Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Transkript

1 Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa En satsning miljoner/år Långsiktighet Utveckling i ordinarie strukturer Gemensamt ansvarstagande

2 Centrala inslag Överenskommelse med prestationsmedel Samordnat och behovsanpassat kunskapsstöd Utvecklingsprojekt t.ex. psynken

3 Hur formar vi en tillgänglig, jämlik, kunskapsbaserad, säker och patientcentrerad psykiatrisk vård på BUP-Korinten?

4 På BUP-Korinten är det mycket nu Söktrycket har ökat sedan slutet av nittiotalet och det fortsätter I år klarar Korinten den förstärkta vårdgarantin men nästa år blir det svårt om man inte löser ut ansvaret för utredningarna med skolan eller om inte det fattas ett beslut om en första linje i landstinget Kunskapen om diagnostik och behandling har ökat men man uppfattar sig inte ha resurser att göra det man vet att man borde Slutenvårdsplatser för barn och unga saknas i landstinget. Man löser det genom köpta platser i ett grannlän eller genom att avgränsa en del av en vuxenpsykiatrisk avdelning från fall till fall

5 En dag kommer Ellen till mottagningen Hon är 16 år och har flera diagnoser utreds för ADHD men samarbetar inte Hon har inte har gått i skolan regelbundet sedan i åttan Hon gör sig själv illa då och då bland annat genom att skära sig Hon är tillsammans med Nils som är 9 år äldre och just nu sitter i fängelse Hon står på flera läkemedel och äter ännu fler

6 Mer om Ellen Mamma är med Ellen och hon är bara helt förtvivlad ibland är hon lite rädd för Ellen och inte minst för Nils Mamma tänker att svårigheterna kan bero på hormonrubbningar som Ellen utreddes för när hon var liten Pappa har inte vårdnaden men ringer och har mycket åsikter Mammas sambo har packat väskan för så här kan han inte ha det längre Ellen dricker inte så ofta men när hon gör det blir hon redlöst berusad och en gång förra vintern var hon nära att frysa ihjäl Socialtjänsten har inlett en utredning men tycker de behöver mer psykiatriskt underlag

7 Ellen bedöms av Korinten förträdesvis ha en social problematik och öppenvårdskontakt i kombination med etablerat samarbete med socialtjänsten bedöms lämpligt nästa besök blir om tre månader hon ställs i kö för fortsatt ADHD-utredning som dock bara kan genomföras om hon samarbetar

8 Fyra dagar senare har Ellen besökt en privatläkare och fått ut ett gäng benzodiazipiner efter ett praktgräl med mamma har hon slagit sönder gästhuset och barrikaderat sig där med en kniv som hon säger att hon ska skära sig med Mamma ringer till polisen som kör Ellen till psykakuten Ellen bedöms inte ha akut suicidrisk, sannolikt företrädesvis missbruk hon läggs in över natten och skrivs ut nästa dag Mamma är livrädd och kan inte ha henne hemma Socialtjänsten placerar Ellen i ett jourhem med stöd av socialtjänstlagen Dit kommer hon på kvällen (sanningsenligt är väl inte den här familjen riktigt i enlighet med de krav som ställs numera men det har gått ok förut någon annan finns i alla fall inte)

9 Några veckor senare har Ellen rymt, tagit tabletter, skurit sig bytt jourhem Vårdintygsbedömts men kriterierna var inte uppfyllda Självmordhotat flera gånger Eller kanske faktiskt skrivits in på LPT i grannlänet där hon omgående blir föremål för omfattande tvångsåtgärder eller placerats på HVB Hur det än har gått är det rörigt och ingen är nöjd - särskilt inte Ellen

10 Hur formar vi en tillgänglig, jämlik, kunskapsbaserad, säker och patientcentrerad psykiatrisk vård för Ellen?

11 Den enkla lösningen finns inte - Den är i stället sammansatt av bra stöd för att praktiskt tillämpa bästa tillgänga kunskap uppföljningar på lokal, regional och nationell nivå som kan användas i utvecklingen av verksamheten Strukturer för samverkan och tillräckliga resurser Mod och förutsättningarna att anpassa och utveckla vården efter Lisas och familjens behov och förutsättningar

12 Bra praktiskt stöd för tillämpa bästa tillgängliga kunskap Socialstyrelsens behovsinventeringar visar att man inte behöver mera kunskapsunderlag utan stöd för tillämpningen (kunskapsstyrningsuppdraget) Utgångspunkten behöver vara praktiken vad gör vi idag, varför?, varför inte? (bättre vård mindre tvång, självskadeprojektet) Det måste vara klart om riktlinjerna och rekommendationerna riktar sig till landstingsdirektören, doktorn eller Ellen Riktlinjer och rekommendationer måste ta hänsyn till att samma människa kan ha flera sjukdomar och andra besvär än sjukdomar Riktlinjer och rekommendationer kan inte ha olika innehåll (kunskapsstyrningsuppdraget) Fjärde steget ny inriktning på statens kunskapsstyrning

13 Uppföljningar på lokal, regional och nationell nivå som kan användas i utvecklingen av verksamheten Följa hur det går för Ellen utifrån standardiserade instrument från gång till gång (psynken) Göra lokala uppföljningar med kvantitativa och kvalitativa metoder (psynken) Brukarundersökningar (överenskommelse) Använda sig av kvalitetsregister på ett vettigt sätt (överenskommelse)

14 Strukturer för samverkan och tillräckliga resurser Ett synkroniserat utbud från första linjen till BUP exempel, Skåne, Kronoberg och Jönköping (psynk) Slutenvårdsplatser Personalförsörjning (Metis, psykologuppdraget) Samverkansöverenskommelse (ök) Information om vart man vänder sig (ök) Samordnade individuella planer (ök, färskt uppdrag till SiS)

15 Anpassa och utveckla vården efter Ellens och familjens behov och förutsättningar Erfarenheter visar ju att de flesta människor oavsett ålder och förutsättningar kan ta ställning till delar av sin vård även när den sker under tvång Ständigt arbete med att spegla sig i patienternas upplevelser och erfarenheter Våga bästa lösningen

16 Kontakt #priosamordnaren