Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke"

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p Ht 2004 Kursledare: Monica Nyström Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke Jane Gustavsson, Tore Fjaertoft, Eleonor Ekorn, Mi Ta, Jan Borg Projektarbete Problemanalys Steg 1 Handledare: Christina Granberg, Monica Nyström

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrundsbeskrivning... 3 Riks-stroke... 3 InfoVU... 3 Tillgängligheten för InfoVU-intressenter... 3 Stroke... 3 De vanligaste symtomen vid stroke... 4 Faktorer som ökar risken för stroke... 4 Vårdprocessen... 4 Behandling av stroke... 5 Syfte och mål... 5 Metod... 5 Problembeskrivning... 6 Tidskrävande... 6 Ekonomi... 6 Utbildning... 6 Ej heltäckande... 6 Patientens tillstånd... 6 Patientens möjlighet att besvara frågor... 6 Restriktioner, krav och lösning... 7 Krav och restriktioner... 7 Lösning... 7 Gott exempel på befintlig lösning... 7 Diskussion... 7 Referenser

3 Bakgrundsbeskrivning Riks-stroke Syftet med Riks-stroke är att bidra till att strokesjukvården i Sverige håller en hög kvalitet och uppnår samma goda standard i alla delar av landet. Riks-stroke är ett kvalitetsregister med nationell spridning. Registret började planeras 1992 varefter ett IT-stöd togs fram. De första registreringarna i registret gjordes Antalet anslutna strokeenheter har sedan dess ökat successivt. Sedan 1998 har samtliga sjukhus i landet angett att de deltar. Registerhållare är Medicinklinken vid Norrlands Universitetssjukhus. Med hjälp av Riks-stroke kan landets olika strokeenheter jämföras och behandlingarna kan kvalitetsuppföljas. I systemet kan alla enheter se statistik över sin egen verksamhet och samtidigt jämföra den med riksövergripande data. Alla patienter registreras dels vid omhändertagandet, dels görs en uppföljning efter tre månader då patienten via brev eller telefon får besvara ytterligare ett antal frågor. InfoVU InfoVU är ett projekt som långsiktigt är tänkt att förbättra informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom hälso- och sjukvården. Målet är att utveckla grundförutsättningarna för att information om prestationer, kostnader, kvalitet (inklusive resultat) ska finnas tillgänglig. Stroke är ett av delprojekten inom InfoVU. InfoVU utvecklar och provar metoder och modeller som ska göra det enkelt för medborgare, medarbetare och beslutsfattare att ta del av den information som de behöver om vården och omsorgen. Samverkan kring en enskild patient ska underlättas. InfoVU genomförs i samarbete mellan Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Projektet initierades av regeringen, startade 2001 och avslutas under Tillgängligheten för InfoVU-intressenter Alla intressenter på alla nivåer medborgare, medarbetare och beslutsfattare ska kunna ta del av information som är intressant för respektive grupp med avseende på vård och omsorg. Som potentiell brukare ska man kunna få tillgång till information om olika vårdalternativ, tillgänglighet, medicinsk kvalitet och omvårdnadskvalitet. En sjukhusdirektör eller en verksamhetschef ska kunna hämta information om den egna verksamheten i relation till andra jämförbara enheter exempelvis resurser, kostnader, prestationer och vårdkvaliteten. Politiker kan på motsvarande sätt få underlag för beslut om exempelvis vårdstruktur och val av producenter. Dessutom kan de få information om vårdkonsumtionens fördelning och hälsotillståndet i befolkningen såväl lokalt som i relation till övriga delar av landet. Stroke Stroke är ett samlingsnamn på sjukdomar som orsakas av blödning eller blodpropp i hjärnan. Det är en av de allvarligaste folksjukdomarna. Sjukdomen tillhör de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna. Den drabbar framför allt 1 3

4 äldre människor därför är utgången oftast dödlig. I västvärlden är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och tumörsjukdomar. De vanligaste symtomen vid stroke - Halvsidig förlamning. - Känselnedsättningar och domningar - ofta inom ena kropps- och ansiktshalvan. - Synrubbningar - i form av synnedsättning eller förlust av synen på ena ögat. - Tal- och språkrubbningar. - Balansrubbningar och svårigheter att styra sina rörelser. - Blixtrande huvudvärk Faktorer som ökar risken för stroke - Högt blodtryck - Ärftlighet för hjärt- kärlsjukdomar - Hög ålder - Tidigare genomgången stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack) - Diabetes - Förmaksflimmer - Förträngning på halspulsådern - Rökning - Höga blodfetter som ökar åderförkalkningen - Hög alkoholkonsumtion. Vårdprocessen I Figur 1 beskrivs vårdprocessen vid stroke samt var i processen registrering av information till Riksstroke sker. AMBULANS AKUTMOTTAGNIN STROKEENHET RIKS-STROKE REGISTRERING BIST. BEDÖMNING REHAB STROKEENHET RIKS-STROKE EFTER TRE MÅNADER 4

5 Behandling av stroke Det är viktigt att strokepatienter får vård snabbt, ty det minskar risken för bestående skador. Blödningar och proppar behandlas olika, därför är det viktigt att på så kort tid som möjligt utreda bakomliggande orsak till stroken, vilket görs med datortomografi. Om stroken är orsakad av en blodpropp kan patienten få blodförtunnande medel, dock måste detta ske senast 3 timmar efter symtomen börjat. Vid blödning görs ett neurokirurgiskt ingrepp. En strokepatient är sällan frisk efter att ha överlevt den akuta fasen, utan patienten kan behöva vård och stöd under lång tid efteråt. Det finns två typer av vård som kan ges. Den ena vårdtypen kallas för sluten vård, och innebär att patienten bor och vårdas på sjukhuset. Öppen vård kallas den vård som antingen innebär att patienten kommer till sjukhuset och tränar, eller att personal gör hembesök och patienten tränar i egen hemmiljö. I rehabiliteringsprocessen av en strokepatient är en rad personer involverade. Sjukgymnaster som kan hjälpa till med träning såsom styrke- och balansträning, arbetsterapeuter som har program för att öva upp finmotoriken, och så vidare. En psykolog kan göra en neuropsykologisk undersökning samt stötta patienten med samtalsterapi. Även sjuksköterskor, läkare, kuratorer och logopeder är personer som kan hjälpa till vid rehabiliteringen av en person som drabbats av en stroke. Syfte och mål Grupprojektets mål är att undersöka hur insamlingen av Riks-strokerelaterad patientdata skulle kunna förbättras och effektiviseras. Dessutom undersöks möjliga lösningar för att effektivisera överföringen av patientdata och resultat till övriga vårdgivare för strokepatienter. Metod Gruppen gavs av kursansvariga en beskrivning av projektet som skall göras, samt information om ett pågående projekt, InfoVU, som skulle analyseras. Utifrån informationen som gruppen fick bestämdes en inriktning på ett mer begränsat område, kvalitetsindikatorer för stroke. Dock kände gruppdeltagarna att den erhållna informationen om InfoVU-projektet var bristfällig och efterforskade mer information om projektet. Dessutom inhämtades information om stroke i allmänhet. Ett studiebesök på Karolinska Sjukhusets strokeenhet ledde till ett möte med en undersköterska som berättade om ett existerande och rikstäckande register för kvalitetsmätning för stroke, Riks-stroke. Utifrån studiebesöket och den information som samlats in kunde den slutliga problemaspekten fastställas. En processbeskrivning gjordes för att se var informationsutbytet kunde tänkas ske i en vårdprocess. För att få ytterligare information om projektet InfoVU kontaktades kontaktpersonen Björn Emanuelsson på Socialstyrelsen, och ett möte avtalades. 5

6 Informationen som gavs under mötet med Björn visade sig ge en diametralt annorlunda bild av hela InfoVU-projektet, jämfört med vår tidigare uppfattning. Som ett resultat av detta kontaktades kursansvariga för en diskussion. Då bestämdes ett något förändrat tillvägagångssätt i projektet. Den ursprungliga problemställningen behölls, men fokus ändrades från InfoVU-projektet till Riks-stroke. Problembeskrivning Riks-stroke behöver samla in information från olika vårdenheter över hela landet. En del svårigheter är förknippade med insamlingen av information. Beroende på hur IT-stödet utformats lokalt på de olika enheterna kan olika typer av problem uppstå. Tidskrävande Vid inrapportering av data fyller personalen i blanketter och/eller databaserade formulär. Emellanåt blir dessa blanketter och formulär inte fullständigt ifyllda. Detta innebär att man i ett senare skede tvingas komplettera med uppgifter från patientjournalen i den mån det är möjligt. Kompletteringen kräver mycket tid och arbete som skulle kunna ägnas åt andra, mer relevanta arbetsuppgifter. Pappersblanketterna innebär dessutom ett dubbelarbete, i och med att informationen först antecknas på papper för att sedan föras in i det datoriserade registret. Ekonomi Det faktum att inrapporteringen av data inte går automatiskt från den datoriserade journalen till Riks-stroke, innebär stora mängder administrativt extraarbete. Genom att rationalisera rapporteringsprocessen med IT-stöd kan kostnaden för detta extraarbete minskas. Utbildning Ny personal måste utbildas i registreringsprocessen, vilket kräver såväl tid som pengar. Utan utbildning antas risken öka för felrapportering. Ej heltäckande Data som lagras i registret riskerar att vara inkomplett på grund av att det i dagsläget vore för tidskrävande att ta med ytterligare variabler. Mer data skulle kunna ge större möjligheter till kvalitetsuppföljning och ge ett större utbyte av registrets användning. Med ett gott ITstöd skulle fler variabler kunna användas utan att ge ytterligare arbetsbelastning. Patientens tillstånd En del patienter vill inte lämna ut uppgifter om sig själva, i synnerhet inte när personnumret är knutet till svaret, vilket kan ge en ofullständig rapportering. Frågornas formulering bör anpassas efter denna typ av problematik. Patienten bör även få information som beskriver hur de lämnade uppgifterna kommer att hanteras för att på så sätt öka förståelsen för uppgiftsinsamlingen och motivationen att lämna uppgifter. Patientens möjlighet att besvara frågor Beroende på patientens hälsotillstånd efter inträffad stroke kan svårigheter finnas att besvara frågor. En del av frågorna kan ställas till anhöriga om sådana finns. 6

7 Restriktioner, krav och lösning Krav och restriktioner Huvudkraven är att lösningen ska vara tidsbesparande och kostnadseffektiv. I dag styrs informationsöverföringen av lagstiftning från 1996 (SOSFS 1996:32) och det kan bli betydelse fullt att se över lagstiftningen för informationsöverföring och samordnad vårdplanering för strokepatienter. Möjligt är att den bör anpassas till den digitala överföringen som blir aktuell i framtiden. Denna översyn kan lämpligen göras av jurister med kunskap om vården. Lösning Den mest optimala IT-lösningen är att journalsystemen automatiskt överför relevant data till registret Riks-stroke. Detta innebär att det nuvarande mellanliggande steget och det onödiga extraarbetet i informationsprocessen faller bort. Läkare och sjuksköterskor slipper extraarbetet med att fylla i blanketter och personen som ansvarar för registret undgår att behöva mata in alla värden manuellt. Fortfarande behövs en ansvarig person, som ansvarar för att all relevant information finns med i journalen. Detta kräver dock mindre tid än med den nuvarande lösningen, där samma person även tvingas att mata in alla uppgifter i registret för hand. Införandet av systemet och utbildning av personal kommer att med tiden innebära en ekonomisk besparning av betydande summor mot att behålla den deltidstjänst som idag behövs för inmatning av data i registret. Om informationsöverföringen sker med automatik finns möjlighet att utvidga registret med fler kvalitetsindikatorer vilket gör registret mer heltäckande. Automatiseringen gör att en utvidgning av registret inte innebär någon ytterligare arbetsbelastning. Denna lösning har även fördelar vad det gäller tillförlitligheten i informationen, ty det blir färre steg i utbytet i informationsprocessen. Det förekommer alltid en risk att information förvanskas eller att egna tolkningar vävs in när information skall föras vidare mellan olika personer. Gott exempel på befintlig lösning Ett exempel på lokal nivå där det befintliga journalsystemet redan automatiskt överför patientdata till Riks-stroke är kliniken vid Danderyds sjukhus. Diskussion En del problem finns med att införa automatiserad överföring på samtliga enheter anslutna till Riks-stroke. En standardisering av informationsutbyte mellan journalsystemen saknas. Detta innebär förmodligen att lokala anpassningar måste genomföras på varje enhet för att kommunikationen med Riks-stroke ska kunna göras automatisk. För att kunna genomföra projektet kan det tänkas att en del lagar och regler behöver ses över. Säkerhets- och integritetsfrågor är områden som kan påverkas av detta. 7

8 Carelink kan tänkas vara den som genomför ett projekt av den här typen. Organisationen äger och driver Sjunet idag samt har som mål för sin verksamhet att bli samordnare av utvecklingsprojekt inom den nationella vården. Referenser Hillert, Norrving Neurologi i praktiken, MS-Stroke-Huvudvärk Riks-stroke Infomedica Alla hjärtan Netdoktor.se - Internetmedicin.se - 8

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Medicinsk informatik - Uppgift och problem?

Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Rätt IT IT skulle spara miljarder i i vården Underkänt journalsystemen klarar inte inte kraven Splittrad journal ger ger splittrad vård Bröstcancersajter håller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Strokevårdkedjan i Stockholm

Strokevårdkedjan i Stockholm Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen Skånejournalen-Stroke Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen En patient, en journal en inmatning Dokumentationssystem som stöd för det individuella och multidisciplinära/tvärprofessionella

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 1 oktober 2014.

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 1 oktober 2014. Handläggare: Agneta Calleberg 1 (6) PaN 2014-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-11-10 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Återföring Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärendet Patientnämnden behandlade

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Ett förbättringsarbete inom gastromottagningen CLV Charisis D. ST läkare Internmedicin Jönsson K-Å. överläkare gastroenterologi, Docent Medicinkliniken

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Delårsrapport. Första kvartalet 2013. Medfield Diagnostics AB (publ) 556677-9871

Delårsrapport. Första kvartalet 2013. Medfield Diagnostics AB (publ) 556677-9871 Delårsrapport Första kvartalet 2013 Medfield Diagnostics AB (publ) 556677-9871 Sammanfattning av första kvartalet 2013 Den tredje kliniska studien (MF03) fortskrider som planerat på både Sahlgrenska i

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Heléne Spjuth, Affärskonsult SAS Institute AB Ann Fjellner, Senior Medicinsk rådgivare, HSNf Stockholms läns landsting Copyright 2010 SAS Institute

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning för TIA-registrering i Riksstroke Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2015-01-01 och därefter. Formulärets

Läs mer

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Manifest för Stroke Alliance for Europe

Manifest för Stroke Alliance for Europe Manifest för Stroke Alliance for Europe För en värld där färre drabbas av stroke och där de som berörs av stroke får den hjälp de behöver. Kindly supported by The Stroke Alliance for Europe retains independent

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

Politisk samverkansberedning

Politisk samverkansberedning 1 (5) Älvdalen Politisk samverkansberedning Minnesanteckningar Dag: Torsdag 26 november 2015 Tid: 09.00 12.00 Plats: Loftet, Älvdalen Närvarande: Peter Egardt, ordf. (s) Kommunalråd Anders Björklund (s)

Läs mer

STROKE. Program för Landstinget i Uppsala län

STROKE. Program för Landstinget i Uppsala län STROKE Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 10 februari 2003 Missiv till program om stroke Antaget av landstingsfullmäktige den 10 februari 2003 Bakgrund Landstingsstyrelsen

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2009-10-06 133 Riktlinjen grundar sig på SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso och sjukvårdesnheten rehab 2014-01-20, 2015-12-07 Samordnare för förflyttningsinstruktörer Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer på Resurscentrum I vår verksamhet

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m.

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m. 2014-07-09 Dnr 33272/2014 1(13) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 KALMAR KOMMUN OMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2013-05-31 57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 Handling Skrivelse den 7 maj 2013 från Landstinget

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Granskning av strokevården

Granskning av strokevården Landstingets revisorer 2012-04-23 000006 Landstingsstyl'elsen Granskning av strokevården Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att beakta de synpunkter avseende utveckling av strokevården som påtalas i

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015 Avseende år 2014 I handen håller du Solna SpecialistCenters patientsäkerhetsberättelse för år 2014. Här beskriver vi hur vi har arbetat för att

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer