Diagnos på primärvården i Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnos på primärvården i Region Skåne"

Transkript

1 Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska vardagen finns. Vi tror att vi alla vill sträva åt samma håll en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Med Sverigeronden vill Läkarförbundet träffa politiker, i majoritet och opposition samt landstingsledning, i alla landsting under de närmaste åren. Mötet sker i samarbete med lokalföreningen på orten. På mötena vill vi ha en dialog om professionens inflytande över sjukvården, om primärvårdens förutsättningar och hur vi skapar ett effektivt resursutnyttjande i vården. Denna skrift inleds med en kort sammanfattning av Läkarförbundets syn på några av vårdens viktigaste frågor. Därefter följer en rapport baserad på Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare om hur vårdcentralernas verksamheter fungerar. Rapporten har bearbetats med det regionala resultatet för Skåne.

2 SAMMANFATTNING AV LÄKARFÖRBUNDETS SYN PÅ NÅGRA AV VÅRDENS VIKTIGA FRÅGOR: En hälso- och sjukvård av hög kvalitet God vård på lika villkor för hela befolkningen är en viktig princip för svensk hälso- och sjukvård. Denna princip stämmer också väl med etiken för läkarnas arbete. Men att nå dit är en stor utmaning som kräver förändringar. God läkarbemanning Det saknas fast anställda läkare inom primärvården och psykiatrin. Sviktar primärvården kan det överbelasta hela sjukvården. Skillnaderna över landet är stora. Bristen är koncentrerad till norra Sverige och några ytterligare landsting, medan storstäderna har haft en mer positiv utveckling. Läkarförbundet anser att det behövs lokala, regionala och nationella insatser för att säkra primärvårdens läkarbemanning. Och åtgärder måste vidtas omgående. En av nycklarna till framgång är att få läkare att fortsätta på sin vårdcentral. Patientansvarig läkare (Pal) Möjligheten att träffa samma läkare ger patienten ökad trygghet. Det förbättrar patientsäkerheten och ger ett effektivare resursutnyttjande. Därför föreslår Läkarförbundet att alla patienter ska ha rätt till en namngiven patientansvarig läkare (Pal) som fast vårdkontakt. Fler än de med livshotande tillstånd till exempel de med kroniska sjukdomar, sköra och multisjuka äldre med flera har behov av en läkare som fast vårdkontakt. Vi har den lagstiftning som behövs för att ge patienter rätt till en Pal. Men tillämpningen av lagen måste ändras. Mer läkartid i äldrevården Många äldre kommer i kläm i dagens system. Antalet läkarbesök i hemmen har ökat, men det räcker inte och samtidigt blir de äldre fler. Därför måste målen sättas högre i dag när det gäller den läkartid som erbjuds de sköra äldre. Läkarförbundets mål är mer läkartid i de äldres sjukvård, en fast läkarkontakt och systematisk samordning av vårdkedjor. Utskrivningsklara patienter Många patienter ofta sköra, äldre personer tvingas ligga på sjukhus för länge. Det innebär sämre vård, livskvalitet och trygghet. En effektivare utskrivningsprocess skulle frigöra vårdplatser till patienter med större behov. Bristen på vårdplatser är idag ett stort problem på landets sjukhus, både ur ett patientsäkerhets- och ett arbetsmiljöperspektiv. Skattebetalarna skulle också få ut mer vård och omsorg för pengarna. Utvecklande arbetsmiljö ger hög patientsäkerhet Alla ska kunna må bra på jobbet. Men i dag arbetar läkare ofta under pressade förhållanden, samtidigt som sjukvårdens kvalitet är beroende av läkarnas kompetens och skicklighet. Läkarförbundet värnar en god arbetsmiljö under hela arbetslivet, präglad av högt inflytande och goda förutsättningar att både planera och svara för det ansvar som yrket förutsätter. Vidare behöver sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet erkännas och beaktas i organisationen av sjukvården. Omorganisationer ska genomföras i samarbete med vårdens personal och politiska beslut ska beakta läkares förutsättningar att kunna svara för god vård. 2

3 Fortbildning Läkare måste få fortbildning under hela yrkeskarriären för att ta till sig ny kunskap och tillsammans med kollegor förbättra diagnostik och behandling. Det är då viktigt med god lärandemiljö med tid för dialog, eftertanke, kunskapsöverföring och sökande av information. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan för internutbildning och egen fortbildning, och möjlighet till minst tio dagars extern fortbildning per år. IT i vården IT är en väsentlig del av alla läkares vardag. För att uppnå de potentiella vinsterna med den nationella e-hälsan och IT-systemen inom vården, behövs en bred samverkan med läkarprofessionen och den kliniska vardagen. IT-systemen är i dag ett stort arbetsmiljöproblem, i synnerhet för läkare. IT-stöd måste utformas med tanke på patienternas sekretess och integritet. Läkarförbundet verkar för att minska läkares administrativa arbetsbörda, till förmån för arbetet med patienterna. Ledarskap i vården Sjukvården är beroende av engagerade och kunniga chefer. För att upprätthålla en sjukvård av hög klass och främja en snabb metod- och kvalitetsutveckling är det av största vikt att läkarna antar chefskap i sjukvården. Personer med goda personliga egenskaper för chefskap går att finna inom alla yrkesgrupper. Läkarna har dock med sina medicinska kunskaper särskilt goda förutsättningar att leda denna kunskapsintensiva verksamhet mot ökad kvalitet, produktivitet och tillgänglighet. Läkarförbundet menar att det är på läkare som en stor del av utvecklingen av morgondagens sjukvård vilar och att de därför behövs som chefer på olika nivåer i sjukvården. Forskning Forskande läkare är länken mellan forskningsrönen och sjukvården. Därför vill Läkarförbundet att forskningen integreras med det kliniska arbetet och att det finns tjänster som kombinerar utbildning, forskning och klinisk tjänstgöring. Vi vill likställa forskarutbildningen med klinisk karriär genom att ge forskande ST-läkare specialistlön fem år efter legitimation. Läs mer i våra rapporter på Primärvårdens allmänläkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Varför kan inte doktorn komma? Utskrivningsklara patienter Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare Läkaren, patienten och IT ett policyprogram Patientens delaktighet i sin vård Läkare behövs som chefer Läkare som forskar 3

4 RAPPORT FRÅN SVERIGES LÄKARFÖRBUND: Diagnos på primärvården i Region Skåne Utredare Svante Pettersson November 2015 SAMMANFATTNING Sveriges läkarförbund genomför en omfattande utvärdering av vårdvalet i den svenska primärvården. Arbetet har genomförts i tre steg och i den här rapporten redovisas det sammanfattande resultatet för primärvården i Region Skåne. Utvärderingen visar att Region Skåne inte är något undantag från denna generella bilden av att primärvården i Sverige är svagt utvecklad. Skåne har samma problem med vakanser som landet i övrigt och för att vårdvalet ska bli fullt utbyggd behöver uppdraget utvidgas så att ytterligare minst 200 specialistläkare kan knytas till vårdcentralerna i Skåne. Läkarförbundet har genomfört en omfattande enkätundersökning bland alla läkare vid landets vårdcentraler. Resultaten visar på stora utvecklingsbehov. Av vårdcentralernas specialistläkare i Skåne har en av fyra svarat att de inte kan rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Självfallet är detta en alldeles för hög andel och undersökningen visar alltså att läkarna inte alls är nöjda med förutsättningarna att ge sina patienter bra vård. Det är stora skillnader beroende på vilken vårdcentral läkarna arbetar vid. På fullbemannade vårdcentraler svarar nästan alla de kan rekommendera sin vårdcentral. När verksamhetschefen är en läkare och bland dem som arbetar på en privat vårdcentral är det också relativt sett många som anser att de kan rekommendera sin vårdcentral. På offentliga vårdcentraler och framför allt på de som har svårigheter att bemanna verksamheten är läkarna inte alls nöjda med förutsättningarna att kunna ge bra vårdkvalitet och god service. Läkarförbundets undersökning visar att åtgärder för att bemanna vårdcentralerna och succesivt utbyggda läkarresurser är det som avgör vilken kvalitet och service som primärvården i Skåne kan erbjuda sina invånare. Skåne uppvisar stora likheter med landet i övrigt. Ett undantag är dock hur läkarna uppfattar att IT-systemen fungerar. Här finna en betydande potential till effektiviseringar, där Skåne enbart genom att nå den nivå som landets bästa landsting har kan spara 60 miljoner kronor och frigöra tid som motsvarar 40 heltidsarbetande specialistläkare. 4

5 Inledning och bakgrund Att utvärdera primärvårdens vårdval har varit ett av Sveriges läkarförbunds högst prioriterade projekt under senare år. Läkarförbundet hade en pådrivande roll inför att vårdvalet infördes i primärvården Vi vill ta ett fortsatt aktivt ansvar och hoppas att utvärderingen ska kunna utgöra underlag till diskussionerna om hur den svenska primärvården kan fortsätta utvecklas. Arbetet genomförs i tre steg. Det första var en kartläggning av läkarbemanningen vid landets vårdcentraler hösten Det andra beskrev hur primärvårdens resurser och produktion utvecklats från 2001 till Det tredje och avslutande steget handlar om att ge primärvårdens läkare möjlighet att lämna sina synpunkter på hur vårdcentralernas verksamheter fungerar i den primärvård som vårdvalet format. Detta har gjorts genom en enkät till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som arbetade vid landets vårdcentraler vårvintern Resultaten är tänkta att ge underlag för att målinrikta och påskynda det lokala arbetet med att förbättra primärvården. Undersökningen fångar läkarnas synpunkter inom fem områden som måste fungera för att verksamheten ska få full verkningsgrad. Det handlar om läkarnas uppfattning om (1) möjligheten att ge kvalitet och service i patientvården, (2) om de vardagliga förutsättningarna på vårdcentralen, (3) om landstingens eller regionernas styrning, (4) om förutsättningarna för att fylla på och utveckla sina kunskaper samt (5) om IT och beslutsstöd. Läkarnas syn på hur vardagen fungerar inom dessa områden redovisas i separata delrapporter. Första rapporten kom den 17 november 2015 och beskrev hur specialistläkarna ser på möjligheterna till fortbildning och kunskapsutveckling. Som komplement redovisades i oktober 2015 också den metod som använts i undersökningen och vissa bakgrundsdata. Det ska fungera som bakgrund och bredvidläsning till övriga rapporter med resultat från enkätundersökningen. Alla rapporter inklusive beskrivning av bakgrunden till projektet finns under Del 3 på Undersökningsgruppens målgrupp och registret som undersökningen skapat Enkäten har riktats till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som arbetar vid de offentliga och privata vårdcentralerna, oberoende av om de är medlemmar i Läkarförbundet eller inte. Vad gäller specialistläkare vid vårdcentralerna i Region Skåne blev målgruppen 643 läkare. Lite drygt 400 av dessa har svarat på enkäten och svarsprocenten bland dessa är alltså drygt 60 procent i Region Skåne, se tabell i bilaga. Genom arbetet med utvärderingarna har Läkarförbundet skapat ett uppdaterat och relativt heltäckande register över de läkare som arbetar i den svenska primärvården. Bearbetningar av registret är en viktig del av resultaten i arbetet. Här redovisas några slutsatser för Region Skåne som vi kunnat dra utifrån dessa. 5

6 Antalet specialistläkare vid vårdcentralerna i Region Skåne behöver öka Läkarförbundets utvärderingar visar att den svenska primärvården fortfarande är svagt utvecklad. Vårdvalet har inte levt upp till förväntningarna om snabb utveckling mot en fungerande primärvård. I Skåne verkar dock vårdvalet haft en positiv effekt, så tillvida att primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens totala resurser ökat mer än på andra håll under åren efter millennieskiftet. Huvudproblemet kvarstår dock: Primärvårdens personalresurser är inte tillräckliga för att på allvar kunna fullgöra sin roll som den Skånska hälso- och sjukvårdens bas. Läkarförbundet menar liksom Sveriges Riksdag också beslutat att primärvårdens läkarbemanning måste dimensioneras så att det finns en heltidsarbetande specialistläkare per invånare. Läkarförbundets enkät om läkarbemanningen visade att Region Skåne hösten 2012 hade en läkartäthet om invånare per heltidsarbetande läkare. Dimensioneringen av antalet specialister vid vårdcentralerna var alltså betydligt lägre än önskvärt. För att den offentliga och privata primärvården i Region Skåne ska nå nivån 1/1500 behöver det sammantaget finnas ungefär 850 specialistläkare vid vårdcentralerna. I vårdvalet avgörs läkardimensioneringen av det avtal och uppdrag som regionen definierar. Läkarförbundets beräkningar visar att avtalen måste utvidgas och ökas så att vårdcentralerna kan knyta ytterligare 200 specialistläkare till verksamheterna. De närmaste årens generationsväxling vid vårdcentralerna ställer krav på särskilda åtgärder Åldersprofilen bland vårdcentralernas läkare i Region Skåne ger skäl till oro att läkartillgången kan komma att minska de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. 55 % av de specialistläkare som arbetar på vårdcentraler i regionen är 55 år och över. Dagens problem med att bemanna vårdcentralerna kommer alltså att förvärras, även om man bibehåller det uppdrag och de ersättningar som primärvården i dag arbetar efter. Som framgår av figur 1 är de åldersgrupper som närmar sig pensionsåldern större än de som är på väg in genom ST-tjänstgöringen. Framför allt är gruppen läkare mellan 50 och 60 år liten. Situationen i Skåne är inte lika allvarlig som på många andra håll i landet, men konkurrensen om vårdcentralernas läkare kommer att vara stor. Att stimulera läkare att fortsätta sin tjänstgöring efter reguljär pensionsålder kan, tillsammans med rekrytering från andra länder, vara viktiga sätt att undvika att problemen blir allt för omfattande. Att öka antalet specialisttjänstgörande läkare i allmänmedicin, alltså den femåriga så kallade specialiseringstjänstgöring (ST) som legitimerade läkare genomgår för att få sin specialistkompetens inom ett visst medicinskt område, är en nödvändig åtgärd som kan garantera läkarbemanningen mer långsiktigt. Som framgår av figur 2 är Region Skånes dimensionering av antalet ST-tjänster i allmänmedicin densamma som i landet som helhet. Regionen tillhör de som har lättare än andra att besätta sina ST-tjänster och en tydlig satsning på ST i allmänmedicin kan vara en viktig väg för att undvika framtida problem. 6

7 Figur 1. Antal läkare per födelseår som är kliniskt verksamma vid vårdcentraler i Region Skåne, fördelat på specialistläkare och ST-läkare våren Figur 2. Landstingens/regionernas dimensionering av ST i allmänmedicin våren 2015, relaterat till antalet specialistläkare. Index för relationen mellan antalet specialistläkare och ST-läkare, riket är lika med 100 och högre index innebär relativt sett fler ST-läkare. 7

8 Enkätundersökningens resultat för Region Skåne Enkäterna omfattade ett stort antal frågor. I den här rapporten redovisas endast ett urval av frågorna till specialistläkarna (96 procent är specialister i allmänmedicin) och där redovisningen fokuseras kring Region Skåne. Utöver frågorna om verksamhetens funktion ställdes också ett antal bakgrundsfrågor. Svaren på dessa har redovisats i en första rapport, som publicerades den 27 oktober Denna rapport inleds med att redovisa svaren på några av dessa bakgrundsfrågor för Region Skåne som bedömts vara av särskilt intresse för övriga resultat som redovisas. Redovisningarna av resultaten är nedbrutna till geografiska områden i Skåne. Det ideala skulle ha varit att dessa speglar någon underindelning för primärvården som används av regionen. Dock finns det inte någon lämplig sådan indelning som kunnat användas som bas för att redovisa resultaten. Istället har vi utgått ifrån den indelning som Läkarförbundet olika föreningar i Skåne tillämpar. Den indelning som använts för att bryta ned svaren i Skåne är således: Ängelholm, Helsingborg = Nordvästra Skåne. Landskrona, Eslöv och Lund = Mellersta Skåne. Malmö, Trelleborg = Malmö Läkarförening. Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad = Östra Skånes läkarförening. Vårdcentralens aktuella läkarbemanning I den kanske mest centrala bakgrundsfrågan fick läkarna beskriva den aktuella bemanningen på sin respektive vårdcentral. I frågan angavs att de i sin bedömning skulle utgå från det antal fasta och vikarierande läkare som krävs för att vårdcentralen ska anses vara fullt bemannad, med nuvarande uppdrag och ersättningar. Svaren speglar alltså hur den aktuella bemanningen ser ut i förhållande till vad hälsovalet i Skåne ger förutsättningar för. Svarsalternativen var fullbemannad, några vakanser (mer än 80 procent besatta), flera vakanser (50-80 procent besatta) och många vakanser (färre än 50 procent besatta). Bemanningssituationen i primärvården Region Skåne har stora likheter med den som gäller för landet som helhet. En tredjedel av läkarna arbetar på vårdcentraler som är fullt bemannade, en ytterligare fjärdedel vid vårdcentraler som har upp till 20 procent vakanser. Sammantaget arbetar alltså närmare 40 procent av primärvårdsläkarna i Skåne på vårdcentralerna där 20 procent eller fler av de fasta läkarna saknas. Var sjätte läkare arbetar på en vårdcentral som har mindre än hälften av de läkare som behöver finnas för att uppdraget i hälsovalet ska kunna fullgöras. 8

9 Figur 3. Bemanningsläget i primärvården Region Skåne och hela landet vårvintern Bemanningsläget i primärvården Region Skåne vårvintern 2015 Bemanning på den egna vårdcentralen i förhållande till vad uppdrag/ersättningar ger förutsättningar för, specialistläkarnas bedömning Malmö, Trelleborg 40% 28% 19% 13% Ängelholm, Helsingborg 41% 24% 25% 11% Hela Skåne 35% 27% 25% 13% Sverige 34% 28% 26% 12% Landskrona, Eslöv, Lund 37% 23% 26% 14% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 21% 33% 33% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fullbemannad Mer än 80% 50-80% Under 50% När man studerar figuren bör det hållas i minnet att den beskriver antalet läkare som arbetar vid vårdcentraler med olika grad av vakanser. Sett till antalet vårdcentraler är det alltså en betydligt högre andel som har många vakanser andelen vårdcentraler med över 50 procent vakanser är sålunda mer än dubbelt så stor som den andel läkare som arbetar fast på dem. De läkare som saknas har ju inte kunnat svara på enkäten. Variationerna mellan de olika geografiska områden som redovisningen är indelad i är relativt liten. Det positiva undantaget är det område där Malmö och Trelleborg ingår, där närmare 70 procent av läkarna arbetar på vårdcentraler som har färre än 20 procent vakanser. Det mer negativa undantaget är det område som omfattar Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Ystad, där nästan hälften av läkarna arbetar på vårdcentraler som har problem att besätta sina läkarbefattningar. Läkares syn på hur vården och servicen på vårdcentralerna fungerar För att fånga läkarnas allmänna uppfattning av hur verksamheten på den egna vårdcentralen fungerar ur ett patientperspektiv ställdes frågan om de själva skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. I landet som helhet var det 78 procent av läkarna som skulle göra det och i Region Skåne 73 procent (se figur 4). Man kan alltså konstatera att det i Skåne är närmare var fjärde av vårdcentralernas läkare som inte självklart skulle rekommendera den egna vårdcentralen till en sjuk anhörig. Dessa svar kan 9

10 inte ses som något annat än en vädjan om att förutsättningarna för att ge bra vård och bra service på vårdcentralerna måste förbättras radikalt. Figur 4. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, hela landet och Region Skåne. Figur 5. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, fördelat efter olika kategorier av svarande i Region Skåne. "Jag skulle rekommendera min vårdcentral till en sjuk anhörig" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler med olika bemanning, ledning och driftsform Fullbemannad 73% 23% Verksamhetschefen är läkare 62% 25% 7% 5% Privat vårdcentral 62% 22% 11% 5% Alla specialistläkare på vårdcentraler i Region Skåne 45% 28% 19% 7% Offentlig vårdcentral 36% 31% 23% 8% Verksamhetschefen är inte läkare 38% 29% 24% 8% Mer än 50% vakanser 6% 20% 48% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 5 redovisar svaren på samma fråga nedbrutna till olika undergrupper utifrån de bakgrundsfrågor som ingick i undersökningen. Skillnaderna mellan undergrupperna är högst 10

11 påtagliga. Den dryga tredjedel av läkarna som arbetar på fullt bemannade vårdcentraler har nästan alla svarat att de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Samtidigt är det bara en av fyra som skulle göra det bland den sjättedel av läkarna på vårdcentraler där hälften eller fler av de fasta läkarna saknas. De som arbetar på vårdcentraler med en läkare som verksamhetschef skulle rekommendera sin vårdcentral i betydligt högre omfattning än de som inte har detta. Läkare som arbetar på privata vårdcentraler skulle rekommendera dessa till anhöriga i högre utsträckning än de som arbetar på offentliga. Figur 6. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, delområden inom Region Skåne och landet som helhet. "Jag skulle rekommendera min vårdcentral till en sjuk anhörig" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Sverige 50% 28% 15% 6% Ängelholm, Helsingborg 45% 30% 14% 8% Landskrona, Eslöv, Lund 43% 31% 18% 7% Alla specialistläkare på vårdcentraler i Region Skåne 45% 28% 19% 7% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 48% 24% 22% 6% Malmö, Trelleborg 45% 27% 20% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 6 beskriver skillnader i svaren mellan olika områden i Region Skåne. Även om skillnaderna här är betydligt mindre än i den nyss kommenterade figuren är de ändå noterbara. Bland de av vårdcentralernas läkare som arbetar i området Malmö/Trelleborg är det 28 procent som inte skulle rekommendera den egna vårdcentralen, medan det i Ängelholms- och Helsingborgsområdet är 22 procent som inte skulle göra det. En annan fråga som ställdes i enkäten handlade om i vilken grad läkarna var nöjda med förutsättningarna att följa upp patientens läkemedelsordinationer. Se figur 7. 11

12 Figur 7. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om hur nöjda de är med förutsättningarna att följa upp och utvärdera patientens läkemedelsordinationer, hela landet och Region Skåne. I både Region Skåne och i landet som helhet svarade hälften att man var nöjd med förutsättningarna för detta. Att hälften av de specialistläkare som arbetar vid vårdcentraler inte anser sig vara nöjda med detta måste ses ett misslyckande. Att ordinera och följa upp läkemedel är något av kärnan i de insatser som läkarna utför. Under senare år har konsekvenserna av bristande uppföljning av läkemedel uppmärksammats på olika sätt och det är utomordentligt viktigt att förutsättningarna förbättras. 12

13 Figur 8. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de är nöjda med förutsättningarna att följa upp och utvärdera patientens läkemedelsordinationer, delområden i Region Skåne. "Hur nöjd är du med dina förutsättningar att följa upp och utvärdera patienternas läkemedelsordinationer?" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Malmö, Trelleborg 14% 43% 28% 14% Sverige 14% 37% 35% 13% Hela Region Skåne 12% 36% 34% 16% Ängelholm, Helsingborg 18% 26% 37% 14% 4% Mellersta Skåne 8% 36% 35% 18% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 9% 33% 38% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 8 beskriver skillnader i svaren mellan olika områden i Region Skåne i frågan om uppföljning av läkemedelsordinationer. Till skillnad från frågan om att rekommendera vårdcentralen är det läkarna i Malmö/Trelleborg som rapporterar att de är mindre missnöjda än övriga. Där är det 57 procent som instämmer i att man är nöjda, medan enbart 42 procent är detta i Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Ystad. Syftet med Läkarförbundets primärvårdsenkät är inte att peka ut verksamheter eller områden som erbjuder sämre eller bättre vård än andra. Förhoppningen är istället att resultaten ska fungera som underlag för förbättringsarbete och att det ska vara möjligt att identifiera de faktorer som driver mot bra vård och god service. Som redan framgått är läkarbemanningen en av de frågor som är avgörande för vilken kvalitet och service som läkarna uppfattar att de kan ge i sitt vardagsarbete. Figur 9 illustrerar att det finns ett nästan övertydligt samband mellan vårdcentralernas bemanning och den kvalitet och service som läkarna uppfattar att de kan ge inom alla områden av frågor om patientvården som ingått i enkäten. 13

14 Figur 9. Andel av specialistläkarna i Region Skåne som instämmer i att de kan erbjuda olika aspekter av god vård efter grad av bemanning vid vårdcentralen. Andra områden där vi kunnat konstatera starka samband mellan läkarnas mer positiva bedömningar av vårdens kvalitet och service handlar om att privata verksamheter förefaller ha lyckats skapa bättre förutsättningar än de offentliga. I särskilt hög grad gäller detta sådana privata verksamheter där en eller flera av ägarna också arbetar i den kliniska verksamheten på vårdcentralen. Fortbildning och kunskapsutveckling Både för patientsäkerheten och läkarnas arbetsmiljö är möjligheterna att upprätthålla och utveckla kunskaper och kompetens av stor betydelse. I enkäten ställdes frågan om hur man såg på sina förutsättningar att upprätthålla och utveckla sin kompetens inom de områden som det kliniska arbetet ställer krav på. Det var enbart en tredjedel av specialistläkarna som instämde i att man har goda möjligheter till detta. Andelen var i princip den samma i Skåne som i landet som helhet. Se figur

15 Figur 10. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som deras kliniska arbete kräver, hela landet och Region Skåne. 15

16 Figur 11. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som deras kliniska arbete kräver, fördelat på olika kategorier av svarande i Region Skåne. "Jag har goda möjligheter att utveckla min kompetens inom de områden som mitt kliniska arbete kräver" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler med olika bemanning, ledning och driftsform Fullbemannad Praktikertjänst 14% 10% 32% 35% Verksamhetschefen är läkare 15% 29% Mindre företag med kliniskt verksamma ägare 22% 19% Privat 12% 26% Alla specialistläkare på vårdcentralerna i Region 8% 25% Offentlig 6% 24% Verksamhetschef är inte läkare 5% 24% Mer än 50% vakanser 4% 12% 44% 38% 40% 40% 42% 38% 42% 43% 42% 14% 15% 16% 17% 23% 24% 25% 27% 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 12 beskriver hur svaren fördelas bland specialistläkare vid vårdcentralerna med olika bemanning, drifts- och ledningsform i Region Skåne. Skillnaderna mellan olika undergrupper är stora och som framgår är mönstret för frågan om ur nöjd man är med sina möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling, i allt väsentligt detsamma som för om man skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Således är de läkare som arbetar vid fullt bemannade vårdcentraler, inom Praktikertjänst och där verksamhetschefen är läkare, betydligt mer nöjda med sin situation relativt de som arbetar på vårdcentraler med många vakanser, där verksamhetschefen inte är läkare samt vid offentligt drivna vårdcentraler. 16

17 Figur 12. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som deras kliniska arbete kräver, olika delområden i region Skåne. "Jag har goda möjligheter att utveckla min kompetens inom de områden som mitt kliniska arbete kräver" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Malmö, Trelleborg 13% 28% 39% 19% Sverige 9% 27% 43% 21% Ängelholm, Helsingborg 7% 27% 44% 20% Hela Region Skåne 8% 25% 42% 24% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 8% 24% 36% 30% Landskrona, Eslöv, Lund 21% 47% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Det är relativt stora skillnader i hur stor andel av läkarna som anser att de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som det kliniska arbetet kräver, mellan olika områden i Region Skåne. I området Landskrona, Eslöv, Lund är det enbart en av fyra läkare som instämmer i detta. I Malmö/Trelleborg är det mer än 40 procent. IT-systemen Resultaten i enkätundersökningen är som framgått i mångt och mycket lika mellan Region Skåne och landet som helhet. Läkarnas syn på hur IT-systemen fungerar är dock ett tydligt undantag. Funktionen i IT- systemen är inte särskilt uppskattad av primärvårdens specialistläkare. Figur 13 visar att enbart 30 procent av vårdcentralernas specialistläkare instämmer i att IT-systemen är bra och underlättar arbetet i primärvården. I Skåne är dock situationen betydligt mer problematisk än i landet som helhet. Här är det enbart en av 100 specialistläkare som instämmer helt i att IT-systemen är bra och underlättar det vardagliga arbetet. Istället är det så många som 64 procent som helt avstånd från att systemen är bra. Vårdcentralsläkarna i Region Skåne är de minst nöjda i landet med hur IT-systemen fungerar. 17

18 Figur 13. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om IT-systemen är bra och underlättar arbetet som läkare i primärvården, hela landet och Region Skåne. 18

19 Figur 14. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om IT-systemen är bra och underlättar arbetet som läkare i primärvården, olika delområden i Region Skåne. "IT-systemet är bra och underlättar mitt arbete som läkare i primärvården" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Sverige 6% 24% 36% 34% Malmö, Trelleborg 14% 31% 52% Skåne 8% 26% 64% Ängelholm, Helsingborg 8% 25% 66% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 6% 22% 69% Landskrona, Eslöv, Lund 23% 74% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Det finns lite olika uppfattningar mellan olika delområden i Skåne i hur IT-systemen fungerar. I Malmö/Trelleborg är det drygt 17 procent av läkarna som anger att systemen är bra och underlättar arbetet i primärvården. I det område som omfattar Landskrona, Eslöv och Lund är det mer ovanligt med positiva synpunkter och det är bara några enstaka procent som anser att systemen underlättar arbetet. Dåligt fungerande IT-system är inte bara en frustration för personalen och som ger onödiga risker för patienterna. De innebär också ett slöseri med resurser. I enkäten ombads specialistläkarna att uppskatta hur många minuter de skulle kunna spara en vanlig arbetsdag om IT-systemen fungerade som de önskade. I Region Skåne uppskattade läkarna att de skulle kunna spara 60 minuter/arbetsdag. För landet som helhet var uppskattningen att det skulle vara möjligt att spara 47 minuter. I det landsting som där läkarna redovisade det lägsta uppskattade tidsspillet till följd av krånglande ITsystemen angavs det till 25 minuter. Om Region Skåne skulle lyckas reducera tidsspillet ned till den nivå som landets bästa landsting redovisar skulle detta innebära en årlig besparing på cirka 60 miljoner kronor, enbart utifrån specialistläkarnas lönekostnader. Skillnaderna mellan Region Skåne och bästa landsting motsvarar 40 heltidsarbetande specialistläkare och betyder alltså att Region Skåne genom 19

20 bättre IT-system kan ge en högst betydande förstärkning av primärvårdens förutsättningar att ge befolkningen mer tillgänglig och kvalitativ vård. Både den här undersökningen och andra visar att systemen i sig inte är avgörande olika landsting med samma IT-system har högst olika resultat. Det viktiga är snarast vilken delaktighet och lyhördhet som finns för att ta vardagens problem på allvar och hur förslag till lösningar bemöts. Läkarförbundet vill därför rekommendera Region Skåne att snarast inleda ett förändringsarbete, där läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, samt de lokala fackliga organisationerna på allvar involveras för att förbättra funktionen i de IT-systemen som primärvården i Region Skåne använder sig av. Mycket talar för att detta är ett av de mest kostnadseffektiva förbättringsarbeten som regionen kan genomföra. Figur 15. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om hur mycket tid man skulle kunna spara en vanlig arbetsdag om IT-systemen fungerade som man önskar, i Region Skåne, landet som helhet och landstinget där läkarna angett lägst antal minuter. 20

21 Tabell 1. Målgrupp, antal svar och svarprocent bland vårdcentralernas specialistläkare per område och totalt i Region Skåne. Område/läkarförening Målgrupp Antal svar Svarsprocent Malmö Läkarförening Malmö, Trelleborg ,9% Mellersta Skåne Landskrona, Eslöv, Lund ,7% Nordvästra Skåne Ängelholm, Helsingborg ,0% Östra Skånes Läkarförening Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad ,6% Hela Skåne ,4% 21

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Kalmar Januari 2016 Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting

Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Stockholm Maj 2016 Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Regionservice Huvudkontor

Regionservice Huvudkontor Regionservice Huvudkontor Johanna Löthberg Upphandlingsstrateg 046-675 31 86 Johanna.lothberg@skane.se Rapport Datum 2015-05-13 Version 1 Dnr 1402146 1 (9) Rapport utredningsuppdrag från servicenämnden

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektivare vård Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Professionen Sitter vid datorn hela dagen och administrerar med värdelösa

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015. Metodbeskrivning och basuppgifter om primärvårdens läkarverksamheter

Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015. Metodbeskrivning och basuppgifter om primärvårdens läkarverksamheter Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 Metodbeskrivning och basuppgifter om primärvårdens läkarverksamheter Oktober 2015 2 Sveriges läkarförbund 2015 Svante Pettersson Karl Engblom Sveriges läkarförbund

Läs mer

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar. Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 212 BAKGRUND Fastighetsägarna Syd har via Demoskop genomfört en undersökning bland fastighetsägare i syfte att ta fram fastighetsföretagarindex för regionen ett mått

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-06-26 1 (6) Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 Tid: 2014-06-26 kl 10.00-12.00 Plats: Dockplatsen, Malmö Närvarande För arbetsgivaren: Thorbjörn Lindhqvist, ordförande

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020

Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utredare Lars-Erik Backlund, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010 Trafikbullerstörning i Skåne En specialbearbetning av Folkhälsoenkäten 2008 Theo Bodin, med. kand. Maria Albin, överläkare, docent SAMMANFATTNING Folkhälsoenkäten i Skåne 2008 besvarades av 28 198 personer.

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17 Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning

Läs mer

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? Novus Opinion Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? November 2008 Arne Modig 2008-11-12 Kramar i arbetslivet Syftet med undersökningen är att ge en bild av kramarnas roll i det svenska arbetslivet. Undersökningen

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 2011-06-30 FÖRSLAG 1 (2) Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 1. Bakgrund Västerbottens läns landstings verksamhet, folktandvården vid tandläkarhögskolan,

Läs mer

Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys

Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys 209 Närsjukvården Mellersta Dalarna 2009-01-19 Bilaga Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys ~ Utvecklingsplanen for ekonomisk balans innehåller forslag till åtgärder

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Uppföljning av arbetsmiljö 2014

Uppföljning av arbetsmiljö 2014 1(5) Diarienummer DN PS140035 Datum 2014-11-25 Fastställd i Driftnämnd Psykiatri 2014-12-xx Uppföljning av arbetsmiljö 2014 Bakgrund Inom Psykiatrin Halland bedrivs systematiskt arbetsmiljöarbete enligt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret 1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,

Läs mer

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014

Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014 Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014 Vårdoch omsorg Vad är era visioner för äldrevården? Alla äldre ska ha möjlighet att

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer