Kartläggning av behov ska underlätta planering

Transkript

1 PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge invånarna den vård de behöver har Region Halland nu börjat en kartläggning av vilka insatser som behövs i respektive kommun. En första rapport godkändes idag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. De fakta vi har fått fram blir ett viktigt underlag för oss i vår planering, säger Mats Eriksson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande. Den så kallade behovskartläggningen ska utgöra ett underlag för långsiktig planering av hälso- och sjukvården. Den har tagits fram av Regionkontoret på uppdrag av de lokala nämnder som finns i respektive Hallandskommun. Viktigt hitta lokala lösningar I kartläggningen studeras fyra olika förhållanden som är avgörande för invånarnas behov av hälso- och sjukvård: befolkningsutvecklingen, de socioekonomiska levnadsförhållandena, hälsan och den faktiska vårdkonsumtionen. Utifrån de fakta som kommer fram ringas sedan behovet av olika insatser in. Det är främst befolkningsutvecklingen och de socioekonomiska faktorerna som skiljer sig åt, och som gör det viktigt att hitta lokala lösningar som tar fasta på befolkningens behov, säger Mats Eriksson. Falkenberg och Kungsbacka i fokus De lokala nämnderna har i kartläggningen valt att studera två kommuner närmare: Falkenberg och Kungsbacka. Tanken är att arbetet ska gå vidare med fler kommuner. Resultatet visar att invånarna i Falkenberg och Kungsbacka i stort har samma behov av hälso- och sjukvård som hallänningen i gemen, men att det också behövs särskilda insatser på vissa områden. Det handlar framför allt om förebyggande arbete. I Kungsbacka behöver exempelvis den psykiska ohälsan bland flickor och kvinnor minska, liksom konsumtionen av lugnande medel och sömnmedel. I Falkenberg behöver andelen av invånare med sunda levnadsvanor öka och övervikten i alla grupper, särskilt hos barn och unga, minskas. I takt med att sjukvården kräver allt mer ekonomiska resurser blir det viktigare att vi arbetar förebyggande. Med en bra hälsovård kan vi både öka hälsan och livskvaliteten hos invånarna och minska behovet av sjukvård, säger Mats Eriksson.

2 Uppföljning visar på fortsatt hög tillgänglighet Halland fortsätter att ha landets bästa tillgänglighet till hälso- och sjukvården. Det visar uppföljningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten i Region Halland efter åtta månader. Det är oerhört glädjande att Halland är den region som haft bäst tillgänglighet till vården hittills i år. Det har också gett ett välkommet tillskott ur kömiljarden, säger Mats Eriksson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande. De nationella kraven för att få ta del av pengarna i den statliga kömiljarden har skärpts 2011 för att ytterligare sätta fokus på landstingens och regionernas arbete med att öka tillgängligheten. Halland har klarat de nya nationella kraven. Ekonomin fortsatt kärv Uppföljningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten visar dock på fortsatt höga kostnader på sjukhusen, och underskotten vid Hallands sjukhus har ökat under året. Prognosen efter åtta månader är att sjukhusen vid årets slut kommer att ha ett underskott på 136 miljoner kronor. Arbetet för att komma tillrätta med underskotten fortsätter utifrån de åtgärdsplaner som finns för sjukhusen. Prognosen för hälso- och sjukvårdsverksamheten totalt visar på ett underskott på drygt 60 miljoner kronor. För Region Halland som helhet beräknas dock resultatet vid årets slut vara ett överskott på drygt 42 miljoner kronor. Tillskottet från kömiljarden, hittills 145,7 miljoner kronor, bidrar starkt till det positiva resultatet. Säker och jämlik vård Den halländska hälso- och sjukvården fortsätter också att visa bra resultat i nationella mätningar av förekomsten av så kallade vårdrelaterade infektioner. I vårens mätning hade 6,8 procent av alla inneliggande patienter i Halland en vårdrelaterad infektion, vilket är den lägsta förekomsten bland alla landsting och regioner. Motsvarande resultat för riket var 9,2 procent. Den halländska hälso- och sjukvården ska också vara jämlik. Det innebär att de insatser vi gör ska vara anpassade utifrån olika människors individuella behov och förutsättningar, säger Mats Eriksson. Just nu pågår till exempel arbete för en jämställd sjukskrivningsprocess. Syftet är att öka medvetenheten om hur hälso- och sjukvården möter och behandlar kvinnor och män. Vårdenheterna i Vårdval Halland har fått i uppdrag att under året analysera om det finns omotiverade skillnader och vid behov förändra arbetssätt och attityder kring detta. Ökning av andelen heltidsanställda Den 31 augusti 2011 hade de vårdnära förvaltningarna medarbetare, varav 91 procent var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år vid samma tidpunkt har antalet ökat med totalt 184 medarbetare.

3 Av det totala antalet anställda arbetar 69 procent heltid, vilket är en höjning med 2 procent jämfört med föregående år. Från och med den 1 september har alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit något jämfört med motsvarande period föregående år och ligger på drygt 3,6 procent. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland män. Uppföljningsrapport för hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer upp målen God hälsa, God vård och Nöjda och engagerade invånare. En uppföljning av samtliga målområden för Region Halland lämnas till regionstyrelsen onsdagen den 19 oktober, och därefter till regionfullmäktige. Halland avvisar missbruksutredningens förslag Den statliga Missbruksutredningen föreslår i sitt slutbetänkande ett antal förändringar av den svenska missbruksvården. Bland annat föreslås regioner och landsting få ett samlat ansvar för all missbruksvård och tvångsvård av psykiska sjukdomar, inklusive missbruk. Även en förstärkt vårdgaranti med skyldighet att inleda behandling inom 30 dagar finns bland förslagen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen behandlade idag Region Hallands yttrande över slutbetänkandet och avvisar flertalet av förslagen. Vi är positiva till utredningens syfte att förbättra tillgängligheten för personer med missbruksproblem, men delar inte uppfattningen om att hälso- och sjukvården ska ha ansvar för all behandling, säger Mats Eriksson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande. Utredningen föreslår att Region Halland i egenskap av sjukvårdshuvudman ska ta över ansvaret för all behandling inom den halländska missbruksvården, både psykosocial och medicinsk. Idag har kommunerna en stor del av det ansvaret. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen anser att utredningen lägger alltför stor vikt vid de medicinska aspekterna av ett missbruk. Det finns ofta flera orsaker till att en person utvecklar ett missbruk, och de kan vara biologiska, psykosociala och sociala. För att missbruksvården ska fungera riktigt bra måste den därför bygga på kompetens från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, säger Mats Eriksson. Region Halland tycker istället att utvecklingen av missbruksvården ska inriktas på att bredda behandlingsutbudet, och på att stärka samverkan mellan olika yrkesgrupper och sektorer. Det kan till exempel vara gemensamma överenskommelser mellan region och kommuner som visar vilket utbud av behandlingar som finns, och som tydliggör vem som gör vad i förhållande till individen.

4 Förändringar i lagar För att stärka individens ställning inom hälso- och sjukvården föreslår utredningen en förstärkt vårdgaranti för personer med riskbruk eller beroende, som innebär utredning och inledd behandling i specialiserad vård inom 30 dagar. Förslaget bygger på en reglering av vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen. Vi tycker att en vårdgaranti kan vara bra för att stärka den enskildes ställning, men att det kan lösas inom ramen för den vårdgaranti vi redan har. Då behöver man heller inte ha särskild lagstiftning för personer med missbruk, säger Mats Eriksson. Utredningen föreslår också att Lagen om vård av missbrukare, LVM, tas bort. Istället ska Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, utökas och all tvångsvård, inklusive missbruk, samlas hos regionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen anser att de två lagarna idag kompletterar varandra, och att konsekvenserna av att upphäva LVM inte är tillräckligt utredda. Mål för vårdenheterna inom Vårdval Halland Idag ställde sig hälso- och sjukvårdsstyrelsen bakom förslaget på mål för vårdenheterna inom Vårdval Halland för Målen är regionfullmäktiges möjlighet att styra så att hälso- och sjukvården till invånarna håller en hög kvalitet. En del av målen ger avdrag på ersättningen till vårdenheten om de inte uppfylls. För 2012 är dessa fler än tidigare. Nya mål Från nästa år ska det bli lättare att nå BVC-sjuksköterskan på telefon. Samtliga nyblivna föräldrar ska också få hembesök av BVC. Om det målet inte uppfylls ger det avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Det finns också ett särskilt fokus på att vården ska vara säker för patienterna. Där är hygienrutiner och klädregler viktiga för att hindra smittspridning. Vårdenheten ska delta i de mätningar om hygienrutiner som görs sex gånger om året. Görs inte det innebär det att vårdenheten får ekonomiskt avdrag. Ett annat mål är att vårdenheten noggrant ska följa hur mycket antibiotika de skriver ut. Som tidigare finns mål om hur vårdenheterna ska följa rekommendationerna om vilka läkemedel, som i första hand, ska användas i behandlingen av vissa sjukdomar. Vården av äldre uppmärksammas särskilt genom att vårdenheten ska rapportera risk för fall, undernäring och trycksår hos patienter som är äldre än 75 år. Får ersättning per invånare Hälso- och sjukvårdspengen är den ersättning som vårdenheterna får för att ge invånarna vård. Ersättningen varierar beroende på invånarnas ålder. För 2012 förslås den variera mellan och kronor med högst ersättning för de äldsta respektive yngsta invånarna. Sjukvårdpengen följer med invånaren till den vårdenhet man valt och i de fall man väljer om.

5 Nu går ärendet vidare till regionstyrelsen. I november bestämmer regionfullmäktige slutgiltigt om målen för Vid dagens möte behandlades också: Mål och budget 2012 och ekonomisk plan för Region Halland Uppdragsbeskrivning för Läkemedelskommittén Halland Beslut om specialistvård utomlands delegering Sammanträdesplan 2012 För mer information, kontakta gärna: Mats Eriksson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande, tfn Karin Möller, utvecklingsdirektör hälso- och sjukvård, tfn