Formulär för beskrivning och analys:

Transkript

1 1 (6) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringenn av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? (beskriv kortfattat hur urvalet skett, vilka tvångsvårdstillfällen som tagits med, hur ni arbetat med analysen, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik, landsting som analysen gjorts o.s.v.) Svar: Identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen har genomförts genom stöd /framtagande av statistik via information som psykiatriska kliniken rapporterat in till PAR registret. Urvalet är framtaget genom uppgifter från PAR registret. Stöd i arbetet med framtagandet av uppgifter är administrerat av MIT teamet, medicinska IT stödet Region Gotland under augusti månad Vi har genom materialet kommit fram till att vi har 50 personer som under 2013 varit föremål för tvångsvård. Vi har genom materialet sett över de tvångsvårdstillfällen då beslutet är taget om tvångsvård. Det innebär att vi inte sett över de personer som varit i fråga för kvarhållning och där beslut sedan inte hållit för att leda till vidare tvingande åtgärd. Utifrån dessa 50 personer har vi kunnat ta fram de som varit med om flest tvångsvårdstillfällen. Vi har en liten grupp att analysera vilket även kan vara sårbart, men genom detta begränsade underlag har vi kunnat se på varje patients tvångsvårdstillfällen. Vi har i detta arbete för attt ta fram analysen använt oss av Medicinskt It stöd samt medicinskt ansvariga sekreterare för inhämtande av information. I arbetsgruppen har ingått personal från heldygnsvård, chefsöverläkare, enhetschef för heldygnsvård, verksamhetsområdeschef för psykiatrin samt Prio samordnare. Analysen har genomförts på det underlag som finns i Region Gotland då vi är en enhet / Region som arbetar med psykiatrisk vård för vuxna. Vi har i detta arbete kunnat ta del av journaler för respektive patient för vår analys gällande journalblad / epikriser från tvångsvårdstillfällena. 2. Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10% som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: Det är 50 patienten som tvångsvårdats under Region Gotland, psykiatriska kliniken har identifierat de 10% som har fått flest tvångsvårdstillfällen. Det är fem patienter vi har identifierat. De tre första patienterna på listan dvs : nr 1 har 4 tvångsvårdstillfällen, nr 2 samt nr 3 har tre stycken tvångsvårdstillfällen. Nr 4 och nr 5 har 2 stycken tvångsvårdstillfällen vardera.

2 2 (6) 3. Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10% av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar: : Det är 5 personer som ingår i den identifierade gruppen. 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Åldersmässigt handlar det om unga människor som är representeradee för att ha mottagit flest tvångsvårdstillfällen. Årtalen är 1995,1993,1992,1990 samt en född på 1940 talet. När det gäller könsfördelning kan vi tydligt se att gruppen har flest, unga kvinnor i åldern unga vuxna emellan år. 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Det är framförallt två diagnoser som är tydligt framträdande F 60.3 Emotionellt instabil personlighetsstörning, F 84 Autism spektrumstörning 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: De gemensamma faktorer som analyserats är att vi kan se att det handlar om unga tjejer som har en anknytningstörning. Flera har tidigare i livet varit jourhems placerade inom individ och familjeomsorgen samt kontakter med barn och ungdomspsykiatrin. Det vi kan se/tolka är att det antagligen inte varit tillräcklig med behandlande insatser och stödinsatser för individen samt familj. 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorerr vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Rädsla för suicid och utåtagerande beteende emot sin omgivning. I princip obefintlig sysselsättning i vardagen till den gruppen vi tittat på, vi ser att personalen inom socialtjänsten för boendenn med särskild service har för låg kompetens för att möta denna specifika patientgrupp. Öppenvården inom psykiatrin erbjuder inte tillräckligt kvalificerad terapeutisk vård i ett tidigtt skede. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Unga anknytningsstörda människor som har gått igenom hela vårdapparaten (ink socialtjänsten hela utbud) många kontakter genom hela vårdgrannenätverket. Dessa unga vuxna blir hospitaliserade och blir skadade av för lång inneliggande vårdtid. Avbruten skolgång, hamnar tidigt i utanförskap, mycket minimerat närverk runt sig (har bara sig själva och varandra i samma svåra situation). Svårt att se vilken läkemedelsbehandlig som kan hjälpa, psykiatrin ser gärna andra kompletterande behandlingsalternativ. Psykiatrin ser istället ett behov av att rättt bemötande är viktigt. Förhållningssätt från personalens sida till patienter och anhöriga.

