Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

Transkript

1

2 Hur mår unga idag? Perspektiv: Sverige i världen Sverige Örnsköldsvik Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

3 Världens Lycka index Socialt stöd Generositet Hälsosam livslängd Uppfattning om korruption BNP per capita Frihet att göra livsval 1: Norge 2: Danmark 3: Island 5: Finland 10: Sverige. av 155 länder (2017) I en annan liknande mätning hamnar Sverige på 9:e plats, och alla de nordiska länderna även i den inom de tio första platserna (World Happiness Report 2018)

4 Mår bra (andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra, åldersspann år år 2016) Killar: 86,6 % Tjejer. 78,2 % Innebär 1-1,5 av 10 killar mår inte bra 2 av 10 tjejer mår inte bra

5 Må bra Vi vet, sedan omkring mitten av 2016, att det inte är helt enkelt att jämföra siffror om ungdomars hälsa mellan de nordiska länderna. I Sverige talar vi ofta om egenskattad hälsa, vi frågar alltså (officiellt) ungdomarna hur mår du? I övriga norden frågar man vården: hur mår våra ungdomar? Egenskattad hälsa kan ge indikationer på att det finns underliggande orsaker till uppgiven (o)hälsa

6 Från 2013, en undersökning som Ungdomsbarometern AB gjorde åt Skandia Påstående: Totalt sett är Sverige ett bra land att leva i 90% av ungdomarna mellan år instämde i det påståendet Hur nöjd med tillvaron är ungdomarna i Sverige? Ungefär tre av fyra var nöjda med tillvaron. Cirka en av tio är missnöjda Ungdomars självförtroende? Nästan en av fyra ungdomar uppgav att de hade dåligt självförtroende Nästan en tredjedel av ungdomarna var stressade över sin närmaste framtid och/eller sin framtid på längre sikt. Tjejer anger överlag fler faktorer som stressande jämfört med killar. Framförallt anger de i högre grad utseendet samt de egna förväntningarna som stressfaktorer. Individer med dåligt självförtroende upplever livet som svårare än individer med bra självförtroende, en negativ uppfattning om livet i största allmänhet. Det finns också samband mellan dåligt självförtroende och ensamhet.

7 LUPP rapporten har på sidorna en fördjupning om vad ungdomar i Örnsköldsvik har uttryckt om sin hälsa och sina levnadsvillkor. %202015%20Juni%2001% Slutversion.pdf

8 Örnsköldsvik Ungdomsmottagningen (Regionen är huvudman) Upp t o m 22 år (ej 23 år fyllda) Alltifrån 2 till 6 nya samtalssökande/vecka Mest nedstämdhet, oro/ångest, stress Ofta bakomliggande problematik (ex.vis våldsutsatta) Inga egentliga köer (mars 2018) Målgrupp 4062, 2147 unga män, 1915 unga kvinnor

9 Örnsköldsvik Samtalsbyrån för unga (Elevhälsan är huvudman) Ca 120 nya unika individer/år år (motsvarar ca 4 gymnasieklasser) 1-5 samtal/person Mest nedstämdhet, oro/ångest, stress, problem med självkänsla, vilsna i livet Ofta bakomliggande problematik (bl a olika former av övergrepp) Dessutom anhöriga och professionella som önskar både generella som specifika råd Inga egentliga köer (mars 2018) Målgrupp 9217, 4887 unga män, 4330 unga kvinnor

10 Vad möter Ungdomsmottagning och Samtalsbyrån hos ungdomarna? Nedstämdhet Svårigheter att få livet att gå ihop Ångest Existentiella dilemman Stress Kris Sorg Relations problem Ätstörning Oro Dålig självkänsla/ självförtroende

11 Örnsköldsvik Vuxenpsykiatri (Regionen är huvudman) 2017 cirka 258 inremisser i åldersspannet år (101 män, 157 kvinnor) Även sökande via Mina vårdkontakter, skola, primärvård, övertag från BUP (p g a ålder), andra psykiatriska kliniker Remisser från kroppsvården Även direktsökande Mest ångest, depression Endast köer till neuropsykologiska utredningar (2 år, i mars 2018) I övrigt hålls vårdgarantin Målgrupp: 4665 personer

12 Örnsköldsvik / BUP (Regionen är huvudman) Den psykiska ohälsan bland barn och unga i samhället har ökat Innebär att allt fler barn, unga och deras föräldrar söker vård och stöd via BUP Detta innebär ett ökat tryck på behovet av utredning, vård och behandling. BUP klarar inte längre den särskilda tillgängligheten, orsaken är en kombination av ökat inflöde och mer komplexa ärenden. Våren 2016 började BUP prioritera ärenden med svår psykisk ohälsa för att säkerställa att alla barn och unga som behöver specialistvårdens resurser ska få det. De som kan få hjälp i första linjen (Hälsocentraler) hänvisas dit.

13 Örnsköldsvik / BUP (Regionen är huvudman) Primärvårdens och specialistvårdens uppdrag med utgångspunkt från regelboken kan illustreras så här: Lätt psykisk ohälsa Medelsvår psykisk ohälsa Svår psykisk ohälsa Första linjen Inströmning av uppdrag till verksamheten Flickor Pojkar Specialistvården Summa Summa Vad söker de (flesta) för? Beteendestörning - Neuropsykiatrisk utredning Depression Ångest Tvång PTSD

14 Örnsköldsvik / BUP (Regionen är huvudman)

15 Örnsköldsvik / Primärvården (Regionen är huvudman)

16 Det normala är alltså att det finns en andel barn som på olika sätt avviker från merparten av barnen. Bild från Sven Bremberg

17 Vad kan påverka en ungdoms mående? / Några exempel: Strävan efter: Perfektionism Vara utåtriktad Vara offentlig (facebook, instagram m m, samla bekräftelse) Framgång (generellt) Status Vara på rätt ställe i hierarki Kroppsideal (Ha) Visst socialt nätverk (undvika vissa.) Vårda relationer Partner (få en, behålla, visa upp en.) Konsumtion (kräver ekonomi) Märkeskläder Specifika framgångar, få sticka ut positivt (skola, idrott, kultur) Bostad (kräver tillgång till., och ekonomi)

18 Samtidigt, kanske lite förvånande.. Vill: Vara normal Passa in Leva upp till Rädd för: Sticka ut på ett negativt sätt Inte duga Inte hålla måttet Därför: Anstränger sig Agerar självdisciplinerat Lästips: Perfektionismens tyranni ett gissel för ungas hälsa

19 I dialogen med ungdomar Att må = helt okey! Hälsa = nja.., kanske.. Psykisk hälsa = nej. Psykisk ohälsa = nej, nej, nej!!!!! Uppge eventuell egen diagnos svårt! Konsekvenser Svårt för ungdomar att själva närma sig sitt dåliga mående och att hantera det på ett rationellt sätt! (man vill vara normal )

20 Genusperspektiv - Hur det kan vara olika för hon, han, tredje könet Att må Uppleva/känna Egen insikt Kommunicera/uttrycka sig Söka stöd/hjälp Kön är avgörande för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till sitt mående, sin hälsa. Att inte tillhöra tvåkönsnormen komplicerar situationen ytterligare (Unga) Kvinnor uppmärksammar och beskriver (har förmåga) Konstruktioner för maskulinitet hindrar män från att uttrycka sig ( offentligt ), vilket kan få konsekvenser!