Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken Ärendenr HSN 2012/251 1 (6) Handlingstyp Remissvar Datum 21 september 2012 Till Socialdepartementet Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 Dnr S2012/2766/FS Sammanfattande svar: stödjer utredningens förslag om: En sammanhållen psykiatrisk tvångsvårdslagstiftning Utökade grundförutsättningar för tvångsvård Öppen psykiatrisk tvångsvård Användande av mobilt bälte Rätt till utomhusvistelse Införande av tvångsåtgärdsnämnd Betalningsansvar för utskrivningsklar patient Barns rätt att inte behöva vårdas tillsammans med vuxna patienter Införande av tillräknelighetsprincipen Vård och stöd i slutna stödenheter för vissa grupper Ansvarsfördelning vid psykisk sjukdom och samtidigt missbruk ser vissa svårigheter med: Finansiering av nya, lagstadgade krav på differentierad vård av barn Tillhandahållande av slutna stödenheter i glesbygd Lagen om särskilt samhällsskydd Utökad samverkan med fler aktörer (Kriminalvården) med befintliga resurser Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 2 (6) Remissvarets upplägg Förslagen i utredningen av en ny psykiatrilag rör ett antal områden. Kommentarerna är sammanfattade under följande rubriker Översyn av lagen om psykiatrisk tvångsvård, Barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården, Psykisk störning, brott och ansvar Samverkan mellan olika huvudmän. Här återges och kommenteras endast de förslag till lagändringar som bedöms komma att påverka den gotländska psykiatrin i större omfattning samt vissa av de förslag som är mer betydande överlag. Således är det flera förslag som varken sammanfattas eller kommenteras i följande text. En mer fullödig utvärdering av förslaget lämnas åt mer initierade att göra. Översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Psykiatriska tvångsvården samlas i en lag Enligt förslaget samlas nuvarande LPT och LRV i en lag, något som är positivt eftersom det gör lagen mer lättfattlig och användarvänlig. Grundförutsättningar för tvångsvård En grundläggande förutsättning för att en person ska kunna underkastas psykiatrisk tvångsvård ska, liksom tidigare, vara att personen lider av en allvarlig psykisk störning. Begreppet allvarlig psykisk störning ska enligt förslaget således behållas. Nuvarande undantag i lagstiftningen, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Detta betyder alltså att personer med enbart autismspektrumstörning framledes kommer att kunna vara föremål för psykiatrisk tvångsvård. Det är bra och en nödvändig utveckling av lagstiftningen. Intagningskriterier Överlag vidgas intagningskriterierna vilket gör att psykiatrisk tvångsvård kan bli aktuellt i fler fall men de nya kriterierna gör det också möjligt att besluta om tvångsvård i ett tidigare skede i sjukdomsförloppet. Att intagningskriterierna vidgas är bra. Att kunna ingripa tidigare med tvångsvård kan hjälpa vården att snabbare fånga upp personer med psykisk sjukdom och därmed minska de negativa konsekvenser som den psykiska sjukdomen kan ha på ekonomi, arbete, relationer och omgivningen.

3 3 (6) Att intagningskriterierna vidgas skulle alltså kunna innebära att antalet vårdtillfällen enligt LPT ökar men genom att insatserna sätts in tidigare skulle möjligen vårdtiderna kunna kortas ner. Likväl behöver psykiatrin på Gotland, liksom i övriga landet, beakta de nya intagningskriterierna vid dimensionering av antalet vårdplatser. Nytt är att psykiatrilagsutredningen föreslår att patienter ska kunna bli föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård utan att den har föregåtts av sluten psykiatrisk vård på en sjukhusinrättning. Det är en bra förändring av lagen. Psykisk sjukdom och samtidigt missbruk I Missbruksutredningen (SOU 2011:35) föreslås att LPT utvidgas till att också omfatta Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) men enligt psykiatrilagsutredningens förslag ska LVM behållas. Däremot menar psykiatrilagsutredningen att kriterierna för intagning till psykiatrisk tvångsvård ändras så att personens psykiska funktionsförmåga får en avgörande betydelse. Eftersom missbruk ofta sätter ner funktionsförmågan ska förekomst av missbruk, enligt det nya förslaget, vägas in vid bedömning inför eventuell tvångsvård. Detta skulle kunna minska vissa av de gränsdragningsproblem mellan landsting och kommun som finns idag. Dessa problem skulle kunna minskas ytterligare genom att, som Missbruksutredningen också föreslår, samla ansvaret för behandling av missbruk hos en huvudman och då lämpligen hos landstinget, eller motsvarande. Tvångsåtgärder Psykiatrilagsutredningen föreslår ett antal förändringar av lagstiftningen rörande tvångsåtgärder. Bland annat förordas att fastspänning vid behov ska få ske med mobilt bälte, något som är bra. Överlag instämmes med utredningens förslag vad gäller tvångsåtgärder. Rätt till utomhusvistelse Enligt förslaget ska patienter som vårdas enligt LPT ha rätt till en timmes utomhusvistelse, om det inte finns synnerliga skäl mot det. Detta är bra men kommer för psykiatrin på Gotland innebära att vårdavdelningens omgivning behöver ses över och anpassas. Behov av anpassning bör rimligtvis också gälla andra psykiatriska kliniker runt om i landet varför finansieringsprincipen bör tillämpas här.

4 4 (6) Tvångsåtgärdsnämnd Utredningen föreslår att en tvångsåtgärdsnämnd ska inrättas. Nämnden, som ska bestå av domare, läkare med specialistkompetens i psykiatri samt företrädare för patient-, brukar- och närståendeorganisationer, ska kunna ge dispens för vissa extraordinära tvångsåtgärder som kan vara nödvändiga att vidta inom den slutna psykiatriska tvångsvården. Att det inrättas en tvångsåtgärdsnämnd är positivt då det möjliggör en extra kontroll över tvångsåtgärder vilket kan höja patientsäkerheten. Betalningsansvar för utskrivningsklar patient Utredningen föreslår att nuvarande tidsfrist innan betalningsansvaret övergår från landsting till kommun beträffande en utskrivningsklar patient som vårdas in om den slutna psykiatriska tvångsvården ska minskas från trettio till femton vardagar. Denna förändring är bra eftersom den nuvarande tidsfristen om trettio dagar kan medföra att utskrivningsklara patienter vårdas längre än vad som egentligen är medicinskt motiverat. Förändringen kan dock komma att ställa ökade krav på kommunen, i vårt fall Socialförvaltningen, som tillhandahåller boendestöd och särskilda boenden. Vem får bedriva tvångsvård Enligt lagförslaget ska fortsättningsvis, liksom idag, endast offentliga aktörer få bedriva tvångsvård, något som är positivt. Barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården Psykiatrilagsutredningen har haft i uppdrag att ha ett anhörig- och barnperspektiv i arbetet. Barnkonventionens grundläggande principer för barnets rättigheter har förts in i det nya lagförslaget vilket för den psykiatriska vården innebär att barn som huvudregel inte ska få vårdas tillsammans med vuxna personer. Om det är motiverat utifrån barnets eget bästa ska avsteg från detta krav kunna göras men undantag ska inte få göras på grund av resursbrister. Detta krav är bra, barn ska inte behöva vårdas tillsammans med vuxna, psykiskt sjuka personer. I dagsläget har dock inte Gotland någon separat barnpsykiatrisk heldygnsvård så om det nya lagförslaget träder i kraft kommer psykiatrin att behöva göra relativt omfattande, lokalmässiga förändringar, alternativt köpa vård. Det sistnämnda alternativet är inte att föredra då barn inte ska behöva transporteras. Istället bör heldygnsvården anpassas till barn. På grund av de ökade kostnader för lokalinvesteringar som detta kommer att medföra bör finansieringsprincipen tillämpas.

5 5 (6) Psykisk störning, brott och ansvar Tillräknelighetsprincip Enligt det nya lagförslaget införs tillräknelighetsprincipen vilket innebär att en person måste bedömas som tillräknelig för att en otillåten gärning ska kunna utgöra brott. En gärning ska således inte utgöra brott om den begås av någon som till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd saknade förmåga att förstå gärningens innebörd eller saknade förmåga att anpassa sitt handlande efter den. Tillräknelighetsprincipen tillämpas redan i flera av våra grannländer liksom i större delen av EU. Denna förändring i stort är bra då personer som inte varit i stånd att handla ändamålsenligt eller varit förmögna att förstå konsekvenserna av sitt handlande inte bör ställas till svars för sina gärningar. Rättspsykiatrisk vård som påföljd I nya lagförslaget avskaffas rättspsykiatrisk vård som självständig påföljd. Normala bestämmelser om påföljdsbestämning ska gälla även för psykiskt störda lagöverträdare som fälls till ansvar. Detta innebär att den psykiatriska hälso- och sjukvårdens ansvar begränsas till att tillgodose vårdbehovet för psykiskt störda lagöverträdare och inte, som idag, hantera frågor rörande såväl vårdbehov som straffansvar och samhällsskydd. I vissa delar av landet kommer ovan beskrivna förändring få betydande organisatoriska konsekvenser, emellertid inte på Gotland. Behov av psykiatrisk vård och särskilt stöd för personer med en svår utvecklingsstörning, en svår autismspektrumstörning eller någon annan stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning som dömts för brott kommer alltjämnt att finnas. Här föreslår psykiatrilagsutredningen att verkställigheten av ett fängelsestraff ska ske i en så kallad sluten stödenhet för vilken Kriminalvården ska ansvara. Förslaget är bra men i en så liten region som Gotland kan det, enligt vår bedömning, bli svårt att tillhandahålla denna sorts platser varför det blir viktigt att bygga upp ett strukturerat samarbete med andra slutna stödenheter. Dömda personer som har behov av psykiatrisk vård ska enligt nya lagförslaget få behovet tillgodosett i högre grad än idag men dömda personer ska inte få vårdas tillsammans med allmänpsykiatriska patienter vilket möjligen kan få konsekvenser för Gotland som har en heldygnsvård med begränsade möjligheter till avskiljning.

6 6 (6) Dessutom införs en ny lag om särskilt samhällsskydd som innebär att personer med en allvarlig psykisk störning som bedöms ha en stor återfallsrisk kan begränsas genom att vara tvungna att vistas på en låst enhet eller ha restriktioner i öppen form. Sett ur ett samhällsperspektiv är detta förslag förmodligen att se som bra men möjligen att förslaget bidrar till att ytterligare stigmatisera personer med psykisk sjukdom. Dessutom finns personer som inte har en allvarlig psykisk störning men med stor återfallsrisk varför lagen om särskilt samhällsskydd kanske borde omformuleras till att omfatta fler tillstånd/grupper. Samverkan mellan olika huvudmän Krav på samverkan mellan landsting och kommun Sedan 1 januari 2010 är landsting och kommun skyldiga att tillsammans upprätta en individuell plan när en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Därtill ska en samordnad vårdplan upprättas för alla personer som tas in för psykiatrisk tvångsvård. När Socialstyrelsen har gjort tillsyn har det framkommit brister i samverkan mellan landsting och kommun vilket visar på behov av mer utvecklade samverkansformer. Det kommer att bli än mer angeläget om det nya lagförslaget träder i kraft eftersom det då kommer att ställas större krav på samverkan med ytterligare en aktör, Kriminalvården. I praktiken kan det komma att ta mer personalresurser i anspråk då samverkan tar tid. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Marie Härlin-Ohlander Verksamhetschef Psykiatriska kliniken Christine Senter Enhetschef Psykiatriska kliniken