Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Transkript

1 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Regionsjukvårdsnämnden 21 feb 2013

2 Vad är Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser (ÖJ) är en årlig nationell jämförelse mellan de 21 landstingen gjord av SKL och Socialstyrelsen. ÖJ har gjorts sedan Målen för ÖJ är: 1. Förbättringsmålet - Stimulera till analys och lärande av varandra för förbättrad kvalitet och ökad effektivitet. - Förbättrat kunskapsunderlag för uppföljning och styrning. - Vad behöver utvecklas i MIN verksamhet? I MITT landsting? 2. Öppenhetsmålet gör vården öppen för insyn och ge underlag för debatt och möjliggöra ansvarsutkrävande från medborgarna. Vad får vi som medborgare för vård för skattepengarna? 3. Datakvalitetsmålet främja utvecklingen av data.

3 Kort om ÖJ 2012 ÖJ 2012 sammanställer 169 indikatorer som speglar fyra aspekter av hälso- och sjukvården: Medicinska resultat (14 olika områden, totalt 149 indikatorer) Tillgänglighet (5 indikatorer) Förtroende och patienterfarenheter (12 indikatorer) Kostnader (3 indikatorer) - Ungefär 65 av indikatorerna redovisas på sjukhusnivå. - Ett 50-tal datakällor används, t ex: - Dödsorsaksregistret - Patientregistret - Läkemedelsregistret - KPP-databas - Patientrapporterad kvalitet (Vårdbarometern, Nationell Patientenkät) - Nationella kvalitetsregister (Riks-Stroke, NDR m fl.)

4 Hur redovisas resultaten av ÖJ? 1/3 1/3 1/3 Alla indikatorers resultat jämförs i diagram. Rikets genomsnitt finns alltid med. Målvärden saknas oftast. Resultaten färgläggs. Snabbmatriser finns. Tänk på: ÖJ ger ingen heltäckande bild! Allt finns inte med i ÖJ datakvaliteten styr! Tänk på: Färger överskådligt men inte utan fallgropar Färgläggningen bygger på en relativ jämförelse. Säger ingenting om förbättring från föregående år eller om specifika mål uppnåtts. Landsting kan vara röda trots omfattande förbättringar i absoluta termer (om andra landsting också förbättrat sig). Landsting kan vara röda trots internationellt sett mycket goda resultat. Färgerna riskerar att förstärka skillnaderna. Även om skillnaderna mellan landstingen är mycket små måste någon bli röd. Färgerna visar INTE skillnader INOM det egna landstinget, vilka ibland är större än skillnaderna MELLAN landstingen.

5 Beror skillnaderna på olika förutsättningar i befolkningen eller på skillnader i sjukvårdssystemen? Detta gäller ju främst vissa av resultatmåtten inte de processmåtten!

6 Index för överblick? Enskilda indikatorer för styrning! Men det finns ju så många indikatorer finns det inget enklare sätt? Index: I första hand för olika ledningsnivåer inom landstingen/regioner Syftar till att ge en strategisk och överblickbar bild av hur man står sig i jämförelse med andra huvudmän. Ett index är ju ett genomsnitt och riskerar att gömma enskilda indikatorer med bra/dåliga resultat. I en grön indexfärg kan flera röda indikatorer finnas! Kan hjälpa till vid identifiering vid brister men sådana områden (ofta, men inte alltid röda ) måste då analyseras närmare med hjälp av de enskilda indikatorerna (eller med hjälp av data som inte finns med i ÖJ). Enskilda indikatorer: Index kan aldrig ersätta dessa då index är svåra att använda i riktad uppföljning. Det är analys av enskilda indikatorer som har störst potential att driva förbättringsarbetet framåt. (Uppgång/nedgång i absoluta termer över tid? Orsaker till detta?)

7 I en ny SKL-rapport har index för ÖJ 2012 konstruerats ( Öppna Jämförelser i Överblick, Ackerby m fl.) - Rapporten finns på SKL:s hemsida: - Rapporten innehåller en användbar metoddiskussion. I allmänhet ges indikatorerna samma vikt i indexberäkningen. - Rapporten innehåller 21 index (de 4 huvudområdena, de 14 medicinska områdena och 3 varianter av ett totalindex.) - Flera av de index som redovisas på de kommande bilderna kommer från rapporten. Diagram ur rapporten

8 Resultat i regionen index för huvudområden Alla 14 medicinska områden har givits samma vikt, oavsett antal indikatorer. Alla indikatorer har givits samma vikt Alla indikatorer har givits samma vikt Alla indikatorer har givits samma vikt Siffran visar placeringen 2012, och siffran inom parentes visar placeringen 2011 om samma beräkningsmetod använts på datan då. Källa: Öppna Jämförelser i överblick - Variationen i placeringar är som störst rörande medicinsk kvalitet. - Förändringarna i placeringar sen 2011 är inte så stora. De är dock i merparten av fallen till det bättre. Observera att en ändrad placering är en relativ förändring och inte innebär att de absoluta resultaten för alla indikatorer förbättrats. - Regionen placerar sig sammantaget bäst inom området kostnader.

9 Resultat index för de 14 olika områdena av medicinsk kvalitet De områden där regionen placerar sig bäst relativt andra landsting återfinns högst upp i tabellen Viktigt: Trots att det är 14 områden gäller följande: 1) Alla medicinska områden täcks inte in lika väl (t ex KOL stor sjukdom men låg täckningsgrad i kvalitetsregister) 2) Pågående diskussion om vilka indikatorer som ska väljas. Vilka indikatorer visar verkligen på kvalitet, effektivitet eller rätt process?

10 Exempel 1: Strokesjukvård index- och indikatornivå Hur analysera? 1) Som framgår av tabellen kan ett område med grönt indexvärde ha flera röda indikatorer (blå ruta) 2) Märk väl att samvariationen mellan medicinsk kvalitet och patientrapporterade mått inte alltid är så stark (grön ruta). 3) Gräv djupare vid oväntade röda resultat: Finns uppdelning på sjukhusnivå? Finns målvärden? Är spridningen stor också i absoluta tal? Har förändring skett över tid?

11 Exempel 1: Strokesjukvård - sjukhusnivå - Sjukhusen rangordnas inte i ÖJ 2012 och färgläggs inte heller. Det går att göra själv, men nyttan av detta är oklar. Det mest centrala borde vara den enskilda indikatorns relation till målvärden, till rikssnittet, till övriga sjukhus i regionen samt förändringen. - Som framgår av tabellen är spridningen för vissa indikatorer stor, för andra liten vilket är centralt ur analyssynpunkt, i synnerhet om målvärde saknas. Sjukhusnivån: Större variation, olikheter inom länet Större osäkerhet, antal fall kan vara få Konfidensintervall redovisas

12 Exempel 2: Cancersjukvård - Pilarna visar på förbättrat absolut värde, oavsett placeringsförändring. De flesta pilar pekar uppåt men det gör även rikets pilar. Cancersjukvården är inte en av våra bästa grenar vid en jämförelse. - Var överlevnaden är bäst varierar beroende på cancerform - Väntetiderna relativt andra landsting är inte särskilt bra, i synnerhet inte vid lungcancer - Glöm inte titta på den absoluta förändringen när ni analyserar

13 Angående SKL:s totalindex - Ett totalindex ger ingen extra hjälp i analysarbetet. Dessutom: Hur vikta? - I SKL:s rapport Öppna jämförelser i överblick görs dock tre olika totalindex med tre olika metoder. 1. Alla enskilda indikatorer (169 st) ges lika stor vikt, och indexet blir ett genomsnitt av alla indikatorer. Områden där det finns många indikatorer väger därmed tyngre än andra områden. 2. De fyra huvudområdena ges lika stor vikt (medicinsk kvalitet, tillgänglighet, patienterfarenheter och kostnader). 3. En sammanvägning där huvudområdet kostnader utesluts, och de tre andra viktas med 60 procent för medicinsk kvalitet och 20 procent för tillgänglighet och 20 procent för patienterfarenheter. Oavsett vilken av de tre metoderna som används hamnar Kalmar, Jönköping och Östergötland bland de 5 landsting som placerar sig högst.

14 Myndigheten för Vårdanalys har utvärderat ÖJ i rapporten Grönt ljus för öppna jämförelser? Förbättringsmålet: ÖJ har: skapat bättre förutsättningar för uppföljning och jämförelser bidragit till att utveckla landstingens strukturer för styrning underlättat för landstingsledningars dialog med professionen ökat fokus på kvalitet och patientutfall, inte bara på ekonomi och resurser det finns indikationer på att vårdens processer och resultat påverkas av offentliggörande av data Exempel på utvecklingsområden: Målvärden bör prioriteras Vad är en god nivå? Mer information om HUR de som lyckas bäst gör ger mer effekt än rankinglistor med naming and shaming -effekt Risk som inte ska ignoreras : Det som mäts blir gjort risk att resurser leds från områden där indikatorer saknas till områden där indikatorer finns

15 Myndigheten för Vårdanalys har utvärderat ÖJ i rapporten Grönt ljus för öppna jämförelser? Öppenhetsmålet: - Ännu inte uppnått trots stor skillnad mot innan ÖJ fanns - Idag: Vårdens resultat är öppna - men alltför svårtolkade - Intresset från riksmedia och fackpress har minskat över tid, medan det ökat från lokalmedia Datakvalitetsmålet: - Effekten på datakvaliteten är begränsad med ÖJ bidrar till att synliggöra brister i data - Indikatorerna omfattar en stor del av hälso- och sjukvårdens volym men, en knapp fjärdedel av de DRG med högst volym saknar helt indikatorer. - Grunddata behöver utvecklas inom vissa prioriterade områden, t ex primärvård och psykiatri. Om framtiden: - Organisationen bakom ÖJ måste utvecklas om ÖJ bättre ska kunna uppfylla sina mål, t ex angående öppenhet och införande av målvärden.

16 Arbetet med ÖJ fortsätter under 2013: Överenskommelse om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2013 Överenskommelse träffad mellan staten och SKL. Tre utvecklingsprojekt rörande ÖJ tas upp: 1) Utveckla och presentera målnivåer 2) Utveckling av indikatorer och datakällor 3) Målgruppsanpassa och tillgängliggöra jämförelserna

17 Att tänka på vid tolkning av ÖJ: Ur Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2012, s. 29:

18 Tack för uppmärksamheten!