÖ ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Sjukhuset har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i sjukhusledningens uppdrag till klinikerna. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på kliniknivå omfattar kunskap om indikatorerna, rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer, metoder att kunna föra samtal med patienter om riskfaktorer/indikatorer, sammanställning och uppföljning av indikatorerna. Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införande av datorjournal. USÖ ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer. 4 Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för USÖ och medföra behov av förändringar av exempelvis USÖs roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 4

7 5 Kompetens USÖ ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses anställd vid USÖ eller annan som utför uppdrag för USÖs räkning. Medarbetarna vid USÖ bör ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. Fortbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger. 6 Kvalitet USÖ åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar patienternas upplevelser av vården, medicinska resultat och patientsäkerhet. Kvalitetsbegreppet inkluderar även patientens uppfattning av den egna hälsorelaterade livskvaliteten. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka patienternas delaktighet i vården. 6.1 Patientupplevd kvalitet Grundläggande för den vård och de insatser som USÖ erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om information inte kan lämnas till patienten ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående till patienten. - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller operation. USÖ ska efter utskrivning av inneliggande patienter senast inom sju tio dagar efter utskrivning lämna en vårdsammanfattning (patientepikris) till patienten. Vårdsammanfattningen ska innehålla den vanliga slutanteckningen med inskrivningsorsak, PAL, utskrivande läkare, bedömning, aktuell medicinering, diagnos/vårdtid och planerad uppföljning. Vårdsammanfattningen ska skrivas med ett enkelt språk. Arbetet ska fortsätta under 2011 där det är tillämpbart, t.ex. till patienter med komplicerat vårdförlopp. 6.2 Medicinsk kvalitet USÖ ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och har inom ÖLL ett särskilt ansvar att medverka i utvecklingen av nya register. USÖ ska vidare delta i tillämpliga register som Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) ansvarar för. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. 5

8 System bör byggas upp för att granska att systematisk och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för ett systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till klinikens vårdriktlinjer. 7 Patientsäkerhet 7.1 Avvikelsehantering USÖ har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. Vidare att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser och att det finns rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. (Se vidare i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:12). USÖ har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen och patientförsäkringen. 7.2 Riskhantering USÖ har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i sjukhusets verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Sjukhuset ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (Se vidare i SOSFS 2005:12) 8 Utvecklingsuppdrag Under överenskommelseperioden ska USÖ aktivt medverka i planeringen och genomförandet av utvecklingsarbeten initierade av landstingsfullmäktige eller av annat politiskt organ inom ÖLL. USÖ ska medverka till att utveckla den patientnära kliniska forskningen inom ÖLL. Inom detta område har USÖ ett särskilt ansvar för att utveckla forskning som stödjer den högspecialiserade vården för såväl länets som andra landstings patienter. 9 Ersättning Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. 10 Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden

9 11 Underskrifter Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tager var sitt. Örebro den Örebro den För landstingsstyrelsen För Universitetssjukhuset i Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Jan Olsson Ordförande Sjukhusdirektör Rickard Simonsson T f landstingsdirektör 7

10 Bilaga 1

11 Bilaga 1

12 Bilaga 2 Uppföljning av överenskommelsen år 2011 gällande USÖ 3.1 Hälso- och sjukvård Uppföljning av könsrelaterade skillnader görs inom ramen för Öppna jämförelser Kunskapsbaserad vård USÖ ska redovisa hur man arbetar med hjärtrehabilitering enligt nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Implementering av nationella riktlinjer Sjukhusen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet vilket bland annat innebär att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under 2010 gav Socialstyrelsen ut riktlinjer för diabetes och demens samt preliminära riktlinjer för lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar. USÖ ska redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera riktlinjerna i sjukhusets verksamheter Samverkan USÖ ska redovisa hur samarbetet med primärvården sker i arbetet med att implementera riktlinjer Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete USÖ ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård implementeras på sjukhuset. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till de av sjukhuset valda klinikernas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. 1. USÖ ska redovisa vilka rutiner man har dels på opererande enheter för att hänvisa patienter till rökslut i samband med planerad kirurgi dels på onkologiska klinikerna i samband med behandlingsstart. 2. USÖ ska beskriva hur man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna i olika patientgrupper och på annat sätt utvecklat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 3. USÖ ska redovisa hur man följer upp förskrivningen av FaR (fysisk aktivitet på recept) på sjukhuset. 6.1 Patientupplevd kvalitet Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. En del av patientupplevd vårdkvalitet är att patienten upplever att hon/han är välinformerad om vad som hänt under vårdtiden och om eventuell uppföljning eller råd efter utskrivningen. Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling.

13 Bilaga 2 Uppföljning av patientupplevd vårdkvalitet sker genom att USÖ redovisar 1. Vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten I vilka fall vårdsammanfattningar används på sjukhusets kliniker. Uppföljning av patientupplevd hälsa och livskvalitet sker genom att redovisa dels hur sjukhuset fortsatt utveckla systematiken i mätningarna och vilka förbättringsarbeten det resulterat. 6.2 Medicinsk kvalitet Strokesjukvård Sjukhuset ska redovisa hur stor andel av patienterna som vårdas på strokeenhet under hela vårdtiden. Nationella kvalitetsregistren De nationella kvalitetsregistren har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat och kvalitet i den medicinska vården. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större betydelse. Redan i den första överenskommelsen för 2004 års verksamhet, fanns fokus på deltagandet i olika kvalitetsregister. Under de följande överenskommelserna användes en tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg för att tydliggöra hur arbetet med kvalitetsregister ska ske i ÖLL. Sjukhusens ansträngningar att brett delta i olika erkända kvalitetsregister och att fördjupa detta engagemang förutsätts fortsätta. Fr.o.m års överenskommelse sker en fokusering på ett par av de stora och centrala kvalitetsregistren, inte minst eftersom dessa har stor betydelse i de nationella årliga Öppna jämförelser. Uppföljningen består av fem delar. 1. Deltagande i nationella kvalitetsregister. USÖ redovisar vilka nationella kvalitetsregister som olika kliniker deltar i. De register som ska redovisas om man deltar eller inte deltar i är de som drivs av ROC samt de som får ekonomiskt stöd av SKL för år 2011 (beslut dec 2010/jan 2011; Hälsokansliet tillhandahåller en lista med nationella kvalitetsregister att ta ställning till). 2. Hjärtsjukvård. Täckningsgraden i Riks-HIA (delregister i Swedeheart) har stor betydelse för trovärdigheten när det gäller att beskriva och analysera kvalitén i hjärtinfarktvård. Täckningsgraden har tidigare varit för låg vid länets sjukhus. Riks-HIA syftar till att fånga patienter där hjärtinfarkt är det egentliga huvudproblemet medan patienter i palliativt vårdskede exkluderas. Denna grupp är emellertid förhållandevis liten och vårdas ofta vid andra kliniker än kardiologisk eller internmedicinsk klinik. Vid redovisningen av utvecklingen av täckningsgrad i Riks-HIA bör antalet registreringar i registret jämföras med antalet i PAS. Redovisningen bör delas upp i tre delar: patienter vårdade på kardiologiska kliniken, vårdade vid medicinska kliniken samt vårdad vid någon av de övriga klinikerna Kardiologiska kliniken Medicinska kliniken* Övriga kliniker vid USÖ* Antal registrerade i Riks-HIA Antal reg i PAS

14 Bilaga 2 * =Pat som även vårdats på kardiologiska kliniken i anslutning till samma vårdtillfälle registreras endast på kardiologiska kliniken Urvalsperioden för beräkning av täckningsgrad anpassas till vad som är möjligt att få från Riks-HIA, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus 3. Strokesjukvård. Funktionsförmåga efter stroke är ett viktigt resultatmått på vårdinsatsen och ingår som en viktig kvalitetsindikator i Öppna Jämförelser. Informationen ska hämtas från Riks-stroke och samma definitioner som Öppna Jämförelser 2009: indikator 77 ska användas. De tre sjukhusen får komma överens om vilken tidsperiod, så aktuell som praktiskt möjligt, som ska gälla för rapporteringen. För måluppfyllelse ska bortfallet i 3-månadersrapporteringen av ADL-oberoende vara mindre än 20 procent och andelen ADL-beroende ska vara högst 25 procent. I redovisningen skall även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010) 4. Ortopedi. Patientens egenrapporterade hälsoutfall efter intervention har fått en tydlig ställning inom evidensbaserad sjukvård. I Öppna Jämförelser redovisas förbättring mätt med instrumentet EQ-5D-index efter total höftledsplastik. Sjukhuset ska redovisa sina resultat samt göra en analys av detta. Analysen ska inriktas på att belysa vad som kan förklara varför skillnader i behandlingsresultat bland de egna patienterna finns samt, om det finns divergens mellan klinikens medelresultat jämfört med hela registrets medelresultat, hur sådana skillnader kan förklaras? Urvalsperioden för redovisningen och analysen anpassas till vad som är möjligt att få från Svenska Höftregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. I redovisningen skall även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010) 5. Kirurgi. Komplikationsfrekvens och -mönster inklusive död under den tidiga postoperativa perioden efter operation av tjocktarmscancer ska redovisas med hjälp av coloncancerregistret. Täckningsgrad i registret ska också redovisas genom att alla som i det patientadministrativa systemet opererats för coloncancer ställs mot det som registrerats i coloncancerregistret. Urvalsperioden för redovisningen anpassas till vad som är möjligt att erhålla från coloncancerregistret, samma period ska gälla som vid länets två andra sjukhus. I redovisningen skall även ingå jämförelse med tidigare utvärderad period (se ÖK 2010) 7.1 Avvikelsehantering USÖ ska redovisa hur sjukhuset systematiskt använder sig av det gemensamma avvikelserapporteringssystemet för att öka patientsäkerheten.

15 UPPFÖLJNING AV 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSER MED SJUKHUSEN GOD VÅRD 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. 4. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälsooch sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Uppföljning Redovisas i februari 2012 Medicinsk kvalitet (evidensbaserade metoder) - Strokesjukvård Hjärtrehabilitering enligt riktlinjer för hjärtsjukvården Medicinsk kvalitet (kvalitetsregister) Patientsäkerhetsarbete - Systematisk användning av avvikelserapportering Patientupplevd kvalitet - Patientenkäten Patientupplevd hälsa och livskvalitet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Påverka levnadsvanor - Rökslut - Uppföljning av FaR Samverkan - Med primärvården om riktlinjer (Följs via Öppna jämförelser ) ( Tillgänglighet och Vårdgarantin följs via Väntetider i Vården.)

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010 UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL 1 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 1 ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE 1 2

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Heide Benser/Image Source/All

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl.

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl. I II Landstinget DALARNA ~ILAGA ~6 ~ 33 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum 2013-03-25 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer