Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Transkript

1 Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten

2 Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa. moral står för praktiskt handlande. Det är våra konkreta handlingar som är moraliska eller omoraliska. Etik är moralens teori medan moral handlar om hur etiken tillämpas i praktiken Om vad som är rätt eller fel. Allt vi gör har en etisk dimension

3 Några etiska tanke och resonemangmodeller Konsekvensetik Resultatet av handlingen är det som räknas Pliktetik Regler/lagar styr och det blir rätt när man håller sig till dem Avsiktsetik Tanken viktigare än konsekvensen Situationsetik Inre vägvisare som avgör handlandet i situationen Dygdeetik Ideal, syn hur vi bör vara (ärlighet, mod, generositet, tolerans, mm)

4 Etiska principer, exempel Principen att göra gott Principen att inte skada Rättviseprincipen Autonomiprincipen Principen om alla människors lika värde

5 Navigera med värdekompass Vi står vid en korsväg, varje minut, varje timme, varje dag, och träffar val. Vi väljer vilka tankar vi ska tillåta oss att tänka, vilka passioner vi ska tillåta oss att känna och vilka handlingar vi ska tillåta oss att göra. Varje val träffas inom ramen för det värdesystem vi har valt för att styra vårt liv. Vid valet av värdesystem träffar vi, i en högst påtaglig mening, det viktigaste val som vi någonsin träffar. Benjamin Franklin, ,

6 Värdegrund Summan av värderingarna bildar en värdegrund som visar vad man vill, vad man står för och vad som prioriteras praktiskt och faktiskt. Värdegrunden ska kunna användas som bas för dagliga uppgifter och beslut. Värdegrunden förmedlar människo- och omvärldssyn, etik, moral och hur man ser på syftet med det man gör.

7 Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra konventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn. Landstingets värdegrund: Alla människors lika värde Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande Öppenhet, samverkan och hållbarhet

8 Värdegrundsutveckling. Hur kan man tänka? Kan kanske kompletteras med en hälso-och sjukvårdsetisk vision fler grundläggande värderingar fler styrande och vägledande dokument (Hälso och sjukvårdslagen, patientlagen, yrkesgruppernas etiska koder och riktlinjer) den nationella etiska plattformen och de hälso-och sjukvårdsetiska principer som där är fastsällda

9 Värdegrundsarbete en svår, och ständigt pågående process Hur den formuleras Hur den fokuseras Hur den kommuniceras Hur den kan efterlevas och följas upp Vägledande för etik i praktik

10 Värdegrund med tydligt etiskt fokus mot hälsooch sjukvård? Etiska utmaningar Etiska problem och dilemman Människor i sårbara situationer Lidande, döende och död Delaktighet, samtycke, information Etiska aspekter på medicinsk och teknisk utveckling Risk/nyttobedömningar Moralisk stress/ samvetsstress Prioriteringar 2015/10/21

11 Prioriteringar bygger på den nationella etiska plattformens tre grundläggande principer. 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt till vård oberoende av ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Tillgängliga resurser fördelas efter behov, i första hand till personer med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. Det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, som bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. De tre principerna är inbördes rangordnade, människovärdesprincipen kommer först, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och därefter kostnadseffektivitetsprincipen 2015/10/21

12 Etikarbete inom landstinget, exempel Ett ständigt pågående värdegrundsarbete på många enheter, kliniker, verksamhetsområden Reflektionstid, etikforum Delvis implementering av tidigare omfattande etikprojekt inom primärvård och medicin Öppna prioriteringar inom hjälpmedelsverksamheten Patientsäkerhetsarbete Jämställdhetsarbete

13 Etikarbete inom landstinget, exempel Patientnämnden Folkhälsopolitiska strategin Etiska aspekter i riktlinjer och styrande dokument

14 Utvecklingsavdelningen ansvar för strategisk etiksamordning, stöd etiksamordnare, Rose-Marie Isaksson Etikombud Etiskt råd Forskningsetiskt råd Forskning inom etik Utbildning, seminarier Yrkesmässig vägledning, pilot

15 Syftet med etikarbetet är: Att stärka patientens ställning, partnerskap och att förbättra bemötandet och vården Att höja den etiska kompetensen, skapa forum för etiken, ge vägledning och ge möjlighet till att träna i etiksamtal, etisk reflektion och etiska ronder. Att öka förmågan till att identifiera och analysera etiska problem som uppstått i den kliniska vardagen genom att erbjuda utbildning och metodstöd. Etikarbetet baseras på den etiska plattformen för hälso- och sjukvården, nationella och internationella grundläggande etiska dokument, sjukvårdens lagar, yrkesmässig a etiska koder och Socialstyrelsens föreskrifter samt landstingets värdegrund

16 Etikombud med fokus på hälso- och sjukvård Startade som pilotprojekt 2011 Etikombuden erhåller utbildning i vårdetik (teoretisk och praktiska verktyg) samt har regelbundna nätverksträffar. Med sin kunskap och kompetens kan de på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och lyfta fram etiska frågeställningar och etiska problem på sin arbetsplats. De underlättar värdegrundsarbetet och höjer den etiska medvetenheten och kompetensen hos sina kollegor, och därmed höjs även patientsäkerheten i svåra etiska situationer. De etiska ombuden är nu 125 till antalet och fördelade över alla verksamheter.

17 Utbildning för etikombud NLL 1.Grundläggande vårdetik, Uppdraget som etikombud, lagar och förordningar, värdegrund 2.Olika begrepp, yrkesetiska riktlinjer, reflektion, träffa gammalt etikombud 3.Etisk verktygslåda praktisk träning. 4.Vad är etiska dilemman? Tränar att diskutera patientfall. 5.Etisk rond. Hur gör man? Praktisk träning kring patientfall. 6.Patientnämnden 7.Professionellt förhållningssätt (Arne Hassler) 8.Etisk analys: teori och praktisk övning 9.Seminarium

18 Vad bidrar etikombudet med? Vad blir resultatet? Som ringar på vattnet! Bidrar med kunskap. Ökad medvetenhet. Sprider! Vägleder sina kollegor Är en inspiration. Håller frågorna levande! Är en förebild. Uppmärksammar och signalerar Attityd och kroppsspråk bidrar jobbar indirekt och påverkar gruppen utan att det alltid märks. Samarbeta, samla ihop - Hur gör vi nu? Få igång samtal! Få igång tankar! Reflektion när man möter sina egna fördomar försvinner dom oftast

19 Det etiska rådet Beslut av landstingsstyrelsen. Startade hösten Syfte: Att säkra att det etiska arbetet hålls levande och förstärks systematiskt över tid. Mål: Det övergripande målet är att etiska frågor är förankrade och integrerade såväl i styrning som i hela vårdverksamheten inom Norrbottens läns landsting.

20 Det etiska rådet är ett rådgivande organ, utan beslutsfunktion. Rådet tar inte ställning till enskilda forskningsprojekt eller patientärenden, deras uppgifter är att: Främja kunskapsutveckling inom det etiska området och stimulera till reflektion. Verka för att landstingets hälso- och sjukvård präglas av hög etisk medvetenhet och att mötesplatser anordnas där etiska frågeställningar kan tas upp. Stödja ledning och medarbetare inom hälso-och sjukvården i etiska frågor och etiskt svåra situationer. Samverka och vara ett stöd till de etiska ombuden. Bevaka etiska frågor inom Norrbottens läns landsting men även nationellt och internationellt. Vara referensorgan och remissinstans i landstingets ärendeberedning där etiska synpunkter anses vara värdefulla.

21 Mer om Etikprocessen Samordnar nätverksmöten och "konsultationer besök på arbetsplatsträffar, planeringsdagar Samarbete internt och externt Medlemmar i det regionala etiska samrådet (RES) och nationella etiknätverket som utgår från Karolinska Forskargrupp i etik med Umeå universitet och Ersta högskola Försök med etiska ronder

22 Hur kan man tänka framåt? Etikpolicy Politisk etikgruppering Breddinförande av yrkesmässig reflektion Etiska ronder på fast basis Etik och äldrecentrum i samverkan med LTU, UmU/NUS, Ersta, Centrum för medicinsk etik, Oslo

23 Det etiska rådets sammansättning Ordförande: Karin Zingmark, utvecklingsdirektör Sekreterare: Rose-Marie Isaksson, strateg med inriktning omvårdnad, FoI enheten, Utvecklingsavdelningen. Jessica Muhigana, utredare, patientnämnden Birgitta Andersson, säkerhetssamodnare, Närsjukvård Marit Persson, enhetschef, Länssjukvård, Särskilt stöd länsenheten, LSS Hans Marklund, sjukhuspräst, Piteå Älvdals sjukhus, Svenska kyrkan Gitt Ström, Närsjukvårdschef, NO Gällivare gemensamt Barbro Landström, samordningsbarnmorska, Närsjukvård Kajsa Svallfors, sjuksköterska, etikombud, Sunderby sjukhus Eva Goldkuhl, enhetschef, Rehabiliteringsmedicinsk vård, Sunderby sjukhus Katarina Lindgren, överläkare, anestesi-, operation- och intensivvård, Sunderby sjukhus och Piteå Älvdals sjukhus Birgitta Boqvist, verksamhetsstrateg, patientsäkerhet. Britt-Marie Wälivaara, lektor, Inst för omvårdnad, Luleå Tekniska Universitet

24 Möta dagens och morgondagens behov

25 Större motstånd till ehälsa bland personal än bland befolkning och patienter? Möjliga förklaringar: Begränsande ekonomiska styrsystem, kultur och struktur, Behov av mer kunskap om ev. värdekonflikt Ibland bota Ofta lindra Alltid trösta Relationen och fysisk kontakt som instrument Hjärna, hjärta, hand