Bokslutskommuniké 2012

Transkript

1 Bokslutskommuniké 2012

2 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för områden rörande ögonbottenfotografering vid diabetes, ljusbehandling vid psoriasis samt kataraktoperationer (operation av gråstarr). Ny närvårdsavdelning Under våren invigdes den nya närvårdsavdelningen i södra länsdelen. Landstinget driver verksamheten i samverkan med Enköping och Håbo kommun. Beslut om ny vårdgivare för Uppsala närakut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens utskott godkände i juni en ny vårdgivare för Uppsala närakut. Från och med den 15 januari 2013 tar CityAkuten i Praktikertjänst AB över driften av Uppsala närakut. Utveckling vårdval i primärvården Tre nya barnavårdscentraler (två filialer och en ny enhet) är godkända och startade under hösten 2012 i Uppsala. En ny vårdcentral är godkänd och startar den 1 februari 2013, också den i Uppsala. Målrelaterad ersättning har införts för mödrahälsovårdsuppdraget och för barnhälsovårdsuppdraget. Forskning på Akademiska sjukhuset I juni bildades en ny sjukhusövergripande avdelning för forskning och utbildning. Sömn- och andningscentrum Ett sömn- och andningscentrum har under våren bildats på Akademiska sjukhuset genom att sömnutredningsmottagningen vid psykiatridivisionen och andningscentrum vid verksamhetsområde lung- och allergisjukdomar slagits samman. Kompetenscentrum specialisttandvård Kompetenscentrum för specialisttandvård i Enköping har bildats vilket innebär att specialister från Uppsala regelbundet reser till Enköping för att bereda specialiserad tandvård i närområdet. Medarbetarenkät Landstinget har genomfört en medarbetarundersökning under första halvåret Det totala värdet NMI (Nöjd medarbetarindex) hamnade i år på 3,90 (3,78 år 2010) vilket får ses som ett bra resultat. Incitament Landstingsstyrelsen har fattat beslut om att införa incitament/resultatdelning, i ett första steg från andra halvan av budgetåret Detta inom Folktandvården och Primärvården. Balanserat styrkort Från 2012 har landstinget infört en ny styrmodell i form av ett balanserat styrkort. Det balanserade styrkortet ska skapa en enhetlig och samordnad styrning som präglas av långsiktighet och kontinuitet. Verktyg för produktionsplanering Arbetet med att skapa ett gemensamt verktyg för produktionsplanering och produktionsuppföljning att användas på våra sjukhus och på landstingsnivå har slutförts under Det nya verktyget kommer att börja användas från och med Patientjournaler på nätet Från och med mitten av oktober kan alla länsbor ta del av sin patientjournal på nätet. Landstinget är först i landet med detta. Att kunna se sin journal ingår i ett paket av e- tjänster från tidsbokning, listning inom primärvården, betalning av patientavgifter till att följa sin remiss och kommunicera med läkare. Nytt regionbussavtal Från och med den 11 juni började det nya avtalet gälla med Nobina. En av skillnaderna är det stora antalet nya bussar som togs i bruk. En av de mera uppmärksammade busstyperna är de dubbeldäckare som kör sträckan Uppsala Enköping Västerås. Regionbussdepå I maj blev den nya regionbussdepån i Uppsala blev klar. Landstinget äger depån och Nobina hyr den. Den nya SL-pendeln Den 9 december började SL-pendeln trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsa-

3 la. I och med att SL-pendeln ersätter Upptåget söder om Uppsala frigörs tågfordon till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Mark och fastigheter Landstinget är idag en av de största markoch fastighetsägarna i Ulleråkersområdet. Under många år har den medicinska verksamheten successivt avvecklat. Nu har landstinget låtit ta fram en strukturplan för hur området ska utvecklas under de närmaste åren. En blomstrande stadsdel med bostäder, handel och offentlig service i ett attraktivt läge är landstingets vision för framtidens Ulleråker. De första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär byggnation av nya teknikhus och renoveringar av olika vårdavdelningar. Regional kulturplan Landstingsfullmäktige antog i juni den regionala kulturplanen vilket är det strategiska dokumentet som kommer att vara vägledande för landstingets kulturarbete Medarbetare Det är viktigt att landstinget är en attraktiv arbetsgivare. Det är en avgörande förutsättning för att kunna erbjuda länets befolkning god vård och andra tjänster. I landstinget finns cirka 125 olika personalkategorier. De största grupperna är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Vid årets slut hade landstinget anställda eller årsarbetare. Av de anställda är 76 procent kvinnor och 24 procent män. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 4,6 procent. Produktion Landstingets vårdproduktion är den totala vård som produceras inom landstinget i egen regi eller av privata vårdgivare med offentlig finansiering. Patienterna kan komma från länet eller från andra landsting och länder. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har årligen en överenskommen produktionsvolym för länets egna invånare. Båda sjukhusen har 2012 utfört den överenskomna beställningen på total nivå och dessutom nått de extra volymer som tillåtits inom ramen för kösatsningarna. Trots dessa extrasatsningar för de egna sjukhusen och en satsning på slussning av patienter till vårdgivare i andra landsting, så uppnådde inte landstinget gränserna för den så kallade kömiljarden för specialistvården Den slutna riks- och regionvården vid Akademiska sjukhuset har minskat något under året medan öppenvården ökar. Antalet besök inom vårdcentralsuppdraget fortsätter att öka både inom den egna primärvården och för externa utförare. Den största ökningen sker för besök hos andra vårdgivare än läkare. Vårdval har införts inom flera specialiteter under de senaste åren. En tydlig trend är att vårdval med rörlig ersättning utan tak ökar tillgängligheten vilket för 2012 syns tydligt för psykoterapeuter och primär hörselrehabilitering. Inom Habilitering och hjälpmedel har antalet besök ökat något mellan 2011 och 2012.

4 Ekonomi Landstinget i Uppsala län redovisar ett positivt resultat på 183 miljoner kronor. Landstinget har även ett helägt dotterbolag, Gamla Uppsala Buss, som tillsammans med sitt dotterbolag redovisar ett positivt resultat om 40 miljoner kronor efter finansiella poster. En bidragande orsak till landstingets positiva resultat är en återbetalning för AFAförsäkringar för åren Hälso- och sjukvårdsverksamheten visar ett underskott om 90 miljoner kronor jämfört med budget. Årets resultat per verksamhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen -8 0 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping -6-3 Primärvården Habilitering och hjälpmedel -1 0 Folktandvården Totalt hälso- och sjukvård Varuförsörjningen 0 1 Landstingsservice 6-15 Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Regional verksamhet -1-3 Övriga centrala funktioner -7 4 Kulturnämnden, Kultur i länet 2 1 Summa styrelser & nämnder Finansförvaltningen Skatte- och nettokostnadsutveckling Landstingets skatteintäkter ökade med 4,0 procent under 2012 (exklusive skatteväxkling). Nettokostnaderna ökade med 3,2 procent under året (exklusive jämförelsestörande poster). Det kan jämföras med 2011, då ökningen var 4,0 procent. Landstingets mål är att nettokostnaderna maximalt ska utgöra 98 procent av skatteintäkterna och statsbi- 1 Landstinget är huvudman för Kollektivtrafikförvaltningen från redovisades Landstingets resurscentrum under övriga centrala funktioner. dragen. Årets nettokostnader uppgår till 96,5 procent av dessa vilket innebär att uppsatt mål nås. Investeringar Under 2012 har landstinget investerat 903 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 657 miljoner kronor år I 2012 års investeringar ingår ej övertagna investeringar från Kollektivtrafikförvaltningen om 506 miljoner kronor (ingår dock bokföringsmässigt). Av 2012 års investeringar är 708 miljoner kronor fastighetsinvesteringar, vilket ska jämföras med 492 miljoner kronor år Den största investeringen är byggnationen av Psykiatrins hus som invigs i slutet av februari Mnkr Investeringar Utfall investeringar Budget investeringar Likviditet Landstingets likviditet uppgår till miljoner kronor vid årets slut. Vid samma tidpunkt 2011 uppgick landstingets likvida medel till miljoner kronor. Landstingets likviditet är dock i stort sett oförändrad eftersom den stora skillnaden främst beror på en omklassificering av långa placeringar till korta placeringar. Omklassificeringen, 934 miljoner kronor, beror på nya redovisningskrav från och med Pensionsskuld Landstingets totala pensionsåtagande består av två delar; ansvarsförbindelse (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) och pensionsskuld (pensioner intjänade från 1998). Det totala pensionsåtagandet uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. Föregående år uppgick det totala pensionsåtagandet till miljoner kronor. Detta innebär en ökning med 5,1 procent.

5 Bilagor Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Realisationsvinster Sänkt diskonteringsränta 282 Årets resultat enligt balanskrav Balansräkning Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, ingående värde Summa eget kapital Avsättning för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga ansvarsförbindelser