ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 KARLSKOGA LASARETT

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 KARLSKOGA LASARETT

2 Karlskoga lasarett INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Hälso- och sjukvårdsnämndens mål 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 1 1 Överenskommelsens syfte 1 2 Uppföljning 2 3 Uppdrag Hälso- och sjukvård Länsuppdrag Vårdvolym Kunskapsbaserad vård Tillgänglighet Nationell vårdgaranti Särskild tillgänglighetssatsning Samverkan Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 5 4 Förändringar i verksamheten 6 5 Kompetens 6 6 Kvalitet Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet 7 7 Patientsäkerhet Avvikelsehantering Riskhantering 8 8 Utvecklingsuppdrag 8

3 Karlskoga lasarett 9 Ersättning Målrelaterad ersättning 8 10 Giltighetstid 9 11 Underskrifter 9 BILAGOR: 1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) i Örebro län 2. Uppföljning av 2009 års överenskommelse 3. Målrelaterad ersättning år 2009

4 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 KARLSKOGA LASARETT Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (nedan kallad HSN) och Karlskoga lasarett. Sjukhusledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir känd för medarbetarna vid berörda enheter inom sjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål Länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv så att de i allt mindre utsträckning drabbas av sjukdomar eller funktionshinder som går att förebygga eller åtgärda. Länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionshinder eller långvarig sjukdom. Ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas. Hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom individens delaktighet och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. 1 Överenskommelsens syfte Överenskommelsen syftar till - att beskriva de hälso- och sjukvårdsinsatser som Karlskoga lasarett ska tillhandahålla på uppdrag från HSN, - att förtydliga de utvecklingsområden som Karlskoga lasarett ska delta i på uppdrag från HSN, - att beskriva det ansvar som ligger på Karlskoga lasarett för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. 1

5 2 Uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämnden är ansvarig för uppföljning av den vård som ges länets invånare och den effekt som denna vård har på hälsotillståndet i befolkningen. HSN har även som syfte att följa upp att länets invånare får den sjukvård man har behov av oavsett var i länet man bor. HSN följer även upp de avtal/överenskommelser som nämnden sluter med länets sjukvårdsproducenter. Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Sjukhuset förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt och i överenskommen tid till Hälsokansliet. Sjukhuset ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. HSN förbinder sig att inte begära in ytterligare systematiska uppföljningar än de som specificeras i denna överenskommelse. Under respektive uppdrag i den följande texten i denna överenskommelse beskrivs vad som ska följas upp och hur uppföljningen ska ske. Uppföljningen sker via sjukhusledningen och redovisas skriftligen till Hälsokansliet. 3 Uppdrag 3.1 Hälso- och sjukvård Karlskoga lasarett ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla hälso- och sjukvård inom sitt verksamhetsområde, d.v.s. basal vård, till personer boende i Örebro län. För Karlskoga lasarett gäller hela Örebro län som upptagningsområde. Karlskoga lasarett ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författning, avtal och regler om fritt val av vård. Karlskoga lasarett ska även informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting (ÖLL) eller i annat landsting. Karlskoga lasarett tillhandahåller även vård till Värmlands läns landsting enligt särskilt avtal. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. Karlskoga lasarett ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, utifrån de förutsättningar som är praktiskt möjliga och med hänsyn till den enskilde patientens situation. Det vetenskapliga underlaget ska vid ställningstagande till åtgärder vara känt och bedömt. Karlskoga lasarett ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Karlskoga lasarett ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Karlskoga lasarett ska också medverka till förebyggande av sjukdom. Karlskoga lasarett ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller undersökning. 2

6 Under året ska de delar i det handikappolitiska handlingsprogrammet för ÖLL som gäller 2009 implementeras. (Beslut om Handikappolitiskt handlingsprogram fattas av landstingsfullmäktige i januari 2009.) Uppföljning: Avvaktar uppföljningen av könsrelaterade skillnader i 2008 års överenskommelse. HSN får återkomma i frågan efter uppföljningen i mars Länsuppdrag Inom ÖLL har Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) ett uppdrag att initiera och leda arbetet med att implementera nationella riktlinjer/motsvarande, specialitetsvis, i samverkan med Karlskoga och Lindesbergs lasarett. Vidare har USÖ ett samordningsansvar för länsövergripande och specialitetsvisa arbeten t.ex. sårvårdsgrupp, vårdprogram och allergicentrum. Karlskoga lasarett har ett ansvar att delta i dessa arbeten. USÖ har ett uppdrag att fortsätta uppbyggnaden av överviktsenheten som ska tjäna som ett kunskapscentrum för hela landstinget. USÖ har ansvaret för vården av barn- och ungdomar med fetma. Specialistfunktionen för icke-malign långvarig smärta, Smärtenheten på Lindesbergs lasarett och Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion på USÖ, ska gemensamt utgöra en länsresurs Vårdvolym Kommer från och med år 2009 att följas upp av landstingsstyrelsen Kunskapsbaserad vård Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Karlskoga lasarett bör också medverka vid framtagande och uppdatering av specialitets- eller länsövergripande vårdprogram. Karlskoga lasarett ska medverka i det vertikala prioriteringsarbetet. Det innefattar att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (se om länsuppdrag). Det innebär också att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten samt att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet mellan specialiteterna för att förhindra övervältringseffekter. 3

