Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020

Transkript

1 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utredare Lars-Erik Backlund, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020 Bakgrund Vid kommunstyrelsens sammanträde den 23 november 2011 redovisade Monica Johansson (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, och Lena Andreasson, förvaltningschef för vård- och omsorgsförvaltningen, en långsiktig verksamhetsuppföljning för vård- och omsorgsnämnden. Kommunstyrelsen efterfrågade då en redovisning av ett underlag som visar situationen inom äldreomsorgen på längre sikt (2020). Vård- och omsorgsnämnden återkommer nu med sådan redovisning. Nämnden redovisar underlag till samhällsplaneringen som gäller hela vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde. Sammanfattning Generellt i landet så minskar resurserna medan antalet äldre ökar. Detta gäller också för Katrineholm där andelen äldre än 65 år ökar kraftigt från 2015 och där Katrineholms äldreomsorg måste stå redo Inom handikappomsorgen sker likaså en kraftig ökning av olika behov liksom mer komplicerade insatser. Detta gäller främst inom personlig assistans, socialpsykiatrin och där särskilt personer med ADHD. Sammantaget innebär detta en kostnadsökning utifrån den ambitionsnivå som finns idag. Kostnadsökningen beräknas till tkr för personal. Detta skall kompletteras med stora lokalkostnader för nybyggnation, om- och tillbyggnation av 75 platser. Investering om nybyggnation är aktuell av särskilt boende (SÄBO) beräknas uppgå till tkr och ökade driftskostnader beräknas till tkr. Utöver detta kan fyra tydliga trender ses i samhällsutvecklingen. 1. Ökad central/statlig styrning och ökad regional samverkan 2. Kvalitet och undvika kvalitetsbrister 3. Teknikutveckling 4. Individanpassad omsorg Den centrala styrningen innebär att brukarnas rätt till likvärdig service och vård stärks. Minskat utrymme för metodutveckling och lokala lösningar. Genom samverkan kan omsorgen bättre nyttja resurser och få ett större utbud av insatser.

2 2 (6) Mer fokus på uppföljningar och åtgärder av kvalitetsbrister. Behov av strategisk kompetensplanering. Tydligare tjänstedeklarationer och större transparens av mätresultat som kommuninvånarna kan ta del av. Behov av yrkeskompetens inom omvärldsbevakning, statistik, analys, beställningar, konkurrensneutralitet och marknadsföring ökar. Införandet av nya hjälpmedel innebär behov av ett utvecklat arbetssätt. Ökade krav på personalens kompetens och även annan kompetens än dagens kräver strategisk kompetensplanering. Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till brukarnas integritet Mer fokus på, och behov av, individuella lösningar för att tillmötesgå brukarnas önskningar, till exempel nischade boenden för bland annat språk, mat, kultur, personer med liknande intressen och i samma ålder. Statistik Vid en direkt framskrivning utifrån dagens förutsättningar sker följande volymökningar. Kostnadsökningarna avser endast personal. Antalet dementa ökar kraftigt. Hänsyn har inte tagits till om befintliga särskilda boenden i mycket högre utsträckning skall användas till demensboenden eller andra kostnadsdrivande förutsättningar i trenderna. Detta innebär i sig ökade personalkostnader utöver nedan beräknat. Hur vill kommunen ha det med kvarboendet för äldre och inom psykiatrin housing first (tak över huvudet i första hand och inte nya vårdformer)? Konsekvenser? Brukarantal Vård- och omsorg: +283 brukare ( SÄBO +75 personer och platser, Hemtjänst +91 personer, HO+117 personer) Kostnader byggnation SÄBO: tkr (Lövåsen drift tkr, SÄBO nya 75 platser: investering tkr, drift tkr) Personal årsarbetare: +186 årsarbetare (SÄBO: +60 åarb, Hemtjänst: +37 åarb, HO:+89 åarb) Kostnader personal: tkr (SÄBO: tkr, Hemtjänst: tkr, HO: tkr) Slutsatser för samhällsplaneringen i Katrineholm 2020 Krav på: Bostäder byggande och omdisponering utifrån ambitionsnivå och politiska ställningstaganden Arbeten och arbetskraft Kompetensförsörjning utökning, nya krav och nya utbildningar Finansiering vem betalar för vad? Hur möter vi efterfrågan? Samverkan, samordning och nätverkande Kvalitetsutveckling

3 Fyra tydliga trender inom vård- och omsorg Ökad central/statlig styrning och ökad regional samverkan Nationell nivå: Finansiering av framtidens välfärd: Den vanligaste uppfattningen om sjukvårdens och omsorgens framtid är att behoven kommer att öka mycket kraftigt. Argumenten för detta är bl.a. de demografiska förändringarna, fortsatt medicinskt - teknologiska framsteg och ökade allmänna standardkrav på vård och omsorg i takt med stigande välstånd. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) menar att acceptansen för att välfärden bekostas med annat än allmänna medel ökar. En kärna fortsätter att vara allmänt finansierad. Övrig omsorg utanför kärnan finansieras med t ex egenavgifter eller sponsring. Den tidigare Svenska välfärdsmodellen har byggt på hög skattefinansiering och få och offentliga utförare. Paradigmskifte innebär att fler privata utförare tillkommer samtidigt som utbudet av vård- och omsorgstjänster ökar. Det talar för att förhållandena i Sverige mera kommer att likna länder med stor privat sektor där staten går in och garanterar miniminivåer av stöd och med skarpare statlig kontroll och sanktionsmöjligheter mot utförare som inte når upp till miniminivåer. Central styrning: Nya lagar väntas som är styrande för verksamheterna inom vårdoch omsorg. Det gäller t ex. garantier och lagkrav i socialtjänstlagen, förändringar i socialförsäkringsbalken och förändringar i tvångslagarna inom psykiatrin. Krav på bemanning i demensvården är under framtagning av Socialstyrelsen. Även myndighetens nationella riktlinjer påverkar kostnaderna. Detta innebär ökade krav på att staten utför tillsyn och kontroll. Tillsynsmyndigheten (Socialstyrelsen) anpassar sitt arbete så att den styr utvecklingen. Diskussioner pågår att införa LOV (Lagen om valfrihetssystem) i den specialiserade hälso och sjukvården. Regional nivå: Utvecklingen går mot större samverkan mellan kommuner, dels i eget län, dels utifrån särskilda intressefrågor. Samverkan och nätverk kommer att ha större betydelse då en kommun av resursskäl inte kommer att kunna hålla sig med samtliga inriktningar som brukarna kommer att efterfråga. En viktig fråga för politiken är, vilken nivå av vård ska länet erbjuda? Lokal nivå: Ökad statlig styrning innebär mindre makt över den egna verksamheten i kommunerna. Ökad samverkan för att förenkla för medborgaren och effektivisera användningen av tillgängliga samhällsresurser blir nödvändig. Trenden går mot ett begränsat utbud av tjänster i enskild kommun men samarbetsavtal med andra aktörer och kommuner för att täcka behoven hos medborgarna. LOV innebär att kommunen skall hantera ett större antal utförare vilket ställer stora krav på organisation och personal. Konsekvenser för Katrineholms samhällsplanering 2020: Detta innebär bland annat att brukarnas rätt till likvärdig service och vård stärks. Minskat utrymme för metodutveckling och lokala lösningar. Genom samverkan kan omsorgen bättre nyttja resurser och få ett större utbud av insatser. 3 (6)

4 4 (6) Kvalitet och undvika kvalitetsbrister Nationell nivå: Kraven ökar på att rätt omsorg ges samt att den uppfyller nationella kvalitetskrav. Exempelvis Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete är en indikator på detta. Ökade krav på evidensbaserad praktik. Ett vägledande arbete pågår hos både Socialstyrelsen och hos SKL. Genom införandet av lagen om valfrihetssystem ökar behovet av kvalitetsgranskning och uppföljning. Regional nivå: Större fokus på öppna jämförelser på omsorgernas kvalitet mellan kommuner och län. Fokus kommer att ligga på de kommuner och landsting som kunnat visa hög effektivitet och produktivitet liksom en hög kvalitet. Kan man dra generella slutsatser, skapa liknande förutsättningar som kan användas av andra är det en viktig framgångsfaktor att ta del av. Lokal nivå: Genom kvalitetsinstrument kan omsorgen mäta kvaliteten mellan åren för att se vilka områden som behöver utvecklas. Genom införandet av lagen om valfrihetssystem ökade behovet av kvalitetsgranskning och uppföljning. På en konkurrensutsatt marknad går brukaren dit där brukaren tror sig få bäst stöd. Det innebär att marknadsföring och deklarering av tjänsteinnehåll kommer att ha större framtida påverkan på lokal nivå där brukarna finns. Behov av att framtidsplanera med flera olika ingångar för att möta utmaningarna behövs. Det blir svårare att förutspå framtida behov. Behov av att analysera siffror och avvikelser inom egen verksamhet samt mot jämförbara kommuner. Konsekvenser för Katrineholms samhällsplanering 2020: Mer fokus på uppföljningar och åtgärder av kvalitetsbrister. Behov av strategisk kompetensplanering. Tydligare tjänstedeklarationer och större transparens av mätresultat som kommuninvånarna kan ta del av. Behov av yrkeskompetens inom omvärldsbevakning, statistik, analys, beställningar, konkurrensneutralitet och marknadsföring ökar. Teknikutveckling Nationell nivå: Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla, utbudet av tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ökar. Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik kommer att fortsätta genom nya kommunikations- och övervakningssystem. Behov av statlig styrning för att bevara den enskildes integritet etc. Regional nivå: Landstingets vårdplatser minskar vilket innebär att mer avancerad vård ges i hemmet. Ny teknik kommer att prövas ut via regionala FoU (Forskning och Utveckling) miljöer, vilka också kan stödja lokal nivå. Lokal nivå: Mer avancerad vård sker i hemmet dels på grund av att ny teknik möjliggör det, dels att människor vill få vård i hemmet. Till exempel kan brukarna vara ständigt uppkopplade i ordinärt boende. Fler och mer avancerade hjälpmedel ger

5 också större möjlighet till autonomi, vilket även kan leda till bättre resursutnyttjande. IT- användningen kan innebära att det blir lättare att kvalitetssäkra omsorgen. Kräver särskild kompens vid boendeplanering för att förbereda för morgondagens tjänster i bostaden. Behov av kontinuerlig kompetenshöjning hos personalen samt byte av teknik i takt med att förändringarna sker. Konsekvenser för Katrineholms samhällsplanering 2020: Införandet av nya hjälpmedel innebär behov av ett utvecklat arbetssätt. Ökade krav på personalens kompetens och även annan kompetens än dagens kräver strategisk kompetensplanering. Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till brukarnas integritet. Individanpassad omsorg Nationell nivå: Den nationella bilden av hur omsorgen borde utföras är att den enskilde skall erhålla valfrihet och att omsorgen skall präglas av självbestämmande. Idag är även personer med funktionsnedsättning delaktiga i samhällslivet från start vilket i sin tur leder till krav om att leva som alla andra. På grund av bland annat teknikutvecklingen överlever fler med bestående funktionsnedsättning som följd. Ny kunskap ger nya diagnoser och mer specifika diagnoser. I takt med att det blir fler omsorgsgivare samtidigt som resurserna begränsas kommer kravet att öka på staten att definiera vad den enskilde kan få stöd i. Samtidigt finns en pågående värdeförskjutning i samhället där individen i större utsträckning än tidigare kräver att få sina särintressen tillgodosedda. Regional nivå: Serviceutbudet varierar beroende på kommunens storlek, därför ser man behov av mer samverkan mellan kommunerna för ökat utbud. Brukar- och intresseföreningars roll minskar medan tillfälliga grupper på sociala media kommer att få större genomslagskraft. Lokal nivå: Man måste anpassa den kommunala administrationen så att den kan hantera fler utförare och flera krav från individen. Individuella lösningar i utförandet av tjänster kommer att vara vanligare och brukare kanske vill ha privat utförare på helg och kommunal utförare på veckodagar etc. Mer brukare och ökad personal ger högre personalkostnader, ökat behov av boende. Generella lösningar ökar risken finns för ytterligare marginalisering av redan svaga grupper inom omsorgen. Individuella lösningar måste också innebära att kraven på individer med svag ekonomi och svagare resurser i övrigt anpassas efter personens förmåga. Konsekvenser för Katrineholms samhällsplanering 2020: Mer fokus på, och behov av, individuella lösningar för att tillmötesgå brukarnas önskningar, till exempel nischade boenden för bland annat språk, mat, kultur, personer med liknande intressen och i samma ålder. Ökat kvarboende, housing first och andra trender där egenansvaret ökar måste kompletteras med anpassningar för resurssvagare grupper. 5 (6)

6 Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år Att läsa Framtida finansiering av vård och omsorg SOU 2012:2 (5) Trendspaning Vad påverkar finansieringen av välfärden? Funktionshindrade SKL Trendspaning Vad påverkar finansieringen av välfärden? Äldreomsorg SKL Trendspaning Vad påverkar finansieringen av välfärden? Sammanfattning Vad påverkar finansieringen av välfärden ? Sammanfattning av trendspaning inom olika områden SKL Äldre i Sörmland Närvård Sörmland 2011:1 Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen SCB Var finns jobben? Arbetsförmedlingen Ura 2012:1 Här finns Sveriges viktigaste jobb SKL 2012 Hälsoutvecklingen bland äldre Äldres hälsa Kunskapsunderlag för Folkhälsorapport 2010 även Framtida behov Hälsoekonomi Läkartidningen nr Hur ska välfärden formas i framtiden (Välfärdsrapport) SKL 2011 Erfarenheter av konkurrensutsättning En forskningsöversikt SKL 2011 Personalbokslut 2010 Katrineholms kommun Sammanställning av Svenskt Kvalitetsindex Studie kring kommunal service 2011 Svenskt Kvalitetsindex För Katrineholms bästa Kommunplan Inriktningsplan för vård och omsorgsnämndens verksamhetsområde VON (6) Lena Andreasson Lars Erik Backlund Johanna Wennerth Förvaltningschef Utredare Utredare Underlaget godkänt av vård- och omsorgsnämnden , 24