3 3 (6) 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av tvångsåtgärder för denna grupp? Svar: Vi tror på att det här krävs integrerade vårdformer. Där psykiatrin tillsammans med socialtjänsten som är huvudansvariga för boendedel och psykiatrin står för psykiatrisk och terapeutisk kvalificerad behandling i det särskilda boendet där psykiatrins personal även arbetar i det särskilda boendet. I vår utvecklingsplan för psykiatrin inom Region Gotland har vi planerat för att bygga upp ett psykiatriskt omvårdnadsteam där visionen n är att så långt som möjligt möta och behandla patienter i öppenvården. Det ska vara en akutresurs, som ett alternativ till traditionell heldygnsvård. Teamet skall bemannas av sjuksköterskor och skötare med gedigen kunskap om och erfarenhet utav psykiatri och möta upp patienter och erbjuda akut stöd dygnet runt, i form av hembesök eller telefonsamtal till patienter och anhöriga. Psykiatrin inom region Gotland vill även utveckla vårdutbudet på för inneliggande patienter för att de skall få tillgång till kvalificerad psykologiskk behandling/psykopedagogisk behandling tidigt i vårdkedjan. Ex psykopedagogiska gruppbehandlingar där patienter får kunskap om sin problematik. Psykiatrin inom Region Gotland kommer även arbeta med den nya patientlagen med att göra patienten mer delaktig i sin egen vård genom att implementera Personcentrerad vård som grund, där vi kommer utgå ifrån patienters upplevelse av situationen och strävan är att individens förutsättningar, resurser, hinder ska tydliggöras och beaktas så att patienten blir en partnerr med sjukvården i sin vård.

4 4 (6) Patienter som är föremål för flest tvångsåtgärder 1. Hur har identifieringenn av de som är föremål för flest tvångsåtgärder genomförts? (Beskriv kortfattat vilka tvångsåtgärder som tagits med, hur dessa har identifierats och hur säkra ni uppskattar att era uppgifter är och hur ni arbetat, t.ex. tagit hjälp av journaldet varit möjligt för granskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik o.s.v. Har er att lägga ihop antalet tvångsåtgärder under flera vårdtillfällen eller har ni fått välja ut ett antal tvångsvårdstillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och ta 10% av dessa?) Svar: Identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdsåtgärder har genomförts genom stöd av framtagande av statistik av detta via information som psykiatriska kliniken rapporterar till PAR registret. Urvalet är framtaget genom uppgifter från PAR registret. Stöd i arbetet med framtagandet av uppgifter är givet från MIT teamet, mediciniska IT stödet Region Gotland augusti månad. Vilka tvångsåtgärder som tagits med: Bältesläggning och tvångsmedicinering. Hur säkra uppskattar vi att våra uppgifter är: I och med att det är så få patienter/tvångsåtgärder, så har vi kunnat identifiera på personnivå. 2. Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013? Svar: Det är totalt 16 personer som varit föremål för tvångsåtgärder under Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10% som fått mest tvångsåtgärder under 2013 Svar: I den gruppen som ingår är det ca 1.6 personer avrundat till 2 personer som ingår och som vi har haft möjlighet att analysera utifrån Region Gotlands statistiksiffror. Två personer utgör de 10 % som fått flest tvångsvårdsåtgärder under Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: I den grupp som vi har haft möjlighet att analysera ingår två kvinnor. När det gäller ålder handlar det om unga vuxna år. Födda - 90,94. Vi har med i vår analys att vi har en liten grupp att analysera och tittat på om det kan påverka våra slutsatser. Vi tror inte att detta kommer påverka slutsatserna i det stora hela. Vi tycker att resultatet är en representativ grupp. 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: F84.5 Aspergers syndrom samt F 70.9 Lindrig psykisk utvecklingsstörning 6. Vilka tvångsåtgärder är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka tvångsåtgärder som används hos er? Svar: DU 040 Läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande. XU001 Fastspänning upp till 4 timmar eller mer.