7 Vid införande av nya metoder och behandlingar i vården ska den nationella modellen för vertikala prioriteringar som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och Prioriterings- Centrum användas (PrioriteringsCentrum rapport 2007:1). Modellen överensstämmer med arbetsmodellen som används av Socialstyrelsen vid framtagning av nationella riktlinjer. Uppföljning: Sjukhuset ska redovisa hur man i tillämpliga delar arbetat med implementeringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukdomar och de prioriteringar som där anges i den kliniska rutinen. Följs upp inom ramen för målrelaterad ersättning och redovisas till Hälsokansliet den 11 december Tillgänglighet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. Karlskoga lasarett har ansvar för att människor har tillgång till vård vid alla akuta sjukdomstillstånd som ingår i sjukhusets verksamhetsområde. I ansvaret ligger att bedöma den enskilde individens behov av vård och tillgodose medicinska och omvårdnadsmässiga behov utifrån tillgängliga resurser. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Om patientens sjukdom, skada eller annat upplevt behov av insatser kräver kompetens som inte erbjuds på sjukhuset ska patienten få hjälp till lämplig vårdgivare för dennes behov. Karlskoga lasarett ska här ta hänsyn till den kompetens och övriga resurser som USÖ i egenskap av högspecialiserat sjukhus kan erbjuda. Särskilt viktigt är att tillgodose behoven hos människor med nedsatt autonomi. Tillgänglighet följs upp inom ramen för Väntetider i vården Nationell vårdgaranti Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Om Karlskoga lasarett inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. Landstingets Vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och valfrihetsvård Särskild tillgänglighetssatsning Kommer från och med år 2009 att hanteras av landstingsstyrelsen Samverkan Karlskoga lasarett ska samverka med sjukhusen i länet, primärvården, psykiatrin, habiliteringen, tandvården, kommunerna, försäkringskassan m.fl., delta i och utveckla formerna för gemensam vårdplanering, vårdkedjor och samverkan kring rehabilitering. Karlskoga lasarett ska fortlöpande arbeta med att utveckla ett samarbete med primärvården för att förmedla kunskap, få en förtrogenhet med varandras områden och föra en dialog om gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan. 4

8 Karlskoga lasarett har också ett ansvar för att tillsammans med primärvården och kommunerna skapa smidiga övergångar mellan vårdgivarna för en väl fungerande vårdkedja ur patientens perspektiv. I det ansvaret ligger att ha bra rutiner för epikrishanteringen. Överföringen mellan vårdgivarna görs i dialog med patienten, dennes närstående och den andra vårdgivaren. Vid utskrivning av patient till primärvården måste en överenskommelse finnas om överföring av patient så att mottagare inom primärvården finns innan utskrivning slutförs. Här ska gällande PAL-överenskommelse (patientansvarig läkare) beaktas. Motsvarande handläggning tillämpas även vid överföring mellan andra personalkategorier (se bilaga 1). Karlskoga lasarett ska också utveckla och stimulera det gränsöverskridande samarbetet mellan primärvården, slutenvården och den kommunala sjukvården med den äldre patienten i centrum. I Karlskoga lasaretts uppdrag ligger också att genom rådgivning och konsultation ge kompetensstöd till andra vårdgivare. Karlskoga lasarett ska tillhandahålla konsultstöd till primärvården i den palliativa vården. Karlskoga lasarett ska delta och verka för ett fördjupat samarbete med länets övriga sjukhus. Särskilt betonas vikten av samverkan inom elektiv kirurgi och ortopedi för att korta köer och öka tillgängligheten så att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. I vården av patienter med icke-malign långvarig smärta ska Karlskoga lasarett utveckla samarbetet med Smärtenheten på Lindesbergs lasarett och Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtsektion på USÖ. Uppföljning: 1. Sjukhuset ska redovisa hur man inom ortopedin i länet samarbetar i syfte att dels klara vårdgarantin, dels för att fördela arbetet mellan sjukhusen i länet. 2. Sjukhuset ska redovisa hur samarbetet i vården av patienter med långvarig smärta utvecklats under året. Redovisas till Hälsokansliet i februari Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Karlskoga lasarett ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Sjukhuset har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på kliniknivå omfattar kunskap om indikatorerna, rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer, metoder att kunna föra samtal med patienter om riskfaktorer/indikatorer, sammanställning och uppföljning av indikatorerna. Karlskoga lasarett ska identifiera patientgrupper där man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna. Dokumentationsrutiner för levnadsvanor ska beaktas vid införande av datorjournal. Karlskoga lasarett ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer. 5

9 Uppföljning: Sker inom ramen för målrelaterad ersättning. Redovisas till Hälsokansliet senast den 11 december Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för Karlskoga lasarett och medföra behov av förändringar av exempelvis Karlskoga lasaretts roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter. HSN och Karlskoga lasarett ska samverka för att lösa uppkomna förändringar. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 5 Kompetens Karlskoga lasarett ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses anställd vid Karlskoga lasarett eller annan som utför uppdrag för Karlskoga lasaretts räkning. Medarbetarna vid Karlskoga lasarett bör ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. Fortbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger. 6 Kvalitet Karlskoga lasarett åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar patienternas upplevelser av vården, medicinska resultat och patientsäkerhet. Kvalitetsbegreppet inkluderar även patientens uppfattning av den egna hälsorelatrade livskvaliteten. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka patienternas delaktighet i vården. 6.1 Patientupplevd kvalitet Grundläggande för den vård och de insatser som Karlskoga lasarett erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om information inte kan lämnas till patienten ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående till patienten. - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller operation. Karlskoga lasarett ska fortsätta med rutinen att lämna en vårdsammanfattning (patientepikris) till patienten senast inom sju tio dagar efter utskrivning där det är tillämpbart. 6

10 Uppföljning: Patientupplevd kvalitet är uttryckt i överenskommelsen som att både patientupplevd vårdkvalitet och behandlingsresultat i patientens självupplevda hälsa ska mätas. 1. Uppföljning av patientupplevd vårdkvalitet sker genom att sjukhuset redovisar vilka förbättringsområden man arbetat med under året utifrån resultaten i patientenkäten Redovisning hur resultaten av patientupplevd livskvalitet i kvalitetsregistren används på sjukhusets kliniker. Vilka förbättringsarbeten har detta resulterat i? Redovisas till Hälsokansliet i februari Medicinsk kvalitet Karlskoga lasarett ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och bör också medverka i utvecklingen av nya register. Karlskoga lasarett ska vidare delta i tillämpliga register som Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) ansvarar för. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematisk och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för ett systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till klinikens vårdriktlinjer. Uppföljning: 1. Strokesjukvård: Sjukhuset ska redovisa hur stor andel av patienterna som vårdas på strokeenhet under hela vårdtiden. 2. Redovisa hur praxisundersökningen för Uppsala-Örebroregionen av omhändertagandet av patienter med astma mottagits på medicinkliniken. Vilka analyser har gjorts och vilket förbättringsarbete har detta resulterat i? 3. Beskriva om man uppfyller kraven för de kvalitetsindikatorer för strukturen på astmavård som redovisas i praxisundersökningen. Redovisas till Hälsokansliet i februari Uppföljning av medicinsk kvalitet är under 2009 också föremål för uppföljning enligt bilaga 3 Målrelaterad ersättning gällande sjukhusets arbete med nationella kvalitetsregister och ROC-register. Redovisas till Hälsokansliet senast den 11 december Patientsäkerhet 7.1 Avvikelsehantering Karlskoga lasarett har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. Vidare att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser och att det finns rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. (Se vidare i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:12). 7

11 Karlskoga lasarett har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och patientförsäkringen. Uppföljning: Sjukhuset ska redovisa hur man systematiskt använder erfarenheter från avvikelserapporteringen för att öka patientsäkerheten. Redovisas till Hälsokansliet i februari Riskhantering Karlskoga lasarett har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i sjukhusets verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Sjukhuset ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (Se vidare i SOSFS 2005:12) Uppföljning: Sjukhuset ska beskriva effekterna av arbetet med de basala hygienrutinerna. Uppföljningen görs inom ramen för den målrelaterade ersättningen. Redovisas till Hälsokansliet senast den 11 december Utvecklingsuppdrag Under överenskommelseperioden ska Karlskoga lasarett aktivt medverka i planeringen och genomförandet av utvecklingsarbeten initierade av HSN. I det arbetet ska Karlskoga lasarett medverka i utvecklingen av programarbeten som pågår inom ÖLL. 9 Ersättning Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. En mindre del av landstingsbidraget ska dock utbetalas som målrelaterad ersättning. Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår, med undantag för den målrelaterade ersättningen, som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av Landstingsfullmäktige i budgeten för 2009 med avdrag för den summa för målrelaterad ersättning som beslutats vid samma tillfälle. Den fasta ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad. 9.1 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt vid bokslutstillfället I god tid före delårsboksluten gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Om parterna är överens, utifrån de kriterier som är uppsatta för respektive mål, att det är rimligt anta att målen kommer att uppnås, betalas en tredjedel av pengarna ut. 8

12

13 Bilaga 1

14 Bilaga 1

15 UPPFÖLJNING AV 2009 ÅRS ÖVERENSKOMMELSER MED SJUKHUSEN GOD VÅRD 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. 4. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälsooch sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Reguljär uppföljning Redovisas i februari 2010 Medicinsk kvalitet (evidensbaserade metoder) - Strokesjukvård - Astma Patientsäkerhetsarbete Patientupplevd kvalitet (patientenkäten) Patientupplevd hälsa och livskvalitet Samverkan: - Ortopedin i länet - Vården av patienter med långvarig smärta Könsrelaterade skillnader i vården (Tillgänglighet: HSN tar del av uppföljningen av vårdgarantin via ViV.) Målrelaterad ersättning Redovisas senast 11 december 2009 Implementering av riktlinjer för hjärtsjukdomar Medicinsk kvalitet (kvalitetsregister) Riskförebyggande arbete (hygienrutiner) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (SVN:s rek. om verksamhetsindikatorer) Bilaga 2

16 Bilaga 3 Målrelaterad ersättning år 2009 gällande Karlskoga lasarett. Den målrelaterade ersättningen omfattar nedanstående fyra områden. För varje område finns beskrivet vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt vid utgången av Redovisning ska ske senast 11 december Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6). Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta, men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I propositionen konstateras att sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen antog våren 2007 ett dokument gällande uppföljning av målområde 6. Samverkansnämnden förordar att de i dokumentet föreslagna verksamhetsindikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet övervägs i tecknandet av överenskommelser eller formulering av uppdrag i respektive landsting. Mål Karlskoga lasarett ska fortsätta utvecklingen av arbetet med hur mål 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård implementeras på sjukhuset. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till de av sjukhuset valda klinikernas verksamhetsinnehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Sjukhuset ska fortsätta det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och redovisa patientgrupper där man systematiskt arbetar med att påverka levnadsvanorna. 2. Medicinsk kvalitet Bakgrund De nationella kvalitetsregister har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat och kvalitet i den medicinska vården. De är basen i Öppna jämförelser. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitetsoch resultatregister får allt större betydelse. Redan i den första överenskommelsen för 2004 års verksamhet, fanns fokus på deltagandet i olika nationella, regionala och/eller lokala kvalitetsregister. Sedan dess har en tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg använts för att tydliggöra hur arbetet med kvalitetsregister ska ske i ÖLL.

17 Bilaga 3 Det första steget är att delta i kvalitetsregistrering. Lokala register kan ha stor betydelse för en kliniks kvalitetsutveckling och bör användas för resultat- och kvalitetsutveckling för områden där nationella register inte finns. Det finns en rad olika register av övergripande slag. För att få en tydlighet om vilka register som klinikerna ska delta i gäller sedan överenskommelsen för 2006 att uppföljningen vad gäller målrelaterad ersättning koncentreras till de nationella register som godkänts av och fått ekonomiskt stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare det s.k Beslutsrådet), se (Belsut 2008), samt de register som förs av Regionalt Onkologiskt Centrum, ROC (se: Det betyder naturligtvis inte att andra nationella/regionala kvalitetsregister som är av god kvalitet och framgångsrika, men som inte har stöd av SKL, inte ska användas. Dessa register kommer dock inte att följas upp inom ramen för målrelaterad ersättning (såvida inte de kan användas för redovisning av del B se nedan). Det andra steget är att säkra processerna så att systematisk och korrekt inrapportering sker. Det kan till exempel innefatta att relevanta diagnos- och åtgärdsregister (IMX, cancerregistret etc) regelbundet avsöks. Tydliga instruktioner för inrapportering ska finnas med tydligt ansvar för olika uppgiften i processen. Det tredje steget är att utveckla rutiner för att återrapportera från kvalitetsregistren och att dessa återrapporter leder till analys och förbättringsarbete. Det fjärde steget är att sätta upp mål för förbättringsarbetet och att förbättringsarbete sker som regelbundet värderas utifrån registret. För 2006 koncentrerades den målrelaterade ersättningen på de två första stegen. År 2007 ökade kraven genom att även steg tre ingick i vad man uppnått för flertalet register. År 2009 ska alla register uppfylla steg två, majoriteten steg tre och några register även steg fyra. Antalet nationella kvalitetsregister ökar successivt och allt fler viktiga områden inkluderas. Frågan om vilka register en klink skall deltaga i måste balanseras i ett avvägande mellan å ena sidan värdet för det lokala kvalitetsarbetet och å andra sidan värdet för patientgruppen sett i ett övergripande nationellt sammanhang. Att delta i kvalitetsregister för stora folksjukdomar är självklart. Register för en sjukdomsgrupper där man bara har ett litet antal patienter på den egna kliniken kan ha en begränsad betydelse för det egna kvalitetsarbetet men eftersom registret bidrar till utvecklingen av vården för hela denna patientgrupp sett nationellt är det i regel rimligt att deltaga även i dessa register. Grundprincipen är att sjukhuset deltar i alla kvalitetsregister som fått stöd av Beslutsrådet under 2008 resp. administreras av ROC. Det kan dock finnas speciella skäl att avvakta med att deltaga i ett nationellt kvalitetsregister. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att ett register som fått stöd ännu är i utvecklingsfas och man vill avvakta att det blir färdigbyggt. Undantag från deltagande i nationellt kvalitetsregister ska godkännas av CAMTÖ:s ledningsgrupp senast mars För flera kliniker saknas dock ännu relevanta nationella kvalitetsregister. Även dessa områden måste följas upp avseende den medicinska kvalitén.

18 Bilaga 3 Ett bra sätt för detta är att göra retrospektiva journalgenomgångar på alla, eller vid mycket stora patientgrupper ett slumpvis urval, där man undersöker hur väl man i diagnostik och behandling följt klinikens, specialitetens eller Socialstyrelsens riktlinjer (en form av s.k. intern audit). Hälsokansliet kan vid behov bistå med råd och metodstöd vid dessa genomgångar. Texten i Överenskommelsen för 2009 när det gäller medicinsk kvalitet och målrelaterad ersättning är utformad på samma sätt som för 2008 så att man lätt kan se hur graden av måluppfyllelsen ska redovisas. För att förebygga missförstånd om hur redovisningen ska ske och så att den blir någorlunda likadan för alla tre sjukhusen kommenteras redovisningen här. Del A: Denna del gäller för de kliniker där relevanta nationella kvalitetsregister och/eller ROC-register finns. Mål för del A 1. Sjukhuset redovisar vilka register man deltar i/ej deltar i. Om nationellt kvalitetsregister finns för någon diagnos/åtgärd, men berörd klinik fått godkännande enligt ovan, att inte delta, redovisas kort motiven att ej deltaga. 2. Klinikerna ska utveckla system för att rapporteringen till ROC och de nationella kvalitetsregistren sker med tillräcklig täckningsgrad och med korrekta uppgifter. År 2009 ska i princip för alla register finnas skriftlig dokumentation om hur man dels säkrar att alla registreringsobjekt verkligen registreras så att man uppnår maximal täckningsgrad, dels vilka system man har för att säkra att registrerade data är kompletta och korrekta. 3. Kliniken ska återrapportera resultat från registren till berörd personal och dessa rapporter ska leda till förbättringar Resultaten från de register som man deltar i ska regelbundet hämtas hem och återrapporteras till alla berörda. Dessa återrapporter ska användas för att ytterligare förbättra systemen för att säkra fullständiga och korrekta data samt för att förbättra resultaten och kvalitén i behandlingen av patienterna. För majoriteten av alla register ska man tydligt kunna redovisa när och hur sådan återrapportering skett samt vilka konsekvenser återrapporteringen haft på verksamheten. 4. Kliniken ska sätta upp mål för förbättringsarbetet och förbättringsarbetet ska regelbundet värderas utifrån registret. För minst fem register på sjukhuset ska man kunna redovisa sådant målstyrt förbättringsarbete som kopplats till kvalitetsindikatorer i något register. Redovisningen sker på så sätt att för varje register anges med ja/nej om man uppfyller kraven för vart och ett av registren. För det högsta av de fyra stegen (de tre övriga stegen behöver inte redovisas) som registret uppfyller redovisar man dessutom följande fakta: Steg 1: Steg 2: (Detta steg ska i princip alla ha uppfyllt.) Om man inte deltar i något av registren ska detta motiveras. (Detta steg ska i princip alla ha uppfyllt.) Om detta stegs krav inte är uppfyllt redovisas vad som görs för att kravet ska uppfyllas? När uppnås detta?

19 Bilaga 3 Om detta är högsta steget för ett register redovisas vilket system man har för att garantera täckningsgraden samt vilket system man har för korrekta och kompletta data. Steg 3: Steg 4: Om detta är högsta steget redovisas när och hur sådan återrapportering skett samt vilka konsekvenser återrapporteringen haft på verksamheten. Om detta är högsta steget beskrivs det förbättringsarbete som bedrivits, hur registret använts, vilka mål som uppställts och hur man mätt måluppfyllelse. Exempel på redovisning: Klinik/register Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Kommentar (ev på separat blad) Kir/USÖ: SOReg Ja Ja Nej Nej Registret startad varför feedback ännu för tidigt. Steg 2: Täckningsgrad: kontroll mot IMX regelbundet. Kompletta data: skriftlig plan där registrering i registret sker samtidigt som besök på mottagning respektive diktering av opberättelse. Dessutom logiska funktioner och kalender i registret som talar om ifall data fattas. Del B: Denna del gäller för de kliniker där relevanta nationella kvalitetsregister eller ROCregister inte finns. Mål samt metod för att redovisa måluppfyllelse för del B De kliniker vid sjukhuset som uppfyller kriterierna för del B ska genom systematiska journalgranskningar genomföra diagnosrevision inom något eller några diagnoser/åtgärdsområden. Andra likvärdiga metoder att utvärdera följsamhet till vårdriktlinjer kan också accepteras liksom användandet av lokala kvalitetsregister. Genomgången bör omfatta centrala områden i klinikens verksamhet för en samlad patientgrupp eller behandlingsåtgärd. Genomgången bör omfatta antingen alla patienter under ett år eller ett slumpvist urval av journaler. Avsikten är att utvärdera hur väl man i sin diagnostik och behandling följt nationella riktlinjer eller fastslagna lokala vårdprogram. Klinikerna ska redovisa vilka diagnos-/åtgärdsområden man valt. I redovisningen är lämpliga frågeställningar: Totalt antal patienter inom området man valt? Hur skedde selektionen? Hur har man garderat sig för att urvalet är representativt? Vilka kvalitetsindikatorer har använts vid granskningen? Vilken metod har man använt för granskningen? Vilket var resultatet? Hur har resultatet redovisats på kliniken? Har resultatet medfört något förbättringsarbete?

20 Bilaga 3 3. Implementering av riktlinjer för hjärtsjukdomar Bakgrund Sjukhusen i länet ska bedriva hälso- och sjukvård enligt principerna för evidensbaserad hälsooch sjukvård. Varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag. Sjukhusen har också ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet vilket bland annat innebär att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under 2008 gav Socialstyrelsen ut nya riktlinjer för hjärtsjukdomar. Mål Karlskoga lasarett ska redovisa på vilket sätt man deltagit i det länsövergripande och specialitetsvisa arbetet med att anpassa och implementera riktlinjerna i sjukhusets verksamheter. 4. Riskförebyggande arbete Bakgrund Vårdrelaterade infektioner och förekomsten av allt fler antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot kvaliteten och säkerheten i vården. En viktig del av sjukhusens kvalitetsarbete är att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett sätt att förbättra kvalitet och patientsäkerhet är att stärka arbetet med vårdhygien. Kravet på god vårdhygien i hälso- och sjukvården har också stärkts i och med att det år 2006 kom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen som beskriver vårdgivarnas skyldighet att tillgodose en god hygienisk standard i vården och behandlingen. Av Socialstyrelsens kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner framgår att tillämpning av basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. Mål Karlskoga lasarett ska beskriva effekterna av arbetet med de basala hygienrutinerna.