KVALITETSSA KRING AV REGISTRERING I PAR Tvångsvård
|
|
- Ola Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSSA KRING AV REGISTRERING I PAR Tvångsvård Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR J:\Prestationsmål personer med omfattande problematik\2014\par\kvalitetssäkring av registrering i PAR\Uppdragsbeskrivning PAR SID 0(2) kvalitetssäkring Tvångsvård till pdf.docx Utskriftsdatum: :35
2 UPPDRAGSBESKRIVNING BAKGRUND Vidtagna åtgärder inom tvångsvården, enligt LRV och LPT, ska levereras till PAR-registret. Det har i detta arbete visat sig att: Det saknas gemensamma rutiner för registrering vid HSF:s två vuxenpsykiatriska kliniker Datafångsten vid överföring av data fångar ej det faktiskt utförda arbetet. Så t ex görs fler vårdplaner än vad som fångas och levereas till PAR-registret. Inom ramen för den s.k. PRIO-satsningen ska kvaliteten på PAR-data analyseras. Av dessa skäl får föreliggande arbetsgrupp i uppdrag att kvalitetssäkra registrering, utdata och leveranser till PAR. MÅL FÖR ARBETSGRUPPEN Målet är att säkra registrering, utdata och leverans till PAR avseende tvångsåtgärder enligt LRV och LPT. BESKRIVNING AV UPPDRAGET Uppdraget är att: 1. Analysera felkällor i nuvarande hantering 2. Skapa gemensamma registreringsrutiner för tvångsvård vid de två vuxenpsykiatriska klinikerna 3. Se över rutiner och datafångst vid RSK 4. Skapa rutiner för en säker datafångst 5. Utifrån 1 4 vidta åtgärder för måluppfyllelse enligt ovan 6. Genomföra analys utifrån prestationsmål B2 i årets PRIO-satsning UPPDRAGSGIVARE Sven Nordlund Divisionschef Division Psykiatri Kenth Persson Förvaltningschef/Chöl Regionsjukhuset Karsudden UPPDRAGSANSVARIG/ARBETSGRUPPSLEDARE Helena Forssell, projektledare, Division Psykiatri ORG NR J:\Prestationsmål personer med omfattande problematik\2014\par\kvalitetssäkring av registrering i PAR\Uppdragsbeskrivning PAR SID 1(2) kvalitetssäkring Tvångsvård till pdf.docx Utskriftsdatum: :35
3 UPPDRAGSORGANISATION Arbetet sker i en arbetsgrupp under ledning av Helena Forssell. I arbetsgruppen ingår: Kristina Enterlid, Ekonomienheten Annika Göteskog, NLN/KSK Jeanette Gröning Popa, NLN/KSK Teresa Laurén, MSE Åsa Viklund, MSE Jenni Saarela, MSE Malin Lotterberg, RSK TIDPLAN Mötestider 2014: 1. 2/ / /8 4. 6/ /11, då mötestider för 2015 bestäms RAPPORTERING Rapportering i form av minnesanteckningar och framtagna/reviderade och dokumenterade rutiner och checklistor Arbetsgruppen rapporterar till Kenth Persson och Sven Nordlund ORG NR J:\Prestationsmål personer med omfattande problematik\2014\par\kvalitetssäkring av registrering i PAR\Uppdragsbeskrivning PAR SID 2(2) kvalitetssäkring Tvångsvård till pdf.docx Utskriftsdatum: :35
4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen DATUM DIARIENR LSN-HSF Analys och handlingsplan utifrån prestationsmål B2 i PRIOöverenskommelsen Minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder Datum för handlingsplanens upprättande: Metod På Mälarsjukhuset, MSE, och Nyköpings lasarett, NLN, har två samordnare utsetts, en på MSE och en på NLN. Dessa har fått datauppgifter från sina respektive klinikadministratörer och därefter diskuterat resultatet och innehåll i handlingsplanen med vårdenhetschefer på respektive klinik. Samordnarna har tillsammans med landstingets projektledare för PRIO-satsningen sammanfattat resultatet, vilket slutligen presenterats för divisionschef och verksamhetschefer för respektive klinik. Uppgifter för identifieringen av personerna i de båda målgrupperna är inhämtade på kliniknivå från Cross-rapporter i journalsystemet. När det gäller tvångsvårdstillfällen var sökordet utfärdade vårdintyg som var kopplade till tillfälle och patient. Antalet patienter summerades och den tiondel identifierades som fått flest vårdintyg utfärdade. När det gäller tvångsåtgärder är sökningen inkluderade KVÅ-koder för alla tvångsåtgärder. Sökningen är kopplad till de olika tvångsåtgärderna och inte till tvångsvårdstillfällen. Utifrån uppgifterna är det tiondel av patienterna uttagna som utsatts för flest tvångsåtgärder. Karsuddens sjukhus ingår inte i denna analys. Endast ett fåtal sörmlänningar på Karsudden har ett flertal tvångsåtgärder under 2013 jämfört med den tiondel av patienterna som utsattes för tvångsåtgärder inom landstinget i övrigt. Patienters och anhörigas deltagande MSE Under 2013 deltog avdelning 20, från Mälarsjukhusets heldygnsvård, i Genombrottsprojektet Bättre vård mindre tvång. Projektets målsättning var att; minska behovet av tvångsåtgärder, förbättra patienters upplevelse av tvångsåtgärder och utveckla kunskap och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. På avdelning 20 intervjuades patienterna om deras upplevelser i samband med tvångsåtgärder. Intervjuerna syfte var att fånga upp vad patienterna tyckte skulle vara Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1(9)
5 viktiga förändringar för en bättre vård i samband med tvångsåtgärder. Arbetet resulterade bland annat i att det infördes eftersamtal till patienter som hade fått tvångsåtgärder insatta, för att de skulle ha möjligheten att formulera och bearbeta upplevelsen av tvångsåtgärderna. Genombrottsprojektet har avslutats och slutsummerats på en slutkonferens, Vidmakthållandekonferensen, som SKL arrangerade i september Avdelning 20 och kliniken i stort kommer fortsätta jobba med de förbättringsåtgärder som projektet mynnade i. Utöver teamet medverkade två enhetschefer och två samordnare i vidmakthållandekonferensen. Under 2015 planeras att införa patient och anhörig utbildningar, PPI, i psykoskedjans heldygnsvård. NLN Avdelning PIVA/Beroende på Nyköpingslasarett har deltagit i Genombrottsprojekt 4 där man arbetade med att få fler anhöriga/närstående att medverka i vården. I samband med detta intervjuades patienter som varit föremål för både tvångsvård och tvångsåtgärder. Detta utfördes som en del i projektet och för att få en bättre förståelse för patienternas upplevelse i samband med tvång. Deras intervjusvar blev grunden till förbättringsarbetet på avdelningen. Trots att projektet är över så är det ett fortgående arbete på avdelningen. Patienterna motiveras hela tiden till att medverka i sin vård, i den mån det går och beroende på aktuellt sjukdomstillstånd, och Eftersamtalen (åtgärd som infördes i samband med projektet) i samband med tvångsåtgärder används för att patienterna ska få ett bättre bemötande, för att personalen ska få en bättre förståelse för patientens behov och för att få till anpassade omvårdnadsplaner. Avdelning allvården medverkar i Genombrottsprojekt Theta där personalen också arbetar aktivt med fokus på patienteras och närståendes medverkan. På avdelningen finns två personal som är Anhörigansvariga. På avdelning Psykosenheten, där slutenvård och öppenvård är integrerad, arbetar man med PPI, och har hela tiden en nära kontakt med både patienter och anhöriga. Gemensamt för MSE och NLN är att patienter och anhöriga dock inte har deltagit i arbetet med denna analys och handlingsplan utifrån prestationsmål B2. Ålders- och könsperspektiv MSE Tvångsvårdstillfällen: 18-30: 4 män och 4 kvinnor 31-40: 1 man och 0 kvinnor 41-50: 1 man och 3 kvinnor 51-60: 0 män och 3 kvinnor >61: 5 män och 3 kvinnor ORG NR SID 2(9)
6 242 patienter tvångsvårdades Av de 24 patienterna (10 %) med flest tvångsvårdstillfällen är 13 kvinnor och 11 är män. Medelåldern för gruppen är 49, 25 år, något högre för kvinnorna. Av de 24 patienterna finns åtta i åldersgruppen och lika många i åldrarna 61 och uppåt. 15 personer är över 40 år. Det är lika många kvinnor som män i den yngsta gruppen medan det är fler män i den äldsta. I denna grupp har alla patienter två tvångsvårdstillfällen eller fler. Medelantal av tvångsvårdstillfällen är 2,7. 13 patienter hade två tvångsvårdstillfällen, 6 patienter hade tre tillfällen, 4 patienter hade fyra tillfällen och en patient hade fem tvångsvårdstillfällen under Tvångsåtgärder: 28 patienter har varit föremål för tvångsåtgärder under 2013, tre patienter (10 %) ingår i den grupp som utsatts för flest tvångsåtgärder. Två av patienterna är män och en är kvinna. Medelåldern för den lilla gruppen är 55,3 år, och spännvidden är från 39 år till 81 år. NLN Tvångsvårdstillfällen: 18-30: 5 män och 8 kvinnor 31-40: 3 män och 3 kvinnor 41-50: 3 män och 3 kvinnor 51-60: 2 män och 0 kvinnor >61 : 1 man och 0 kvinnor 278 patienter tvångsvårdades Av de patienterna med flest tvångsvårdstillfällen är alltså 10 % ca 28st (27,8). I denna grupp har alla patienter två tvångsvårdstillfällen eller fler, 14 män och 14 kvinnor. Medelåldern för alla patienter är 40,3 och medelåldern för kvinnor är 32,5 och för män 37,5. Tvångsåtgärder: 18-30: 1 man och 2 kvinnor 31-40: 0 män och 1 kvinna 41-50: 1 man och 1 kvinna 51-60: 0 män och 1 kvinna >61: 0 män och 0 kvinnor 69 patienter har varit föremål för tvångsåtgärder under 2013, 7 patienter (10 %) ingår i den grupp som utsatts för flest tvångsåtgärder. Två av patienterna är män och fem av patienterna är kvinnor. Medelåldern för männen är 34 år och för kvinnorna 36 år. ORG NR SID 3(9)
7 Kännetecken för gruppen som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen MSE De diagnoser som förekommer mest är Bipolär sjukdom, Psykossjukdom, Emotionell instabil personlighetsstörning och Beroendesjukdom. Många patienter har en ohållbar hemsituation, ensamhetsproblematik, samsjuklighet/flera diagnoser, och/eller drar sig undan vård och behandling. Det är också ofta kompetensoch resursbrister i patienternas boende. Ibland handlar det också om att den samordnade planeringen runt patienterna brister. De olika huvudmännen kan ha olika åsikter om/vara oeniga om patienternas behandling, vilket kan göra det svårt att få rätt behandling. Mönster i orsak till intagning är sviktande följsamhet till vård och behandling vilket ofta beror på att medicinering inte sköts. Patienten saknar sjukdomsinsikt/insikt om vårdbehov och bedöms vara till skada för sig själv eller annan. Boendeformen är inte alltid utformad utifrån patientens funktionsnedsättningar. Vissa av patienterna kommer in till heldygnsvården p.g.a. att ensamhetsproblematiken kvarstår i boendena. De patienterna skulle ha behövt fler gemensamma aktiviteter oftare än vad som erbjuds, t.ex. att titta på TV eller äta tillsammans. NLN Mest förekommande diagnoser är personlighets- och beteende störningar orsakade av droger, Bipolär sjukdom, Depression med suicidrisk, Psykossjukdomar samt Emotionell instabil personlighetsstörning. Utöver kännetecknen för MSE ovan ses att utlösande faktor för inläggning har varit att patienten utsatt någon person eller något föremål för våld i närmiljön. När det gäller bipolär sjukdom är den vanligaste orsaken till tvångsvård att patienten befinner i ett maniskt skov. I mönstren som beskrivs ovan vill NLN påpeka att bristen på följsamheten vid medicinering oftast gäller patienter med psykossjukdomar. Vi kan också tydligt se att det finns brister i omsorgen om patienter på särskilt boende. Vad det exakt beror på vet vi inte men vårdens uppfattning är att det kan vara personalbrist, bristande kompetens eller att patienten inte är placerad på rätt enhet. Förutom ensamhetsproblematiken ses också svårigheter att hantera sjukdomen eller personlighetsstörningen. Kännetecken för gruppen som varit föremål för flest tvångsåtgärder MSE De diagnoser som förekommer är Bipolär sjukdom, Psykossjukdom och Emotionell instabil personlighetsstörning. Denna målgrupp om tre patienter har vid 16 tillfällen fått tvångsåtgärden fastspänning upp till 4 timmar. Vid sex tillfällen har läkemedelstillförsel blivit utförd under fastspänning eller fasthållande. ORG NR SID 4(9)
8 I hela gruppen om 28 patienter är den vanligaste tvångsåtgärden fastspänning upp till 4 timmar 26 åtgärdstillfällen. Därefter kommer inskränkning av elektronisk kommunikation och fastspänning mer än 4 timmar men mindre är 72 6 respektive 5 åtgärdstillfällen och slutligen avskiljande upp t.o.m. 8 timmar 2 åtgärdstillfällen. Det är samma typ av tvångsåtgärder för samma person, både i målgruppen för analys och som gruppen i sin helhet. Fastspänning upp till 4 timmar är för övrigt den absolut vanligaste tvångsåtgärden på kliniken. Gemensamma faktorer för övrigt för gruppen är desamma som hos gruppen med flest tvångsvårdstillfällen en ohållbar hemsituation med inkluderande ensamhetsproblematik samt samsjuklighet med flera olika diagnoser försvårar situationen för patienten och denne drar sig undan vård och behandling. NLN 7 patienter, 5 kvinnor och 2 män, ingick i gruppen som var föremål för flest tvångsåtgärder. De vanligaste diagnoserna för gruppen är Psykos, emotionell personlighetsstörning och Beteendestörning/psykos utlöst av droger. Tvångsmedicinering är överrepresenterad därefter kommer fastspänning och avskiljning med ungefär samma frekvens. Inskränkning av elektronisk utrustning har endast förekommit vid ett tillfälle. Det är viktigt att poängtera att tvångsmedicinering innefattar både de som hållits fast mot sin vilja men också de patienter som går med på medicineringen fast under tvång, dvs. ingen fasthållning behövs. Avskiljning sker mest på patienter med utagerande beteende (mani, aggression, våld) och fastspänning sker mest för de med Emotionell instabil personlighetsstörning och självskadebeteende. För gruppen med Emotionellt instabilpersonlighetsstörning kan NLN se mönster i att tvångsåtgärderna ofta är många. Ett exempel är en kvinna i gruppen som varit fastspänd 47 gånger under vårdtiden på ca två månader. Dock startade detta vårdtillfälle december 3013 och avslutades februari Förutom de gemensamma faktorer för gruppen som MSE tagit upp ovan kan tilläggas svårigheter att hantera sin personlighetsstörning, sin sjukdom och sitt utagerande beteende. Analys av resultaten för respektive grupp Tvångsvårdstillfällen Gemensamma iakttagelser inom divisionen är att patienterna ofta blir lugnare av att komma till slutenvården. Det kan bero på slutenvårdens rutiner, högre personaltäthet, annan personalprofil, stimulireducering och vårdmiljön. ORG NR SID 5(9)
9 Åtgärder som skulle kunna ha betydelse för att minska tvångsvårdstillfällena är: Förebyggande insatser i psykiatrisk öppenvård och inom kommunens socialpsykiatri, om sådan kontakt finns Erbjudande om uppsökande verksamhet/mobila team samt stöd till socialpsykiatri och annan kommunal verksamhet, t.ex. särskilda boendeformer Samordnad individuell plan. Landstinget och kommunen ska vara medvetna om skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan om behov av en sådan finns. Både sluten och öppenvård ska delta i planeringen. Det gäller att också komma ihåg att involvera habiliteringen när det behövs, och ta vara på det kunnande och den kännedom de har om patienten/-erna. Det är av stor vikt att också närstående involveras om samtycke ges. Erbjudande om stöd/handledning till personal i boende för personer med utvecklingsstörning eller demenssjukdom när det gäller bemötande av aggressivitet och/eller annat utagerande beteende. Tvångsåtgärder Det är en liten grupp att dra slutsatser utifrån. Gemensamma slutsatser inom divisionen är att det är många komplicerande faktorer involverade. Patientgruppen har stora och differentierade vårdbehov, som inte alltid fångas upp i tid. I generella termer kan man säga att de som utsätts för flest tvångsåtgärder är utagerande patienter samt patienter med beroendeproblematik, även om den fördelningen inte återspeglas just i denna analysgrupp. Ibland kan patienterna som får tvångsvård vara helt okända för psykiatrin, eftersom de har fungerat normalt tidigare. Sjukdomsförloppen kan vara plötsliga och allvarliga, både för omgivningen och för patienterna själva, vilket det finns exempel på i den analyserade gruppen. När det finns en skillnad mellan hur patienterna och vårdgivarna ser på patientens ohälsa, kan det leda till svårigheter att motivera patienten till behandling och samarbete runt behandlingen. I arbetet med denna målgrupp uppkommer ofta en diskrepans mellan vårdgivares och patientens åsikter om patientens ohälsa och hur behandlingen utav den ska ske. Åtgärder som skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos gruppen: Utveckla samverkan mellan berörda aktörer för att på ett snabbt sätt och i ett så tidigt skede som möjligt kunna gripa in, om man märker att patientens tillstånd försämras Intervenera så tidigt som möjligt så att patienten kan undslippa tvångsåtgärder i möjligaste mån. Bemötande deltagande i SKLs genombrottsprojekt. Sedan de båda klinikerna deltagit i SKL:s genombrottsprojekt har fastspänning minskat som tvångsåtgärd. Eftersamtal, se förklaring ovan under Patienters och närståendes deltagande. Fortsätta arbeta med TERMA påbyggnadsmässigt samt utbilda nya instruktörer. På Mälarsjukhuset initierades 2012 en uppstart av en instruktörsutbildning i den Norska modellen TERMA (terapeutiskt möte med aggression). Syftet var att öka personalens kunskap om bemötande av hot och våld, för att i bästa mån försöka förhindra att hot- och våldssituationer skulle uppkomma. Grundtanken är att ORG NR SID 6(9)
10 arbeta förebyggande med hot och våld genom att utveckla förmågan att kommunicera och genom att undvika fysisk kontakt och konfrontation. Målet med TERMA är att både patienter och personal ska känna sig trygga i den psykiatriska vården. i olika situationer kan förhindra, förebygga och minska antalet tvångsåtgärder. Gemensamma utbildningssatsningar i samverkan med de olika huvudmännen/aktörerna för att kunna förebygga och agera snabbt och rådigt. Professionellt och respektfullt bemötande gentemot patienten. Fånga upp dem i tid på avdelningen. Gemensamma frågor Gemensamma faktorer hos de båda grupperna är, som tidigare nämnts, sviktande följsamhet till vård och behandling, svårigheter att hantera sin personlighetsstörning, avsaknad av sjukdomsinsikt om vårdbehov och att patienten bedöms vara till skada för sig själv eller annan. Många har en ohållbar hemsituation, ensamhetsproblematik, samsjuklighet/flera diagnoser, man drar sig undan vård och behandling och i patientens boende saknas resurser och adekvat kompetens. Patienter med självskadebeteende (grunddiagnos kan variera) är storkonsumenter av både tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder. Det är viktigt att se över denna grupps behov och de insatser som ges/behövs. Faktorer som skiljer grupperna åt är att alla patienter som är föremål för tvångsvård utsätts inte alltid för tvångsåtgärder. Generellt kan sägas att de som får flest tvångsåtgärder är utagerande patienter (självskadebeteende ingår här) samt patienter med beroendeproblematik. Slutsatser Det blir tydligt att det är viktigt att utveckla och underhålla god samverkan mellan de aktörer som är involverade runt patienten, det gäller både professionella och närstående. Patienten har mycket att vinna på om en snabb intervention kan göras och ett försämrat tillstånd snabbt kan stabiliseras utan att patienten behöver hamna i tvångsvården eller utsättas för tvångsåtgärder. För att minska tvångsåtgärderna behövs en god patientsäkerhet på avdelningen personal som kan läsa av situationer innan de sker, som är välutbildad, lyhörd, tillgänglig och som samarbetar med patienterna. Det underlättar om aktörerna har en gemensam och tydlig terminologi, om de snabbt och lätt kan bedöma patientens tillstånd och lika snabbt och enkelt kan signalera till varandra när försämringar uppmärksammas. Samverkan och samordnad individuell planering verkar vara nyckelorden. Gemensamma utbildningar i bl.a. bemötande för att förebygga tvångsvård och tvångsåtgärder, är också insatser som skulle komma patienteran till gagn. ORG NR SID 7(9)
11 Planerade insatser Insatser Mål Mått Uppföljning Ansvarig SIP För samtliga patienter med LPT ska personalen ha en SIP i åtanke Differensen mellan antalet patienter som har fått en SIP jämfört med antalet patienter som borde ha haft en SIP ska minska med 25 %. Baseline utgörs av data från Kontroll 30 juni och 30 november 2015 Enhetschef/ Samordnare Stöd vid medicinering Eftersamtal vid tvångsåtgärder Samverkan med kommunerna NLN Kompetenshöjning i Kaskad för personal på akutmottagning Patienter med återkommande LPT p.g.a. avslutad medicinering ska få stöd MSE Utforma rutin och börja arbeta efter den. Samtliga tvångsåtgärder ska följas upp med eftersamtal. Planera in att arbetsgrupperna inom närvård i Sörmland (ANP/ASPF/A VP) avsätter mötestid för att checka av/diskutera hur det går med SIP:andet i de olika verksamheterna Utbildning av personal Ingår i SIP Ingår i SIP Omvårdnadsteam MSE Antal utförda tvångsåtgärder stäms av mot antal givna eftersamtal Agendaförs till dagordningen vid två mötestillfällen per år. Personal på alla akutmottagningar inom södra och västra länsdelarna ska ha utbildats Följa upp i slutet av 2015 Status och summering av innevarande års SIP:ande skrivs med i verksamhetsberättelsen. Representanter för noden inom Nationella Självskadeprojektet följer upp årligen Enhetschef/ Samordnare/ Verksamhetschef/ Omvårdnadspersonal samt omvårdnadsansvarig Verksamhetschef SKL ORG NR SID 8(9)
12 Följa upp tvångsvårdstillfäl len Följa upp tvångsåtgärder Minska behovet av tvångsvård Minska behovet av tvångsåtgärder Antal tvångsvårdstillfällen Antal tvångsåtgärder Uppföljning via Crossrapporterna Uppföljning via Crossrapporterna Enhetschefer /Verksamhetschefer på kliniknivå Enhetschefer /Verksamhetschefer på kliniknivå Involvering av patienter och anhöriga i utvecklingsarbetet för minskat tvång genom att upprätta vårdplaner med hög patientsamverkan och om möjligt även med anhöriga Fortsätta arbetet med att utbilda och vidareutbilda personalen i TERMA Utforma rutiner och utforma mätmetoder På varje enhet ska det finnas organiserade regelbundna repetitions- och reflektionstillfällen. Ska utformas Räkna antal personal som fått basutbildning samt påbyggnadsutbildni ng under året Uppföljning och sammanställning under sista kvartalet 2015 Summera i december Verksamhetschef/ Samordnare/ Överläkare/ Omvårdnadspersonal samt omvårdnadsansvarig Styrgruppen för TERMA Det ska alltid finnas minst en basutbildning per termin för nyanställda. Fortsätta utbilda all personal i påbyggnadsdelen. ORG NR SID 9(9)
ljaij:jau Hälso- och sjukvård
~ LANDSTINGET SÖRMLAND ljaij:jau Hälso- och sjukvård Sven Nordlund TJÄNSTEUTLATANDE DATUM P:ARfP.NR 2012-09-12 LSN-HSFI2-165 Förutsättningar för att Regionsjukhuset Karsudden ska ingå i Division Psykiatri
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merBarns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs mer1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.
Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merI l Hållbarhetsnämnden 12013-10-30 ( 5 30113 1
LANDSTINGET SORMLAND Hallbarhetsnamnden PROTOKOLL DATUM 2013-10-30 DIARIENR HBN13-001-10 30113 Pilotverksamhet våldtaktsmottagning på kvinnokliniken Malarsjukhuset, Eskilstuna I Behandlat av I Mötesdahim
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merInledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.
Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merProjektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs merTill möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se
Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk
Läs merDatum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merSystematiskt förbättringsarbete -
Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt
Läs merMotion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården
MOTIONSSVAR Dnr 15/4289 15/4297 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Marie Källman Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården Beslut Styrelsen
Läs merFörvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merÅrsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)
Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1698-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 Inledning På uppdrag
Läs merProjektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014
Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merPsykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507
Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merDelprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar
Läs merSÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE
Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merOmorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merGranskning av landstingets hantering av sjuka hus
Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Läs merFramtidsbild Västsverige
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-02-13 RS140084 Linn Berntsson, Projektledare och kommunikatör Regional samhällsplanering 035-179879 Regionstyrelsen Framtidsbild Västsverige
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merPatientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merVuxenpsykiatrin i Norrbotten
n i Norrbotten En presentation av vår verksamhet och organisation Division Är en av Norrbottens läns landstings nio divisioner. Har cirka 600 anställda. Utreder och behandlar patienter från 18 år och uppåt.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merProjektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30
Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merEn kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4
En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål
PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten
Läs merKvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg
Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse År 2013
Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merSamverkande verksamheters ansvarsområden
Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som
Läs merÖppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård
Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs mer1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN
1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merRiktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT
Sida 1(7) Riktlinje Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Mats Elm Telefon 0708-44 24 76 E-post mats.elm@vgregion.se Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Riktlinjen är
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs mer