5 5 (6) 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: se tidigare svar under tvångstillfällen (7) 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: se tidigare svar under tvångsvårdstillfällen ( 8) 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos denna grupp? Svar: Vi tror definitivt på kompetenshöjande insatser för medarbetare inom psykiatrin där vi arbetar mer med värdegrundsarbete för personalen. Arbeta med ökad delaktighet och bemötande.

6 6 (6) Gemensamma frågor (för både tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder) 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: Unga vuxna, kvinnor, anknytningsstörning, beteende störning, (kraftiga beteende störningar). 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: Extra svårt där patienter har autismspektrumstörning och utvecklingsstörning. 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Psykiatrin inom Region Gotland behöver ha vårdformer/utbud för att möta dessa självskadande utåtagerande patienter. Ökad kompetens med förståelse för patientens problematik. Vi behöver arbeta med implementering av vårt mål att möjliggöra patientcentrerad vård.

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken Ärende 1 (3) Handlingstyp Handlingsplan Datum: Handlingsplan för att minska tvångsvårdstillfällen samt tvångsvårdsåtgärder. VAD ska göras? HUR? NÄR? Ansvar, VEM? Ombyggnad av slutenvården. -Strategisk planering Ombyggnad Verksamhets- Anpassa till modern psykiatrisk pågår gällande startar juni områdeschef, heldygnsvård för att erbjuda bättre genomförandet under Beräknad inflytt Lokalstrateg, vårdmiljö för patienterna. Möjliggöra för personalen att arbeta mer ändamålsenligt då framtida lokaler stärker personal i nära samarbete med patienterna. Detta kommer skapa hög integritet, hög -Påbörjar ombyggnationen juni säkerhet samt möjlighet till patientaktivering. -Under ombyggnationen kommer verksamheten bedrivas på annan plats. Planering pågår. Införandet av Personcentrerad vård. - Förändringsarbete i Fas 1 Verksamhets- Första skedet av införandet sker inom olika faser. Insikt/Projekt områdeschef samt. Ledningsnivå i fas 1 design Ledningsgruppen. Ny framtida psykiatrisk heldygnsvård genom utveckling av verksamheten mot samt medarbetare i fas 2. november 2014 januari patientnärmare vård och ett - Utbildning via GPCC ( Fas 2 personcentrerat arbetssätt. Göteborgs universitet, Implementering / centrum för utveckling personcentrerad vård). Februari Besöksadress Visborgsallén 19 Bankgiro Postadress SE Visby Plusgiro O Telefon +46 (0) vxl Org nr E-post regiongotland@gotland.se Webbplats

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken 2 (3) VAD skall göras? HUR? NÄR? Ansvar, VEM? Öka kompetensen inom Tvångsvårdslagstiftningen Tvångsvårdsåtgärder. -Föreläsning/ Basutbildning -Kunskapstest Webb baserat Kontinuerligt Chefsöverläkare / Öka kompetens för personalen gällande -Att ha DBT som Våren 2017 psykiatrisk omvårdnad och bemötande. förhållningssätt. Grundutbildningar DBT ( 1 V) Fortsatt utbildning enligt -Bergenrepetition en Kontinuerligt Bergenmodellen. gång i veckan 1.5 tim Psykiatrisk omvårdnadshandledning. per tillfälle. -Säkra att nyanställda och timvikarier får introduktion i Bergenmodellen - Anlita Anna Björkdahl för föreläsningar. Verksamhetsuppföljning på - utifrån vår inkomna Månadsvis Verksamhets- tvångsvården månadsrapport med automatiskt områdeschef med (Särskilt se på målgruppen unga vuxna) statistik från Socialstyrelsen stöd av (MIT) medicinsk IT analysera uppgifterna. avdelning samt /enhetschef ekonom. Implementera Strukturerad -Vidareutbilda två Mål att påbörja Journalgranskning sjuksköterskor. utbildning 2016 heldygnsvård samt chefsläkare

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken 3 (3) Medverkande vid upprättande av handlingsplanen : Chefsöverläkare Jaroslaw Kornowski, Tove Törnqvist, Sjuksköterska Ann-Sofie Eriksson, Verksamhetsområdeschef Psykiatriska kliniken Marie Härlin, Prio Samordnare vuxenpsykiatrin Sara Matthing. Uppföljning av handlingsplanen: Sker i ledningsgruppen psykiatriska kliniken, 2015-februari-augusti.